15.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 296/1

(1)

Den 3 juli 2006 mottog kommissionen ett klagomål som i enlighet med artikel 5 i grundförordningen ingivits av AlzChem GmbH (nedan kallad ”den klagande”) som svarar för 100 % av gemenskapens produktion av 1-cyanoguanidin (dicyandiamid).

(2)

Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av dicyandiamid från Kina och om därav förorsakad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 17 augusti 2006 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande om inledande (2) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt den klagande gemenskapsproducenten, de exporterande producenter, importörer, användare, leverantörer och intresseorganisationer som man visste berördes samt företrädarna för det berörda exportlandet om att förfarandet inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

Den klagande gemenskapsproducenten, exporterande producenter, importörer och användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(6)

För att de exporterande producenter i Kina som så önskade skulle få möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande producenter som såvitt känt var berörda. Tre exporterande producenter i Kina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen eller om individuell behandling, om det i samband med undersökningen skulle konstateras att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status.

(7)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande producenter i Kina, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för att fastställa dumpning i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, ombads alla exporterande producenter i Kina att ge sig till känna för kommissionen och lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 juli 2005–30 juni 2006), i enlighet med vad som anges i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Eftersom endast tre exporterande producenter samarbetade i undersökningen beslutades att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(10)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar inkom från de tre samarbetsvilliga exporterande producenterna i Kina och den enda gemenskapsproducenten, samt från två användare och fyra importörer.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett fastställande i fråga om dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse och gjorde kontroller på plats hos följande företag:

(12)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2005 till och med den 30 juni 2006 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(13)

Den berörda produkten är 1-cyanoguanidin (dicyandiamid) enligt KN-nummer 2926 20 00. Den är ett fast ämne i form av ett fint vitt kristalliniskt pulver, vanligtvis luktlöst. Det tillverkas av osläckt kalk och kimrök i flera steg.

(14)

Dicyandiamid används vanligen som mellanprodukt för produktion av en lång rad andra kemiska mellanprodukter, t.ex. läkemedel, för industriella användningsområden, t.ex. vatten, pappersmassa, papper, textil och läder, och för diverse användningsområden i fråga om epoxi. Produkten utgör en central del av NCN-kedjan (kväve-kol-kväve) med nischade slutprodukter såsom guanidinnitrat och andra NCN-derivat.

(15)

Mer än 90 % av den dicyandiamid som säljs på gemenskapens marknad är standarddicyandiamid. Resten, så kallad mikro-dicyandiamid, har mindre partikelstorlek. De kinesiska exporterande producenterna tillhandahöll enbart uppgifter avseende standarddicyandiamid.

(16)

En importör hävdade att den standarddicyandiamid som gemenskapsindustrin producerar är av högre kvalitet än den som produceras av de kinesiska exporterande producenterna, eftersom vatteninnehållet i den kinesiska dicyandiamiden är betydligt högre och mer föränderligt än vatteninnehållet i den dicyandiamidprodukt som produceras i gemenskapen. Den kinesiska dicyandiamiden påstås dessutom innehålla mer föroreningar.

(17)

Av undersökningen framkom emellertid att även om det kan finnas vissa kvalitetsskillnader så kan dessa inte kvantifieras och de påverkar dessutom inte de grundläggande kemiska, fysiska och tekniska egenskaperna för den dicyandiamid som produceras och säljs av gemenskapsindustrin i gemenskapen och den dicyandiamid som importeras till gemenskapen från Kina, vilka konstaterades vara samma produkt och ha samma slutanvändning.

(18)

Därför drogs slutsatsen att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(19)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ska normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller producenter som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(20)

Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

(21)

Tre exporterande producenter i Kina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade inom tidsfristen in ansökningsblanketten för exporterande producenter som ansöker om sådan status. Kommissionen inhämtade alla uppgifter som ansågs nödvändiga och kontrollerade på plats hos dessa företag alla nödvändiga uppgifter som de lämnat i sin ansökan om marknadsekonomisk status.

(22)

Av undersökningen framkom att ansökan om marknadsekonomisk status måste avslås för alla de tre företagen. Slutsatsen av prövningen av om företagen uppfyllde de fem kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen var att de inte uppfyllde kraven enligt det första, andra och tredje kriteriet.

(23)

Eftersom den största aktieinnehavaren i ett fall är ett statligt ägt företag och i ett annat en ledamot av folkkongressen konstaterades att staten kunde utöva betydande inflytande på företagens beslut avseende ledningen av företaget, såsom vinstfördelning, nyemission av aktier, kapitalökning och ändring av bolagsordning och att dessa beslut därför inte fattades som svar på signaler från marknaden. Betydande skillnader konstaterades mellan de tre företagens elförbrukning och priset per elenhet och inget av företagen kunde påvisa att dess elkostnader är ett resultat av tillgång och efterfrågan på marknaden och i stort sett återspeglar marknadsvärdena.

