Kroatisk specialutgåva: Område 13 Volym 032 s. 105 - 233
English
Select your language
Official EU languages:
Access to European Union law
EUR-Lex
Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Need more search options? Use the
Advanced search
Document 32010D0661
Decision No 661/2010/EU of the European Parliament and of the Council of 7 July 2010 on Union guidelines for the development of the trans-European transport network (recast) (Text with EEA relevance)
Europaparlamentets och rådets beslut nr 661/2010/EU av den 7 juli 2010 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (omarbetning) (Text av betydelse för EES)
Europaparlamentets och rådets beslut nr 661/2010/EU av den 7 juli 2010 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (omarbetning) (Text av betydelse för EES)
EUT L 204, 5.8.2010, p. 1–129
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(HR)
No longer in force, Date of end of validity: 20/12/2013; upphävd genom 32013R1315
Language
HTML
PDF
Official Journal
|
5.8.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 204/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 661/2010/EU
av den 7 juli 2010
om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172 första stycket,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (3) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (4). Med anledning av nya ändringar bör det av tydlighetsskäl omarbetas. |
|
(2) |
Upprättandet och utbyggnaden av transeuropeiska nät bidrar till förverkligandet av viktiga mål för unionen, t.ex. att säkerställa den gemensamma marknadens funktion och att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen. |
|
(3) |
Upprättandet och utbyggnaden av transeuropeiska nät inom transportsektorn i hela unionen har även som särskilda mål att säkerställa en varaktig framkomlighet för personer och varor under bästa möjliga betingelser i socialt, säkerhets- och miljöhänseende samt att integrera alla transportslag med beaktande av deras komparativa fördelar. Skapandet av sysselsättning är en av de möjliga konsekvenserna av det transeuropeiska nätet. |
|
(4) |
Den ökade trafiken och framför allt den allt större andelen tunga lastbilar har lett till fler trafikstockningar och flaskhalsar i de internationella transportkorridorerna. För att säkra den internationella rörligheten för varor och personer krävs därför åtgärder för att optimera det transeuropeiska transportnätets kapacitet. |
|
(5) |
Närsjöfart kan bland annat bidra till att avlasta transportvägarna på land. |
|
(6) |
En integrering av näten på europeisk nivå kan endast ske genom en gradvis utbyggnad genom att transportslagen länkas samman för ett effektivare utnyttjande av de olika transportslagens inneboende fördelar. |
|
(7) |
Förbindelsepunkter som innefattar kusthamnar, inlandshamnar och intermodala terminaler är en förutsättning för att de olika transportslagen ska kunna integreras i ett multimodalt nät. |
|
(8) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, särskilt fastställandet av huvudlinjerna och prioriteringarna för det transeuropeiska transportnätet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av behovet av samordning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går beslutet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(9) |
Det är nödvändigt att fastställa de projekt av gemensamt intresse som bidrar till att uppnå dessa mål och motsvarar de fastställda prioriteringarna. Endast projekt med potentiell ekonomisk livskraft bör tas i beaktande. |
|
(10) |
Prioriterade projekt bör förklaras vara av europeiskt intresse i syfte att koncentrera unionsfinansieringen till sådana projekt samt införa mekanismer för att uppmuntra samordningen mellan medlemsstaterna så att projekten kan bli klara i tid. |
|
(11) |
Enligt artikel 170 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör politiken för det transeuropeiska nätet bidra till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i unionen. För att detta mål ska uppnås bör det vidtas åtgärder för att unionens riktlinjer för det transeuropeiska transportnätet i så stor utsträckning som möjligt ska stämma överens med planeringen för relevanta finansiella instrument på unionsnivå. |
|
(12) |
Utvärderingen i efterhand av de prioriterade projekten bör underlätta framtida revideringar av riktlinjerna och förteckningen över prioriterade projekt, och bör underlätta en förbättring av de metoder för förhandsbedömningar som används av medlemsstaterna. |
|
(13) |
Tillstånd till vissa offentliga och privata projekt som kan ha märkbar inverkan på miljön bör inte ges förrän efter en förhandsbedömning av de märkbara återverkningar som dessa projekt kan ha på miljön med iakttagande av gällande unionsbestämmelser. |
|
(14) |
Miljöskyddskraven ska enligt artikel 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik inom området transeuropeiska nät. Detta förutsätter att man prioriterar främjandet av infrastruktur för transportsätt som skadar miljön mindre, såsom järnvägstransporter, närsjöfart och sjöfart på inre vattenvägar. |
|
(15) |
Miljöbedömningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (5) bör i framtiden göras avseende alla planer och program som utgör grunden för projekt av gemensamt intresse. Finansiering av infrastrukturen för transporter bör även villkoras med hänsyn till efterlevnaden av bestämmelserna i unionens miljölagstiftning, särskilt rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (6), rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (7) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (kodifierad version) (8). |
|
(16) |
Inom ramen för det allmänna målet att säkerställa ett hållbart system för rörlighet för personer och varor bör mekanismer införas för att främja utvecklingen av höghastighetsleder till sjöss mellan medlemsstater för att minska trafikstockningarna på vägarna och/eller förbättra tillgängligheten till randområden samt öregioner och östater. Införandet av sådana mekanismer, bland annat inom ramen för anbudsförfaranden, bör vara öppet och anpassat till behoven och bör inte på något sätt strida mot unionens konkurrenslagstiftning eller bestämmelserna om offentlig upphandling. |
|
(17) |
Det kan visa sig nödvändigt med en förbättrad samordning mellan de medlemsstater som berörs av projekt längs samma trafikled för att öka investeringarnas lönsamhet och underlätta synkronisering och finansiering. |
|
(18) |
Kommissionen bör vartannat år överlämna en rapport om genomförandet av detta beslut och bör före 2010 utarbeta en rapport om de prioriterade projektens framskridande och, vid behov, föreslå en ändring av förteckningen över prioriterade projekt. |
|
(19) |
En kommitté bör bemyndigas att särskilt biträda kommissionen vid dess granskning av de i detta beslut fastställda riktlinjernas genomförande och utveckling. |
|
(20) |
I tydlighetssyfte bör bilaga I till beslut nr 1692/96/EG ersättas med en ny bilaga med kartor som omfattar samtliga medlemsstater. Detta skulle säkerställa att de kartor som redan finns med i detta beslut, senast ändrat genom förordning (EG) nr 1791/2006 (9), kompletteras med kartorna i 2003 års anslutningsakt. Året då planen bör vara genomförd i samtliga medlemsstater är 2020. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVSNITT 1
ALLMÄNNA PRINCIPER
Artikel 1
Syfte
1. Detta beslut syftar till att fastställa de riktlinjer som täcker målsättningarna, prioriteringarna och huvudlinjerna i de planerade åtgärderna på området för det transeuropeiska transportnätet. Dessa riktlinjer fastställer projekt av gemensamt intresse vars genomförande bör bidra till en utbyggnad av nätet på unionsnivå.
2. De riktlinjer som avses i punkt 1 bildar en allmän referensram som ska främja medlemsstaternas och, vid behov, unionens åtgärder vid genomförandet av projekt av gemensamt intresse vilkas syfte är att säkerställa det transeuropeiska transportnätets sammanhållning, samtrafikförmåga och driftskompatibilitet samt att göra det tillgängligt. Riktlinjerna har även till syfte att i högre grad involvera den privata sektorn.
3. Väsentliga krav vad gäller det transeuropeiska transportnätets driftskompatibilitet, telematiken för transporterna och därmed sammanhängande tjänster fastställs i enlighet med fördragen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (10) och skilt från detta beslut.
Artikel 2
Mål
1. Det transeuropeiska transportnätet ska gradvis införas på unionsnivå fram till år 2020, genom att infrastrukturnät för land-, sjö- och lufttransporter integreras i enlighet med översiktsplanerna på kartorna i bilaga I och/eller specifikationerna i bilaga II.
2. Nätet ska
|
a) |
inom ett område utan inre gränser och under bästa möjliga sociala och säkerhetsmässiga betingelser, säkerställa en varaktig framkomlighet för personer och varor samtidigt som det bidrar till förverkligandet av unionens mål, särskilt vad gäller miljö och konkurrens, samt bidra till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen, |
|
b) |
erbjuda användarna en infrastruktur av hög kvalitet under acceptabla ekonomiska villkor, |
|
c) |
inbegripa samtliga transportslag med beaktande av deras komparativa fördelar, |
|
d) |
medge ett optimalt utnyttjande av befintlig kapacitet, |
|
e) |
vara driftskompatibelt i så stor utsträckning som möjligt inom de olika transportsätten och gynna ett kombinerat utnyttjande av olika transportsätt, |
|
f) |
vara ekonomiskt livskraftigt i så stor utsträckning som möjligt, |
|
g) |
täcka medlemsstaternas hela territorium så att den allmänna tillgängligheten underlättas, knyta samman öar, randområden och inlandsområden med unionens centrala områden samt förena de stora tätorterna och unionens regioner utan flaskhalsar, |
|
h) |
kunna förbindas med näten i staterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), länderna i Central- och Östeuropa samt Medelhavsländerna samtidigt som möjligheten till driftskompatibilitet och tillgänglighet till dessa nät främjas i den utsträckning som svarar mot unionens intressen. |
Artikel 3
Nätets omfattning
1. Det transeuropeiska nätet omfattar transportinfrastruktur liksom trafikstyrnings-, positionsbestämnings- och navigeringssystem.
2. Transportinfrastrukturerna omfattar vägnät, järnvägsnät och nät av inre vattenvägar, höghastighetsleder till sjöss, kusthamnar och inlandshamnar, flygplatser och andra förbindelsepunkter mellan olika transportnät.
3. Trafikstyrnings-, positionsbestämnings- och navigeringssystemen omfattar sådana tekniska, data- och telekommunikationsinstallationer som krävs för att nätet ska fungera samstämmigt och trafiken styras effektivt.
