18.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/22

(1)

Den 20 december 2006 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande (2) om inledande av ett antidumpningsförfarande avseende import till gemenskapen av koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm (koks 80+) med ursprung i Folkrepubliken Kina (”Kina”). Den 19 september 2007 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 1071/2007 (3) (”förordningen om preliminär tull”) en preliminär antidumpningstull på import av koks 80+ med ursprung i Kina.

(2)

Förfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingavs av tre gemenskapstillverkare, som svarar för ca 40 % av gemenskapens sammanlagda produktion av koks 80+. Den angivna mängden ”mer än 30 %” som nämndes i skäl 2 i förordningen om preliminär tull är en underskattning, och efter ytterligare undersökning framkom det att klagandena i själva verket står för 40 % av gemenskapens sammanlagda produktion.

(3)

Som det anges i skäl 12 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen om dumpning och skada perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006 (”undersökningsperioden” eller ”UP”). När det gäller de tendenser som är av betydelse för skadebedömningen undersökte kommissionen uppgifter för perioden från och med den 1 januari 2003 till och med slutet av undersökningsperioden (”skadeundersökningsperioden”).

(4)

Efter det att en preliminär antidumpningstull hade införts på import av koks 80+ med ursprung i Kina lämnade ett antal berörda parter skriftliga synpunkter. De parter som så önskade gavs även tillfälle att bli hörda.

(5)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden. Bland annat gjorde kommissionen en fördjupad undersökning av aspekter rörande gemenskapens intresse. Efter det att de provisoriska åtgärderna införts genomfördes ytterligare ett kontrollbesök på följande företag:

(6)

Dessutom gjordes ett besök för att samla information hos sammanslutningen av de europeiska gjuteriförbunden, CAEF (Committee of Associations of European Foundries) i Düsseldorf, Tyskland. För att klargöra vissa påstådda problem med tillämpningen gjordes även ett besök hos tullmyndigheterna i Antwerpen, Belgien och i Duisburg, Tyskland.

(7)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av koks 80+ med ursprung i Kina och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen. De gavs även möjlighet att inom en viss tid efter denna underrättelse inkomma med synpunkter.

(8)

De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande och slutsatserna modifierades där så var lämpligt på grundval av dessa synpunkter.

(9)

Eftersom inga övriga synpunkter har lämnats beträffande den berörda produkten och den likadana produkten, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 13–17 i förordningen om preliminär tull.

(10)

Mot denna bakgrund dras slutgiltigt slutsatsen att den berörda produkten och koks 80+ som framställts och sålts i det jämförbara landet och den som framställts och sålts i gemenskapen av gemenskapsindustrin är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(11)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter om samarbetsviljan, bekräftas valet av jämförbart land och det fastställda normalvärdet i skälen 18–28 i förordningen om preliminär tull.

(12)

När det gäller prisjämförelsen motsatte sig den enda samarbetsvilliga exportören att kommissionen avslagit dess begäran att ta hänsyn till den ytterligare siktningen i dumpningsberäkningen, och hävdade att en liknande begäran hade beaktats vid beräkningen av skadan. Klagomålet godtogs därför och normalvärdet justerades ytterligare.

(13)

Uppskattningen av hur stor justering som skulle göras för skillnader i fysikaliska egenskaper på det preliminära stadiet har setts över så att den ska återspegla värdet på skillnaderna i värmevärde och storlek mellan den produkt som framställts i det jämförbara landet och den kinesiska exporterade produkten.

(14)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 29–31 i förordningen om preliminär tull.

(15)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes den slutgiltiga dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet fritt fabrik och det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik. Efter det att de justeringar som anges i skälen 12 och 13 hade gjorts, uppgick den reviderade slutgiltiga landsomfattande dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, till 61,8 %.

(16)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande definitionen av produktionen i gemenskapen och gemenskapsindustrin, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 34 och 35 i förordningen om preliminär tull.

(17)

Såsom anges i skäl 36 i förordningen om preliminär tull fortsatte kommissionen sin undersökning, särskilt när det gällde ett inslag i förbrukningen i gemenskapen, nämligen importvolymen under skadeundersökningsperioden. Inga nya eller underbyggda uppgifter eller argument har dock inkommit. Därför bekräftas skälen 36 och 37 i förordningen om preliminär tull, eftersom det inte heller framförts några klagomål från berörda parter som ifrågasätter metoden för att fastställa förbrukningen i gemenskapen.

(18)

Såsom anges i skälen 36 och 41 i förordningen om preliminär tull, fortsatte kommissionen sin undersökning av importvolym och priser under skadeundersökningsperioden. Skäl 42 i förordningen om preliminär tull innehåller ett skrivfel, eftersom priserna sjönk med 43 % från 2004 till undersökningsperioden, och inte med 35 % som det står i det skälet.

(19)

Inga nya underbyggda uppgifter har dock framkommit om importvolym och priser. Därför bekräftas skälen 38–42 i förordningen om preliminär tull, eftersom det inte heller framförts några klagomål från berörda parter som ifrågasätter metoden för att fastställa volymen och priset på den berörda importen.

