1.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/1

(1)

Begreppet lämna skolan i förtid används avseende personer som lämnar skolan med endast utbildning på grundskolenivå eller lägre och som inte längre deltar i allmän eller yrkesinriktad utbildning.

(2)

Att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid är avgörande för att man ska kunna uppnå flera av nyckelmålen i Europa 2020-strategin. Minskandet av andelen som lämnar skolan i förtid omfattar såväl målet smart tillväxt genom att förbättra utbildningsnivåerna och målet tillväxt för alla genom att angripa en av de största riskfaktorerna för arbetslöshet, fattigdom och social utestängning. Europa 2020-strategin innehåller därför det överordnade målet att fram till 2020 minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till mindre än 10 %, från 14,4 % år 2009. Medlemsstaterna har åtagit sig att fastställa nationella mål med beaktande av sina respektive utgångslägen och nationella förhållanden.

(3)

I riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik i rådets beslut 2010/707/EU (1), för genomförandet av Europa 2020-strategin, uppmanas medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga skolavhopp.

(4)

I flaggskeppsinitiativet Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning anges en ram för åtgärder för social och territoriell sammanhållning, med särskild tyngdpunkt på att bryta spiralen av social utsatthet och intensifiera förebyggande verksamhet. Man tar upp ett av de överordnade målen i Europa 2020-strategin, som är att lyfta minst 20 miljoner människor ur fattigdom och social utestängning under de kommande tio åren.

(5)

Syftet med Unga på väg, som är ett huvudinitiativ inom Europa 2020-strategin, är att ”förbättra resultaten och öka den internationella attraktionskraften hos EU:s institutioner för högre utbildning samt höja den övergripande kvaliteten på alla utbildningsnivåer i EU, och därvid kombinera spetskompetens med rättvisa, genom att främja de studerandes rörlighet, och förbättra ungas anställningsmöjligheter”.

(6)

I rådets slutsatser från den 5–6 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden) angavs att andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid bör vara lägre än 10 % senast 2010, varvid sådana ungdomar definieras som personer i åldern 18–24 år som har utbildning på grundskolenivå eller lägre och som inte längre deltar i allmän eller yrkesinriktad utbildning. Detta referensvärde har inte uppnåtts. En av sju ungdomar lämnar för närvarande skolan utan avslutad gymnasieutbildning.

(7)

I rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen (2) framhölls behovet att höja den totala kompetensnivån och prioritera utbildning av dem som löper störst risk för ekonomisk och social utslagning, särskilt elever som slutat skolan i förtid. Man underströk behovet att ge arbetssökande yrkesrådgivning och en individuell utbildningsplan, samt utveckla valideringen av resultatet av lärande som erhållits genom formell, informell och icke-formell inlärning.

(8)

I rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om vuxenutbildning erkänns vuxenutbildningens roll när det gäller att angripa problemet med elever som lämnar skolan i förtid genom att ge en andra chans till dem som går in i vuxenlivet utan avgångsbetyg, varvid man särskilt bör inrikta sig på grundläggande färdigheter, it-kunskap och språkinlärning.

(9)

I sina slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) enades rådet om att andelen elever som lämnar utbildningen i förtid ska understiga 10 % senast 2020.

(10)

I rådets slutsatser av den 26 november 2009 om utbildning för barn med invandrarbakgrund noteras att även om många barn med invandrarbakgrund lyckas med sin utbildning, lämnar fler elever med invandrarbakgrund än andra skolan i förtid. I hela unionen är genomsnittsandelen invandrare som lämnar skolan i förtid dubbelt så hög som för infödda elever. Tillgängliga uppgifter pekar på att skolavhoppen är ännu högre bland den romska befolkningen.

(11)

I maj 2010 enades rådet i sina slutsatser om utbildningens sociala dimension om att ett framgångsrikt förebyggande av avbruten skolgång kräver större kunskaper på lokal, regional och nationell nivå om grupper som riskerar att hoppa av skolan, samt system för tidig kartläggning av personer som tillhör sådana riskgrupper, och rådet konstaterade att det bör genomföras omfattande, sektorsövergripande handlingsplaner, som innefattar flera olika strategier på skol- och systemnivå, med inriktning på de olika faktorer som leder till avbruten skolgång.