Artikel 4
Huvudlinjerna i åtgärdsprogrammet
Unionens huvudlinjer i åtgärdsprogrammet omfattar
|
a) |
utarbetande och revidering av översiktsplanerna över näten, |
|
b) |
fastställande av projekt av gemensamt intresse, |
|
c) |
utbyggnad av det befintliga nätet, |
|
d) |
främjande av nätets driftskompatibilitet, |
|
e) |
bästa möjliga kombination av transportsätt, även upprättande av centra för samtrafik som för frakttrafikens del i möjligaste mån bör vara placerade utanför stadskärnorna för att möjliggöra att de kombinerade transporterna fungerar effektivt, |
|
f) |
strävan efter sammanhängande och kompletterande finansiella insatser i överensstämmelse med de regler som gäller för varje finansiellt instrument, |
|
g) |
verksamhet på forsknings- och utvecklingsområdet, |
|
h) |
samarbete och slutande av lämpliga avtal med tredje land som berörs av nätutbyggnaden, |
|
i) |
åtgärder som stimulerar medlemsstaterna och internationella organisationer att prioritera de mål som unionen strävar mot, |
|
j) |
främjande av ett kontinuerligt samarbete mellan berörda parter, |
|
k) |
alla andra åtgärder som visar sig nödvändiga för att uppnå de mål som anges i artikel 2.2. |
Artikel 5
Prioriteringar
Med beaktande av de mål som anges i artikel 2.2 och de huvudlinjer som anges i artikel 4 ska prioriteringarna gälla
|
a) |
skapande och utbyggnad av viktiga förbindelselänkar och utveckling av samtrafikförmåga som behövs för att avlägsna flaskhalsar, färdigställa sträckor som saknas och komplettera de viktiga förbindelselederna, särskilt de sträckor som går över gränserna eller över naturliga hinder, samt förbättra driftskompatibiliteten på de stora förbindelselederna, |
|
b) |
skapande och utbyggnad av infrastruktur som främjar de nationella nätens samtrafikförmåga för att göra det möjligt att knyta samman öar eller öliknande områden, samt inlandsområden, randområden och yttersta randområden med unionens centrala regioner särskilt för att minska dessa områdens höga transportkostnader, |
|
c) |
nödvändiga åtgärder för att gradvis uppnå ett driftskompatibelt järnvägsnät, inklusive där så är möjligt banor anpassade för godstransporter, |
|
d) |
nödvändiga åtgärder för att främja fjärrsjöfart, närsjöfart och inlandssjöfart, |
|
e) |
nödvändiga åtgärder för att integrera järnvägs- och flygtransporter, särskilt genom järnvägsförbindelser till flygplatser när så är lämpligt, samt den infrastruktur och de anläggningar som behövs, |
|
f) |
optimering av kapacitet och effektivitet hos befintlig och ny infrastruktur, främjande av intermodalitet samt förbättring av nätets säkerhet och tillförlitlighet, genom inrättande och upprustning av intermodala terminaler och deras infrastruktur för tillgång och/eller genom utveckling av intelligenta system, |
|
g) |
integrering av säkerhets- och miljöfrågor i utformningen och genomförandet av det transeuropeiska transportnätet, |
|
h) |
utveckling av hållbar rörlighet för personer och varor i enlighet med unionens mål för hållbar utveckling. |
Artikel 6
Nät i tredjeland
Det kommer att beslutas från fall till fall och i enlighet med tillämpliga förfaranden i fördragen om unionen ska främja projekt av gemensamt intresse liksom nätens samtrafikförmåga och driftskompatibilitet för att säkerställa samstämmigheten mellan näten i tredje land och det transeuropeiska transportnätet.
Artikel 7
Projekt av gemensamt intresse
1. Projekt av gemensamt intresse utgör ett gemensamt mål vars genomförande beror på hur pass långt de framskridit och om ekonomiska resurser finns disponibla, utan att en medlemsstats eller unionens ekonomiska åtaganden påverkas.
2. Med iakttagande av bestämmelserna i fördragen, särskilt konkurrensreglerna, ska varje projekt betraktas som projekt av gemensamt intresse som
|
a) |
uppfyller de mål som anges i artikel 2.2, |
|
b) |
avser ett sådant nät som beskrivs i artikel 3.1, |
|
c) |
inryms i de prioriteringar som anges i artikel 5, och |
|
d) |
uppvisar en potentiell ekonomisk livskraft på grundval av analyser av samhällsekonomiska kostnader och nytta. |
3. Varje projekt ska beröra en sådan del av nätet som beskrivs i artiklarna 9–18 och i synnerhet
|
a) |
avse de förbindelser som fastställs i kartorna i bilaga I, och/eller |
|
b) |
motsvara de specifikationer eller kriterier som anges i bilaga II. |
4. Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som de bedömer nödvändiga inom ramen för de principer som anges i artikel 1.2.
Artikel 8
Miljöskydd
1. Vid planeringen och genomförandet av projekt ska medlemsstaterna ta hänsyn till skyddet av miljön genom att företa miljökonsekvensbedömningar av de projekt av gemensamt intresse som ska genomföras, i enlighet med direktiv 85/337/EEG och med tillämpning av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.
Från och med den 21 juli 2004 ska medlemsstaterna i enlighet med direktiv 2001/42/EG genomföra en miljöbedömning av de planer och program som ligger till grund för sådana projekt, särskilt om de rör nya förbindelser eller annan viktig utbyggnad av knutpunkter.
Medlemsstaterna ska ta hänsyn till resultatet av denna miljöbedömning vid förberedelserna av de berörda planerna och programmen enligt artikel 8 i direktiv 2001/42/EG.
2. Före den 21 juli 2004 ska kommissionen, i samförstånd med medlemsstaterna, utveckla lämpliga metoder för att genomföra strategiska miljöbedömningar i syfte att bland annat säkerställa en lämplig samordning, undvika dubbelarbete samt förenkla och påskynda planeringsprocesser för gränsöverskridande projekt och korridorer.
Resultatet av detta arbete och av miljöbedömningen av de projekt för transeuropeiska nät som genomförts av medlemsstaterna enligt direktiv 2001/42/EG ska vid behov beaktas av kommissionen i dess rapport om riktlinjerna och de eventuella åtföljande lagstiftningsförslagen, som syftar till revidering av riktlinjerna enligt artikel 22 i detta beslut.
AVSNITT 2
VÄGNÄTET
Artikel 9
Beskrivning
1. Det transeuropeiska vägnätet består av motorvägar och vägar av hög standard, befintliga, nya eller sådana som ska byggas ut, och som
|
a) |
spelar en viktig roll i fjärrtrafiken, eller |
|
b) |
fungerar som förbifarter vid större städer och tätortsområden utefter nätets delsträckor, eller |
|
c) |
sörjer för samtrafikförmåga med andra transportslag, eller |
|
d) |
förbinder inlandsområden och randområden med unionens centrala områden. |
2. Nätet ska garantera användarna en hög, jämn och kontinuerlig nivå på service, komfort och säkerhet.
3. Nätet ska också omfatta infrastruktur för trafikstyrning, information till användarna, hantering av incidenter och nödsituationer samt elektronisk uppbörd av vägavgifter, på grundval av ett aktivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala trafikstyrningssystem samt aktörer som tillhandahåller rese- och trafikinformation och mervärdestjänster, för att säkerställa erforderlig komplementaritet med tillämpningar vilkas utbyggnad underlättas genom programmet för det transeuropeiska telekommunikationsnätet.
AVSNITT 3
JÄRNVÄGSNÄTET
Artikel 10
Beskrivning
1. Järnvägsnätet ska bestå av järnvägsbanor för höghastighetståg och konventionella järnvägsbanor.
2. Höghastighetsnätet som utnyttjar befintlig eller ny teknik ska bestå av
|
a) |
banor särskilt konstruerade för höghastighetståg och utrustade för hastigheter på i allmänhet 250 km/tim eller däröver, |
|
b) |
banor särskilt anpassade för höghastighetståg och utrustade för hastigheter på cirka 200 km/tim, |
|
c) |
banor särskilt anpassade eller konstruerade för höghastighetståg och anslutna till höghastighetsnätet och av en specifik karaktär på grund av topografiska eller miljömässiga förhållanden, terräng eller stadsplanering, där hastigheten måste anpassas i varje enskilt fall. |
Höghastighetsnätet ska utgöras av de banor som anges i avsnitt 3 i bilaga I. De väsentliga krav och tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som är tillämpliga på järnvägsbanor för höghastighetståg utrustade med befintlig teknik ska fastställas i enlighet med rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (11). Medlemsstaterna ska före öppnandet underrätta kommissionen om varje ny höghastighetsbana och om dess tekniska egenskaper.
3. Det konventionella järnvägsnätet ska bestå av banor för konventionell passagerar- och godstransport, inklusive järnvägsavsnitt avsedda för det transeuropeiska nätet för kombinerade transporter enligt artikel 15, anslutningsförbindelser till kusthamnar och inlandshamnar av gemensamt intresse samt de godsterminaler som är öppna för alla aktörer. De väsentliga krav och tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som är tillämpliga på konventionella järnvägsbanor ska fastställas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (12).
4. Järnvägsnätet ska omfatta infrastruktur och anläggningar som gör det möjligt att integrera järnvägs-, väg- och, när så är lämpligt, sjö- och flygtransporttjänster. I detta avseende ska särskild uppmärksamhet ägnas åt regionala flygplatsers samtrafik med nätet.
5. Järnvägsnätet ska fylla åtminstone en av följande funktioner:
|
a) |
Att spela en viktig roll i fjärrtrafiken för passagerare. |
|
b) |
Att möjliggöra samtrafik med flygplatser när så är lämpligt. |
|
c) |
Att möjliggöra tillgång till regionala och lokala järnvägsnät. |
|
d) |
Att underlätta godstransporter genom fastställande och utbyggnad av stambanor för godstrafik eller banor där godståg har prioritet. |
|
e) |
Att spela en viktig roll för kombinerade transporter. |
|
f) |
Att möjliggöra samtrafik via hamnar av gemensamt intresse med närsjöfart och inlandssjöfart. |
6. Järnvägsnätet ska erbjuda användarna en hög kvalitets- och säkerhetsnivå, tack vare sin kontinuitet och en gradvis införd driftskompatibilitet, som erhålls särskilt genom teknisk harmonisering och det harmoniserade trafikstyrningssystem (ERTMS) som rekommenderas för det europeiska järnvägsnätet. I detta syfte ska kommissionen upprätta en utbyggnadsplan i samordning med nationella planer och i samråd med medlemsstaterna.