(20)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren och en användare hävdar att för att beräkningen av prisunderskridandet ska vara rättvis vid jämförelsen av gemenskapsindustrins priser på den likadana produkten och importpriserna på den berörda produkten, bör en justering göras för skillnader i fysikaliska egenskaper. Men även om koks 80+ från vissa gemenskapstillverkare, enligt påståenden från gemenskapstillverkare, hypotetiskt sett skulle kunna ha ett högre pris på grund av särskilda kvalitetsegenskaper, visar kommissionens uppgifter att användarna inte betalar mer för de så kallade bättre kvalitetsegenskaperna, särskilt när det förekommer ett pristryck orsakat av dumpning. Enligt dessa tillverkare inom gemenskapsindustrin grundas användarindustrins inköpsbeslut i stället enbart på det pris som anges för den kinesiska produkten. Det finns därför ingen anledning att göra några justeringar för skillnader i fysikaliska egenskaper. Eftersom det framgick av de kontrollerade uppgifter som de berörda parterna lagt fram att det finns skillnader i fukthalt, aska, luftburna partiklar och svavelinnehåll mellan den likadana produkten och den berörda produkten, som under normala marknadsvillkor kunde förväntas ha en effekt på priserna, godtogs den samarbetsvilliga kinesiska tillverkarens och användarens begäran, och en ytterligare justering gjordes för att beakta dessa skillnader.

(21)

För att kunna jämföra den berörda produkten och den koks 80+ som framställs av gemenskapsindustrin i samma handelsled, gjordes utöver justeringen av de kostnader efter importen som tillkom för importörerna i gemenskapen och som nämndes i skäl 43 i förordningen om preliminär tull, även en justering för kostnader för lossning vid beräkningen av prisunderskridandet. Av tydlighetsskäl bör det också nämnas att det gjordes en justering för vinstmarginalen för icke-närstående importörer vid beräkningen av prisunderskridandet redan på det preliminära stadiet, även om detta inte preciserades i skäl 43 i förordningen om preliminär tull. Denna justering har gjorts med utgångspunkt i den konstaterade lönsamhet som den samarbetsvilliga icke-närstående importören rapporterade under undersökningsperioden, dvs. mellan 5 och 10 % (4).

(22)

Den preliminära marginalen för Kinas prisunderskridande justerades därefter och slutsatsen drogs att den berörda produkten med ursprung i Kina under undersökningsperioden såldes i gemenskapen till priser som underskred gemenskapsindustrins försäljningspriser med 5,7 %.

(23)

Eftersom det inte inkommit några nya och underbyggda uppgifter eller argument beträffande produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, lager, investeringar eller dumpningsmarginalens storlek, bekräftas resultaten i skälen 46–50, 53–54 och 60–61 i förordningen om preliminär tull.

(24)

De försäljningspriser i gemenskapen som anges i skäl 51 i förordningen om preliminär tull har korrigerats och framgår av nedanstående tabell. De smärre revideringarna påverkar inte de slutsatser som dragits rörande gemenskapens försäljningspriser i skälen 51 och 52 i förordningen om preliminär tull.

(25)

Lönsamhetsberäkningen i förordningen om preliminär tull sågs över och ett fel rättades till. De korrekta siffrorna framgår av tabellen nedan och påverkar inte slutsatserna om gemenskapsindustrins lönsamhetsutveckling överlag, även om de visar en ännu mer försvagad gemenskapsindustri, med en lönsamhet som sjönk drastiskt från 16,2 % 2005 till – 3,8 % under undersökningsperioden. Efter den korrigeringen justerades även räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda värde (netto). Kassaflödet är detsamma som i förordningen om preliminär tull, men av tydlighetsskäl anges uppgifterna ändå i tabellen nedan.

(26)

Eftersom det inte inkommit några nya synpunkter på detta, bekräftas härmed slutsatserna om gemenskapsindustrins kapitalanskaffningsförmåga i skäl 58 i förordningen om preliminär tull.

(27)

De siffror för produktiviteten hos gemenskapsindustrins anställda som anges i skäl 59 i förordningen om preliminär tull har korrigerats och framgår av nedanstående tabell. Dessa korrigerade uppgifter visar att produktiviteten hos gemenskapsindustrins anställda mätt som produktion (i ton) per sysselsatt person och år, ökade något mellan 2003 och undersökningsperioden. Av tydlighetsskäl är dessutom uppgifterna för arbetskraftskostnaderna per anställd och år mer detaljerade än i förordningen om preliminär tull.