(12)

Skälen till avhopp från skolan varierar mycket från land till land och även inom regioner. Policyinsatserna för att minska avhoppen måste anpassas till de specifika förhållandena inom det lokala området, regionen eller landet i fråga, och det finns ingen lösning som passar samtliga medlemsstater.

(13)

Trots skillnaderna mellan länder och regioner finns det tydliga belägg i alla medlemsstaterna för att missgynnade och utsatta grupper berörs mest. Ungdomar med särskilda utbildningsbehov är också överrepresenterade bland de elever som lämnar skolan i förtid. Avhopp från skolan både orsakas av en ogynnsam social situation och vidmakthåller risken för social utestängning.

(14)

En europeisk ram för en övergripande politik för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid kan hjälpa medlemsstaterna att se över sin aktuella politik, utarbeta sina nationella reformprogram inom ramen för Europa 2020-strategin samt genomföra strategier som är slagkraftiga och har ett gott kostnads-nyttoförhållande. Den kan också utgöra en grund för samarbete genom den öppna samordningsmetoden och en inriktning för användningen av unionens finansieringsinstrument.

(15)

Det tar tid innan utbildningsreformer får effekt. För att uppnå en minskning av andelen elever som lämnar skolan i förtid inom de närmaste tio åren och uppnå målet i Europa 2020-strategin måste övergripande och sektorsövergripande strategier för att minska skolavhoppen genomföras så snart som möjligt.

1.

Kartlägga huvudfaktorerna bakom skolavhopp och bevaka företeelsens kännetecken på nationell, regional och lokal nivå som grund för riktade och effektiva faktabaserade policyinsatser.

2.

Se till att övergripande strategier för att minska avhoppen från skolan har utarbetats före utgången av 2012 och att de genomförs i linje med nationella prioriteringar och Europa 2020-målen. Tillämpa övergripande strategier som innefattar förebyggande åtgärder, ingripande åtgärder och kompenserande åtgärder, av vilka de senare syftar till att få personer som har hoppat av sina studier att återuppta dessa.

3.

Se till att dessa strategier innefattar lämpliga åtgärder för grupper i medlemsstaten som i högre grad riskerar att lämna skolan i förtid, såsom barn från socioekonomiskt missgynnade miljöer, barn med invandrarbakgrund eller romskt ursprung eller barn med särskilda utbildningsbehov.

4.

Se till att dessa strategier på ett konsekvent sätt tar upp såväl allmän som yrkesinriktad utbildning och de utmaningar som är specifika för dessa.

5.

Integrera åtgärder som stöder minskningen av andelen elever som lämnar skolan i förtid i relevant politik som är inriktad på barn och ungdomar och samordna olika policysektorers verksamheter.

6.

Erkänna den viktiga roll som lärare, skolledare och annan utbildningspersonal spelar och samtidigt se till att alla relevanta aktörer deltar i dessa åtgärder och verksamheter för att hjälpa dem som riskerar att lämna skolan i förtid, inbegripet dem som redan hoppat av utbildningen.

1.

inom Utbildning 2020 bidra till medlemsstaternas ansträngningar för att övervaka utvecklingen på olika utbildningsnivåer i alla medlemsstaterna i syfte att identifiera trender,

2.

stödja medlemsstaternas strategier genom utbyte av erfarenheter och god praxis samt underlätta lärandet av varandra, nätverksbyggande och experimenterande med innovativa strategier bland medlemsstaterna när det gäller åtgärder för att minska avhopp från skolan och förbättra skolresultaten för barn från grupper som riskerar att lämna skolan i förtid,

3.

integrera åtgärder som stöder minskningen av andelen elever som lämnar skolan i förtid i all relevant unionsverksamhet som är inriktad på barn och unga vuxna,

4.

stödja utarbetandet av verkningsfulla policyinsatser mot avhopp från skolan genom att lansera jämförande studier och forskning, samt uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna på detta område,

5.

i samarbete med medlemsstaterna, och utan att det inverkar på förhandlingarna om den framtida budgetramen, se till att unionens program för livslångt lärande, ungdom och forskning samt de Europeiska strukturfonderna stöder och bidrar till genomförandet av medlemsstaternas strategier för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid,

6.

regelbundet rapportera om framstegen mot Europa 2020-målet och om genomförandet av medlemsstaternas strategier för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid via den årliga tillväxtöversikten och inom ramen för rapporteringsförfarandet enligt Utbildning 2020.