BILAGA 1

FÖRLAGA FÖR TIR-CARNET

Version 1

1.   TIR-carneten är tryckt på franska med undantag för sidan 1 av omslaget, där rubrikerna är tryckta även på engelska. De ”regler för användning av TIR-carneten” som finns på franska på sidan 2 av omslaget är tryckta på engelska på sidan 3 av omslaget. Den ”bestyrkta rapporten” får på baksidan även återges på annat lämpligt språk än franska.

2.   Carneter som används för TIR-transporter inom en regional garantikedja kan vara tryckta på vilket som helst av Förenta Nationernas officiella språk, utom sidan 1 av carnetens omslag, där rubrikerna är tryckta även på engelska eller franska. De ”regler för användning av TIR-carneten” som finns på sidan 2 av omslaget är tryckta på det av Förenta nationernas officiella språk som används och finns också på engelska eller franska på sidan 3 av omslaget.

Version 2

3.   För transport av tobak och alkohol, där en utökad garanti kan krävas av den garanterande sammanslutningen enligt de förklarande anmärkningarna till artikel 8.3 (bilaga 6), ska tullmyndigheterna kräva att TIR-carnetens omslag och samtliga blad är tydligt försedda med påskrifterna ”TOBACCO/ALCOHOL” och ”TABAC/ALCOOL”. Dessa carneter måste dessutom på ett separat blad, insatt i carneten efter sidan 2 av omslaget, innehålla utförliga uppgifter – åtminstone på engelska och franska – om de tobaks- och alkoholvaror som garanteras.

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 1

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 1

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 1

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 1

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 1

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 1

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 2

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 2

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 2

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 2

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 2

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 2

Förlaga för TIR-carnet

VERSION 2

BILAGA 2

REGLER OM DE TEKNISKA VILLKOR SOM VÄGFORDON SKA UPPFYLLA FÖR ATT KUNNA GODKÄNNAS FÖR INTERNATIONELL TRANSPORT UNDER TULLFÖRSEGLING

Artikel 1

Grundprinciper

För internationell godstransport under tullförsegling får godkännas endast fordon vars lastutrymmen konstruerats och utrustats på sådant sätt att

a)	gods inte kan tas ut ur eller föras in i den förseglade delen av fordonet utan att tydliga spår av manipulation uppkommer eller tullförseglingen bryts,

b)	tullförsegling kan anbringas på dem lätt och effektivt,

c)	de inte innehåller några dolda utrymmen där gods kan gömmas undan,

d)	alla utrymmen som kan innehålla gods är lätt åtkomliga för tullundersökning.

Artikel 2

Lastutrymmens konstruktion

1.   För tillämpningen av villkoren i artikel 1 i dessa regler gäller följande:

a)

De väsentliga delarna av ett lastutrymme (väggar, golv, dörrar, tak, stolpar, ramar, tvärstycken etc.) ska vara sammanfogade antingen med anordningar som inte kan tas bort och sättas tillbaka från utsidan utan att tydliga spår uppkommer eller på sådant sätt att det åstadkoms en konstruktion som inte kan ändras utan att tydliga spår uppkommer. När väggar, golv, dörrar och tak har tillverkats av olika delar ska dessa uppfylla samma villkor och ha tillräcklig motståndskraft.

b)

Dörrar och alla andra tillslutningsanordningar (inklusive kranar, manhålsluckor, flänsar etc.) ska vara försedda med en anordning på vilken en tullförsegling kan anbringas. Denna anordning måste vara sådan att den inte kan tas bort och sättas tillbaka från utsidan utan att tydliga spår uppkommer, eller att dörren eller tillslutningen kan öppnas utan att tullförseglingen bryts. Tullförseglingen ska vara skyddad på lämpligt sätt. Öppningsbara tak ska vara tillåtna.

c)	Öppningar för luftning eller avrinning ska vara försedda med en anordning som hindrar tillträde till lastutrymmets inre. Denna anordning måste vara sådan att den inte kan tas bort och sättas tillbaka från utsidan utan att tydliga spår uppkommer.

2.   Utan hinder av föreskrifterna i artikel 1 c i dessa regler är sådana väsentliga delar av lastutrymmet tillåtna vilka av praktiska skäl måste innehålla tomrum (t.ex. mellan väggarna i en dubbel vägg). För att hindra att dessa utrymmen används för att gömma gods

i)	ska, om lastutrymmets invändiga beklädnad täcker hela väggen från golv till tak eller om i andra fall utrymmet mellan beklädnaden och den yttre väggen är helt tillslutet, beklädnaden vara fäst så att den inte kan tas bort och sättas tillbaka utan att tydliga spår uppkommer, och

ii)	ska, om en beklädnad inte täcker hela väggen och utrymmena mellan beklädnaden och den yttre väggen inte är helt tillslutna, och i alla andra fall där sådana utrymmen förekommer i konstruktionen av ett lastutrymme, dessa utrymmen vara så få som möjligt och vara lätt åtkomliga för tullundersökning.

3.   Fönster ska vara tillåtna under förutsättning att de är tillverkade av material som har tillräcklig motståndskraft och att de inte kan tas bort och sättas tillbaka från utsidan utan att tydliga spår uppkommer. Glas ska trots detta tillåtas, men om annat glas än säkerhetsglas används ska fönstret vara försett med ett fastsatt metallgaller som inte kan tas bort från utsidan. Gallrets hål ska inte vara större än 10 mm.

4.   Öppningar i golvet för tekniska ändamål såsom smörjning, underhåll och fyllande av sandlåda ska vara tillåtna endast på villkor att de är försedda med ett lock som kan slutas till så att lastutrymmet är oåtkomligt utifrån.

Artikel 3

Fordon med tälttak

1.   Fordon med tälttak ska i tillämpliga delar uppfylla föreskrifterna i artiklarna 1 och 2 i dessa regler. Dessa fordon ska dessutom uppfylla bestämmelserna i denna artikel.

2.   Tältduken ska utgöras antingen av kraftig segelduk eller av plastöverdragen eller gummerad väv som är otöjbar och tillräckligt hållfast. Den ska vara i gott skick och så anordnad att det, när stängningsanordningen säkrats, inte är möjligt att komma in i lastutrymmet utan att tydliga spår uppkommer.

3.   Om tältduken är tillverkad av flera stycken ska styckenas kanter vikas in i varandra och sys ihop med två sömmar på minst 15 mm inbördes avstånd. Sömmarna ska utföras enligt skiss nr 1, bifogad dessa regler; om det emellertid för vissa delar av tältduken (exempelvis flikar och förstärkta hörn) inte är möjligt att sammanfoga styckena på detta sätt, räcker det att vika kanten av den övre delen och sy enligt skiss nr 2 eller 2 a, bifogade dessa regler. En av sömmarna ska vara synlig endast från insidan, och färgen på den tråd som används för denna söm ska tydligt avvika från färgen på själva duken och från färgen på den tråd som används för den andra sömmen. Alla sömmar ska vara maskinsydda.

4.   Om tältduken utgörs av plastöverdragen väv och är tillverkad av flera stycken kan styckena i stället vara sammanfogade genom svetsning enligt skiss nr 3, bifogad dessa regler. Styckenas kanter ska täcka varandra till minst 15 mm bredd. Styckena ska vara sammansvetsade över hela den bredd där de täcker varandra. Kanten på den yttre tältduken ska vara täckt med ett plastband som är minst 7 mm brett och som anbringats genom samma svetsningsförfarande. Plastbandet och ett minst 3 mm brett område av tältduken på varje sida om bandet ska vara präglat med ett tydligt markerat likformigt mönster i relief. Styckena ska vara svetsade på ett sådant sätt att de inte kan skiljas åt och fogas samman igen utan att tydliga spår uppkommer.

5.   Reparationer ska göras enligt den metod som beskrivs i skiss nr 4, bifogad dessa regler; kanterna ska vikas in i varandra och sys ihop med två synliga sömmar på minst 15 mm inbördes avstånd; färgen på den tråd som är synlig från insidan ska avvika från färgen på den tråd som är synlig från utsidan och från själva tältdukens färg; alla sömmar ska vara maskinsydda. Om en tältduk som skadats nära kanten repareras genom att den skadade delen ersätts med en lapp, kan sömmen också utföras enligt föreskrifterna i punkt 3 och enligt skiss nr 1, bifogad dessa regler. Tältduk av plastöverdragen väv kan i stället repareras enligt den metod som beskrivs i punkt 4, men i så fall måste plastbandet anbringas på tältdukens båda sidor och lappen på tältdukens insida.

6.   Tältduken ska vara fästad vid fordonet i noga överensstämmelse med villkoren i artikel 1 a och 1 b i dessa regler. Följande system kan användas:

a)

Tältduken kan sättas fast med i) metallringar fästade vid fordonen, ii) snörhål i kanten på duken, iii) en lina som går genom ringarna utanpå duken och som syns från utsidan i hela sin längd. Tältduken ska täcka fordonets fasta delar med minst 250 mm, mätt från fästringarnas mittpunkt, såvida inte fordonets egen konstruktion hindrar allt tillträde till lastutrymmet.

b)	När tältdukens kant ska sättas fast permanent på ett fordon, ska sammanfogningen vara oavbruten och utförd med stabila anordningar.

c)	När ett system för låsning av tältduk används ska det i låst läge hålla tältduken tätt intill lastutrymmets utsida (som exempel se skiss nr 6).

7.   Tältduken ska bäras upp av lämplig överbyggnad (stolpar, väggar, bågar, tvärslåar etc.).

8.   Avståndet mellan ringar och avståndet mellan snörhål får inte överstiga 200 mm. Om konstruktionen av fordonet och tälttaket är sådan att den hindrar allt tillträde till lastutrymmet får avståndet emellertid vara större, men får inte överstiga 300 mm mellan ringar och snörhål på vardera sidan om en stolpe. Snörhålen ska vara förstärkta.

9.   Följande slag av linor ska användas

a)	stållinor med minst 3 mm diameter, eller

b)	hamp- eller sisallinor med minst 8 mm diameter, inneslutna i ett genomskinligt otöjbart plasthölje, eller

c)	linor som utgörs av partier av fiberoptik inuti spirallindade stålhus inneslutna i ett genomskinligt otöjbart plasthölje, eller

d)	linor bestående av ett textilband omslutet av minst fyra lager bestående enbart av ståltråd som helt täcker kärnan, på villkor att linan (utan det genomskinliga höljet, om ett sådant finns) är minst 3 mm i diameter.

Linor enligt punkt 9 a eller d i denna artikel kan ha ett genomskinligt otöjbart plasthölje.

När tältduken ska sättas fast i en ramkonstruktion som i övrigt överensstämmer med bestämmelserna i punkt 6 a kan en rem användas som fästanordning (ett exempel på en sådan konstruktion finns i skiss nr 7, bifogad dessa regler). Remmen måste överensstämma med villkoren i punkt 11 a iii med avseende på material, dimensioner och utformning.

10.   Varje lina ska vara i ett stycke och ha ett ändstycke av hård metall i varje ände. Varje ändstycke i metall ska tillåta införandet av tråden eller bandet från tullförseglingen. Fästanordningen för varje ändstycke av metall ska, enligt bestämmelserna i punkt 9 a, b och d i denna artikel, vara försedd med en hålnit som går genom linan så att tråden eller bandet till tullförseglingen kan träs igenom. Linan ska kunna ses på vardera sidan av hålniten så att det är möjligt att försäkra sig om att linan är i ett stycke (se skiss nr 5, bifogad dessa regler).

11.   Vid de öppningar i tältduken som används vid lastning och lossning ska de båda ytorna fogas samman. Följande system kan användas:

a)

Tältdukens båda kanter ska på ett tillfredsställande sätt täcka varandra. För tillslutning ska de även vara försedda med följande: i) En flik sydd eller svetsad enligt punkterna 3 och 4. ii) Ringar och snörhål som uppfyller villkoren i punkt 8; ringarna ska vara tillverkade av metall. iii) En rem av lämpligt material, i ett stycke och otöjbar, minst 20 mm bred och 3 mm tjock, som passerar genom ringarna och håller ihop tältdukens båda kanter och fliken; remmen ska säkras på tältdukens insida och vara försedd med antingen — ett snörhål för att kunna säkras med den lina som nämns i punkt 9 i denna artikel, eller — ett snörhål som kan träs över den metallring som nämns i punkt 6 och säkras med den lina som nämns i punkt 9. Det erfordras ingen flik om det finns en särskild anordning, t.ex. en avskärmningsplåt, som hindrar att lastutrymmet kan kommas åt utan att tydliga spår av åverkan uppkommer. Det ska heller inte erfordras någon flik för fordon med skjutbara tältdukar.

b)

Ett särskilt låsningssystem som håller tältdukens kanter hårt fastlåsta när lastutrymmet är stängt och förseglat. Systemet ska vara försett med en öppning genom vilken den metallring som nämns i punkt 6 kan passera och säkras med den lina som nämns i punkt 9. Ett sådant system är beskrivet i skiss nr 8, bifogad denna bilaga.