(28)

Efter det att förordningen om preliminär tull meddelats, hävdade en användare med hänvisning till skälen 64 och 67 i förordningen om preliminär tull att kommissionen hade grundat sina preliminära slutsatser om skada – och därmed också orsakssambandet – uteslutande på vissa marknadsindikatorers påstådda negativa utveckling under en mycket kort tid i stället för att bedöma skadan över en tre- till fyraårsperiod, som är brukligt. Användaren grundade sitt påstående på antagandet att gemenskapsindustrin inte led någon skada fram till slutet av 2005, eftersom de tidigare åtgärderna tilläts löpa ut vid 2005 års utgång. Eftersom undersökningsperioden löpte ut i september 2006, skulle det betyda att den skada som gemenskapsindustrin lidit endast skulle ha förekommit under några månader 2006.

(29)

Med anledning av detta kan noteras att skäl 64 i förordningen om preliminär tull, där det hänvisas till utvecklingen för vissa skadeindikatorer från 2005 till undersökningsperioden, måste läsas tillsammans med det föregående skäl 63, där utvecklingen för skadeindikatorerna fram till 2005 kommenteras. Det framgår tydligt av dessa skäl om skadeindikatorer i förordningen om preliminär tull att kommissionen följde normal praxis och undersökte utvecklingen av skadeindikatorerna under nästan fyra års tid, dvs. från början av 2003 till september 2006. Såsom anges i skäl 63 var 2004 ett exceptionellt år på marknaden för koks 80+ orsakat av bristande utbud på marknaden på grund av ringa import från Kina och nedläggning av andra anläggningar som tidigare framställt koks 80+ i gemenskapen. Ingen berörd part har ifrågasatt den ovanliga marknadssituationen 2004, som fortfarande återspeglades i det efterföljande årets indikatorer. Det är just eftersom 2004 och 2005 års toppar är att betrakta som exceptionella som kommissionen i detta fall har varit tvungen att lägga särskild vikt vid skadeindikatorernas utveckling mellan 2003 och undersökningsperioden. De viktigaste finansiella indikatorerna, i synnerhet lönsamheten, sjönk ju drastiskt inte bara mellan 2005 och undersökningsperioden utan även om man jämför 2003 med undersökningsperioden.

(30)

Att dra slutsatser om situationen för gemenskapsindustrin i slutet av 2005 av det faktum att gemenskapstillverkarna inte fullföljde en begäran om översyn vid utgången av de tidigare åtgärdernas giltighetstid vore att betrakta som rena spekulationer.

(31)

Därför måste påståendet att kommissionen analyserat skadebilden endast för några månader under 2006 tillbakavisas.

(32)

De ovan reviderade faktorerna, dvs. lönsamhet, avkastning på investeringar och gemenskapsindustrins produktivitet, påverkar inte den utveckling som beskrivs i förordningen om preliminär tull. Den reviderade underskridandemarginalen låg fortfarande klart över miniminivån. På grundval av detta anses det att undersökningsresultaten i förordningen om preliminär tull beträffande den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit inte ändrats. Eftersom det inte inkommit några nya och underbyggda uppgifter eller argument, bekräftas därför undersökningsresultaten slutgiltigt.

(33)

Såsom nämndes i skäl 22 dras slutgiltigt slutsatsen att genomsnittspriserna på importen från Kina under undersökningsperioden underskred gemenskapsindustrins genomsnittspriser med 5,7 %. Revideringen av prisunderskridandemarginalen påverkar inte slutsatserna om verkningarna av den dumpade importen i skälen 67–69 i förordningen om preliminär tull.

(34)

En användare hävdade att marknadsutvecklingen efter undersökningsperioden visar att den situation som rådde under undersökningsperioden var exceptionell och att priserna började stiga igen efter undersökningsperioden. Denna användare hävdade att den tillfälliga prisnedgången under undersökningsperioden till stor del berodde på US-dollarns svaga växelkurs gentemot euron, att priserna på koks 80+ i allmänhet uttrycks i US-dollar på världsmarknaderna och att det är svårt att justera priserna, som i regel förhandlas årsvis, till det nya valutaläget. Undersökningen har visat att gemenskapsindustrins försäljningspriser inom EU i regel uttrycks i euro eller i andra europeiska valutor, och inte i US-dollar. Den påstådda utvecklingen med högre priser efter undersökningsperioden, som skulle sammanfalla med en ännu svagare US-dollar i förhållande till euron, stämmer heller inte med resonemanget att sjunkande priser på koks 80+ orsakades av en negativ utveckling för växelkursen mellan US-dollarn och euron.

(35)

En användare hävdade att den skada som gemenskapsindustrin påstås ha lidit på grund av sjunkande priser huvudsakligen berodde på den aggressiva prispolitik som vissa europeiska tillverkare bedrivit genom att sälja till priser som låg under priserna på importen från Kina. Undersökningen har dock inte visat att det skulle ha förekommit någon ”aggressiv prispolitik” mellan europeiska tillverkare. Det framkom att det i huvudsak är de regionala marknaderna och inte EU-marknaden överlag som berörs av konkurrensen mellan de europeiska tillverkarna, eftersom tillverkarna på grund av höga transportkostnader vanligtvis säljer produkten i sitt närområde. Om vissa tillverkare har tagit ut lägre priser har det således inte skadat andra europeiska tillverkare. Att vissa europeiska tillverkare konkurrerar med varandra betyder inte att de dumpade priserna på importen från Kina inte har tvingat dessa tillverkare att bjuda under varandra ännu mer än vad de skulle ha gjort om de kinesiska tillverkarna konkurrerade på rättvisa villkor, och därmed sälja produkten till ohållbara priser.