AVSNITT 4
NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR OCH INLANDSHAMNAR
Artikel 11
Beskrivning
1. Det transeuropeiska nätet för inre vattenvägar består av floder och kanaler samt olika bifloder och förgreningar som binder samman dessa. Det möjliggör särskilt att industriregioner och större tätbebyggda områden länkas samman och förbinds med hamnarna.
2. Nätets vattenvägar ska uppfylla minst de tekniska krav som gäller för vattenvägar av klass IV, som medger passage av 80–85 m långa och 9,5 m breda fartyg eller pråmar. Om vattenvägar som ingår i nätet ska moderniseras eller anläggas bör de tekniska kraven motsvara minst klass IV och dessutom medge senare uppgradering till klass Va/Vb samt på tillfredsställande sätt medge passage av fartyg som används vid kombinerade transporter. Inre vattenvägar av klass Va ska medge passage av 110 m långa och 11,40 m breda fartyg eller pråmar medan klass Vb ska medge passage av 172–185 m långa och 11,40 m breda pråmar.
3. Inlandshamnarna utgör en del av nätet, särskilt som förbindelsepunkter mellan sådana inre vattenvägar som avses i punkt 2 och i artikel 15 och andra transportslag.
4. I nätet ska de inlandshamnar ingå som är
|
a) |
öppna för kommersiell trafik, |
|
b) |
belägna i nätet för inre vattenvägar i enlighet med översiktsplanen i bilaga I avsnitt 4, |
|
c) |
förbundna med andra transeuropeiska transportvägar i enlighet med bilaga I, och |
|
d) |
utrustade med anläggningar för omlastning av gods för intermodal transport eller ha en årlig godstrafikvolym på minst 500 000 ton. |
De inlandshamnar som avses i led d anges i bilaga I.
5. Nätet ska också omfatta infrastrukturen för trafikstyrningen. Denna ska framför allt omfatta införandet av ett driftskompatibelt och intelligent trafik- och transportsystem, ”Informationstjänster för flodsjöfart”, som är avsett att optimera den befintliga kapaciteten och säkerheten inom nätet av inre vattenvägar samt förbättra driftskompatibiliteten med andra transportslag.
AVSNITT 5
KUSTHAMNAR
Artikel 12
Beskrivning
1. Kusthamnarna ska göra det möjligt att utveckla sjötransporterna och utgöra öarnas trafikförbindelsepunkter till sjöss samt fungera som förbindelsepunkter mellan sjötransport och övriga transportslag. De ska erbjuda aktörerna inom transportsektorn utrustning och tjänster. Hamnarnas infrastruktur ska erbjuda en rad transporttjänster för passagerare och gods, förbindelser inom unionen liksom mellan denna och tredjeländer, inbegripet färjetrafik samt närsjöfart och sjöfart på längre sträckor, inbegripet kusttrafik.
2. De kusthamnar som omfattas av det transeuropeiska transportnätet ska motsvara en av kategorierna A, B eller C enligt följande definitioner:
|
A |
: |
kusthamnar av internationell betydelse: hamnar vilkas totala årliga godsvolym uppgår till eller överstiger 1,5 miljoner ton, eller vilkas totala årliga passagerarantal uppgår till eller överstiger 200 000 passagerare, och vilka är anslutna till andra transeuropeiska transportvägar på land, förutom i de fall då detta är omöjligt, och spelar således en viktig roll för internationell sjötransport. |
|
B |
: |
kusthamnar av betydelse för unionen som inte ingår i kategori A: dessa hamnar har en total årlig godsvolym som uppgår till minst 0,5 miljoner ton, eller ett totalt årligt passagerarantal på mellan 100 000 och 199 999 passagerare, och är anslutna till andra transeuropeiska transportvägar på land, förutom i de fall då detta är omöjligt, och är utrustade med nödvändiga anläggningar för omlastning för närsjöfart. |
|
C |
: |
regionala hamnar: dessa hamnar uppfyller inte kriterierna för kategorierna A eller B men är belägna i öregioner, i randområden eller i de yttersta randområdena och förbinder via havet sådana områden med varandra och/eller med unionens centrala regioner. |
Kusthamnarna i kategori A ska anges på de vägledande kartorna i översiktsplanerna i bilaga I avsnitt 5, på grundval av senaste hamnstatistik.
3. Utöver de kriterier som räknas upp i artikel 7 ska hamnprojekt av gemensamt intresse som är knutna till hamnar inom det transeuropeiska kusthamnsnätet uppfylla kriterierna och specifikationerna i bilaga II.
Artikel 13
Höghastighetsleder till sjöss
1. Det transeuropeiska nätet av höghastighetsleder till sjöss ska vara avsett att koncentrera godsflödet till logistikförbindelser till sjöss för att förbättra befintliga eller upprätta nya lönsamma, regelbundna och täta förbindelser för varutransporter mellan medlemsstater och därigenom minska trafikstockningarna på vägarna och/eller förbättra tillgängligheten till randområden samt öregioner och östater. Höghastighetsleder till sjöss ska inte utesluta kombinerade person- och godstransporter, om godstransporterna överväger.
2. Det transeuropeiska nätet av höghastighetsleder till sjöss ska bestå av utrustning och infrastruktur som berör åtminstone två hamnar i olika medlemsstater. I denna utrustning och infrastruktur ska åtminstone i en medlemsstat exempelvis ingå hamnutrustning, elektroniska styrsystem för logistik, säkerhet och trygghet samt förvaltnings- och tullförfaranden, liksom infrastruktur för direkt tillträde land- och sjövägen, inklusive säkerställande av att sjövägarna hålls öppna hela året, särskilt tillgången till muddringsutrustning och tillgång till isbrytare vintertid.
3. Vattenvägar eller kanaler enligt avsnitt 4 i bilaga I som förbinder två europeiska höghastighetsleder till sjöss, eller två avsnitt av dessa, och som väsentligt bidrar till att förkorta sjövägarna, öka effektiviteten och spara transporttid, ska ingå i det transeuropeiska nätet av höghastighetsleder till sjöss.
4. Projekt av gemensamt intresse som avser det transeuropeiska nätet av höghastighetsleder till sjöss ska föreslås av minst två medlemsstater och anpassas till de faktiska behoven. De föreslagna projekten ska i allmänhet engagera både den offentliga sektorn och den privata sektorn enligt förfaranden som, innan stöd som beviljas från nationella budgetar, vid behov kan kompletteras med stöd från unionen, kräver att ett anbudsförfarande genomförs, antingen
|
a) |
i form av offentliga anbudsinfordringar som anordnas gemensamt av de berörda medlemsstaterna för att upprätta nya förbindelser från en i förväg utvald kategori A-hamn enligt artikel 12.2 i vart och ett av de havsområden som anges i projekt nr 21 i bilaga III, eller |
|
b) |
om hamnarnas läge är jämförbart, i form av offentliga anbudsinfordringar som anordnas gemensamt av de berörda medlemsstaterna och som riktar sig till konsortier med åtminstone rederier och hamnar som är belägna i något av de havsområden som anges i projekt nr 21 i bilaga III. |
5. Följande ska gälla för projekt av gemensamt intresse som avser det transeuropeiska nätet av höghastighetsleder till sjöss:
|
a) |
Projekten ska inriktas på utrustning och infrastruktur som ingår i nätet av höghastighetsleder till sjöss. |
|
b) |
Projekten får, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, inbegripa startbidrag om statligt stöd som ett resultat av det upphandlingsförfarande som avses i punkt 4 anses nödvändigt för projektets lönsamhet. Startbidrag får utgå under högst två år och får endast beviljas för att täcka vederbörligen styrkta kapitalkostnader. Bidraget får inte överstiga det lägsta belopp som bedöms nödvändigt för att starta driften av de berörda förbindelserna. Bidraget får inte leda till att konkurrensen på de berörda marknaderna snedvrids på ett sätt som strider mot det gemensamma intresset. |
|
c) |
Projekten får också omfatta verksamhet som medför fördelar i ett större sammanhang och som inte är knuten till särskilda hamnar, exempelvis tillgången till utrustning för isbrytning och muddringsarbeten samt informationssystem, inklusive system för trafikstyrning och elektronisk registrering. |
6. Projekt av gemensamt intresse som avser det transeuropeiska nätet av höghastighetsleder till sjöss ska godkännas av kommissionen.
7. Kommissionen ska inom tre år för den kommitté som avses i artikel 21.1 lägga fram en första förteckning över särskilda projekt av gemensamt intresse och därigenom ge begreppet höghastighetsleder till sjöss konkret form.
Denna förteckning ska också sändas till Europaparlamentet.
AVSNITT 6
FLYGPLATSER
Artikel 14
Beskrivning
1. Det transeuropeiska flygplatsnätet består av flygplatser, som är belägna på unionens territorium, är öppna för kommersiell flygtrafik och uppfyller kriterierna i avsnitt 6 i bilaga II. Dessa flygplatser ska klassificeras olika beroende på omfattning och slag av trafik som de ombesörjer samt vilken funktion de fyller i nätet. De möjliggör en utveckling av flygförbindelserna och samtrafikförmågan mellan flygtransporter och övriga transportslag.
2. De internationella knutpunkterna och unionsknutpunkterna utgör kärnan i det transeuropeiska flygplatsnätet. Förbindelserna mellan unionen och resten av världen tryggas till största delen av de internationella knutpunkterna. Unionsknutpunkterna säkerställer framför allt förbindelser inom unionen, eftersom förbindelser utanför unionen fortfarande är en mindre del av deras verksamhet. Regionala knutpunkter och anslutningspunkter underlättar tillgängligheten till nätets centrala delar eller bidrar till att isolerade områden och randområden görs tillgängliga.
3. Internationella knutpunkter och unionsknutpunkter ska där så är lämpligt gradvis anslutas till järnvägsnätets höghastighetsbanor. Nätet ska omfatta infrastruktur och utrustning som möjliggör integrering av flyg- och järnvägstransporttjänster och vid behov sjötransporttjänster.