Artikel 4

Fordon med skjutbara tältdukar

1.	Fordon med skjutbara tältdukar ska i tillämpliga delar uppfylla bestämmelserna i artiklarna 1, 2 och 3 i dessa regler. Dessutom ska dessa fordon uppfylla bestämmelserna i denna artikel.

2.

Skjutbara tältdukar, golv, dörrar och alla andra fasta delar av lastutrymmet ska uppfylla antingen villkoren i artikel 3.6, 3.8, 3.9 och 3.11 i dessa regler eller villkoren i leden i-vi nedan. i) Skjutbara tältdukar, golv, dörrar och alla andra fasta delar av lastutrymmet ska vara sammanfogade på ett sådant sätt att de inte kan öppnas eller stängas utan att tydliga spår uppkommer. ii) Tältduken ska täcka de fasta delarna av fordonets övre del med minst 1/4 av det faktiska avståndet mellan spännbanden. Tältduken ska täcka de fasta delarna av fordonets nedre del med minst 50 mm. Den horisontella öppningen mellan tältduken och lastutrymmets fasta delar får inte på något ställe överstiga 10 mm, i rät vinkel mätt mot fordonets längsgående axel, när lastutrymmet är säkrat och förseglat för tulländamål. iii) Den skjutbara tältdukens gejdrar och andra rörliga delar ska vara sammanfogade på sådant sätt att stängda och tullförseglade dörrar och andra rörliga delar inte kan öppnas eller stängas från utsidan utan att tydliga spår uppkommer. Den skjutbara tältdukens gejdrar och andra rörliga delar ska vara sammanfogade på sådant sätt att det inte är möjligt att komma in i lastutrymmet utan att tydliga spår uppkommer. Detta system är beskrivet i skiss nr 9, bifogad dessa regler. iv) Det horisontella avståndet mellan ringarna, som används för tulländamål, på fordonets fasta delar får inte överstiga 200 mm. Om konstruktionen av fordonet och tältdukarna är sådan att den hindrar allt tillträde till lastutrymmet får avståndet emellertid vara större, men får inte överstiga 300 mm mellan ringarna på vardera sidan om en stolpe. I varje fall ska villkoren i led ii ovan följas. v) Avståndet mellan spännbanden får inte överstiga 600 mm. vi) De fästanordningar som används för att säkra tältdukarna med fordonets fasta delar ska överensstämma med villkoren i artikel 3.9 i dessa regler.

Skiss nr 1

TÄLTDUK TILLVERKAD AV FLERA STYCKEN HOPFOGADE MED SÖMMAR

Skiss nr 2

TÄLTDUK TILLVERKAD AV FLERA STYCKEN HOPFOGADE MED SÖMMAR

Skiss nr 2 a

TÄLTDUK TILLVERKAD AV FLERA STYCKEN HOPFOGADE MED SÖMMAR

Skiss nr 3

TÄLTDUK TILLVERKAD AV FLERA STYCKEN HOPFOGADE GENOM SVETSNING

Skiss nr 4

REPARATION AV TÄLTDUK

Skiss nr 5

EXEMPEL PÅ ÄNDSTYCKE

Skiss nr 6

EXEMPEL PÅ SYSTEM FÖR LÅSNING AV TÄLTDUK

Skiss nr 7

EXEMPEL PÅ TÄLTDUK FASTSATT I SPECIELLT UTFORMADE RAMPROFILER

Skiss nr 8

LÅSNINGSSYSTEM FÖR ÖPPNINGAR I TÄLTDUKEN SOM ANVÄNDS VID LASTNING OCH LOSSNING

Skiss nr 9

EXEMPEL PÅ EN KONSTRUKTION AV ETT FORDON MED SKJUTBARA SIDOR

BILAGA 3

FÖRFARANDE VID GODKÄNNANDE AV VÄGFORDON SOM UPPFYLLER DE TEKNISKA VILLKOREN I REGLERNA I BILAGA 2

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.   Vägfordon kan godkännas enligt ett av följande förfaranden:

a)	Individuellt.

b)	Genom typgodkännande (serier av vägfordon).

2.   Godkännandebevis enligt förlagan i bilaga 4 ska utfärdas för godkända fordon. Beviset ska tryckas på det utfärdande landets språk samt på franska eller engelska. Om den godkännande myndigheten anser det nödvändigt ska fotografier eller ritningar som bestyrkts av denna myndighet fästas vid beviset. Den godkännande myndigheten ska ange dessa handlingars antal vid rubrik 6 i godkännandebeviset.

3.   Godkännandebeviset ska förvaras i fordonet.

4.   Vägfordon ska vartannat år visas upp för besiktning och för eventuell förnyelse av godkännande hos de behöriga myndigheterna i det land där fordonet är registrerat eller, om det rör sig om oregistrerade fordon, i det land där den som äger eller använder fordonet är bosatt.

5.   Om ett vägfordon inte längre uppfyller de tekniska villkor som föreskrivits för dess godkännande, ska fordonet innan det åter får användas för transport av gods på TIR-carnet återställas i det skick som berättigade det till godkännande, så att det åter uppfyller de föreskrivna tekniska villkoren.

6.   Om ett vägfordons väsentliga kännetecken ändras ska fordonet inte längre omfattas av godkännandet och måste åter godkännas av den behöriga myndigheten innan det får användas för transport av gods på TIR-carnet.

7.   De behöriga myndigheterna i fordonets registreringsland eller, när det gäller fordon för vilka registrering inte erfordras, de behöriga myndigheterna i det land där den som äger eller använder fordonet har etablerat verksamhet, kan alltefter omständigheterna antingen återkalla eller förnya godkännandebeviset eller utfärda ett nytt godkännandebevis under de omständigheter som anges i artikel 14 i denna konvention och i punkterna 4–6 i denna bilaga.

FÖRFARANDE VID INDIVIDUELLT GODKÄNNANDE

8.   Ägaren, operatören eller enderas ombud ska anhålla om individuellt godkännande hos den behöriga myndigheten. Denna myndighet ska besiktiga sådana vägfordon som visas upp i enlighet med de allmänna reglerna i punkterna 1–7, förvissa sig om att fordonet uppfyller de tekniska villkoren i bilaga 2 och efter godkännande utfärda ett bevis som överensstämmer med förlagan i bilaga 4.

FÖRFARANDE VID TYPGODKÄNNANDE (SERIER AV VÄGFORDON)

9.   När vägfordon tillverkas i typserie kan tillverkaren anhålla om typgodkännande hos den behöriga myndigheten i tillverkningslandet.

10.   Tillverkaren ska i sin ansökan ange de identifieringsnummer eller identifieringsbokstäver som han ger den typ av vägfordon som avses i hans ansökan om godkännande.

11.   Ansökan ska åtföljas av ritningar och en detaljerad konstruktionsbeskrivning av den typ av vägfordon som ska godkännas.

12.   Tillverkaren ska skriftligen förbinda sig att

a)	för den behöriga myndigheten visa upp de fordon av den berörda typen som myndigheten vill undersöka,

b)	tillåta den behöriga myndigheten att undersöka ytterligare enheter när som helst under tillverkningen av den berörda typserien,

c)	underrätta den behöriga myndigheten om varje ändring av ritningarna eller beskrivningen, oavsett dess omfattning, innan han verkställer ändringen,

d)	på ett synligt ställe märka vägfordonen med typens identifieringsnummer eller identifieringsbokstäver och fordonets nummer i typserien (tillverkningsnumret),

e)	föra ett register över de fordon som tillverkats enligt den godkända typen.

13.   Den behöriga myndigheten ska ange vilka ändringar som i förekommande fall måste göras på den föreslagna typen för att denna ska kunna godkännas.

14.   Typgodkännande ska inte medges utan att den behöriga myndigheten genom undersökning av ett eller flera färdiga fordon av den berörda typen förvissat sig om att fordon av denna typ uppfyller de tekniska villkoren i bilaga 2.

15.   Den behöriga myndigheten ska skriftligen underrätta tillverkaren om sitt beslut att medge typgodkännande. Detta beslut ska dateras och numreras. Den beslutande myndigheten ska klart anges.

16.   Den behöriga myndigheten ska vidta de nödvändiga åtgärderna för att lämna ut ett godkännandebevis, vederbörligen undertecknat av myndigheten, för varje fordon som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen.

17.   Innehavaren av godkännandebeviset ska, innan fordonet används för befordran av gods på TIR-carnet, alltefter behov på godkännandebeviset fylla i

—	fordonets registreringsnummer (rubrik 1), eller

—	om ett fordon inte ska registreras, sitt namn och sin affärsadress (rubrik 8).

18.   När ett typgodkänt fordon exporteras till ett annat land som är fördragsslutande part till denna konvention ska importen inte föranleda ytterligare förfaranden för godkännande i detta land.

FÖRFARANDE VID ANTECKNING PÅ GODKÄNNANDEBEVISET

19.   När ett godkänt fordon som befordrar gods på TIR-carnet uppvisar allvarliga brister kan fördragsslutande parters behöriga myndigheter antingen vägra att låta fordonet fortsätta sin färd på TIR-carnet eller låta fordonet fortsätta sin färd på TIR-carnet inom landet med vidtagande av nödvändiga säkerhetsåtgärder. Det godkända fordonet måste återställas i ett tillfredsställande skick så snart som möjligt och i varje fall innan det åter används för transport av gods på TIR-carnet.

20.   I vart och ett av dessa fall ska tullmyndigheterna göra en lämplig anteckning i fält 10 i fordonets godkännandebevis. När fordonet återställts i ett skick som berättigar det till godkännande ska det visas upp för en fördragsslutande parts behöriga myndigheter, som ska bekräfta att beviset åter är giltigt genom att i fält 11 göra en anteckning genom vilken den tidigare anteckningen återtas. Ett fordon i vars godkännandebevis det har gjorts en anteckning i fält 10 enligt bestämmelserna i föregående punkt kan inte användas för transport av gods på TIR-carnet förrän fordonet återställts i ett tillfredsställande skick och anteckningen i fält 10 har återtagits enligt ovan.

21.   Varje anteckning på beviset ska dateras och bestyrkas av de behöriga myndigheterna.

22.   När ett fordon uppvisar brister som tullmyndigheterna anser vara av mindre betydelse och som inte innebär någon smugglingsrisk kan den fortsatta användningen av fordonet för transport av gods på TIR-carnet medges. Innehavaren av godkännandebeviset ska underrättas om bristerna och ska återställa sitt fordon i ett tillfredsställande skick inom skälig tid.

BILAGA 4

FÖRLAGA FÖR BEVIS OM GODKÄNNANDE AV VÄGFORDON

Förlaga för bevis om godkännande av vägfordon

Förlaga för bevis om godkännade av vägfordon

Förlaga för bevis om godkännade av vägfordon

BILAGA 5

TIR-SKYLTAR

1.   Skyltarna ska ha följande mått: 250 mm × 400 mm.

2.   Bokstäverna TIR, med latinska versaler, ska vara 200 mm höga och deras staplar minst 20 mm breda. Bokstäverna ska vara vita på blå botten.

BILAGA 6

FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

Inledning

i)	I enlighet med bestämmelserna i artikel 43 i denna konvention tolkas i de förklarande anmärkningarna vissa bestämmelser i denna konvention och i dess bilagor. De förklarande anmärkningarna innehåller också vissa rekommendationer.

ii)	De förklarande anmärkningarna ändrar inte bestämmelserna i denna konvention eller i dess bilagor utan preciserar endast deras innehåll, mening och omfattning.

iii)

När det gäller bestämmelserna i artikel 12 och i bilaga 2 till denna konvention, i vilka de tekniska villkoren för godkännande av vägfordon för transport under tullförsegling fastställs, anges i de förklarande anmärkningarna, där så är lämpligt, vilka konstruktionsmetoder som av de fördragsslutande parterna ska anses uppfylla dessa bestämmelser. I de förklarande anmärkningarna anges också, där så är lämpligt, vilka konstruktionsmetoder som inte uppfyller dessa bestämmelser.

iv)	De förklarande anmärkningarna gör det möjligt att tillämpa bestämmelserna i denna konvention och dess bilagor med hänsyn till utvecklingen på det tekniska och ekonomiska området.