(36)

Denna användare hävdade också att det var gemenskapstillverkarna och inte importen från Kina som i första hand drog nytta av den ökade förbrukningen från 2003 till undersökningsperioden. Så kan vara fallet i absoluta tal, men inte relativt sett: undersökningen visade att importen från Kina, vars marknadsandel var 24 % under 2003, fångade upp nästan hälften av den ökade förbrukningen från 2003 till undersökningsperioden.

(37)

Samma användare framhöll också att trots att förbrukningen ökade, så lyckades inte gemenskapsindustrin öka sin marknadsandel eftersom den inte ökade sin produktionskapacitet. Den ökade förbrukningen i gemenskapen måste därför tillgodoses genom import från Kina. Att gemenskapsindustrin inte ökade sin kapacitet i takt med att förbrukningen ökade kan snarare ses som en konsekvens av det osäkra investeringsklimat som berodde på prisnedgången på grund av dumpad import från Kina, än som en orsak till skada för gemenskapsindustrin.

(38)

Under undersökningsperioden hade gemenskapsindustrin en outnyttjad kapacitet på 120 000 ton som det inte lönade sig att utnyttja på grund av prisnedgången orsakad av importen från Kina. En gemenskapstillverkare minskade sin tillverkning avsevärt mellan 2005 och undersökningsperioden, och har sedan undersökningsperiodens slut helt lagt ner tillverkningen av koks 80+. Denna industris särskilda karaktär innebär att om man tillfälligt lägger ner tillverkningen så förstörs produktionsutrustningen (ugnarna) och det skulle kräva stora ytterligare investeringar att starta upp den igen. På en marknad som kännetecknas av betydande prisnedgång lönade det sig inte att starta upp ugnar som stängts ner eller att bygga nya.

(39)

En berörd part hävdade dessutom att ökade arbetskraftskostnader var en viktig orsak till den skada som gemenskapsindustrin påstås ha lidit. Av undersökningen framkom emellertid att det ökade antalet anställda inom gemenskapsindustrin endast berodde på en tillverkare, som samtidigt ökade sin produktivitet. Antalet anställda hos övriga gemenskapstillverkare förblev relativt stabilt trots den minskade tillverkningen. Detta kan förklaras med tillverkningsprocessen inom denna industri, där den personal som krävs för att hålla igång produktionen är praktiskt taget densamma, oberoende av om företaget använder sin fulla kapacitet eller ej, vilket innebär att produktiviteten sjunker i takt med tillverkningen.

(40)

Även om vissa gemenskapstillverkare har haft onödigt höga arbetskraftskostnader när tillverkningen har minskat, kan detta inte vara någon väsentlig skadeorsak med tanke på den minimala effekt som förändringarna i arbetskraftskostnader har haft på gemenskapsindustrins lönsamhet överlag. De ökade arbetskraftskostnaderna (1,8 miljoner euro) representerar till exempel mindre än en procentenhet av gemenskapsindustrins minskade lönsamhet, som sjönk från 16,2 % till – 3,8 % mellan 2005 och undersökningsperioden (ca 39 miljoner euro i minskad vinst).

(41)

När det gäller råvarupriserna, som närmare beskrivs i skäl 75 i förordningen om preliminär tull, framgår det av reviderade beräkningar att den viktigaste råvaran vid produktion av koks 80+, kokskol, under skadeundersökningsperioden utgjorde ca 60 % av gemenskapsindustrins tillverkningskostnader för koks 80+.

(42)

En berörd part hävdade att den ökade kostnaden för den viktigaste råvaran, kokskol, drabbade gemenskapsindustrin hårdare än den kinesiska industrin eftersom den senare hade lättillgängliga råvaror, vilket försämrar gemenskapsindustrins konkurrenskraft även om det inte förekommer någon dumpad import. Med tanke på de kinesiska exporterande tillverkarnas mycket begränsade samarbetsvilja kan det inte dras någon generell slutsats om hur lättillgängliga råvarorna är för de kinesiska exporterande tillverkarna. En gemenskapstillverkare, som står för en betydande del av den samlade tillverkningen i gemenskapen, använder lokalt utvunnet kokskol. Redan i skäl 76 i förordningen om preliminär tull noterades dessutom att gemenskapsindustrin fram till undersökningsperioden lyckades föra över de ökade råvarupriserna på försäljningspriserna. Enligt tillgängliga marknadsuppgifter använder även Kina importerade råvaror i viss utsträckning, eftersom landet importerar stora mängder kokskol från Australien.