AVSNITT 7
NÄTET FÖR KOMBINERADE TRANSPORTER
Artikel 15
Beskrivning
Det transeuropeiska nätet för kombinerade transporter omfattar
|
a) |
järnvägar och inre vattenvägar som lämpar sig för kombinerad transport samt sjövägar som tillsammans med eventuella inledande och/eller avslutande vägsträckor, som är så korta som möjligt, möjliggör långväga transporter av gods, |
|
b) |
intermodala terminaler med anläggningar som tillåter omlastning mellan järnvägar, inre vattenvägar, sjövägar och vägar, |
|
c) |
tillsvidare, lämplig rullande materiel, om infrastruktur som ännu inte anpassats kräver det. |
AVSNITT 8
TRAFIKSTYRNINGS- OCH INFORMATIONSNÄTET FÖR SJÖTRAFIKEN
Artikel 16
Beskrivning
Det transeuropeiska trafikstyrnings- och informationsnätet för sjötrafiken omfattar
|
a) |
trafikstyrningssystem för trafiken till sjöss, längs kuster eller i hamnar, |
|
b) |
system för positionsbestämning av fartyg, |
|
c) |
rapporteringssystem för fartyg som transporterar farligt eller förorenande gods, |
|
d) |
kommunikationssystem för nödsignalering och säkerhet till sjöss. |
AVSNITT 9
FLYGTRAFIKLEDNINGSNÄTET
Artikel 17
Beskrivning
Det transeuropeiska nätet för flygtrafikledning omfattar det luftrum som är avsatt för allmän flygtrafik, flygrutter, hjälp till flygnavigering, planerings- och styrsystem för trafikflödena och kontrollsystem för flygtrafiken (kontrollcentraler, övervaknings- och kommunikationsutrustning) som krävs för en säker och effektiv flygtrafik i det europeiska luftrummet.
AVSNITT 10
POSITIONSBESTÄMNINGS- OCH NAVIGERINGSNÄTET
Artikel 18
Beskrivning
Det transeuropeiska nätet för positionsbestämnings- och navigeringssystem omfattar positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit och de system som anges inom ramen för den framtida europeiska planen för radionavigering. Dessa system erbjuder positionsbestämnings- och navigeringstjänster, som kan användas säkert och effektivt för samtliga transportslag.
AVSNITT 11
SAMORDNING MELLAN MEDLEMSSTATER
Artikel 19
Europeisk samordnare
1. För att underlätta ett samordnat genomförande av vissa projekt, särskilt gränsöverskridande projekt eller delar av gränsöverskridande projekt inbegripet bland de projekt som förklarats vara av europeiskt intresse enligt artikel 25, får kommissionen efter överenskommelse med de berörda medlemsstaterna och efter att ha hört Europaparlamentet utse en person till europeisk samordnare.
2. Den europeiska samordnaren ska utses särskilt på grundval av sin erfarenhet av de europeiska institutionerna och sina kunskaper om finansiering och samhällsekonomiska och miljömässiga utvärderingar av storskaliga projekt.
3. I kommissionens beslut om utnämning av en europeisk samordnare ska anges hur denne ska utföra de arbetsuppgifter som anges i punkt 5.
4. Den europeiska samordnaren ska agera i kommissionens namn och för dess räkning. Den europeiska samordnarens ansvarsområde ska vanligen omfatta ett enda projekt, särskilt när det gäller gränsöverskridande projekt, men får vid behov utvidgas till att omfatta hela huvudlinjen. Den europeiska samordnaren ska tillsammans med de berörda medlemsstaterna utarbeta en arbetsplan för sin verksamhet.
5. Den europeiska samordnaren ska
|
a) |
i samarbete med de berörda medlemsstaterna främja gemensamma metoder för utvärdering av projekt och vid behov fungera som finansiell rådgivare åt projektförespråkare, |
|
b) |
årligen utarbeta en rapport till Europaparlamentet, kommissionen och de berörda medlemsstaterna om framstegen i arbetet med att genomföra projekt som denne ansvarar för, om ny lagstiftning eller annan utveckling som kan påverka projektens karaktär samt om svårigheter och hinder som kan leda till avsevärda förseningar i förhållande till de datum som anges i bilaga III, |
|
c) |
tillsammans med de berörda medlemsstaterna samråda med regionala och lokala myndigheter, aktörer, transportanvändare samt företrädare för det civila samhället för att få ökad kunskap om efterfrågan på transporttjänster, möjligheter till finansiering av investeringar och den typ av tjänster som ska tillhandahållas för att underlätta tillgången till sådan finansiering. |
6. De berörda medlemsstaterna ska samarbeta med den europeiska samordnaren och ge denne nödvändig information för att utföra de arbetsuppgifter som anges i punkt 5.
7. Utan att det påverkar tillämpliga förfaranden enligt unionsslagstiftning och nationell lagstiftning får kommissionen anmoda den europeiska samordnaren om ett yttrande vid handläggningen av ansökningar om unionsbidrag till projekt eller grupper av projekt som ingår i den europeiska samordnarens uppdrag.
AVSNITT 12
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Artikel 20
Nationella planer och program
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med de sammanfattningar av nationella planer och program som de utarbetar för utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet, särskilt om de projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse enligt artiklarna 24–27. Efter antagande ska medlemsstaterna överlämna de nationella planerna och programmen till kommissionen för kännedom.
Artikel 21
Kommitté för övervakning av riktlinjer och utbyte av information
1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för övervakning av riktlinjer och utbyte av information, nedan kallad kommittén, som består av företrädare för medlemsstaterna och har en företrädare för kommissionen som ordförande.
2. Kommittén ska ansvara för utbyte av information om de planer och program som medlemsstaterna överlämnar och om alla frågor som gäller utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet.
Artikel 22
Rapportering
Kommissionen ska vartannat år rapportera till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet av de riktlinjer som beskrivs i detta beslut.
Vid upprättandet av rapporten ska kommissionen biträdas av kommittén.
Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag som syftar till revidering av riktlinjerna, inbegripet vid behov ändringar i eller tillägg till förteckningen över prioriterade projekt i bilaga III av projekt som är i överensstämmelse med artikel 23.1. Revideringen ska särskilt avse projekt som bidrar till den territoriella sammanhållningen i unionen i enlighet med artikel 23.1 e.
Artikel 23
Prioriterade projekt
1. Prioriterade projekt är sådana projekt av gemensamt intresse som avses i artikel 7 och som enligt utredningen
|
a) |
syftar till att undanröja en flaskhals eller lägga till en länk som saknas på en viktig trafikled i det transeuropeiska transportnätet, i synnerhet projekt som är gränsöverskridande, går över naturliga hinder eller har en gränsöverskridande sträcka, |
|
b) |
är av en sådan storlek att långsiktig planering på europeisk nivå tillför ett avsevärt mervärde, |
|
c) |
i sin helhet kan medföra socioekonomiska nettovinster och andra socioekonomiska fördelar, |
|
d) |
avsevärt förbättrar personers och varors rörlighet mellan medlemsstaterna och därigenom även bidrar till de nationella nätens driftskompatibilitet, |
|
e) |
bidrar till att öka den territoriella sammanhållningen i unionen genom att integrera de nya medlemsstaternas transportnät och förbättra förbindelserna med regionerna i unionens randområden och öregioner, |
|
f) |
bidrar till en hållbar utveckling av transporterna genom att förbättra säkerheten och minska den transportrelaterade miljöförstöringen, bland annat genom att främja att trafik styrs över till järnväg, intermodala transporter och transporter på inre vattenvägar och till sjöss, |
|
g) |
visar att de berörda medlemsstaterna åtar sig att genomföra utredningar och utvärderingar inom en tid som gör att arbetet kan avslutas inom utsatt tid, på grundval av en nationell plan eller något annat likvärdigt dokument för projektet i fråga. |
2. De prioriterade projekt som skulle inledas före 2010, de sträckor som ingår i dessa och de tidpunkter för när arbetet ska vara avslutat som avses i punkt 1 g anges i bilaga III.
3. Kommissionen ska före 2010 utarbeta en lägesrapport och vid behov föreslå ändringar i förteckningen över de prioriterade projekt som fastställs i bilaga III i enlighet med punkt 1.
Artikel 24
Förklaring om europeiskt intresse
De prioriterade projekt som anges i bilaga III förklaras vara av europeiskt intresse. Denna förklaring avges endast i enlighet med det förfarande som anges i fördragen och i de rättsakter som grundar sig på detta.
Artikel 25
Projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse
1. Utan att det påverkar den rättsliga grunden för unionens berörda finansieringsorgan ska medlemsstaterna
|
a) |
vid presentationen av sina projekt för finansiering inom ramen för sammanhållningsfonden, enligt rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli 2006 om inrättande av Sammanhållningsfonden (13), ge lämplig prioritet åt projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse, |
|
b) |
vid presentationen av sina projekt för finansiering inom ramen för den budget som avdelats för transeuropeiska nät, enligt artiklarna 5 och 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (14), ge lämplig prioritet åt projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse. |
2. Utan att det påverkar den rättsliga grunden för unionens berörda finansieringsorgan ska kommissionen
|
a) |
uppmana medlemsstaterna att vid programplaneringen för strukturfonderna fästa vikt vid de projekt som förklarats vara av europeiskt intresse, särskilt i de regioner som omfattas av konvergensmålet, med beaktande av nationella transportplaner som omfattas av unionens befintliga stödramar, |
|
b) |
se till att de länder som mottar stöd från instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) vid presentationen av projekt för finansiering inom ramen för det instrumentet och i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (15) ger lämplig prioritet åt projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse. |
3. Kommissionen ska i samband med prognoserna över sina finansiella behov ge lämplig prioritet åt projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse.
Artikel 26
Försening av genomförandet av projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse
1. Om arbetet med något av de projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse inleds eller kommer att inledas med en avsevärd försening i förhållande till tidsgränsen 2010, ska kommissionen uppmana de berörda medlemsstaterna att inom tre månader förklara denna försening. På grundval av det svar som ges ska kommissionen samråda med alla berörda medlemsstater för att lösa det problem som lett till förseningen.
Kommissionen får, i samråd med kommittén, och inom ramen för en aktiv övervakning av genomförandet av det projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse och med vederbörligt beaktande av proportionalitetsprincipen, besluta att vidta lämpliga åtgärder. De medlemsstater som berörs ska ges tillfälle att lägga fram synpunkter om sådana åtgärder innan de antas.
Europaparlamentet ska omedelbart informeras om varje åtgärd som vidtas.