KONVENTIONENS HUVUDPARTI

Artikel 1

0.1. b   Artikel 1 b innebär att när flera avgångs- eller bestämmelsetullkontor finns i ett eller flera länder, kan det förekomma fler än en TIR-transitering inom en fördragsslutande part. Under dessa omständigheter kan den nationella delen av en TIR-transport som genomförs mellan två på varandra följande tullkontor, oavsett om de är avgångstullkontor, mellanliggande tullkontor eller bestämmelsetullkontor, betecknas som en TIR-transitering.

0.1. f   De avgifter och pålagor som är undantagna i artikel 1 f avser alla belopp, utom tullar och andra import- eller exportavgifter, som uppbärs av fördragsslutande parter vid eller i samband med import eller export. Dessa belopp ska begränsas till de ungefärliga kostnaderna för utförda tjänster och ska inte utgöra ett indirekt skydd för inhemska produkter eller en import- eller exportavgift för skatteändamål. Sådana avgifter och pålagor omfattar bl.a. betalning för

—	ursprungsbevis om de erfordras för transitering,

—	kontrollanalyser som ombesörjs av tullverkens laboratorier,

—	tullundersökningar och andra klareringsoperationer som vidtas på annan tid än under tullkontorets öppethållande eller på annan plats än vid tullkontoret,

—	undersökningar med hänsyn till hälsovård eller djur- eller växtsjukdomar.

0.1. j   Uttrycket ”utbytbart karosseri” avser ett lastutrymme som inte är försett med någon egen anordning för förflyttning och som främst är konstruerat för att befordras på ett vägfordon vars chassi jämte det utbytbara karosseriets underdel är särskilt utformat för detta ändamål. Det omfattar även ett ”växelflak”, som är ett lastutrymme särskilt konstruerat för kombinerad väg- och järnvägstransport., som är ett lastutrymme särskilt konstruerat för kombinerad väg- och järnvägstransport.

0.1. j i   Uttrycket ”delvis tillsluten”, som tillämpas på en transportanordning enligt artikel 1 j i, avser en transportanordning vilken vanligen består av ett golv och en överbyggnad som avgränsar ett lastutrymme motsvarande utrymmet i en sluten container. Överbyggnaden består vanligen av element av metall som bildar stommen till en container. En container av denna typ kan också ha en eller flera väggar på sidorna eller gavlarna. I vissa fall utgörs containern endast av ett tak som förbinds med golvet genom stolpar. Denna typ av container används särskilt för transport av skrymmande gods (t.ex. bilar).

Artikel 2

0.2-1.   Artikel 2 föreskriver att en transport på TIR-carnet kan börja och sluta i samma land på villkor att färden delvis äger rum i annat land. I sådana fall är det ingenting som hindrar att tullmyndigheterna i avgångslandet kräver ett nationellt dokument utöver TIR-carneten för att säkerställa den tullfria återinförseln av godset. Tullmyndigheterna rekommenderas trots detta att inte kräva ett sådant dokument, utan i stället godta en särskild påteckning på TIR-carneten.

0.2-2.   Enligt bestämmelserna i denna artikel får gods befordras på TIR-carnet även när färden endast delvis företas på väg. De anger inte vilken del av färden som måste företas på väg och det är tillräckligt att detta sker vid något tillfälle mellan början och slutet av TIR-transporten. Det kan emellertid av oförutsedda skäl av kommersiell natur eller på grund av olyckliga tillfälligheter hända att ingen del av färden kan företas på väg trots avsändarens avsikt när färden påbörjades. De fördragsslutande parterna ska i dessa undantagsfall ändå godta TIR-carneten och den garanterande sammanslutningens ansvarighet ska gälla.

0.5.   Artikel 5

Denna artikel utesluter inte rätten att kontrollera godset stickprovsvis, men betonar att dessa kontrollers antal bör vara mycket begränsat. Det internationella TIR-förfarandet innebär i själva verket större säkerhet än många nationella förfaranden. Först och främst måste uppgifterna i TIR-carneten för godset överensstämma med uppgifterna i de tulldokument som eventuellt erfordras i avgångslandet. Dessutom skyddas transit- och bestämmelseländerna genom de undersökningar som företas vid avgången och som bestyrks av tullmyndigheterna vid avgångstullkontoret. (Se anmärkningen till artikel 19 nedan.)

Artikel 6

0.6.2.   Punkt 2

Enligt bestämmelserna i denna punkt kan tullmyndigheterna i ett land godta mer än en sammanslutning; varje sådan sammanslutning kan ådra sig betalningsansvar i samband med transiteringar som företagits med användning av carneter som utfärdats av den själv eller dess motsvarande sammanslutningar.

0.6.2. a-1.   Förhållandet mellan en internationell organisation och dess medlemssammanslutningar ska regleras i skriftliga avtal om det internationella garantisystemets sätt att fungera.

0.6.2. a-2.   Det tillstånd som beviljats i enlighet med artikel 6.2a ska speglas i ett skriftligt avtal mellan Ekonomiska kommissionen för Europa och den internationella organisationen. I avtalet ska det fastställas att den internationella organisationen ska uppfylla gällande bestämmelser i konventionen, respektera kompetensen hos de fördragsslutande parterna till konventionen och följa administrativa kommitténs beslut och kraven från det verkställande TIR-utskottet. Genom att underteckna avtalet accepterar den internationella organisationen de åtaganden som stadgas i tillståndet. Avtalet gäller även den internationella organisationens åtaganden enligt artikel 10 b i bilaga 8, om den centrala tryckningen och distributionen av TIR-carneter utförs av ovan nämnda internationella organisation. Avtalet ska antas av administrativa kommittén.

Artikel 8

0.8.2.   Punkt 2

Bestämmelserna i denna punkt ska vara tillämpliga när i fall av oegentligheter av det slag som avses i artikel 8.1 en fördragsslutande parts lagar och andra författningar föreskriver att andra belopp än tullar och andra avgifter vid import eller export ska erläggas, t.ex. administrativa böter eller andra sanktionsavgifter. Det belopp som ska betalas ska emellertid inte överstiga summan av de tullar och andra avgifter vid import eller export samt den eventuella dröjsmålsränta som skulle ha erlagts om varorna hade importerats eller exporterats i enlighet med tillämpliga tullbestämmelser.

0.8.3.   Punkt 3

Tullmyndigheterna rekommenderas att begränsa det högsta belopp som kan krävas från den garanterande sammanslutningen till en summa som motsvarar 50 000 US-dollar per TIR-carnet. När det gäller transport av alkohol och tobak enligt förteckningen nedan vilken överskrider de tröskelvärden som föreskrivs längre ned rekommenderas tullmyndigheterna att begränsa det högsta belopp som kan krävas av den garanterande sammanslutningen till en summa som motsvarar 200 000 US-dollar.

1.	Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent (HS-nummer 22.07.10)

2.	Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker (HS-nummer 22.08)

3.	Cigarrer och cigariller innehållande tobak (HS-nummer 24.02.10)

4.	Cigaretter innehållande tobak (HS-nummer 24.02.20)

5.	Röktobak, även innehållande tobaksersättning (oavsett mängden) (HS-nummer 24.03.10)

Det högsta belopp som kan krävas från garanterande sammanslutningar bör begränsas till en summa som motsvarar 50 000 US-dollar om nedanstående kvantiteter inte överskrids beträffande ovannämnda varuslag:

1.	300 liter.

2.	500 liter.

3.	40 000 stycken.

4.	70 000 stycken.

5.

100 kilo.

De exakta kvantiterna (liter, stycketal, kilo) av ovannämnda varuslag ska vara införda i TIR-carnetens godsmanifest.

0.8.5.   Punkt 5

Om garantin ifrågasätts för varor som inte är upptagna i TIR-carneten, ska den berörda myndigheten ange de omständigheter på vilka den grundar sin uppfattning att varorna fanns i den förseglade delen av vägfordonet eller i den förseglade containern.

0.8.6.   Punkt 6

1.	När det i TIR-carneten inte finns uppgifter som är tillräckligt utförliga för att avgifter på godset ska kunna fastställas, kan de berörda parterna förete bevis om godsets exakta beskaffenhet.

2.	Om bevis inte företes kommer tullar och andra avgifter inte att debiteras schablonmässigt oberoende av godsets beskaffenhet, utan efter den högsta avgiftssats som är tillämplig för det varuslag som angetts i TIR-carneten.

0.8.7.   Punkt 7

De åtgärder som de behöriga myndigheterna ska vidta för att kräva betalning från den person eller de personer som är direkt ansvariga ska åtminstone omfatta ett meddelande om att TIR-transiteringen inte har avslutats eller översändande av ett betalningskrav till innehavaren av TIR-carneten.

0.10.   Artikel 10

Intyg om TIR-transiteringens slutförande ska anses ha erhållits på ett oegentligt eller bedrägligt sätt när man för TIR-transiteringen använt lastutrymmen eller containrar som i bedrägligt syfte ändrats, när sådana bedrägliga förfaranden som användandet av falska eller oriktiga handlingar, utbyte av gods, manipulation med tullförseglingar etc. upptäckts eller när intyget erhållits på annat olagligt sätt.

Artikel 11

0.11-1.   Punkt 1

Förutom att meddela den garanterande sammanslutningen bör tullmyndigheten även underrätta innehavaren av TIR-carneten så snart som möjligt när en TIR-transitering inte har avslutats. Detta kan ske samtidigt som den garanterande sammanslutningen underrättas.

0.11-2.   Punkt 2

När tullmyndigheterna beslutar huruvida godset eller fordonet ska friges bör de inte påverkas av det faktum att den garanterande sammanslutningen är ansvarig för betalningen av tullar, andra avgifter och dröjsmålsränta som ska betalas av carnetinnehavaren, om myndigheterna enligt sin lagstiftning har andra möjligheter att skydda de intressen för vilka de är ansvariga.

0.11-3.   Punkt 3

Om en garanterande sammanslutning anmodas att enligt förfarandet i artikel 11 betala de belopp som avses i artikel 8.1 och 8.2 och underlåter att göra det inom den tidsfrist av tre månader som föreskrivs i konventionen, kan de behöriga myndigheterna tillämpa nationella bestämmelser när de kräver betalning av beloppen i fråga, eftersom det i sådana fall är fråga om underlåtelse att fullgöra en borgensförbindelse som avgetts av den garanterande sammanslutningen i enlighet med nationell lag.

0.15.   Artikel 15

Befrielsen från tulldokument för temporär införsel kan medföra vissa svårigheter i fråga om fordon för vilka registrering inte erfordras, vilket i vissa länder är fallet när det gäller påhängsvagnar och andra släpvagnar. Bestämmelserna i artikel 15 kan i dessa fall ändå iakttas, eftersom de ger tillräcklig säkerhet för tullmyndigheterna genom att uppgifter om dessa fordon (varumärke och nummer) antecknas på kupongerna 1 och 2 i den TIR-carnet som används av berörda länder och på motsvarande talonger.

Artikel 17

0.17-1.   Punkt 1

Bestämmelserna om att innehållet i varje fordon i fordonskombinationen eller i varje container ska anges separat i godsmanifestet är endast avsedda att förenkla tullundersökning av innehållet i varje fordon eller container. Denna bestämmelse ska därför inte tolkas så strängt att varje skillnad mellan ett fordons eller en containers verkliga innehåll och det innehåll som detta fordon eller denna container har enligt manifestet bedöms som ett brott mot bestämmelserna i konventionen.

Om fraktföraren på ett tillfredsställande sätt kan styrka för de behöriga myndigheterna att allt det gods som tagits upp i manifestet trots skillnaden stämmer överens med den sammanlagda kvantitet gods som lastats in i fordonskombinationen eller i alla containrarna på TIR-carneten, ska denna skillnad normalt inte bedömas som ett brott mot tullbestämmelserna.

0.17-2.   Punkt 2

Om det är fråga om flyttsaker kan förfarandet i punkt 10 c i reglerna för användning av TIR-carneten tillämpas, varvid förteckningen över föremålen kan förenklas på rimligt sätt.

Artikel 18

0.18-1.   För att TIR-förfarandet ska fungera utan svårigheter är det viktigt att tullmyndigheterna i ett land vägrar medge att ett utfartstullkontor anges som bestämmelsetullkontor för en transport som därefter ska fortsätta till ett angränsande land om också detta land är fördragsslutande part till denna konvention, såvida inte särskilda omständigheter berättigar en begäran om detta.

1.	Gods bör lastas så att det varuparti som ska lossas vid första lossningsorten kan tas ut ur fordonet eller containern utan att det blir nödvändigt att lossa ett annat varuparti eller andra varupartier som är avsedda att lossas på andra lossningsorter.