(43)

En annan berörd part antydde att analysen av orsakssambandet inte var korrekt, eftersom man tvivlade på att gemenskapsindustrin, som var lönsam 2003, hade kunnat göra sådana förluster under undersökningsperioden att den inte längre kunde täcka de höga råvarukostnaderna, trots att gemenskapsindustrins försäljningspriser mellan 2003 och undersökningsperioden ökade betydligt mer än råvarupriserna.

(44)

Även om gemenskapsindustrins försäljningspriser var högre under undersökningsperioden än 2003 (se skäl 51 i förordningen om preliminär tull), var priserna på råvaror, som utgör den största delen av produktionskostnaderna, proportionellt sett ännu högre (se skäl 75 i förordningen om preliminär tull och skäl 41 ovan). Påståendet avvisas därför.

(45)

Eftersom inga ytterligare nya och underbyggda uppgifter eller argument har inkommit, bekräftas slutsatserna i skälen 67–80 i förordningen om preliminär tull, med undantag för de revideringar som gjorts av skälen 67 och 75 enligt vad som anges ovan.

(46)

Med anledning av ovanstående bekräftas de preliminära undersökningsresultaten att det finns ett orsakssamband mellan den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina.

(47)

Synpunkter om att vissa viktiga utvecklingstendenser efter undersökningsperioden måste beaktas har inkommit såväl från vissa gemenskapstillverkare som från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren och från användare. Dessa synpunkter bygger bland annat på att marknadspriset för koks 80+ ökat avsevärt, både när det gäller importen från Kina och gemenskapsindustrins försäljningspriser.

(48)

Enligt nämnda berörda parter beror de ökade importpriserna främst på vissa åtgärder som den kinesiska regeringen infört för att minska exporten av energiintensiva produkter, bl.a. koks, såsom höjda exportavgifter och en restriktiv tilldelning av exportlicenser. En användare hävdar att dessa åtgärder troligtvis kommer att bli långvariga med tanke på strukturförändringarna i Kinas politik, vilket innebär att delvis bearbetade energiprodukter som koks 80+ behålls på den inhemska marknaden för att generera lokalt mervärde. Gemenskapstillverkarna vidhåller däremot att den rådande höga prisnivån är tillfällig och kan förändras när som helst på den kinesiska regeringens initiativ. Samma användare påstår också att gemenskapstillverkarnas lönsamhet för närvarande är god, eftersom försäljningspriserna stigit avsevärt efter undersökningsperioden. Enligt denna användare kommer priserna att fortsätta stiga under lång tid, eftersom förbrukningen ökat avsevärt inom stenullsindustrin samtidigt som produktionskapaciteten inte ökat inom EU och, framför allt, eftersom de drastiska förändringarna i Kinas politik har gjort att exporten från Kina minskat betydligt.

(49)

Om dels den begränsade kinesiska exporten, dels gemenskapsindustrins påstått goda lönsamhet verkligen skulle vara långsiktiga såsom användaren framhåller, talar detta emot att antidumpningsåtgärder införs, men även om den kinesiska regeringen har vidtagit åtgärder för att minska exporten av energiintensiva produkter finns det inga uppgifter som talar för att de åtgärderna skulle vara av bestående natur. Erfarenheter från tidigare år, särskilt 2004 och 2005, visar tvärtom att exportpolitiken kan ändras ganska snabbt. Dessutom ska, enligt artikel 6.1 i grundförordningen, uppgifter om dumpning och skada avseende en period som infaller efter undersökningsperioden normalt inte beaktas.

(50)

Att priserna på importen av koks 80+ från Kina har ökat avsevärt konstaterades emellertid i skäl 112 i förordningen om preliminär tull, och detta beaktades när man valde att införa en åtgärd i form av ett minimiimportpris. Att de höga importpriserna legat kvar över en skadevållande nivå även efter förordningen om preliminär tull bekräftas av offentliggjorda marknadsrapporter och av uppgifter som kommissionen tagit del av om import av koks 80+ från Kina efter det att de provisoriska åtgärderna infördes. Åter igen är detta något som återspeglas i valet av den slutgiltiga åtgärd som föreslås i skäl 75 nedan, nämligen ett minimiimportpris.

(51)

Vissa gemenskapstillverkare har hävdat att de höga importpriser som konstaterats efter undersökningsperioden även berodde på att sjöfraktkostnaderna för bulktransport ökade avsevärt efter undersökningsperioden, vilket drev upp cif-priset på den berörda produkten. De framhöll att eftersom minimiimportpriset grundas på cif-priset så löser det inte problemet med import till dumpade priser, eftersom importpriserna når upp till minimiimportpriset när sjöfrakten är inkluderad. Enligt artikel 6.1 i grundförordningen ska emellertid uppgifter om dumpning avseende en period som infaller efter undersökningsperioden normalt inte beaktas. Vidare har nämnda gemenskapstillverkare inte heller redogjort för hur de anser att de påstådda kostnadsökningarna för sjöfrakten bör tas med i beräkningen.