När kommissionen beslutar om åtgärderna ska den ta vederbörlig hänsyn till varje berörd medlemsstats ansvar för förseningen och avstå från att vidta åtgärder som skulle påverka genomförandet av projektet i en medlemsstat som inte är ansvarig för förseningen.
2. När något av de projekt som förklarats vara av europeiskt intresse inte är väsentligen avslutat inom en rimlig tidsperiod efter det förväntade slutförandedatum som anges i bilaga III och samtliga berörda medlemsstater är ansvariga för förseningen, ska kommissionen revidera projektet i enlighet med det förfarande som avses i punkt 1 i syfte att återkalla klassificeringen som ett projekt som förklarats vara av europeiskt intresse genom det revideringsförfarande som avses i artikel 22 tredje stycket.
Kommissionen ska under alla förhållanden se över projektet i slutet av en femtonårsperiod efter det att projektet har förklarats vara av europeiskt intresse i detta besluts mening.
Artikel 27
Socioekonomiska och miljömässiga utvärderingar
1. Fem år efter det att ett projekt eller en sträcka i ett projekt som har förklarats vara av europeiskt intresse har avslutats, ska de berörda medlemsstaterna utvärdera dess socioekonomiska effekter och miljöeffekter, inbegripet effekterna på handeln och den fria rörligheten för personer och varor mellan medlemsstaterna, den territoriella sammanhållningen och den hållbara utvecklingen. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen resultatet av denna utvärdering.
2. Om ett projekt av europeiskt intresse innehåller en gränsöverskridande sträcka som inte kan delas upp tekniskt och ekonomiskt, ska de berörda medlemsstaterna samordna sina förfaranden för bedömning av de socioekonomiska konsekvenserna av detta och efter bästa förmåga sträva efter att genomföra en gränsöverskridande utredning innan byggnadstillstånd beviljas och inom den befintliga ramen.
3. Andra sträckor i projekt av europeiskt intresse ska samordnas bilateralt eller multilateralt av medlemsstaterna från fall till fall.
4. De samordnade åtgärder eller gränsöverskridande utredningar som avses i punkt 2 påverkar inte förpliktelser enligt unionens miljöskyddslagstiftning, särskilt när det gäller miljökonsekvensbedömningar. De berörda medlemsstaterna ska meddela kommissionen när sådana samordnade åtgärder eller gränsöverskridande utredningar inleds och resultatet av dessa. Kommissionen ska ta med den informationen i den rapport som avses i artikel 22.
Artikel 28
Gränsöverskridande sträckor
I samband med vissa prioriterade projekt ska gränsöverskridande sträckor mellan två medlemsstater, inbegripet höghastighetsleder till sjöss, identifieras av medlemsstaterna på grundval av kriterier som fastställs i kommittén och meddelas till kommissionen.
Dessa ska i synnerhet vara sträckor som inte kan delas upp tekniskt och ekonomiskt eller för vilka de berörda medlemsstaterna ska ha ett gemensamt åtagande och upprätta en gemensam struktur.
Artikel 29
Upphävande
Beslut nr 1692/96/EG ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till det upphävda beslutet ska anses som hänvisningar till detta beslut och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga V.
Artikel 30
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 31
Adressater
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg 7 juli 2010.
På Europaparlamentets vägnar
J. BUZEK
Ordförande
På rådets vägnar
O. CHASTEL
Ordförande
(1) EUT C 128, 18.5.2010, s. 147.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 maj 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 juni 2010
(3) EGT L 228, 9.9.1996, s. 1.
(4) Se bilaga IV.
(5) EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.
(6) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40.
(7) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
(8) EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
(9) EUT L 363, 20.12.2006, s. 1.
(10) EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.
(11) EGT L 235, 17.9.1996, s. 6.
(12) EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.
(13) EUT L 210, 31.7.2006, s. 79.
(14) EUT L 162, 22.6.2007, s. 1.
(15) EUT L 210, 31.7.2006, s. 82.
BILAGA I
ÖVERSIKTSPLANER MED KARTOR (1)
Avsnitt 2: Vägnätet
|
2.0. |
Europa |
|
2.1. |
Belgien |
|
2.2. |
Bulgarien |
|
2.3. |
Tjeckien |
|
2.4. |
Danmark |
|
2.5. |
Tyskland |
|
2.6. |
Estland |
|
2.7. |
Irland |
|
2.8. |
Grekland |
|
2.9. |
Spanien |
|
2.10. |
Frankrike |
|
2.11. |
Italien |
|
2.12. |
Cypern |
|
2.13. |
Lettland |
|
2.14. |
Litauen |
|
2.15. |
Luxemburg |
|
2.16. |
Ungern |
|
2.17. |
Malta |
|
2.18. |
Nederländerna |
|
2.19. |
Österrike |
|
2.20. |
Polen |
|
2.21. |
Portugal |
|
2.22. |
Rumänien |
|
2.23. |
Slovenien |
|
2.24. |
Slovakien |
|
2.25. |
Finland |
|
2.26. |
Sverige |
|
2.27. |
Förenade kungariket |
Avsnitt 3: Järnvägsnätet
|
3.0. |
Europa |
|
3.1. |
Belgien |
|
3.2. |
Bulgarien |
|
3.3. |
Tjeckien |
|
3.4. |
Danmark |
|
3.5. |
Tyskland |
|
3.6. |
Estland |
|
3.7. |
Irland |
|
3.8. |
Grekland |
|
3.9. |
Spanien |
|
3.10. |
Frankrike |
|
3.11. |
Italien |
|
3.12. |
Lettland |
|
3.13. |
Litauen |
|
3.14. |
Luxemburg |
|
3.15. |
Ungern |
|
3.16. |
Nederländerna |
|
3.17. |
Österrike |
|
3.18. |
Polen |
|
3.19. |
Portugal |
|
3.20. |
Rumänien |
|
3.21. |
Slovenien |
|
3.22. |
Slovakien |
|
3.23. |
Finland |
|
3.24. |
Sverige |
|
3.25. |
Förenade kungariket |
Avsnitt 4: Nätet för inre vattenvägar och inlandshamnar
|
4.0. |
Europa |
|
4.1. |
Belgien |
|
4.2. |
Nederländerna |
|
4.3. |
Tyskland |
|
4.4. |
Tyskland / Österrike |
|
4.5. |
Frankrike /Italien |
|
4.6. |
Frankrike |
|
4.7. |
Bulgarien |
|
4.8. |
Tjeckien |
|
4.9. |
Litauen |
|
4.10. |
Ungern |
|
4.11. |
Polen |
|
4.12. |
Rumänien |
|
4.13. |
Slovakien |
Avsnitt 5: Kusthamnarna — Kategori A
|
5.0. |
Europa |
|
5.1. |
Östersjön |
|
5.2. |
Nordsjön |
|
5.3. |
Atlanten |
|
5.4. |
Medelhavet — västra delen |
|
5.5. |
Medelhavet — östra delen |
|
5.6. |
Bulgarien / Rumänien |
|
5.7. |
Cypern |
|
5.8. |
Malta |
Avsnitt 6 Flygplatserna
|
6.0. |
Europa |
|
6.1. |
Belgien / Danmark / Tyskland / Luxemburg / Nederländerna / Österrike |
|
6.2. |
Bulgarien |
|
6.3. |
Tjeckien |
|
6.4. |
Estland |
|
6.5. |
Irland / Förenade kungariket |
|
6.6. |
Grekland |
|
6.7. |
Spanien / Portugal |
|
6.8. |
Frankrike |
|
6.9. |
Italien |
|
6.10. |
Cypern |
|
6.11. |
Lettland |
|
6.12. |
Litauen |
|
6.13. |
Ungern |
|
6.14. |
Malta |
|
6.15. |
Polen |
|
6.16. |
Rumänien |
|
6.17. |
Slovenien |
|
6.18. |
Slovakien |
|
6.19. |
Finland / Sverige |
Avsnitt 7 Nätet för kombinerade transporter
|
7.1 |
|
OBS: Termen planerad i förklaringen till kartorna täcker alla faser i ett infrastrukturprojekt av gemensamt intresse från de första utredningarna till och med utförandet.
AVSNITT 2
VÄGNÄTET
AVSNITT 3
JÄRNVÄGSNÄTET
AVSNITT 4
NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR OCH INLANDSHAMNAR
AVSNITT 5
KUSTHAMNAR — KATEGORI A
AVSNITT 6
FLYGPLATSERNA
AVSNITT 7
KOMBINERAT TRANSPORTNÄT
(1) Kartorna refererar till motsvarande avsnitt i beslutets artikeldel och/eller bilaga II.
BILAGA II
KRITERIER OCH SPECIFIKATIONER FÖR PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE (1)
|
Avsnitt 2 |
: |
Vägnätet |
|
Avsnitt 3 |
: |
Järnvägsnätet |
|
Avsnitt 4 |
: |
Nätet för inre vattenvägar och inlandshamnar |
|
Avsnitt 5 |
: |
Kusthamnarna |
|
Avsnitt 6 |
: |
Flygplatserna |
|
Avsnitt 7 |
: |
Nätet för kombinerade transporter |
|
Avsnitt 8 |
: |
Trafikstyrnings- och informationsnätet för sjötrafiken |
|
Avsnitt 9 |
: |
Flygtrafikledningsnätet |
|
Avsnitt 10 |
: |
Positionsbestämnings- och navigeringsnätet |
AVSNITT 2
VÄGNÄTET
Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som rör dessa förbindelser och som gäller följande:
|
A. |
Utbyggnad av nätet, i synnerhet
|
|
B. |
Utbyggnad av trafikstyrnings- och trafikinformationssystem, i synnerhet
|
AVSNITT 3
JÄRNVÄGSNÄTET
Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som rör dessa förbindelser och som gäller
|
— |
driftskompatibilitet mellan de transeuropeiska järnvägsnäten, |
|
— |
samtrafikförmåga med nät av andra transportslag. |
AVSNITT 4
NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR OCH INLANDSHAMNAR
A. Inlandshamnar
Projekt av gemensamt intresse ska endast avse den infrastruktur som är öppen för alla användare på en icke-diskriminerande grundval.
Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser och inlandshamnar som återges i bilaga I, ska varje infrastrukturprojekt som tillhör en eller flera av följande kategorier anses vara projekt av gemensamt intresse:
|
1) |
Tillfart till hamnen från vattenvägar. |
|
2) |
Hamninfrastruktur inom hamnområdet. |
|
3) |
Annan transportinfrastruktur inom hamnområdet. |
|
4) |
Annan transportinfrastruktur som förbinder hamnen med olika delar av det transeuropeiska transportnätet. |
Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som gäller följande arbeten: uppbyggnad och underhåll av alla delar av det transportsystem som ligger inom hamnen och som är allmänt öppet för alla användare, samt av anslutningarna till det nationella och internationella transportnätet. Dit hör i synnerhet utveckling och underhåll av mark för kommersiella ändamål och andra ändamål som har samband med hamnarna samt uppbyggnad och underhåll av väg- och järnvägsanslutningar, uppbyggnad och underhåll av tillfartsvägar, inbegripet muddringsarbeten, samt av de övriga vattenområdena i hamnen, anläggande och underhåll av navigationshjälpmedel, trafikstyrning, kommunikations- och informationssystem i hamnen och dess tillfartsvägar.
B. Trafikstyrning
Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje infrastrukturprojekt som avser särskilt
|
— |
ett system av signalering och för styrning av fartyg, särskilt fartyg som transporterar farligt eller förorenande gods, |
|
— |
kommunikationssystem för nödsituationer och för säkerhet på inre vattenvägar. |
AVSNITT 5
KUSTHAMNARNA
1. Gemensamma krav för projekt av gemensamt intresse i fråga om kusthamnar som hör till nätverket
Projekt av gemensamt intresse ska endast avse den infrastruktur som är öppen för alla användare på en icke-diskriminerande grundval.
Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som gäller följande arbeten: uppbyggnad och underhåll av alla delar av det transportsystem som ligger inom hamnen och som är allmänt öppet för alla användare, samt av anslutningarna till det nationella och internationella transportnätet. Dit hör i synnerhet utveckling och underhåll av mark för kommersiella ändamål och andra ändamål som har samband med hamnarna samt uppbyggnad och underhåll av väg- och järnvägsanslutningar, uppbyggnad och underhåll av tillfartsvägar, inbegripet muddringsarbeten, samt av de övriga vattenområdena i hamnen, anläggande och underhåll av navigationshjälpmedel, trafikstyrning, kommunikations- och informationssystem i hamnen och dess tillfartsvägar.
2. Specifikationer för projekt av gemensamt intresse avseende kusthamnsnätet
Projekt av gemensamt intresse ska omfatta varje infrastrukturprojekt som uppfyller följande specifikationer:
|
Projektspecifikationer |
Hamnkategori |
|
I. Främjande av närsjöfart |
|
|
Infrastruktur som är nödvändig för utveckling av närsjöfart och sjöfart på hav och inre vattenvägar |
Projekt avseende hamnar i kategori A |
|
II. Tillfart till hamnar |
|
|
Tillfart till hamnar från hav eller inre vattenvägar |
Projekt avseende hamnar i kategori A och B |
|
Ständig tillfart till Östersjöhamnar som ligger på omkring 60° nordlig latitud och norr därom, inbegripet utgifter för utrustning avseende isbrytarverksamhet under vintern |
Projekt avseende hamnar i kategorierna A, B och C |
|
Skapande eller förbättring av tillfart till upptagningsområdet så att hamnen förbinds med olika delar av det transeuropeiska transportnätet via järnväg, väg eller inre vattenvägar |
Projekt avseende hamnar i kategori A |
|
Utbyggnad av befintlig tillfart till upptagningsområdet så att hamnen förbinds med olika delar av det transeuropeiska transportnätet via järnväg, väg eller inre vattenvägar |
Projekt avseende hamnar i kategori A och B |
|
III. Hamninfrastruktur inom hamnområdet |
|
|
Utbyggnad av hamninfrastrukturen för att öka den intermodala effektiviteten |
Projekt avseende hamnar i kategori A och B |
|
Förbättring av hamninfrastrukturen, särskilt i hamnar på öar och i randområden och i yttre randområden |
Projekt avseende hamnar i kategori C |
|
Utveckling och installation av styrnings- och informationssystem såsom EDI (elektroniskt datautbyte) eller andra system för intelligent styrning av gods- och passagerartrafik med användning av integrerad teknik |
Projekt avseende hamnar i kategorierna A, B och C |
|
Utveckling av mottagningsanordningar i hamn för avfall |
Projekt avseende hamnar i kategorierna A, B och C |
AVSNITT 6
FLYGPLATSERNA
I. Kriterier för val av flygplatser av gemensamt intresse
Flygplatser av gemensamt intresse ska uppfylla kriterierna för en av följande knut punkter:
|
1) |
Internationella knutpunkter omfattar
|
|
2) |
Unionsknutpunkter omfattar
|
|
3) |
Regionala knutpunkter och anknytningspunkter omfattar alla flygplatser där
En flygplats anses ligga i ett inlandsområde när närmaste internationella flygplats eller unionsflygplats ligger längre bort än 100 km fågelvägen. Detta avstånd kan undantagsvis reduceras till 75 km om åtkomstförhållandena är särskilt besvärliga på grund av terrängens eller landtransportinfrastrukturens beskaffenhet. |
II. Specifikationer för projekt av gemensamt intresse avseende flygplatsnätet
Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som uppfyller följande specifikationer:
|
Projektspecifikationer |
Knutpunktstyper som huvudsakligen berörs (4) |
|
I. Optimering av den existerande flygplatskapaciteten |
|
|
Åtgärd 1: Optimering av den existerande flygplatskapaciteten avseende flyg-, passagerar- och fraktrörelser, inbegripet flygnavigeringsutrustning som tillhör flygplatsen |
Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter Regionala knutpunkter och anknytningspunkter |
|
Åtgärd 2: Förbättring av säkerheten på flygplatserna |
Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter Regionala knutpunkter och anknytningspunkter |
|
Åtgärd 3: Nödvändig anpassning av den existerande infrastrukturen till förhållandena på den inre marknaden och särskilt till den fria rörligheten för personer inom unionen |
Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter Regionala knutpunkter och anknytningspunkter |
|
II. Utveckling av ny flygplatskapacitet |
|
|
Åtgärd 4: Utbyggnad av infrastruktur och utrustning som villkorar flygplatskapaciteten avseende flyg-, passagerar- och fraktrörelser, inbegripet flygnavigeringsutrustning som hör till flygplatsen |
Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter |
|
Åtgärd 5: Anläggning av en ny flygplats som ersättning för en flygplats eller ett flygplatssystem som inte kan byggas ut ytterligare på sin nuvarande plats |
Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter |
|
III. Förbättring av skyddet mot olägenheter förorsakade av flygplatsaktiviteter |
|
|
Åtgärd 6: Förbättrat miljöskydd mot buller och föroreningar |
Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter |
|
IV. Förbättring eller utveckling av flygplatsens tillgänglighet |
|
|
Åtgärd 7: Förbättring av utbyggnaden av förbindelserna mellan flygplatsen och infrastrukturen för flygplatsens tillgänglighet |
Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter |
|
Åtgärd 8: Förbättring eller utbyggnad av samtrafikförmågan med andra transportnät, i synnerhet järnvägsnätet |
Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter |
AVSNITT 7
NÄTET FÖR KOMBINERADE TRANSPORTER
Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje projekt som rör dessa förbindelser och som gäller
|
— |
anläggning eller utbyggnad av infrastruktur för järnvägar eller inre vattenvägar i avsikt att göra det tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att transportera laster i kombinerade transportkedjor, |
|
— |
anläggning eller utbyggnad av centraler för omlastning mellan olika landtransportformer, inbegripet installering i terminalen av omlastningsanordningar och därmed sammanhängande infrastruktur, |
|
— |
utbyggnad av hamnområden för att utveckla eller förbättra kombinerade transporter mellan sjötransport och järnväg, inre vattenvägar eller vägar, |
|
— |
järnvägstransportmateriel som är speciellt anpassad till kombinerade transporter när infrastrukturen så kräver, i synnerhet med hänsyn till omkostnaderna för en eventuell utbyggnad av denna infrastruktur, och med reservation för att användningen av materielen ska vara sammankopplad med infrastrukturen i fråga och att de berörda näringsidkarna ska kunna dra fördel av den på lika villkor. |
AVSNITT 8
TRAFIKSTYRNINGS- OCH INFORMATIONSNÄTET FÖR SJÖTRAFIKEN
Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som
|
— |
ingår i unionspolitikens mål för säkerhet till sjöss, eller |
|
— |
är avsett att genomföra Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) internationella konventioner och resolutioner om säkerhet till havs och som är inriktade på att
|
AVSNITT 9
FLYGTRAFIKLEDNINGSNÄTET
Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som medverkar till att öka systemets kapacitet och optimerar användningen av det, som bidrar till att harmonisera och integrera åtgärder och rutiner för de olika nationella flygplatserna och som överensstämmer med gällande internationell standard, som fastställts av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och av de behöriga europeiska organen, med särskild hänsyn tagen till det arbete som utförs i Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet (Eurocontrol).
Dessa projekt omfattar
|
— |
studier över bättre användning av luftrummet av de olika användarna samt införandet av ett sammanhängande och effektivt system för flygrutter, |
|
— |
planering och styrning av flygtrafikflödet i avsikt att förbättra förhållandet mellan utbud och efterfrågan och för att utnyttja den disponibla kontrollkapaciteten på bästa möjliga sätt, |
|
— |
studier och arbeten som är nödvändiga för att harmonisera åtgärder och rutiner i avsikt att integrera de olika tjänsteleverantörerna, bl.a. med beaktande av de riktlinjer som antagits inom Europeiska konferensen för civil luftfart (ECAC), |
|
— |
förbättring av systemets produktivitet, bl.a. genom ett datoriserat stöd för flygkontroll och system för upptäckt och lösning av möjliga risksituationer, |
|
— |
bidra till införandet av kommunikations-, navigerings- och övervakningsutrustning som är nödvändig för flygtrafikkontrollen, inbegripet främjande av ny teknik, i synnerhet satelliter och digitala dataförbindelser i den mån detta tillåter att de gemensamma europeiska specifikationerna följs. |
AVSNITT 10
POSITIONSBESTÄMNINGS- OCH NAVIGERINGSNÄTET
Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt för att ansluta alla flygplatser till den framtida europeiska radionavigeringsplanen och införa ett överordnat positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit som kan integreras i följande struktur:
|
— |
En kontrollcentral som omfattar ett behandlings- och kontrollsystem. |
|
— |
Ett nät av landbaserade navigeringsstationer. |
|
— |
Ett rymdsegment som består av satelliter som gör det möjligt att sända navigeringssignaler. |
|
— |
Ett nät av övervakningsstationer. |
(1) Dessa kriterier och specifikationer hänför sig till motsvarande avsnitt i beslutets artikeldel och/eller i bilaga I.