2.	Om en transport innebär lossning vid mer än ett tullkontor är det nödvändigt att, när del av lasten lossats, ange detta i fält 12 på alla kvarvarande godsmanifest i TIR-carneten. Det bör samtidigt också på kvarvarande kuponger och motsvarande talonger anges att nya förseglingar anbragts.

0.19.   Artikel 19

Kravet att avgångstullkontoret ska kontrollera godsmanifestets riktighet innebär att det åtminstone måste kontrolleras att uppgifterna i godsmanifestet stämmer överens med uppgifterna i exporthandlingarna och i transportdokument eller andra kommersiella dokument som avser godset; avgångstullkontoret kan också vara tvunget att undersöka godset. Detta tullkontor måste också, innan förseglingar anbringas, kontrollera vägfordonets eller containerns skick och, om det är fråga om fordon eller containrar med tälttak, tältdukens och fästanordningarnas skick, eftersom godkännandebeviset inte gäller denna utrustning.

0.20.   Artikel 20

När tullmyndigheterna fastställer tidsfrister för godstransport inom sitt lands område, måste de också ta hänsyn till bland annat varje särskild bestämmelse som gäller fraktförare, i synnerhet bestämmelser om arbetstid och obligatoriska raster för förare av vägfordon. Dessa myndigheter rekommenderas utöva sin rätt att bestämma färdväg endast när de bedömer att det är väsentligt.

Artikel 21

0.21-1.   Bestämmelserna i denna artikel begränsar inte tullmyndigheternas rätt att utöver det förseglade lastutrymmet undersöka alla delar av ett vägfordon.

0.21-2.   Infartstullkontoret kan sända tillbaka fraktföraren till utfartstullkontoret i det angränsande landet om infartstullkontoret finner att klarering inte verkställts av utfartstullkontoret eller att klarering inte verkställts i vederbörlig ordning. Infartstullkontoret ska i så fall i TIR-carneten göra en anmärkning riktad till det berörda utfartstullkontoret.

0.21-3.   Om tullmyndigheterna under en undersökning tar prover på godset måste de på TIR-carnetens godsmanifest lämna utförliga uppgifter om det gods som tagits.

0.28.   Artikel 28

Användningen av TIR-carneten måste begränsas till den funktion som den är avsedd för, nämligen transitering. TIR-carneten får exempelvis inte användas som säkerhet vid förvaring av gods under tullkontroll på bestämmelseorten.

0.29.   Artikel 29

För vägfordon eller containrar som transporterar tungt eller skrymmande gods erfordras inget godkännandebevis. Det är emellertid avgångstullkontorets skyldighet att förvissa sig om att artikelns övriga villkor för denna typ av transport uppfylls. Andra fördragsslutande parters tullkontor ska godta avgångstullkontorets beslut om det inte enligt deras uppfattning uppenbarligen strider mot bestämmelserna i artikel 29.

0.39.   Artikel 39

Uttrycket ”fel som begåtts av vårdslöshet” ska anses avse handlingar som utan att ha begåtts avsiktligt och med full vetskap om förhållandena beror på underlåtenhet att vidta lämpliga och nödvändiga åtgärder för att förvissa sig om riktigheten av förhållandena i ett visst fall.

0.45.   Artikel 45

De fördragsslutande parterna rekommenderas att ge så många tullkontor som möjligt, både inlands- och gränstullkontor, rätt att handlägga TIR-transiteringar.

BILAGA 1

1.10. c   Regler för användning av TIR-carneten

Godslistor som bilaga till godsmanifestet

Regel 10 c för användning av TIR-carneten tillåter att godslistor ges som bilaga till TIR-carneten även om utrymmet i manifestet skulle ha varit tillräckligt för att ange allt medfört gods. Detta är emellertid tillåtet endast om godslistorna innehåller alla uppgifter som erfordras i godsmanifestet i läsbar och igenkännlig form och om alla andra bestämmelser i regel 10 c är uppfyllda.

BILAGA 2

Artikel 2

2.2.1. a   Punkt 1 a – Sammanfogning av väsentliga delar

a)

Om sammanhållande anordningar (nitar, skruvar, bultar och muttrar etc.) används ska ett tillräckligt antal av dem anbringas utifrån, passera genom de sammanfogade väsentliga delarna, skjuta fram på insidan och där säkras på ett betryggande sätt (t.ex. genom att nitas, svetsas, förses med bussningar eller med bultar som nitas eller svetsas över muttern). Vanliga nitar (dvs. nitar vars anbringande kräver åtgärder på ömse sidor av de sammanfogade delarna) får också anbringas från insidan. Utan hinder av ovanstående kan golv till lastutrymmen säkras med självgängande skruvar, med självborrande nitar, med nitar som skjuts in med explosiv laddning eller med stift som skjuts in på pneumatisk väg, om de anbringas från insidan och går i rät vinkel genom golvet och underliggande metallbalkar och, såvida det inte är fråga om självgängande skruvar, om några av deras ändytor antingen ligger i plan med balkens utsida eller svetsats fast vid den.

b)

Den behöriga myndigheten ska bestämma vilka och hur många sammanhållande anordningar som måste uppfylla kraven i led a i denna anmärkning; myndigheten ska därvid förvissa sig om att de så sammanfogade väsentliga delarna inte kan tas bort och sättas tillbaka utan att tydliga spår uppkommer. Valet och anbringandet av övriga sammanhållande anordningar är inte underkastade någon inskränkning.

c)

Sammanhållande anordningar som kan tas bort och sättas tillbaka från en sida utan att tydliga spår uppkommer, dvs. utan att det krävs åtgärder från ömse sidor av de väsentliga delar som ska fogas samman, ska inte tillåtas enligt led a i denna anmärkning. Exempel på sådana anordningar är expandernitar och liknande.

d)

De ovan beskrivna sammanfogningsmetoderna ska tillämpas för fordon för särskilda ändamål, t.ex. värmeisolerade fordon, kyl- och tankfordon i den mån metoderna inte är oförenliga med de tekniska krav som dylika fordon måste uppfylla med hänsyn till sin användning. När det av tekniska skäl inte är möjligt att fästa delar på det sätt som beskrivs i led a i denna anmärkning får de väsentliga delarna fogas samman med de anordningar som nämns i led c i denna anmärkning, på villkor att de sammanhållande anordningarna som används på väggens insida inte kan kommas åt från utsidan.

2.2.1. b   Punkt 1 b – Dörrar och andra tillslutningsanordningar

a)

Den anordning på vilken en tullförsegling kan anbringas måste i) vara fäst genom svetsning eller med minst två sammanhållande anordningar i enlighet med led a i förklarande anmärkning 2.2.1 a, eller ii) vara så konstruerad att anordningen inte kan tas bort när lastutrymmet stängts och förseglats utan att tydliga spår uppkommer. Den måste också iii) vara försedd med hål som är minst 11 mm i diameter eller springor som är minst 11 mm långa och 3 mm breda, samt iv) ge samma säkerhet oavsett vilken typ av försegling som används.

b)

Gångjärn, gångjärnsbeslag, dörrhakar och andra anordningar för att fästa dörrar och liknande måste vara fastsatta i enlighet med föreskrifterna i led a i och led a ii i denna anmärkning. Dessutom ska de olika beståndsdelarna i sådana anordningar (t.ex. gångjärnsplattor och tappar) i de fall de är nödvändiga för att säkerställa tullsäkerheten hos lastutrymmet vara så anbragda att de inte kan tas bort eller demonteras när lastutrymmet stängts och förseglats utan att tydliga spår uppkommer (1). Om en sådan anordning inte är åtkomlig från utsidan är det dock tillräckligt om dörren etc., när den stängts och förseglats, inte kan tas loss från gångjärnet eller en liknande anordning utan att tydliga spår uppkommer. När en dörr eller stängningsanordning har mer än två gångjärn behöver endast de två gångjärn som är närmast dörrändarna fästas i enlighet med föreskrifterna i led a i och led a ii ovan.

c)

När det gäller fordon som har isolerade lastutrymmen kan anordningar för tullförsegling, gångjärnen och andra delar, som om de tas bort ger tillträde till lastutrymmets inre eller till utrymmen i vilka gods kan gömmas, undantagsvis få sättas fast vid dörrar till sådana lastutrymmen genom följande system: i) Bultar och skruvar som anbringas från utsidan men som i övrigt inte uppfyller kraven i led a i förklarande anmärkning 2.2.1 a, på villkor att — bultarnas eller skruvarnas ändar är fästade i en med gängade hål försedd platta eller liknande anordning som monterats innanför dörrens utvändiga beklädnad(er), — huvudena på ett tillräckligt antal bultar eller skruvar är svetsade på anordningar för tullförsegling, på gångjärnen etc. på sådant sätt att de är helt deformerade, och — bultarna eller skruvarna inte kan tas bort utan att synliga spår av manipulation uppkommer (2). ii) En fästanordning som anbringas från insidan av den isolerade dörrkonstruktionen på villkor att — fästanordningens tapp och låskragen är sammanfogade med ett pneumatiskt eller hydrauliskt verktyg och säkrad bakom en platta eller liknande anordning mellan dörrens utvändiga beklädnad och isoleringen, — tappskallen inte är åtkomlig från insidan av lastutrymmet, och — ett tillräckligt antal tappar och låskragar svetsas samman så att anordningarna inte kan tas bort utan att synliga spår av manipulation uppkommer (3). Uttrycket ”isolerat lastutrymme” ska anses omfatta kyllastutrymmen och värmeisolerade lastutrymmen.

d)

Fordon som är försedda med ett stort antal stängningsanordningar såsom ventiler, kranar, manhålsluckor, flänsar och liknande måste vara anordnade så att antalet tullplomber begränsas så mycket som möjligt. Stängningsanordningar som ligger intill varandra måste därför förbindas med varandra med en gemensam anordning som behöver endast en tullförsegling, eller förses med en kåpa som ger samma resultat.

e)	Fordon med öppningsbara tak måste vara konstruerade på ett sådant sätt att de kan förseglas med ett så litet antal tullförseglingar som möjligt.

f)	Om det av säkerhetsskäl krävs flera tullförseglingar ska antalet förseglingar anges vid rubrik 5 i godkännandebeviset (bilaga 4 till TIR-konventionen från 1975). En skiss eller fotografier av fordonet som visar var exakt tullförseglingarna är anbragda ska bifogas godkännandebeviset.

2.2.1. c   1 Öppningar för luftning

a)	Deras största dimension får i princip inte överstiga 400 mm.

b)

Öppningar som medger direkt tillträde till lastutrymmet måste spärras i) med metalltrådsduk eller perforerad plåt (hålens största dimension får i bägge fallen vara högst 3 mm) och vara skyddade av svetsat metallgaller (hålens största dimension får vara högst 10 mm), eller ii) med en tillräckligt stark perforerad plåt (hålens största dimension får vara högst 3 mm och den perforerade plåtens tjocklek minst 1 mm).

c)

Öppningar som inte medger direkt tillträde till lastutrymmet (t.ex. på grund av ett system med vinkel- eller avskärmningsplåtar) måste vara försedda med sådana anordningar som föreskrivs i led b i denna anmärkning, i vilka emellertid hålens dimensioner får vara högst 10 mm (metalltrådsduk och perforerad plåt) och 20 mm (svetsat metallgaller).

d)	När öppningar gjorts i tältduken krävs i princip sådana anordningar som nämns i led b i denna anmärkning. Spärranordningar i form av perforerad plåt på utsidan och duk av metalltråd eller annat material på insidan ska dock vara tillåtna.

e)

Samma anordningar av annat material än metall kan tillåtas under förutsättning att hålen har föreskrivna dimensioner och det använda materialet har tillräcklig motståndskraft, så att hålen inte kan förstoras väsentligt utan synlig skada. Det måste dessutom vara omöjligt att ta bort och sätta tillbaka anordningen för luftning genom åtgärder från endast en sida av tältduken.

f)	Öppningen för luftning får vara försedd med en skyddsanordning. Denna ska vara fästad mot tältduken på sådant sätt att tullkontroll av öppningen kan ske. Skyddsanordningen ska vara fastsatt mot tältduken på ett avstånd från öppningens spärranordning av minst 5 cm.

2.2.1. c-2   Öppningar för avrinning

a)	Öppningarnas största dimension får i princip inte överstiga 35 mm.

b)	Öppningar som medger direkt tillträde till lastutrymmet måste vara försedda med sådana anordningar för öppningar för luftning som beskrivs i led b i förklarande anmärkning 2.2.1 c-1.

c)	När öppningar för avrinning inte medger direkt tillträde till lastutrymmet ska de anordningar som avses i led b i denna anmärkning inte krävas, på villkor att öppningarna är försedda med ett tillförlitligt baffelsystem som är lätt tillgängligt från lastutrymmets insida.