(52)

Nämnda gemenskapstillverkare hävdade också att ett minimiimportpris grundat på råvarukostnaden under undersökningsperioden inte i tillräcklig utsträckning kan undanröja den skada som vållats av den dumpade importen, eftersom väsentligt ökade sjöfraktkostnader efter undersökningsperioden skulle påverka kostnaden för den viktigaste råvaran, kokskol, som gemenskapsindustrin huvudsakligen köper utomlands ifrån. Åter igen poängteras att uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden enligt artikel 6.1 i grundförordningen normalt inte ska beaktas. Gemenskapstillverkarna har heller inte angett hur stor effekt den påstådda ökningen av sjöfraktkostnaderna skulle ha haft på gemenskapsindustrins produktionskostnader för koks 80+, utan de bifogade endast några offentliggjorda marknadsrapporter om sjöfraktkostnader. Av dessa kan man emellertid inte göra några tillräckligt noggranna beräkningar av verkningarna på gemenskapsindustrin överlag, särskilt inte med tanke på att gemenskapsindustrin får sina råvaror från en rad olika källor och med tanke på att en av de främsta gemenskapstillverkarna inte skulle påverkas av ökade sjöfraktkostnader eftersom den använder lokalt utvunnen råvara. Gemenskapstillverkarnas argument måste därför tillbakavisas.

(53)

Utöver kommentarerna om den utveckling efter undersökningsperioden som beskrivs i skälen 47–50 hävdade en användare också att analysen av gemenskapsindustrins intresse av att införa åtgärder uteslutande bygger på resultaten under undersökningsperioden och inte återspeglar hela skadeundersökningsperioden. Bedömningen av vilka konsekvenser det kan få för gemenskapsindustrin att införa, respektive inte införa, åtgärder bygger på den skadeanalys som kommissionen gjort av utvecklingen av skadeindikatorerna under hela skadeundersökningsperioden (se skälen 28 och 29). Detta påstående avvisas därför.

(54)

Eftersom inga nya och underbyggda uppgifter eller argument har inkommit i detta avseende bekräftas slutsatserna om gemenskapsindustrins intresse i skälen 82–84 i förordningen om preliminär tull.

(55)

Eftersom inga synpunkter inkommit från några importörer eller handlare, bekräftas slutsatserna i skälen 85–87 i förordningen om preliminär tull.

(56)

Eftersom inga nya och underbyggda uppgifter eller argument har inkommit i detta särskilda avseende bekräftas slutsatserna i skälen 89–91 i förordningen om preliminär tull. Följaktligen bekräftas också att en tull motsvarande underskridandemarginalen endast skulle få en begränsad effekt på den samarbetsvilliga stenullsproducentens produktionskostnader, med en hypotetisk höjning på högst ca 1 %, vilket anges i skäl 98 i förordningen om preliminär tull.

(57)

Efter det preliminära stadiet gjorde kommissionen en fördjupad undersökning av vilka följder åtgärderna kan tänkas få för användarna, särskilt gjuterierna. För detta ändamål begärdes ytterligare uppgifter in från CAEF och de nationella gjuteriförbunden. Uppgifterna bekräftar de preliminära resultaten, som nämns i skälen 93 och 94 i förordningen om preliminär tull och som grundade sig på användarnas svar på frågeformulären, att koks 80+ utgör en relativt måttlig andel av gjuteriernas totala produktionskostnader. Hur stor del av produktionskostnaden som koks 80+ utgör beror på produkten, men det rör sig i regel om mellan 2 % och 5 %.

(58)

Gjuteriernas lönsamhet, som behandlas i skäl 93 i förordningen om preliminär tull, bedömdes vara mellan 2 % och 6 %. Detta stämmer överens med uppgifterna från CAEF som bygger på en lönsamhetsanalys av 93 gjuterier under 2006, där det framkom att den genomsnittliga lönsamheten i gjuteriindustrin var 4,4 % (med ett genomsnitt på 2,8 % för gjuterier som producerar för fordonsindustrin och 6,4 % för dem som producerar för verkstadsindustrin).

(59)

De ytterligare uppgifter som nämns ovan bekräftade också de preliminära slutsatserna att en tull motsvarande underskridandemarginalen endast skulle få en begränsad effekt på gjuteriernas produktionskostnader, med en hypotetisk höjning på högst ca 1 %. För många av de gjuterier som omfattades av analysen enligt skäl 93 i förordningen om preliminär tull rör det sig till och med om mindre än 1 %.

(60)

Vissa berörda parter hävdade emellertid att de med tanke på de europeiska gjuteriernas låga genomsnittliga vinstmarginal inte kan klara av väsentliga prishöjningar på koks 80+, som de knappast kan lägga över på sina kunder. Det kan således inte uteslutas att vissa gjuterier inte kan behålla de nuvarande priserna på koks 80+. Prisökningarna efter undersökningsperioden tycks emellertid inte bero på antidumpningsåtgärderna, eftersom det minimiimportpris som infördes genom förordningen om preliminär tull ligger betydligt under gällande marknadspris och eftersom prisökningarna började redan innan de provisoriska åtgärderna infördes.