(2) Ett radiobaserat digitalt trafikinformationssystem, där det allmänna flödet av meddelanden kan avpassas efter den enskilda trafikantens behov.
(3) Flygplatssystem (EGT L 240, 24.8.1992, s. 14).
(4) Denna översikt utesluter inte att åtgärderna i fråga kan utvidgas till andra knutpunkter i särskilda, väl motiverade fall.
BILAGA III
PRIORITERADE PROJEKT DÄR ARBETET SKA INLEDAS FÖRE 2010
1. Järnvägsförbindelsen Berlin — Verona/Milano — Bologna — Neapel — Messina — Palermo
|
— |
Halle/Leipzig — Nürnberg (2015) |
|
— |
Nürnberg — München (2006) |
|
— |
München — Kufstein (2015) |
|
— |
Kufstein — Innsbruck (2009) |
|
— |
Brennertunneln (2015), gränsöverskridande sträcka |
|
— |
Verona — Neapel (2007) |
|
— |
Milano — Bologna (2006) |
|
— |
Bil- och järnvägsbro över Messinasundet — Palermo (2015) |
2. Järnvägsförbindelsen för höghastighetståg Paris — Bryssel — Köln — Amsterdam — London
|
— |
Kanaltunneln — London (2007) |
|
— |
Bryssel — Liège — Köln (2007) |
|
— |
Bryssel — Rotterdam — Amsterdam (2007) (1) |
3. Järnvägsförbindelsen för höghastighetståg i sydvästra Europa
|
— |
Lissabon/Porto — Madrid (2011) (2) |
|
— |
Madrid — Barcelona (2005) |
|
— |
Barcelona — Figueras — Perpignan (2008) |
|
— |
Perpignan — Montpellier (2015) |
|
— |
Montpellier — Nîmes (2010) |
|
— |
Madrid — Vitoria — Irún/Hendaye (2010) |
|
— |
Irún/Hendaye — Dax, gränsöverskridande sträckan (2010) |
|
— |
Dax — Bordeaux (2020) |
|
— |
Bordeaux — Tours (2015) |
4. Järnvägsförbindelsen för höghastighetståg österut
|
— |
Paris — Baudrecourt (2007) |
|
— |
Metz — Luxemburg (2007) |
|
— |
Saarbrücken — Mannheim (2007) |
5. Betuwelinjen (2007)
6. Järnvägsförbindelsen Lyon — Trieste — Divača/Koper — Divača — Ljubljana — Budapest — gränsen till Ukraina (3)
|
— |
Lyon — St Jean de Maurienne (2015) |
|
— |
Mont-Cenistunneln (2015-2017), gränsöverskridande sträckan |
|
— |
Bussoleno — Turin (2011) |
|
— |
Turin — Venedig (2010) |
|
— |
Venedig — södra Ronchi —Trieste — Divača (2015) |
|
— |
Koper — Divača — Ljubljana (2015) |
|
— |
Ljubljana — Budapest (2015) |
7. Motorvägsförbindelsen Igoumenitsa/Patra — Aten — Sofia — Budapest
|
— |
Via Egnatia (2006) |
|
— |
Pathe (2008) |
|
— |
Motorvägen Sofia — Kulata — gränsen mellan Grekland och Bulgarien (2010), med Promahon — Kulata som gränsöverskridande sträcka |
|
— |
Motorvägen Nadlac — Sibiu — (sträckningen mot Bukarest och Constanța) (2007) |
8. Förbindelsen för kombinerade transporter Portugal/Spanien — övriga Europa (4)
|
— |
Järnvägen La Coruña — Lissabon — Sines (2010) |
|
— |
Järnvägen Lissabon — Valladolid (2010) |
|
— |
Järnvägen Lissabon — Faro (2004) |
|
— |
Motorvägen Lissabon — Valladolid (2010) |
|
— |
Motorvägen La Coruña — Lissabon (2003) |
|
— |
Motorvägen Sevilla — Lissabon (färdig 2001) |
|
— |
Lissabons nya flygplats (2015) |
9. Järnvägsförbindelsen Cork — Dublin — Belfast — Stranraer (5) (2001)
10. Malpensa (färdig 2001) (6)
11. Den fasta Öresundsförbindelsen (färdig 2000) (7)
12. Järnvägs-/vägförbindelsen i den nordiska triangeln
|
— |
Väg- och järnvägsprojekt i Sverige (2010) (8) |
|
— |
Motorvägen Helsingfors — Åbo (2010) |
|
— |
Järnvägen Kervo — Lahtis (2006) |
|
— |
Motorvägen Helsingfors — Vaalimaa (2015) |
|
— |
Järnvägen Helsingfors — Vainikkala (ryska gränsen) (2014) |
13. Vägförbindelsen Förenade kungariket/Irland/Benelux (2010)
14. Huvudlinjen längs västkusten (2007)
15. Galileo (2008)
16. Järnvägsförbindelsen för godstransport Sines/Algeciras — Madrid — Paris
|
— |
Ny järnvägsförbindelse med hög kapacitet genom Pyrenéerna |
|
— |
Järnvägen Sines — Badajoz (2010) |
|
— |
Järnvägen Algeciras — Bobadilla (2010) |
17. Järnvägsförbindelsen Paris — Strasbourg — Stuttgart — Wien — Bratislava
|
— |
Baudrecourt — Strasbourg — Stuttgart (2015) med bron i Kehl som gränsöverskridande sträcka |
|
— |
Stuttgart — Ulm (2012) |
|
— |
München — Salzburg (2015), gränsöverskridande sträckan |
|
— |
Salzburg — Wien (2012) |
|
— |
Wien — Bratislava (2010), gränsöverskridande sträckan |
18. Vattenvägen Rhen/Maas — Main — Donau (9)
|
— |
Rhen — Maas (2019) med slussen i Lanay som gränsöverskridande sträcka |
|
— |
Vilshofen — Straubing (2013) |
|
— |
Wien — Bratislava (2015), gränsöverskridande sträckan |
|
— |
Sap — Mohács (2014) |
|
— |
Flaskhalsar i Rumänien och Bulgarien (2011) |
19. Driftskompatibel höghastighetsjärnväg på Iberiska halvön
|
— |
Madrid — Andalusien (2010) |
|
— |
Nord-öst (2010) |
|
— |
Madrid-Levante och Medelhavet (2010) |
|
— |
Nord-nordvästkorridoren, inklusive Vigo-Porto (2010) |
|
— |
Extremadura (2010) |
20. Järnvägsförbindelsen Fehmarn bält
|
— |
Fast förbindelse för väg/järnväg över Fehmarn bält (2014) |
|
— |
Anslutningsjärnväg i Danmark från Öresund (2015) |
|
— |
Anslutningsjärnväg i Tyskland från Hamburg (2015) |
|
— |
Järnvägen Hannover — Hamburg/Bremen (2015) |
21. Höghastighetsleder till sjöss
Projekt av gemensamt intresse som fastställts i enlighet med artikel 13 och som rör följande höghastighetsleder till sjöss:
|
— |
Farleden i Östersjön (som förenar medlemsstaterna vid Östersjön med medlemsstaterna i Central- och Västeuropa, inbegripet leden genom Nord-Östersjökanalen [Kielkanalen]) (2010) |
|
— |
Farleden i västra Europa (som via atlantiska bågen förenar Portugal och Spanien med Nordsjön och Irländska sjön) (2010) |
|
— |
Farleden i sydöstra Europa (som förenar Adriatiska havet med Joniska havet och östra Medelhavet och inkluderar Cypern) (2010) |
|
— |
Farleden i sydvästra Europa (västra Medelhavet) som förenar Spanien, Frankrike, Italien och Malta och hänger samman med farleden i sydöstra Europa (10) (2010) |
22. Järnvägsförbindelsen Aten — Sofia — Budapest — Wien — Prag — Nürnberg/Dresden (11)
|
— |
Järnvägen från gränsen mellan Grekland och Bulgarien — Kulata — Sofia — Vidin/Calafat (2015) |
|
— |
Järnvägen Curtici — Brasov (mot Bukarest och Constanța) (2010) |
|
— |
Järnvägen Budapest — Wien (2010), gränsöverskridande sträckan |
|
— |
Järnvägen Breclav — Prag — Nürnberg (2010), med Nürnberg — Prag som gränsöverskridande sträcka |
|
— |
Järnvägsförbindelsen Prag — Linz (2016) |
23. Järnvägsförbindelsen Gdansk — Warszawa — Brno/Bratislava-Wien (12)
|
— |
Järnvägen Gdansk — Warszawa — Katowice (2015) |
|
— |
Järnvägen Katowice — Breclav (2010) |
|
— |
Järnvägen Katowice — Zilina — Nove Mesto n.V. (2010) |
24. Järnvägsförbindelsen Lyon/Genua — Basel — Duisburg — Rotterdam/Antwerpen
|
— |
Lyon — Mulhouse — Mülheim (13) med Mulhouse — Mülheim som gränsöverskridande sträcka (2018) |
|
— |
Genua — Milano/Novara — schweiziska gränsen (2013) |
|
— |
Basel — Karlsruhe (2015) |
|
— |
Frankfurt — Mannheim (2012) |
|
— |
Duisburg — Emmerich (2009) (14) |
|
— |
”Järn–Rhen” Rheidt—Antwerpen, gränsöverskridande sträckan (2010) |
25. Motorvägsförbindelsen Gdansk-Brno/Bratislava — Wien (15)
|
— |
Motorvägen Gdansk — Katowice (2010) |
|
— |
Motorvägen Katowice — Brno/Zilina (2010), gränsöverskridande sträckan |
|
— |
Motorvägen Brno — Wien (2009), gränsöverskridande sträckan |
26. Järnvägs- och vägförbindelsen Irland/Förenade kungariket/kontinenten
|
— |
Järnvägs- och vägförbindelsen som förenar Dublin med Nordirland (Belfast — Larne) och södra Irland (Cork) (2010) (16) |
|
— |
Järnvägs- och vägförbindelsen Hull — Liverpool (2015) |
|
— |
Järnvägen Felixstowe — Nuneaton (2011) |
|
— |
Järnvägen Crewe — Holyhead (2008) |
27. Rail Baltica: Förbindelsen Warszawa — Kaunas — Riga — Tallinn — Helsingfors
|
— |
Warszawa — Kaunas (2010) |
|
— |
Kaunas — Riga (2014) |
|
— |
Riga — Tallinn (2016) |
28. ”Eurocaprail” på järnvägsförbindelsen Bryssel — Luxemburg — Strasbourg
|
— |
Bryssel — Luxemburg — Strasbourg (2012) |
29. Järnvägsförbindelsen i den intermodala jonisk/adriatiska korridoren
|
— |
Kozani — Kalambaka — Igoumenitsa (2012) |
|
— |
Ioannina — Antirrio — Rio — Kalamata (2014) |
30. Inre vattenvägen Seine — Schelde
Förbättrad farbarhet mellan Deulemont — Gent (2012–2014–2016)
Compiègne — Cambrai (2012–2014–2016).