2.2.3.   Punkt 3 – Säkerhetsglas

Glas ska anses vara säkerhetsglas om det inte finns någon risk att det går sönder som följd av någon händelse som kan inträffa vid fordonets normala användning. Glaset ska vara försett med ett märke som kännetecknar det som säkerhetsglas.

Artikel 3

2.3.3.   Punkt 3 – Tältduk tillverkad av flera stycken

a)	De enskilda stycken som en tältduk utgörs av får vara tillverkade av olika material som överensstämmer med bestämmelserna i artikel 3.2 i bilaga 2.

b)	Varje arrangemang av styckena i en tältduk som garanterar en tillräcklig säkerhet ska tillåtas på villkor att styckena fogats samman i enlighet med föreskrifterna i artikel 3 i bilaga 2.

Punkt 6 a

2.3.6. a-1   Fordon med skjutbara fästringar

Fästringar av metall vilka är skjutbara på metallstänger som är fastsatta på fordonen är godtagbara enligt denna punkt (4), förutsatt att

a)	stängerna är fastsatta på fordonet med högst 60 cm mellan fästpunkterna och på sådant sätt att de inte kan tas bort och sättas tillbaka utan att tydliga spår uppkommer,

b)	fästringarna är tillverkade med dubbla öglor eller försedda med ett mittstag och tillverkade i ett stycke utan svetsning, och

c)	tältduken är fäst vid fordonet i noga överensstämmelse med villkoren i artikel 1 a i bilaga 2 till denna konvention.

2.3.6. a-2   Fordon med vridbara fästringar

Vridbara fästringar av metall som var och en roterar i en monteringsbygel av metall som är fastsatt på fordonet är godtagbara enligt denna punkt (5), förutsatt att

a)	varje monteringsbygel är fastsatt på fordonet på sådant sätt att den inte kan tas bort och sättas tillbaka utan att tydliga spår uppkommer, och

b)	fjädern under varje monteringsbygel är helt täckt av en klockformad fjäderhylsa.

2.3.6. b   Punkt 6 b – Permanent fastsatta tältdukar

När en eller flera kanter på tältduken är permanent fastsatta på fordonskarosseriet ska tältduken hållas på plats med ett eller flera band av metall eller annat passande material, fästade vid fordonskarosseriet med sammanhållande anordningar som uppfyller kraven i led a i anmärkning 2.2.1 a i bilaga 6.

2.3.8.   Punkt 8 – Avståndet mellan ringar och mellan snörhål

Avstånd som överstiger 200 mm men inte överstiger 300 mm kan godtas vid stolparna om ringarna är nedsänkta i sidolämmarna och snörhålen är ovala och så små att de nätt och jämnt kan föras över ringarna.

Punkt 11 a

2.3.11. a-1   Flikar för sträckning av tältduken

På många fordon har tältduken på utsidan en horisontell flik försedd med snörhål längs med fordonets sida. Sådana flikar, som kallas sträckflikar, används för att sträcka tältduken med hjälp av sträcklinor eller liknande anordningar. Sådana flikar har använts för att dölja horisontella slitsar gjorda i tältduken som medger obehörigt tillträde till det gods som befordras i fordonet. Det rekommenderas därför att användningen av denna typ av flikar inte ska tillåtas. Följande anordningar kan användas i stället:

a)	Sträckflikar av liknande utformning fastsatta på tältdukens insida

b)	Små enskilda flikar, var och en försedd med ett snörhål och fastsatt på utsidan av tältduken på sådant avstånd från varandra att tältduken hålls tillräckligt sträckt.

En annan lösning som i vissa fall är möjlig är att undvika att använda sträckflikar på tältdukar.

2.3.11. a-2   Tältduksremmar

Följande material anses lämpliga för tillverkning av remmar:

a)

Läder.

b)	Otöjbart textilmaterial, inklusive plastöverdragen eller gummerad väv, förutsatt att materialet efter ett brott inte kan svetsas eller lagas utan att tydliga spår uppkommer. Det plastmaterial som används till överdrag på remmarna ska dessutom vara genomskinligt och ha slät yta.

2.3.11. a-3   Den anordning som visas i skiss nr 3  (6) uppfyller kraven i sista delen av artikel 3.11 a i bilaga 2. Den uppfyller också kraven i artikel 3.6 a och 3.6 b i bilaga 2.

BILAGA 3

3.0.17.   Punkt 17 – Förfarande vid godkännande

1.

I bilaga 3 föreskrivs att en fördragsslutande parts behöriga myndigheter kan utfärda ett godkännandebevis för ett fordon som konstruerats inom dess område och att något ytterligare godkännandeförfarande inte ska krävas för ett sådant fordon i det land där det registreras eller, alltefter omständigheterna, där ägaren är bosatt.

2.

Dessa bestämmelser är inte avsedda att för de behöriga myndigheterna hos den fördragsslutande part där fordonet är registrerat eller där ägaren är bosatt begränsa rätten att kräva att ett sådant godkännandebevis visas upp antingen vid importen eller efteråt för ändamål som har att göra med registrering eller besiktning av fordonet eller med liknande författningsenliga krav.

3.0.20.   Punkt 20 – Förfarande vid anteckning på godkännandebeviset

När en anteckning rörande brister ska återtas efter det att fordonet återställts i ett tillfredsställande skick är det tillräckligt att i fält 11, som är avsett för detta, ange ”Bristerna avhjälpta” följt av den behöriga myndighetens namn, underskrift och stämpel.

BILAGA 8

Artikel 10

8.10. b   Det avtal som nämnts i anmärkningen till artikel 6.2a ska också gälla den internationella organisationens åtaganden enligt punkt b i denna artikel, när den centrala tryckningen och distributionen av TIR-carneter utförs av ovan nämnda internationella organisation.

Artikel 13

8.13.1-1.   Punkt 1 – Finansiering

De fördragsslutande parterna till konventionen förutser att verksamheten i verkställande TIR-utskottet samt i TIR-sekretariatet efter en inledande period på två år kommer att kunna finansieras genom Förenta Nationernas ordinarie budget. Detta utesluter inte en förlängning av det inledande ekonomiska arrangemanget om finansiering från Förenta Nationerna eller andra källor inte skulle föreligga.

8.13.1-2.   Punkt 1 – Verkställande TIR-utskottets verksamhet

Verkställande TIR-utskottets ledamöters arbete finansieras av deras respektive regeringar.

8.13.1-3.   Punkt 1 – Belopp

Det belopp som avses i första stycket ska grundas på a) den budget och den kostnadsplan för det verkställande TIR-utskottet och TIR-sekretariatet som godkänts av administrativa kommittén, och b) det antal TIR-carneter som enligt den internationella organisationen beräknas bli distribuerade.

8.13.2.   Punkt 2

Efter samråd med den internationella organisationen som avses i artikel 6 ska det förfarande som avses i andra stycket speglas i avtalet mellan Ekonomiska kommissionen för Europa, som agerar med mandat från de avtalsslutande parterna och på deras vägnar, och den internationella organisationen som avses i artikel 6. Avtalet ska godkännas av administrativa kommittén.

BILAGA 9

Del I

9.I.1. a   Punkt 1 a – Etablerad sammanslutning

Bestämmelserna i del I punkt 1 a i bilaga 9 avser organisationer som är verksamma inom internationell varuhandel, inklusive handelskammare.

Del II

9.II.3.   Punkt 3 – Tillståndskommitté

Det rekommenderas att en nationell tillståndskommitté inrättas med representanter från de behöriga myndigheterna, nationella sammanslutningar samt andra berörda organisationer.

Skiss nr 1

EXEMPEL PÅ GÅNGJÄRN OCH TULLFÖRSEGLINGSANORDNING PÅ DÖRRAR TILL FORDON MED ISOLERADE LASTUTRYMMEN

Skiss nr 1 a

EXEMPEL PÅ GÅNGJÄRN SOM INTE KRÄVER SÄRSKILD SÄKRING AV GÅNGJÄRNSTAPPEN

Gångjärnet nedan uppfyller kraven i led b andra meningen i förklarande anmärkning 2.2.1 b. Utformningen av gångjärnet och gångjärnsplattan gör en särskild säkring av gångjärnstappen onödig, eftersom gångjärnsplattan bildar en krage bakom kanterna på gångjärnet. Denna krage hindrar på så sätt den tullförseglade dörren från att kunna öppnas vid den sida där gångjärnet sitter utan att tydliga spår uppkommer, även om den osäkrade gångjärnstappen har tagits bort.

Skiss nr 2

FORDON MED TÄLTTAK FÖRSEDDA MED SKJUTBARA FÄSTRINGAR

Skiss nr 2 a

EXEMPEL PÅ VRIDBAR FÄSTRING (”D”-RING)

Skiss nr 3

EXEMPEL PÅ ANORDNING FÖR ATT FÄSTA TÄLTDUKEN VID FORDONET

Den nedan avbildade anordningen uppfyller kraven i sista delen av artikel 3.11 a i bilaga 2. Den uppfyller också kraven i artikel 3.6 a och 3.6 b i bilaga 2.

Skiss nr 4

ANORDNING FÖR ATT FÄSTA TÄLTDUKEN

Den anordning som illustreras nedan uppfyller kraven i artikel 3.6 a och b i bilaga 2.

Skiss nr 5

EXEMPEL PÅ FASTSÄTTNINGSANORDNING MONTERAD FRÅN INSIDAN PÅ ISOLERADE DÖRRKONSTRUKTIONER

---

(1)  Se skiss nr 1a, bifogad denna bilaga.

(2)  Se skiss nr 1, bifogad denna bilaga.

(3)  Se skiss nr 5, bifogad denna bilaga.

(4)  Se skiss nr 2, bifogad denna bilaga.

(5)  Se skiss nr 2 a, bifogad denna bilaga.

(6)  Se skiss nr 3, bifogad denna bilaga.

BILAGA 7

BILAGA OM GODKÄNNANDE AV CONTAINRAR

DEL I

REGLER OM DE TEKNISKA VILLKOR SOM CONTAINRAR SKA UPPFYLLA FÖR ATT KUNNA GODKÄNNAS FÖR INTERNATIONELL TRANSPORT UNDER TULLFÖRSEGLING

Artikel 1

Grundprinciper

För internationell godstransport under tullförsegling får godkännas endast containrar som konstruerats och utrustats på sådant sätt att

a)	gods inte kan tas ut ur eller föras in i den förseglade delen av containern utan att tydliga spår av manipulation uppkommer eller tullförseglingen bryts,

b)	tullförsegling kan anbringas på dem lätt och effektivt,

c)	de inte innehåller några dolda utrymmen där gods kan gömmas undan,

d)	alla utrymmen som kan innehålla gods är lätt åtkomliga för tullundersökning.

Artikel 2

Containrars konstruktion

1.   För tillämpningen av villkoren i artikel 1 i dessa regler gäller följande:

a)

De väsentliga delarna av en container (väggar, golv, dörrar, tak, stolpar, ramar, tvärstycken etc.) ska vara sammanfogade antingen med anordningar som inte kan tas bort och sättas tillbaka från utsidan utan att synliga spår uppkommer eller på sådant sätt det åstadkoms en konstruktion som inte kan ändras utan att synliga spår uppkommer. När väggar, golv, dörrar och tak tillverkats av olika delar ska dessa uppfylla samma villkor och ha tillräcklig motståndskraft.

b)

Dörrar och alla andra tillslutningsanordningar (inklusive kranar, manhålsluckor, flänsar etc.) ska vara försedda med en anordning på vilken en tullförsegling kan anbringas. Denna anordning måste vara sådan att den inte kan tas bort och sättas tillbaka från containerns utsida utan att synliga spår uppkommer, eller att dörren eller tillslutningen kan öppnas utan att tullförseglingen bryts. Tullförseglingen ska vara skyddad på lämpligt sätt. Öppningsbara tak ska vara tillåtna.

c)	Öppningar för luftning eller avrinning ska vara försedda med en anordning som hindrar tillträde till containerns inre. Denna anordning måste vara sådan att den inte kan tas bort och sättas tillbaka från containerns utsida utan att synliga spår uppkommer.

2.   Utan hinder av föreskrifterna i artikel 1 c i dessa regler är sådana väsentliga delar av containern tillåtna vilka av praktiska skäl måste innehålla tomrum (t.ex. mellan väggarna i en dubbel vägg). För att hindra att dessa utrymmen används för att gömma gods

i)	ska, om den invändiga beklädnaden täcker hela väggen från golv till tak eller om i andra fall utrymmet mellan beklädnaden och den yttre väggen är helt tillslutet, beklädnaden vara anbragd så att den inte kan tas bort och sättas tillbaka utan att tydliga spår uppkommer, och

ii)	ska, om en beklädnad inte täcker hela väggen och utrymmena mellan beklädnaden och den yttre väggen inte är helt tillslutna och i alla andra fall då sådana utrymmen förekommer i konstruktionen av en container, dessa utrymmen vara så få som möjligt och vara lätt åtkomliga för tullundersökning.