(61)

Vissa användare har på nytt tagit upp frågan om tryggad försörjning av koks 80+ och gör gällande att åtgärder skulle påverka användarindustrin i gemenskapen drastiskt, eftersom koks 80+ är en strategiskt viktig råvara. Samtidigt hävdar de emellertid att införandet av antidumpningsåtgärder endast kommer att påverka importen från Kina marginellt, om alls. De antidumpningsåtgärder som antas i det här fallet är dessutom utformade på ett sätt och fastställda på en nivå som ska fungera som ett skyddsnät för gemenskapsindustrin, utan att på konstgjord väg snedvrida marknaden och påverka användarindustrin negativt. Undersökningen har visat att om det över huvud taget skulle komma att råda någon försörjningsbrist skulle den kunna bero på en eventuellt ökad inhemsk efterfrågan i Kina och den nuvarande kinesiska politiken att minska exporten av energiintensiva produkter, men inte på antidumpningsåtgärden.

(62)

Ovanstående kompletterande analys av användarnas intresse i gemenskapen har inte förändrat de preliminära slutsatserna i detta hänseende. Även om bördan i vissa fall i sin helhet skulle behöva bäras av användare eller importörer, skulle eventuella negativa ekonomiska konsekvenser för dessa ändå vara försumbara. Med hänsyn till detta ändras därför inte slutsatserna om gemenskapens intresse i förordningen om preliminär tull. Eftersom inga andra synpunkter inkommit, bekräftas slutsatserna slutgiltigt.

(63)

Den vinstmarginal före skatt som används i förordningen om preliminär tull för att beräkna nivån för undanröjande av skada grundades på gemenskapsindustrins genomsnittliga vinstmarginal under 2003–2005, som preliminärt fastställdes till 15,3 % av omsättningen. Detta ansågs vara den vinstmarginal före skatt som rimligen skulle kunna uppnås av en industri av detta slag inom denna bransch under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import.

(64)

Flera berörda parter ifrågasatte den vinstmarginal som använts preliminärt. En användare hävdade att en vinst på 15,3 % var alltför högt räknat och gjorde gällande att gemenskapsindustrins vinster under 2004 och 2005 var exceptionella, eftersom bristen på kinesisk koks 80+ var så pass omfattande att de dåvarande antidumpningsåtgärderna tillfälligt upphävdes. Denna användare påstod att det inte fanns något som motiverade att man använde en väsentligt högre vinstmarginal än den som användes vid den föregående undersökningen. Den vinstmarginal som användes i det slutgiltiga skedet av den föregående undersökningen var 10,5 %.

(65)

Den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren lade också fram argumentet att den preliminärt använda vinstmarginalen förvrängts av 2004 och 2005 års betydande vinster beroende på de exceptionella marknadsvillkoren. Denna exporterande tillverkare hävdade att koks 80+ är en basråvara och att en vinstnivå på 5 % skulle stämma bättre överens med de vinstnivåer som tidigare använts för basråvaror.

(66)

Somliga gemenskapstillverkare gjorde däremot gällande att en vinstmarginal på 15,3 % inte är tillräckligt för att undanröja skada, eftersom dessa tillverkare tidigare haft högre vinster när dumpad import inte orsakade någon prisnedgång. De hävdade att vinstmarginalen på 15,3 % inte skulle vara tillräcklig för att gemenskapstillverkarna skulle kunna göra de investeringar som krävs för att följa miljökrav och att modernisera eller starta upp nedlagda produktionsanläggningar. Om tillverkningen i gemenskapen kunde återupplivas på detta sätt, skulle gemenskapstillverkarna kunna tillgodose den ökade efterfrågan på koks 80+. Gemenskapstillverkarna i fråga har dock inte lämnat några exakta uppgifter om vilken vinstmarginal de anser rimlig.

(67)

Mot bakgrund av de reviderade slutsatser om lönsamheten som nämns i skäl 25 konstaterades att den vägda genomsnittliga lönsamheten för åren 2003–2005 i själva verket var 13,1 %, och inte 15,3 % som anges i skäl 107 i förordningen om preliminär tull.

(68)

Den metod som använts för att beräkna nivån för undanröjande av skada sågs över efter de synpunkter som inkommit. Det konstaterades att de år som använts som riktmärke mycket riktigt inte kunde anses representativa under normala omständigheter, eftersom 2004 var ett ovanligt bra år i fråga om vinster (15 %) och eftersom det rådde stor brist på kinesisk koks 80+ på marknaden. Samma exceptionella situation rådde även 2005 (16,2 %). Å andra sidan var gemenskapsindustrin under 2003 sannolikt fortfarande i färd med att återhämta sig från tidigare dumpning, vilket framgår av den något lägre vinstmarginalen (8,1 %). Det vinstmål på 10,5 % som användes i den föregående undersökningen byggde på tre på varandra följande år (1995–1997) innan en ökad mängd import från Kina började tränga in på marknaden. Det tycks därför ge en sannare bild av lönsamheten inom denna typ av industri när det inte förekommer någon dumpad import.