Inom parentes anges när arbetet ska vara klart. Tidsangivelserna för projekten 1–20 och 30 samt detaljerna om sträckorna är hämtade ur högnivågruppens rapport (i den mån rapporten innehåller sådana uppgifter).
(1) Inklusive de två stationerna för höghastighetståg i Rotterdam och Amsterdam som inte ingick i det projekt som fick stöd av Europeiska rådet i Essen 1994.
(2) Inklusive linjerna Lissabon–Porto (2013), Lissabon–Madrid (2010) och Aveiro—Salamanca (2015).
(3) Delar av denna led ingår i den alleuropeiska korridoren nr V.
(4) Inklusive uppgradering av hamnar och flygplatser (2015) i enlighet med det innehåll som fick stöd av Europeiska rådet i Essen respektive Dublin.
(5) 2003 beslutades det om en ytterligare ökning av kapaciteten på denna linje och den lades till som ett separat projekt.
(6) Avslutat projekt.
(7) Avslutat projekt.
(8) Några få korta väg- och järnvägssträckor kommer att vara färdiga mellan 2010 och 2015.
(9) En del av denna led motsvarar till stor del definitionen av alleuropeiska korridoren nr VII.
(10) Inbegripet till Svarta havet.
(11) Denna viktiga led motsvarar till stor del definitionen av alleuropeiska korridoren nr IV.
(12) Denna viktiga led motsvarar till stor del definitionen av alleuropeiska korridoren nr VI.
(13) Inbegripet TGV Rhen–Rhône utom den västra sträckningen.
(14) Projekt nr 5 (Betuwelinjen) förbinder Rotterdam med Emmerich.
(15) Denna viktiga led motsvarar till stor del definitionen av alleuropeiska korridoren nr VI.
(16) Inklusive Essenprojekt nr 13: vägförbindelse Irland/Förenade kungariket/Benelux.
BILAGA IV
Upphävt beslut och ändringar av det i kronologisk ordning
|
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG |
|
|
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1346/2001/EG |
|
|
2003 års anslutningsakt, bilaga II punkt 8.F |
|
|
Europaparlamentets och rådets beslut nr 884/2004/EG |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 1791/2006 |
Endast punkt 6.D i bilagan |
BILAGA V
Jämförelsetabell
|
Beslut 1692/96/EG |
Detta beslut |
|
Artikel 1.1 |
Artikel 1.1 |
|
Artikel 1.2 första meningen |
Artikel 1.2 första meningen |
|
Artikel 1.2 andra meningen |
Artikel 7.1 |
|
Artikel 1.2 tredje meningen |
Artikel 1.2 andra meningen |
|
Artikel 1.3 |
Artikel 1.3 |
|
Artiklarna 2–6 |
Artiklarna 2–6 |
|
Artikel 7.1 inledningsfrasen |
Artikel 7.2 inledningsfrasen |
|
Artikel 7.1 första strecksatsen |
Artikel 7.2 a |
|
Artikel 7.1 andra strecksatsen |
Artikel 7.2 b |
|
Artikel 7.1 tredje strecksatsen |
Artikel 7.2 c |
|
Artikel 7.1 fjärde strecksatsen |
Artikel 7.2 d |
|
Artikel 7.2 inledningsfrasen |
Artikel 7.3 inledningsfrasen |
|
Artikel 7.2 första strecksatsen |
Artikel 7.3 a |
|
Artikel 7.2 andra strecksatsen |
Artikel 7.3 b |
|
Artikel 7.3 |
Artikel 7.4 |
|
Artikel 8.1 första stycket |
Artikel 8.1 första stycket |
|
Artikel 8.1 andra styckets första mening |
Artikel 8.1 andra stycket |
|
Artikel 8.1 andra styckets andra mening |
Artikel 8.1 tredje stycket |
|
Artikel 8.2 |
Artikel 8.2 |
|
Artikel 9.1 inledningsfrasen |
Artikel 9.1 inledningsfrasen |
|
Artikel 9.1 första strecksatsen |
Artikel 9.1 a |
|
Artikel 9.1 andra strecksatsen |
Artikel 9.1 b |
|
Artikel 9.1 tredje strecksatsen |
Artikel 9.1 c |
|
Artikel 9.1 fjärde strecksatsen |
Artikel 9.1 d |
|
Artikel 9.2 och 9.3 |
Artikel 9.2 och 9.3 |
|
Artikel 10.1 |
Artikel 10.1 |
|
Artikel 10.2 första stycket |
Artikel 10.2 första stycket |
|
Artikel 10.2 andra styckets första mening |
Artikel 10.2 andra stycket |
|
Artikel 10.2 andra styckets andra mening |
Artikel 10.2 tredje stycket |
|
Artikel 10.3–6 |
Artikel 10.3–6 |
|
Artikel 11.1, 11.2 och 11.3 |
Artikel 11.1, 11.2 och 11.3 |
|
Artikel 11.3a |
Artikel 11.4 första stycket |
|
Artikel 11.3b |
Artikel 11.4 andra stycket |
|
Artikel 11.4 |
Artikel 11.5 |
|
Artikel 12 |
Artikel 12 |
|
Artikel 12a.1–4 |
Artikel 13.1–4 |
|
Artikel 12a.5 inledande ord |
Artikel 13.5 inledande ord |
|
Artikel 12a.5 första strecksatsen |
Artikel 13.5 a |
|
Artikel 12a.5 andra strecksatsen |
Artikel 13.5 b |
|
Artikel 12a.5 tredje strecksatsen |
Artikel 13.5 c |
|
Artikel 12a.6 första och andra meningen |
Artikel 13.7 första stycket |
|
Artikel 12a.6 tredje meningen |
Artikel 13.7 andra stycket |
|
Artikel 12a.7 |
Artikel 13.6 |
|
Artikel 13 |
Artikel 14 |
|
Artikel 14.1 inledningsfrasen |
Artikel 15 inledningsfrasen |
|
Artikel 14 första strecksatsen |
Artikel 15.1 a |
|
Artikel 14 andra strecksatsen |
Artikel 15 b |
|
Artikel 14 tredje strecksatsen |
Artikel 15.1 c |
|
Artikel 15 inlednings- och avslutningsfraserna |
Artikel 16 inledningsfrasen |
|
Artikel 15 första strecksatsen |
Artikel 16 a |
|
Artikel 15 andra strecksatsen |
Artikel 16 b |
|
Artikel 15 tredje strecksatsen |
Artikel 16 c |
|
Artikel 15 fjärde strecksatsen |
Artikel 16 d |
|
Artikel 16 |
Artikel 17 |
|
Artikel 17 |
Artikel 18 |
|
Artikel 17a.1 första meningen |
Artikel 19.1 |
|
Artikel 17a.1 andra, tredje och fjärde meningen |
Artikel 19.4 |
|
Artikel 17a.2 och 17a.3 |
Artikel 19.2 och 19.3 |
|
Artikel 17a.4 |
Artikel 19.6 |
|
Artikel 17a.5 |
Artikel 19.5 |
|
Artikel 17a.6 |
Artikel 19.7 |
|
Artikel 18.1 |
Artikel 20 |
|
Artikel 18.2 första meningen |
Artikel 21.1 |
|
Artikel 18.2 andra meningen |
Artikel 21.2 |
|
Artikel 18.3 första meningen |
Artikel 22 första stycket |
|
Artikel 18.3 andra meningen |
Artikel 22 andra stycket |
|
Artikel 18.3 tredje och fjärde meningen |
Artikel 22 tredje stycket |
|
Artikel 19 |
Artikel 23 |
|
Artikel 19a.1 |
Artikel 24 |
|
Artikel 19a.2 inledande ord |
Artikel 25.1 inledande ord |
|
Artikel 19a.2 a och b |
Artikel 25.1 a och b |
|
— |
Artikel 25.2 inledande ord |
|
Artikel 19a.2 c och d |
Artikel 25.2 a och b |
|
Artikel 19a.3 |
Artikel 25.3 |
|
Artikel 19a.4 |
Artikel 26.1 |
|
Artikel 19a.5 första meningen |
Artikel 26.2 första stycket |
|
Artikel 19a.5 andra meningen |
Artikel 26.2 andra stycket |
|
Artikel 19a.6 |
Artikel 27.1 |
|
Artikel 19a.7 |
Artikel 27.2 |
|
Artikel 19a.8 |
Artikel 27.3 |
|
Artikel 19a.9 |
Artikel 27.4 |
|
Artikel 19b första meningen |
Artikel 28 första stycket |
|
Artikel 19b andra meningen |
Artikel 28 andra stycket |
|
Artikel 22 |
Artikel 29 första stycket |
|
— |
Artikel 29 andra stycket |
|
Artikel 23 |
Artikel 30 |
|
Artikel 24 |
Artikel 31 |
|
Bilaga I |
Bilaga I |
|
Bilaga II |
Bilaga II |
|
Bilaga III |
Bilaga III |
|
— |
Bilaga IV |
|
— |
Bilaga V |