3.   Fönster ska vara tillåtna i utbytbara karosserier enligt definitionen i förklarande anmärkning 0.1 j i bilaga 6 till konventionen under förutsättning att de är tillverkade av material som har tillräcklig motståndskraft och att de inte kan tas bort och sättas tillbaka från utsidan utan att tydliga spår uppkommer. Glas ska trots detta tillåtas, men om annat glas än säkerhetsglas används ska fönstret vara försett med ett fastsatt metallgaller som inte kan tas bort från utsidan. Gallrets hål ska inte vara större än 10 mm. Fönster ska inte vara tillåtna i containrar enligt definitionen i artikel 1 j annat än i utbytbara karosserier enligt definitionen i förklarande anmärkning 0.1 j i bilaga 6 till konventionen.

Artikel 3

Containrar som kan monteras upp eller ner

Containrar som kan monteras upp eller ner ska omfattas av föreskrifterna i artiklarna 1 och 2 i dessa regler; de ska dessutom vara försedda med ett låssystem som håller de olika delarna på plats när containern monterats. Detta låssystem ska kunna förseglas av tullen om det sitter på utsidan av containern när denna monterats.

Artikel 4

Containrar med tälttak

1.   Containrar med tälttak ska i tillämpliga delar uppfylla föreskrifterna i artiklarna 1–3 i dessa regler. Dessa containrar ska dessutom uppfylla bestämmelserna i denna artikel.

2.   Tältduken ska utgöras antingen av kraftig segelduk eller av plastöverdragen eller gummerad väv som är otöjbar och tillräckligt hållfast. Den ska vara i gott skick och så anordnad att det, när stängningsanordningen säkrats, inte är möjligt att komma åt lasten utan att synliga spår uppkommer.

3.   Om tältduken är tillverkad av flera stycken ska styckenas kanter vikas in i varandra och sys ihop med två sömmar på minst 15 mm inbördes avstånd. Sömmarna ska utföras enligt skiss nr 1, bifogad dessa regler; om det emellertid för vissa delar av tältduken (exempelvis flikar och förstärkta hörn) inte är möjligt att sammanfoga styckena på detta sätt, räcker det att vika kanten av den övre delen och sy enligt skiss nr 2, bifogad dessa regler. En av sömmarna ska vara synlig endast från insidan, och färgen på den tråd som används för denna söm ska tydligt avvika från färgen på själva duken och från färgen på den tråd som används för den andra sömmen. Alla sömmar ska vara maskinsydda.

4.   Om tältduken utgörs av plastöverdragen väv och är tillverkad av flera stycken kan styckena i stället vara sammanfogade genom svetsning enligt skiss nr 3, bifogad dessa regler. Styckenas kanter ska täcka varandra till minst 15 mm bredd. Styckena ska vara sammansvetsade över hela den bredd där de täcker varandra. Kanten på den yttre tältduken ska vara täckt med ett plastband som är minst 7 mm brett och som anbringats genom samma svetsningsförfarande. Plastbandet och ett minst 3 mm brett område på varje sida ska vara präglat med ett tydligt markerat likformigt mönster i relief. Styckena ska vara svetsade på ett sådant sätt att de inte kan skiljas åt och fogas samman igen utan att synliga spår uppkommer.

5.   Reparationer ska göras enligt den metod som beskrivs i skiss nr 4, bifogad dessa regler; kanterna ska vikas in i varandra och sys ihop med två synliga sömmar på minst 15 mm inbördes avstånd; färgen på den tråd som är synlig från insidan ska avvika från färgen på den tråd som är synlig från utsidan och från själva tältdukens färg; alla sömmar ska vara maskinsydda. När en tältduk som skadats nära kanten repareras genom att den skadade delen ersättes med en lapp, kan sömmen också utföras enligt föreskrifterna i punkt 3 och enligt skiss nr 1, bifogad dessa regler. Tältduk av plastöverdragen väv kan i stället repareras enligt den metod som beskrives i punkt 4, men i så fall måste plastbandet anbringas på tältdukens båda sidor och lappen på tältdukens insida.

6.   Tältduken ska vara fästad vid containern i noga överensstämmelse med villkoren i artikel 1 a och 1 b i dessa regler. Följande system kan användas:

a)

Tältduken kan sättas fast med i) metallringar fästade vid containern, ii) snörhål i kanten på duken, iii) en lina som går genom ringarna utanpå duken och som syns från utsidan i hela sin längd. Tältduken ska täcka containerns fasta delar med minst 250 mm, mätt från fästringarnas mittpunkt, såvida inte containerns egen konstruktion hindrar all åtkomst av godset.

b)	När tältdukens kant ska sättas fast permanent på en container, ska sammanfogningen vara oavbruten och utförd med stabila anordningar.

c)	När ett system för låsning av tältduk används ska det i låst läge hålla tältduken tätt intill containerns utsida (som exempel se skiss nr 6).

7.   Tältduken ska bäras upp av lämplig överbyggnad (stolpar, väggar, bågar, tvärslåar etc.).

8.   Avståndet mellan ringar och avståndet mellan snörhål får inte överstiga 200 mm. Om konstruktionen av containern och tälttaket är sådan att den hindrar allt tillträde till containerns inre får avståndet emellertid vara större, men får inte överstiga 300 mm mellan ringar och snörhål på vardera sidan om en stolpe. Snörhålen ska vara förstärkta.

9.   Följande slag av linor ska användas

a)	stållinor med minst 3 mm diameter, eller

b)	hamp- eller sisallinor med minst 8 mm diameter, inneslutna i ett genomskinligt otöjbart plasthölje, eller

c)	linor som utgörs av partier av fiberoptik inuti spirallindade stålhus inneslutna i ett genomskinligt otöjbart plasthölje, eller

d)

linor bestående av ett textilband omslutet av minst fyra lager bestående enbart av ståltråd som helt täcker kärnan, på villkor att linan (utan det genomskinliga höljet, om ett sådant finns) är minst 3 mm i diameter. Linor enligt punkt 9 a eller d i denna artikel kan ha ett genomskinligt otöjbart plasthölje. När tältduken ska sättas fast i en ramkonstruktion som i övrigt överensstämmer med bestämmelserna i punkt 6 a kan en rem användas som fästanordning (ett exempel på en sådan konstruktion finns i skiss nr 7, bifogad dessa regler). Remmen måste överensstämma med villkoren i punkt 11 a iii med avseende på material, dimensioner och utformning.

10.   Varje typ av lina ska vara i ett stycke och ha ett ändstycke av hård metall i varje ände. Varje ändstycke i metall ska tillåta införandet av tråden eller bandet från tullförseglingen. Fästanordningen för varje ändstycke av metall ska, enligt bestämmelserna i punkt 9 a, b och d i denna artikel, vara försedd med en hålnit som går genom linan så att tråden eller bandet till tullförseglingen kan träs igenom. Linan ska kunna ses på vardera sidan av hålniten så att det är möjligt att försäkra sig om att linan är i ett stycke (se skiss nr 5, bifogad dessa regler).

11.   Vid de öppningar i tältduken som används vid lastning och lossning ska de båda ytorna fogas samman. Följande system kan användas:

a)

Tältdukens båda kanter ska på ett tillfredsställande sätt täcka varandra. För tillslutning ska de även vara försedda med följande: i) En flik sydd eller svetsad enligt punkterna 3 och 4 i denna artikel. ii) Ringar och snörhål som uppfyller villkoren i punkt 8 av denna artikel; ringarna ska vara tillverkade av metall. iii) En rem av lämpligt material, i ett stycke och otöjbar, minst 20 mm bred och 3 mm tjock, som passerar genom ringarna och håller ihop tältdukens båda kanter och fliken; remmen ska säkras på tältdukens insida och vara försedd med antingen — ett snörhål för att kunna säkras med den lina som nämns i punkt 9, eller — ett snörhål som kan träs över den metallring som nämns i punkt 6 i denna artikel och säkras med den lina som nämns i punkt 9. Det erfordras ingen flik om det finns en särskild anordning, t.ex. en avskärmningsplåt, som hindrar att containern kan kommas åt utan att tydliga spår av åverkan uppkommer. Det ska inte heller erfordras någon flik för containrar med skjutbara tältdukar.

b)

Ett särskilt låsningssystem som håller tältdukens kanter hårt fastlåsta när containern är stängd och förseglad. Systemet ska vara försett med en öppning genom vilken den metallring som nämns i punkt 6 kan passera och säkras med den lina som nämns i punkt 9. Ett sådant system är beskrivet i skiss nr 8, bifogad denna bilaga.

12.   De identifieringsmärken som måste finnas på containern och den godkännandeskylt som föreskrivs i del II i denna bilaga får under inga omständigheter täckas av tältduken.

Artikel 5

Containrar med skjutbara tältdukar

1.	Containrar med skjutbara tältdukar ska i tillämpliga delar uppfylla föreskrifterna i artiklarna 1–4 i dessa regler. Dessutom ska dessa containrar uppfylla bestämmelserna i denna artikel.

2.

Skjutbara tältdukar, golv, dörrar och alla andra av containerns fasta delar ska antingen uppfylla villkoren i artikel 4.6, 4.8, 4.9 och 4.11 i dessa regler eller villkoren i led i–vi nedan. i) Skjutbara tältdukar, golv, dörrar och alla andra av containerns fasta delar ska vara sammanfogade på ett sådant sätt att de inte kan öppnas eller stängas utan att tydliga spår uppkommer. ii) Tältduken ska täcka de fasta delarna av containerns övre del med minst 1/4 av det faktiska avståndet mellan spännbanden. Tältduken ska täcka de fasta delarna av containerns nedre del med minst 50 mm. Den horisontella öppningen mellan tältduken och containerns fasta delar får inte på något ställe överstiga 10 mm, i rät vinkel mätt mot containerns längsgående axel, när containern är säkrad och förseglad för tulländamål. iii) Den skjutbara tältdukens gejdrar och andra rörliga delar ska vara sammanfogade på sådant sätt att stängda och tullförseglade dörrar och andra rörliga delar inte kan öppnas eller stängas från utsidan utan att tydliga spår uppkommer. Den skjutbara tältdukens gejdrar och andra rörliga delar ska vara sammanfogade på sådant sätt att det inte är möjligt att komma in i containern utan att tydliga spår uppkommer. Detta system är beskrivet i skiss nr 9, bifogad dessa regler. iv) Det horisontella avståndet mellan ringarna, som används för tulländamål, på containerns fasta delar får inte överstiga 200 mm. Om konstruktionen av containern och tältdukarna är sådan att den hindrar allt tillträde till containern får avståndet emellertid vara större, men får inte överstiga 300 mm mellan ringarna på vardera sidan om en stolpe. I varje fall ska villkoren i led ii ovan följas. v) Avståndet mellan spännbanden får inte överstiga 600 mm. vi) De fästanordningar som används för att säkra tältdukarna med containerns fasta delar ska överensstämma med villkoren i artikel 4.9 i dessa regler.

Skiss nr 1

TÄLTDUK TILLVERKAD AV FLERA STYCKEN

Skiss nr 2

TÄLTDUK TILLVERKAD AV FLERA STYCKEN

Skiss nr 3

TÄLTDUK TILLVERKAD AV FLERA STYCKEN

Skiss nr 4

REPARATION AV TÄLTDUK

Skiss nr 5

EXEMPEL PÅ ÄNDSTYCKE

Skiss nr 6

EXEMPEL PÅ SYSTEM FÖR LÅSNING AV TÄLTDUK

Skiss nr 7

EXEMPEL PÅ TÄLTDUK FASTSATT I SPECIELLT UTFORMADE RAMPROFILER

Skiss nr 8

LÅSNINGSSYSTEM FÖR ÖPPNINGAR I TÄLTDUKEN SOM ANVÄNDS VID LASTNING OCH LOSSNING

Skiss nr 9

EXEMPEL PÅ EN KONSTRUKTION AV ETT FORDON MED SKJUTBARA SIDOR

DEL II

FÖRFARANDEN VID GODKÄNNANDE AV CONTAINRAR SOM UPPFYLLER DE TEKNISKA VILLKOREN I DEL I

Allmänna bestämmelser

1.   Containrar kan godkännas för transport av gods under tullförsegling

a)	antingen genom typgodkännande i samband med tillverkningen (förfarande vid godkännande i samband med tillverkningen), eller

b)	efter tillverkningen, antingen individuellt eller beträffande ett visst antal containrar av samma typ (förfarande vid godkännande efter tillverkningen).