(69)

När det gäller vissa gemenskapsproducenters påstående att det behövs en vinstmarginal som möjliggör investeringar, konstateras att detta är irrelevant vid fastställandet av nivån för undanröjande av skada. Den vinstmarginal som används för att beräkna det målpris som kommer att undanröja skadan i fråga måste begränsas till den vinstmarginal som gemenskapsindustrin skäligen skulle kunna räkna med under normala konkurrensförhållanden utan dumpad import.

(70)

Därför dras slutsatsen att gemenskapsindustrin rimligen skulle kunna räkna med en vinstmarginal före skatt på 10,5 % om det inte förekom någon dumpad import, och denna vinstmarginal användes för det slutgiltiga avgörandet.

(71)

Priserna på importen från Kina, justerade för beräkningen av prisunderskridandet (se skälen 20 och 21) jämfördes för undersökningsperioden med det icke-skadevållande priset på den produkt som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att gemenskapsindustrins försäljningspris justerades för att återspegla den reviderade vinstmarginalen (se skäl 70). Skillnaden, uttryckt i procent av det sammanlagda importvärdet cif, uppgick till 25,8 %, dvs. mindre än den konstaterade dumpningsmarginalen.

(72)

Eftersom ingen exporterande tillverkare begärt individuell behandling beräknades en enda landsomfattande nivå för undanröjande av skada för alla exportörer i Kina.

(73)

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör en slutgiltig antidumpningstull införas på nivån för den av dumpnings- eller skademarginalerna som är lägst, i enlighet med regeln om lägsta tull. I detta fall bör tullsatsen därför fastställas till en nivå som motsvarar den konstaterade skadan.

(74)

Den slutgiltiga tullen bör således fastställas till 25,8 %.

(75)

Genom förordningen om preliminär tull infördes en antidumpningstull i form av ett minimiimportpris. Eftersom de överväganden i skäl 112 i förordningen om preliminär tull som låg till grund för att man valde en åtgärd i form av ett minimiimportpris fortfarande är giltiga, och eftersom det inte inkommit några synpunkter om detta val, bekräftas åtgärden i form av ett minimiimportpris.

(76)

Såsom anges i skäl 117 i förordningen om preliminär tull har kommissionen ytterligare analyserat möjligheten att använda ett indexeringssystem för minimiimportpriset. För detta ändamål granskade kommissionen olika indexeringsmöjligheter, bland annat prisutvecklingen för kokskol, den viktigaste råvaran i koks 80+. Även vissa gemenskapstillverkare har framhållit att minimiimportpriset bör vara kopplat till kostnaden för kokskol. Det konstaterades emellertid att prisvariationerna för koks 80+ inte i tillräckligt hög grad kan förklaras av prisutvecklingen för kokskol eller någon annan viktig beståndsdel. Det beslutades därför att minimiimportpriset inte skulle indexeras.

(77)

Minimiimportprisets belopp har fastställts genom att skademarginalen tillämpats på de exportpriser som användes vid beräkningen av nivån för undanröjande av skadan under undersökningsperioden. Det slutgiltiga minimiimportpris man fått fram genom denna beräkning är 197 EUR per ton.

(78)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på tillämpningen av åtgärderna, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 114–116 i förordningen om preliminär tull.

(79)

Det har ifrågasatts huruvida dessa åtgärder är tillämpliga och vilken mätmetod man skulle kunna använda för koksen för att avgöra hur stor andel som utgörs av koks 80+ respektive koks 80– i blandade partier. Undersökningen har visat att importörerna av koks 80+ har stränga krav på bland annat storlek och fukthalt, och att importören gör kontrollmätningar när den köpta produkten anländer till gemenskapen för att se till att kraven är uppfyllda. Den främsta användaren av koks i gemenskapen är certifierad enligt ISO 9001:2000 eller likvärdiga kvalitetssäkringssystem som kräver ursprungsintyg och intyg om överensstämmelse vid varje leverans. Sådana intyg om överensstämmelse, där även måttangivelserna bekräftas, kan även krävas av de tullmyndigheter som ska tillämpa åtgärderna i syfte att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är korrekta.

(80)

De bägge ISO-standarder som industrin tillämpar är ISO 728:1995 och ISO 18238:2006, där mätmetoden respektive urvalsmetoden för prover av koks som ska mätas fastställs. Att dessa standarder redan tillämpas av importörerna visar att sådana standarder kan användas och att de är relevanta för tillämpningen av dessa åtgärder.

(81)

Med hänsyn till storleken på den dumpningsmarginal som fastställts och med tanke på omfattningen av den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt på en nivå som motsvarar beloppet för den slutgiltiga antidumpningstull som införs. Eftersom den slutgiltiga tullen är lägre än den preliminära tullen, bör de belopp för vilka säkerhet preliminärt ställts utöver beloppen för den slutgiltiga antidumpningstullen frisläppas.