Bestämmelser som är gemensamma för båda förfarandena vid godkännande

2.   Den behöriga myndighet som har till uppgift att godkänna containrar ska efter godkännandet utfärda ett bevis om godkännande åt den sökande, vilket alltefter omständigheterna ska gälla antingen en obegränsad serie containrar av den godkända typen eller ett bestämt antal containrar.

3.   Den som erhållit godkännande ska fästa en godkännandeskylt på den eller de containrar som godkänts innan de används för transport av gods under tullförsegling.

4.   Godkännandeskylten ska permanent anbringas på containern på ett väl synligt ställe bredvid annan officiellt utfärdad godkännandeskylt om sådan finns.

5.   Godkännandeskylten, som ska överensstämma med förlaga nr I i tillägg 1 till denna del, ska utgöras av en metallplåt på minst 20x10 cm. Följande uppgifter åtminstone på engelska eller franska ska vara stämplade på skylten i upphöjd eller nedsänkt skrift eller ha satts dit på något annat varaktigt och läsligt sätt:

a)	Orden ”Approved for transport under Customs seal” eller ”Agréé pour le transport sous scellement douanier”.

b)

Uppgift om det land där containern godkänts, varvid antingen hela namnet eller det igenkänningsmärke som används för att ange registreringslandet för motorfordon i internationell vägtrafik ska anges, godkännandebevisets nummer (siffror, bokstäver etc.) samt året för godkännandet (”NL/26/73” t.ex. betyder ”Nederländerna, godkännandebevis nr 26, utfärdat år 1973”).

c)	Det serienummer som tilldelats containern av tillverkaren (tillverkningsnumret).

d)	Dessutom, om containern har typgodkänts, identifieringsnummer eller identifieringsbokstäver för typen.

6.   Om en container inte längre uppfyller de tekniska villkor som föreskrivits för dess godkännande, måste den innan den får användas för transport av gods under tullförsegling återställas i det skick som berättigat den till godkännande, så att den åter uppfyller dessa tekniska villkor.

7.   Om en containers väsentliga kännetecken ändras, ska containern inte längre omfattas av godkännandet och måste åter godkännas av den behöriga myndigheten innan den får användas för transport av gods under tullförsegling.

Särskilda bestämmelser för typgodkännande i samband med tillverkningen

8.   När containrar tillverkas i typserie kan tillverkaren anhålla om typgodkännande hos den behöriga myndigheten i tillverkningslandet.

9.   Tillverkaren ska i sin ansökan ange de identifieringsnummer eller identifieringsbokstäver som han ger den typ av container som avses i hans ansökan om godkännande.

10.   Ansökan ska åtföljas av ritningar och en detaljerad konstruktionsbeskrivning av den typ av container som ska godkännas.

11.   Tillverkaren ska skriftligen förbinda sig att

a)	för den behöriga myndigheten visa upp de containrar av den berörda typen som myndigheten vill undersöka,

b)	tillåta den behöriga myndigheten att undersöka ytterligare enheter när som helst under tillverkningen av den berörda typserien,

c)	underrätta den behöriga myndigheten om varje ändring av ritningarna eller beskrivningen, oavsett dess omfattning, innan han verkställer ändringen,

d)	på ett synligt ställe märka containrarna med typens identifieringsnummer eller identifieringsbokstäver och containerns nummer i typserien (tillverkningsnumret), utöver de märken som krävs på godkännandeskylten,

e)	föra ett register över de containrar som tillverkats enligt den godkända typen.

12.   Den behöriga myndigheten ska ange vilka ändringar som i förekommande fall måste göras på den föreslagna typen för att den ska kunna godkännas.

13.   Typgodkännande ska inte medges utan att den behöriga myndigheten genom undersökning av en eller flera färdiga containrar av den berörda typen förvissat sig om att containrar av denna typ uppfyller de tekniska villkoren i del I.

14.   När en typ av container godkänts ska det åt den sökande utfärdas ett enda godkännandebevis enligt förlaga nr II, återgiven i tillägg 2 till denna del, vilket ska gälla alla containrar som tillverkats enligt beskrivningen av den godkända typen. Detta bevis ska berättiga tillverkaren att på varje container i typserien fästa en godkännandeskylt av den form som föreskrivs i punkt 5.

Särskilda bestämmelser för godkännande efter tillverkningen

15.   Om godkännande inte har begärts i samband med tillverkningen kan ägaren, operatören eller enderas ombud anhålla om godkännande hos den behöriga myndighet för vilken han kan uppvisa den eller de containrar som han begär godkännande för.

16.   En ansökan om godkännande enligt punkt 15 i denna del ska innehålla det serienummer (tillverkningsnummer) som åsatts varje container av tillverkaren.

17.   När den behöriga myndigheten genom att undersöka så många containrar som den anser nödvändigt konstaterat att containern eller containrarna uppfyller de tekniska villkoren i del I, ska myndigheten utfärda ett godkännandebevis enligt förlaga nr III, återgiven i tillägg 3 till denna del, vilket ska gälla endast det antal containrar som godkänts. Detta bevis, som ska innehålla tillverkarens serienummer på den eller de containrar som avses i beviset, ska berättiga den sökande att på varje godkänd container fästa den godkännandeskylt som föreskrivs i punkt 5.

DEL III

FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

De förklarande anmärkningar avseende bilaga 2 som fastställs i bilaga 6 till denna konvention gäller efter vederbörliga ändringar vid tillämpningen av denna konvention containrar som godkänts för transport under tullförsegling.

7.I.4.6. a Del I, artikel 4.6 a

Skissen i del III i bilaga 7 visar en från tullsynpunkt godtagbar metod för att fästa tältduken runt en containers hörnbeslag.

7.II.5. d Del II, punkt 5 d

Om två containrar med tälttak som godkänts för transport under tullförsegling har förbundits med varandra på ett sådant sätt att de bildar en container med ett enda tälttak och uppfyller villkoren för transport under tullförsegling ska det inte krävas ett särskilt godkännandebevis eller en särskild godkännandeskylt för kombinationen.

ANORDNING FÖR ATT FÄSTA TÄLTDUKEN RUNT CONTAINERNS HÖRNBESLAG

BILAGA 8

SAMMANSÄTTNING, FUNKTION OCH ARBETSORDNING FÖR ADMINISTRATIVA KOMMITTÉN OCH VERKSTÄLLANDE TIR-UTSKOTTET

SAMMANSÄTTNING, FUNKTION OCH ARBETSORDNING FÖR DEN ADMINISTRATIVA KOMMITTÉN

Artikel 1

i)	De fördragsslutande parterna ska vara medlemmar av den administrativa kommittén.

ii)

Kommittén kan besluta att behöriga förvaltningar hos sådana i artikel 52.1 i denna konvention avsedda stater som inte tillträtt konventionen, samt representanter för internationella organisationer får närvara vid kommitténs sammanträden såsom observatörer beträffande frågor som är av intresse för dem.

Artikel 1a

1.   Kommittén ska behandla varje förslag till ändring av konventionen i enlighet med artikel 59.1 och 59.2.

2.   Kommittén ska övervaka tillämpningen av konventionen och granska varje åtgärd som vidtas av fördragsslutande parter, sammanslutningar och internationella organisationer inom ramen för konventionen samt dess överensstämmelse med konventionen.

3.   Kommittén ska genom verkställande TIR-utskottet övervaka och erbjuda stöd för tillämpningen av konventionen på såväl nationell som internationell nivå.

Artikel 2

Förenta nationernas generalsekreterare ska bistå kommittén med sekretariatsgöromål.

Artikel 3

Kommittén ska vid sitt första sammanträde varje år utse en ordförande och en vice ordförande.

Artikel 4

Förenta nationernas generalsekreterare ska sammankalla kommittén årligen under beskydd av FN:s ekonomiska kommission för Europa och även på begäran av behöriga förvaltningar i minst fem stater som är fördragsslutande parter.

Artikel 5

Förslag ska bli föremål för omröstning. Varje stat som är fördragsslutande part och representerad vid sammanträdet ska ha en röst. Förslag som inte gäller ändring av denna konvention ska antas av kommittén med en majoritet av dem som är närvarande och deltar i omröstningen. Ändringar av denna konvention och sådana beslut som avses i artiklarna 59 och 60 i denna konvention ska antas med två tredjedelars majoritet av dem som är närvarande och deltar i omröstningen.

Artikel 6

Ett beslutsmässigt antal bestående av minst en tredjedel av de stater som är fördragsslutande parter erfordras för att beslut ska kunna fattas.

Artikel 7

Kommittén ska godkänna sin rapport innan dess sammanträde avslutas.

Artikel 8

Om tillämpliga bestämmelser saknas i denna bilaga, ska arbetsordningen för FN:s ekonomiska kommission för Europa gälla om kommittén inte beslutar annat.

SAMMANSÄTTNING, FUNKTION OCH ARBETSORDNING FÖR VERKSTÄLLANDE TIR-UTSKOTTET

Artikel 9

1.   Verkställande TIR-utskottet, som inrättas av den administrativa kommittén i enlighet med artikel 58b, ska bestå av nio ledamöter, var och en från olika fördragsslutande parter till konventionen. TIR-sekreteraren ska delta i utskottets möten.

2.   Ledamöterna i verkställande TIR-utskottet ska väljas av den administrativa kommittén, av en majoritet av dem som är närvarande och deltar i omröstningen. Mandatperioden för varje ledamot av verkställande TIR-utskottet ska vara två år. Ledamöterna i verkställande TIR-utskottet kan väljas om. Direktiven för verkställande TIR-utskottet ska upprättas av den administrativa kommittén.

Artikel 10

Verkställande TIR-utskottet ska

a)	övervaka tillämpningen av konventionen, inklusive användningen av garantisystemet, och fullgöra de uppgifter som ålagts det av den administrativa kommittén,

b)	övervaka den centrala tryckningen och distributionen till sammanslutningarna av TIR-carneter som får utföras av en godkänd internationell organisation enligt artikel 6 i konventionen,

c)	samordna och främja utbyte av underrättelser och annan information mellan fördragsslutande parters behöriga myndigheter,

d)	samordna och främja utbyte av information mellan fördragsslutande parters behöriga myndigheter, sammanslutningar och internationella organisationer,

e)	underlätta biläggande av tvister mellan fördragsslutande parter, sammanslutningar, försäkringsbolag och internationella organisationer utan att det påverkar tillämpningen av artikel 57 om biläggande av tvister,

f)	stödja utbildning av personal från tullmyndigheter och andra aktörer som berörs av TIR-förfarandet,

g)

underhålla en central förteckning i syfte att från de internationella organisationer som avses i artikel 6 i konventionen sprida information till de fördragsslutande parterna om regler och förfaranden för sammanslutningars utfärdande av TIR-carneter, i den mån de avser minimivillkoren och minimikraven i bilaga 9,

h)	övervaka priset på TIR-carneter.

Artikel 11

1.   Ett sammanträde i utskottet ska sammankallas av TIR-sekreteraren på begäran av den administrativa kommittén eller av minst tre ledamöter av utskottet.

2.   Utskottet ska sträva efter att fatta beslut enhälligt. Om enighet inte kan nås ska votering ske och beslut fattas av en majoritet av dem som är närvarande och deltar i omröstningen. Minsta beslutsmässiga antal ledamöter är fem. TIR-sekreteraren ska inte ha någon röst.

3.   Utskottet ska välja en ordförande och ska anta eventuella ytterligare procedurregler.

4.   Utskottet ska minst en gång per år eller på begäran av den administrativa kommittén rapportera om sin verksamhet till den administrativa kommittén och lägga fram reviderade räkenskaper för denna. Utskottet representeras i den administrativa kommittén av sin ordförande.

5.   Utskottet ska behandla all information och varje förfrågan som överlämnas till det av den administrativa kommittén, fördragsslutande parter, TIR-sekreteraren, nationella sammanslutningar och internationella organisationer som avses i artikel 6 i konventionen. Dessa internationella organisationer ska ha rätt att närvara vid verkställande TIR-utskottets sammanträden såsom observatörer såvida inte dess ordförande beslutar annorlunda. Om det behövs kan varje annan organisation närvara vid utskottets sammanträden såsom observatör på inbjudan från ordföranden.

Artikel 12

TIR-sekreteraren ska vara ledamot av sekretariatet för Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa och ska genomföra verkställande TIR-utskottets beslut inom ramen för direktiven för utskottet. TIR-sekreteraren ska assisteras av ett TIR-sekretariat vars storlek ska beslutas av den administrativa kommittén.

Artikel 13

1.   Verksamheten i verkställande TIR-utskottet och TIR-sekretariatet ska finansieras, tills det att alternativa finansieringskällor erhålls, genom ett belopp för varje TIR-carnet som distribueras av den internationella organisationen som avses i artikel 6. Detta belopp ska godkännas av den administrativa kommittén.

2.   Förfarandet för finansiering av verksamheten i verkställande TIR-utskottet och TIR-sekretariatet ska godkännas av den administrativa kommittén.

BILAGA 9

TILLGÅNG TILL TIR-FÖRFARANDET

DEL I

TILLSTÅND FÖR SAMMANSLUTNINGAR ATT UTFÄRDA TIR-CARNETER

Minimivillkor och minimikrav

1.

De minimivillkor och minimikrav som ska uppfyllas av sammanslutningar för att av fördragsslutande parter medges rätt att utfärda TIR-carneter och uppträda såsom garant i enlighet med artikel 6 i konventionen är följande: a) Påvisad existens i minst ett år såsom etablerad sammanslutning som företräder transportsektorns intressen. b) Påvisad god ekonomisk ställning samt organisatorisk förmåga som möjliggör för sammanslutningen att fullgöra sina åligganden enligt konventionen. c) Påvisad kunskap hos sammanslutningens anställda om hur konventionen ska tillämpas på rätt sätt. d) Frånvaro av allvarliga eller upprepade brott mot tull- och skattelagstiftningen. e) Upprättande av ett avtal eller någon annan handling med rättslig verkan mellan sammanslutningen och behöriga myndigheter i den fördragsslutande part där sammanslutningen bedriver sin verksamhet. En bestyrkt kopia av avtalet eller annan handling med rättslig verkan, om det behövs med en auktoriserad översättning till engelska, franska eller ryska, ska deponeras hos verkställande TIR-utskottet. Varje ändring i avtalet eller annan handling med rättslig verkan ska omedelbart delges verkställande TIR-utskottet. f) Ett åtagande i avtalet eller annan handling med rättslig verkan enligt led e att sammanslutningen ska sörja för följande: i) Fullgöra de åligganden som anges i artikel 8 i konventionen. ii) Godta det högsta belopp per TIR-carnet, fastställt av den fördragsslutande parten, som kan krävas från sammanslutningen i enlighet med artikel 8.3 i konventionen. iii) Kontinuerligt, särskilt före begäran om tillstånd för personer att få tillgång till TlR-förfarandet, kontrollera att de minimivillkor och minimikrav som anges i del II i denna bilaga är uppfyllda av sådana personer. iv) Tillhandahålla garanti för betalningsansvar som uppstår i det land inom vilket den bedriver sin verksamhet, i samband med transporter för vilka det används TIR-carneter utfärdade av den själv eller av utländska sammanslutningar som är anslutna till samma internationella organisation som den själv är ansluten till. v) Till belåtenhet för de behöriga myndigheterna i det land i vilket den är etablerad säkra betalningsansvar hos ett försäkringsbolag, en försäkringspool eller en finansiell institution. Försäkringskontraktet eller kontraktet för den finansiella garantin ska täcka hela det betalningsansvar som kan uppstå i samband med transporter för vilka det används TIR-carneter utfärdade av den själv eller av utländska sammanslutningar som är anslutna till samma internationella organisation som den själv är ansluten till. Tiden för anmälan om försäkringskontraktets eller kontraktet för den finansiella garantins upphörande ska inte vara kortare än tiden för anmälan av upphörande av avtalet eller annan handling med rättslig verkan enligt led e. En bestyrkt kopia av såväl försäkringskontraktet eller kontraktet för den finansiella garantin som ändringar därav ska deponeras hos verkställande TIR-utskottet, om nödvändigt inklusive en auktoriserad översättning till engelska, franska eller ryska. vi) Tillåta de behöriga myndigheterna att kontrollera alla förteckningar och räkenskaper som har bäring på administrationen av TIR-förfarandet. vii) Acceptera ett förfarande för effektivt biläggande av tvister som uppkommer genom felaktig eller bedräglig användning av TIR-carneter. viii) Godta att allvarliga eller upprepade avsteg från gällande minimivillkor och minimikrav ska leda till återkallande av rätten att utfärda TIR-carneter. ix) Nogsamt rätta sig efter beslut av de behöriga myndigheterna i den fördragsslutande part inom vilken den bedriver sin verksamhet om uteslutning av personer i enlighet med artikel 38 i konventionen och del II i denna bilaga. x) På ett korrekt sätt genomföra varje beslut som antagits av den administrativa kommittén och verkställande TIR-utskottet om de behöriga myndigheterna i den fördragsslutande part där den bedriver sin verksamhet har antagit det.

2.	Fördragsslutande parter inom vilka sammanslutningen bedriver sin verksamhet ska återkalla rätten att utfärda TIR-carneter vid allvarliga eller upprepade avsteg från dessa minimivillkor och minimikrav.

3.	Medgivande för en sammanslutning enligt reglerna ovan ska inte påverka den sammanslutningens åtaganden och betalningsansvar enligt konventionen.

4.	De minimivillkor och minimikrav som anges ovan ska inte påverka tillämpningen av ytterligare villkor och krav som fördragsslutande parter kan komma att föreskriva.

DEL II

TILLSTÅND FÖR FYSISKA OCH JURIDISKA PERSONER ATT ANVÄNDA TIR-CARNETER

Minimivillkor och minimikrav

1.

De minimivillkor och minimikrav som ska uppfyllas av personer som önskar få tillgång till TIR-förfarandet är följande: a) Påvisad erfarenhet av, eller åtminstone möjlighet att utföra, regelmässiga internationella transporter (tillstånd till internationell vägtransport, etc.). b) God ekonomisk ställning. c) Påvisad kunskap om tillämpningen av TIR-konventionen. d) Frånvaro av allvarliga eller upprepade brott mot tull- och skattelagstiftning. e) Upprättande av ett dokument där personen gentemot sammanslutningen förbinder sig att i) iaktta alla tullformaliteter som erfordras enligt konventionen vid avgångstullkontor, mellanliggande tullkontor samt bestämmelsetullkontor, ii) erlägga de avgifter enligt artikel 8.1 och 8.2 i konventionen vilka ska betalas om de behöriga myndigheterna ålägger personen att göra så i enlighet med artikel 8.7 i konventionen, iii) så långt nationell lagstiftning medger tillåta sammanslutningar att kontrollera uppgifter om de ovan nämnda minimivillkoren och minimikraven.

2.	Ytterligare och mer restriktiva villkor och krav för tillgång till TIR-förfarandet kan införas av fördragsslutande parters behöriga myndigheter och av sammanslutningarna själva såvida de behöriga myndigheterna inte beslutar annat.

Förfarande

3.	De fördragsslutande parterna beslutar, i enlighet med nationell lagstiftning, om de förfaranden som ska följas för utfärdande av tillstånd att använda TIR-förfarandet på grundval av de minimivillkor och minimikrav som anges i punkterna 1 och 2.

4.	De behöriga myndigheterna ska inom en vecka från dagen för utfärdande eller återkallande av tillstånd att använda TIR-carneter till verkställande TIR-utskottet översända uppgifter om varje person i enlighet med det bifogade tillståndsformuläret (MTF).

5.

Sammanslutningen ska årligen översända en uppdaterad lista per den 31 december över alla personer med tillstånd att använda TIR-förfarandet och över personer vars tillstånd har återkallats. Denna lista ska inom en vecka efter den 31 december översändas till de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna ska vidarebefordra en kopia av listan till verkställande TIR-utskottet.

6.	Tillstånd att använda TIR-förfarandet innebär inte i sig rätt att erhålla TIR-carneter från sammanslutningarna.

7.	Tillstånd för en person att använda TIR-carneter i enlighet med de minimivillkor och minimikrav som anges ovan ska inte påverka den personens ansvar och skyldigheter enligt konventionen.

FÖRLAGA FÖR TILLSTÅNDSFORMULÄR (MTF)

Land: …

Namn på sammanslutning: …

Behörig myndighet: …

Fylls i av nationella sammanslutningar och/eller behöriga myndigheter
ID-nummer	Namn på person(er)/företag	Adress	Kontaktpunkt och telnr, faxnr, e-post-adress	Org./personnr/Tillståndsnr. (1)	Tidigare återkallande av tillstånd (2)	Datum för tillstånd (2)	Datum för återkallande av tillstånd (2)	Stämpel, signatur
…
…
…

För varje person, för vilken en ansökan om tillstånd insänds av den godkända sammanslutningen, ska minst följande uppgifter lämnas till de behöriga myndigheterna:

—	Individuellt och unikt identitetsnummer (ID-nummer) som tilldelats personen av den garanterande sammanslutningen (i samarbete med den internationella organisation som den är ansluten till) enligt ett harmoniserat format. ID-numrets format ska bestämmas av den administrativa kommittén.

—	Namn och adress(er) på person(er) eller företag (i fråga om ekonomisk sammanslutning även namn på ansvariga chefer).

—	Kontaktpunkt (fysisk person som godkänts att förse tullmyndigheter och sammanslutningar med information om TIR-transporter) med fullständiga uppgifter om telefonnummer, faxnummer och e-postadress.

—	Organisationsnummer, nummer på tillstånd till internationell vägtransport eller dylikt (i förekommande fall).

—	Tidigare återkallande av tillstånd, inklusive datum, längd och förutsättningar för tillståndets återkallande (i förekommande fall).

---

(1)  Om sådant finns.

(2)  I förekommande fall.

BILAGA 10

UPPGIFTER SOM AV DE FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA SKA LÄMNAS TILL GODKÄNDA SAMMANSLUTNINGAR (ENLIGT ARTIKEL 42b) OCH TILL EN INTERNATIONELL ORGANISATION (ENLIGT ARTIKEL 6.2a)

I enlighet med artikel 6.1 och med del I punkt 1 f iii i bilaga 9 till denna konvention ska godkända sammanslutningar åta sig att kontinuerligt kontrollera att personer med tillstånd att få tillgång till TIR-förfarandet uppfyller de minimivillkor och minimikrav som anges i del II i bilaga 9 till konventionen.

En internationell organisation ska på sina medlemssammanslutningars vägnar, och för att fullgöra sitt ansvar såsom godkänd internationell organisation enligt artikel 6.2a, upprätta ett kontrollsystem för TIR-carneter, vilket ska innehålla uppgifter om TIR-transiteringars slutförande vid bestämmelsetullkontoren. Dessa uppgifter ska lämnas av tullmyndigheterna och kunna tillgås av sammanslutningarna och tullförvaltningarna. För att sammanslutningarna ska kunna fullgöra sitt åtagande på ett effektivt sätt ska de fördragsslutande parterna lämna uppgifter i kontrollsystemet enligt följande förfarande:

1.   Tullmyndigheterna ska till en internationell organisation eller till de nationella garanterande sammanslutningarna, om möjligt via centrala eller regionala kontor, på snabbast möjliga sätt (fax, elektronisk post osv.) och om möjligt dagligen, lämna åtminstone följande uppgifter i standardformat beträffande alla TIR-carneter som visats upp för bestämmelsetullkontor enligt artikel 1 l i konventionen:

a)	TIR-carnetens referensnummer.

b)	Datum och referensnummer i tullens register.

c)	Bestämmelsetullkontorets namn eller nummer.

d)	Datum och referensnummer på intyget om TIR-transiteringens slutförande (fält 24–28 i kupong nr 2) vid bestämmelsetullkontoret (om andra än de i led b).

e)	Dellossning eller slutlossning.

f)	TIR-transiteringens slutförande intygat med eller utan förbehåll vid bestämmelsetullkontoret, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 8 och 11 i konventionen.

g)	Övriga upplysningar eller handlingar (fakultativt).

h)	Sidnummer.

2.   Det bifogade standardformuläret för kontroll av överensstämmelse (Model Reconciliation Form, MRF) kan lämnas till tullmyndigheterna av nationella sammanslutningar eller av en internationell organisation

a)	om de uppgifter som lämnats inte överensstämmer med dem på kupongerna i den TIR-carnet som använts, eller

b)	om det inte har lämnats några uppgifter trots att den använda TIR-carneten har återlämnats till den nationella sammanslutningen.

Tullmyndigheterna ska om möjligt svara på en begäran om kontroll av överensstämmelse genom att returnera det ifyllda formuläret så snart som möjligt.

3.   Tullmyndigheter och nationella garanterande sammanslutningar ska i överensstämmelse med nationell lagstiftning sluta ett avtal som omfattar detta informationsutbyte.

4.   En internationell organisation ska ge tullmyndigheterna åtkomst till databasen över slutbehandlade TIR-carneter och till databasen över ogiltigförklarade TIR-carneter.