(24)

I alla de tre fallen visade dessutom inte företagets räkenskaper dess verkliga ekonomiska situation. Framför allt återfanns många brott mot de grundläggande redovisningsprinciper som utgör en del av de internationella redovisningsstandarderna, och eftersom inget av dessa nämndes i revisionsberättelsen kan företagen inte anses ha en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision, i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder.

(25)

När det gäller värderingen av de ursprungliga tillgångarna kunde de tre företagen inte förklara hur värderingen hade gjorts. I två fall kunde företagen slutligen inte tillhandahålla bevisning för alla betalningar för markanvändningsrättigheter. Båda bristerna innebar att det förekom betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

(26)

Den rådgivande kommittén rådfrågades och de parter som berördes direkt gavs möjlighet att kommentera dessa undersökningsresultat. Gemenskapsindustrin och de tre exporterande producenterna underrättades om bedömningen av marknadsekonomisk status och gavs tillfälle att inkomma med synpunkter. De exporterande producenterna inkom med ett antal synpunkter mot undersökningsresultaten och kommissionen besvarade dessa, dock utan att ändra den samlade bedömningen. De exporterande producenterna gjorde i synnerhet gällande att deras beslut rörande verksamheten fattades utan statligt inflytande. De invände vidare mot specifika slutsatser rörande kostnader och värdering av tillgångar. De framlade dock ingen bevisning för att styrka sina påståenden, som följaktligen måste avvisas.

(27)

Av ovanstående skäl drogs slutsatsen att de kinesiska exporterande producenterna inte borde beviljas marknadsekonomisk status.

(28)

Enligt artikel 9.5 i grundförordningen ska i de fall där artikel 2.7 a i grundförordningen är tillämplig en individuell tull fastställas för de företag som kan visa att de uppfyller de kriterier för att beviljas individuell behandling som anges i artikel 9.5 i grundförordningen.

(29)

De kinesiska exporterande producenter som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status ansökte i andra hand om individuell behandling. Det konstaterades emellertid att staten i två fall utövade ett sådant betydande inflytande att företagets beslut inte kunde anses fattas fritt och att den statliga inblandningen kunde vara av sådant slag att det torde föreligga en stor risk för kringgående. När det gäller det tredje kollektivt ägda och tidigare statligt ägda företaget finns det starka indikationer på att det fortfarande finns ett betydande potentiellt inflytande från staten, vilket kan innebära risk för kringgående.

(30)

Den senare exporterande producenten gjorde gällande att det potentiella inflytandet från staten inte skulle utgöra ett tillräckligt skäl till att avslå ansökan om individuell behandling, eftersom dessa slutsatser enbart skulle vara baserade på antaganden.

(31)

I enlighet med artikel 9.5 e i grundförordningen kan i de fall där artikel 2.7 a är tillämplig en individuell tull fastställas endast för de exportörer som på grundval av korrekt underbyggda ansökningar kan visa att den statliga inblandningen inte är av sådant slag att åtgärderna kan kringgås om enskilda exportörer beviljas olika tullsatser. För det första kunde det berörda företaget inte klargöra den exakta rollen och ansvarsområdena för dess direktör. Det kunde inte heller klargöra om de nuvarande aktieägarna verkligen hade betalat för de aktier som de äger i det tidigare statligt ägda företaget. På grundval av detta var det rimligt att dra slutsatsen att det inte i tillräcklig utsträckning gick att utesluta en betydande statlig inblandning. Risken för kringgående ansågs därför vara för stor och den exporterande producentens ansökan måste i detta hänseende avslås.

(32)

Eftersom det konstaterades att de kinesiska exporterande producenterna inte uppfyllde samtliga krav för att beviljas individuell behandling i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen avslogs ansökningarna om individuell behandling och en enda landsomfattande tull infördes.

(33)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet i fråga om import från exporterande producenter som inte har beviljats marknadsekonomisk status bestämmas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land eller priset från ett sådant tredjeland till andra länder, inbegripet gemenskapen, eller om detta inte är möjligt, på någon annan skälig grund, exempelvis det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i gemenskapen för den likadana produkten, vid behov vederbörligen justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal.

(34)

Eftersom den berörda produkten inte produceras någon annanstans än i gemenskapen och Kina angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den hade för avsikt att, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, basera normalvärdet på det pris som betalas eller ska betalas i gemenskapen för den likadana produkten.

(35)

De tre kinesiska producenterna invände mot detta förslag och hävdade att konkurrensen i gemenskapen inte var tillräcklig och att produktionsprocessen i gemenskapen inte var jämförbar med den i Kina. De gjorde gällande att normalvärdet borde baseras på den klagandes exportpris till Kina eller produktionskostnaderna för dicyandiamid i Kina.

(36)

Gemenskapsindustrins exportpris till tredjeländer kunde inte användas eftersom det inte kunde uteslutas att även dessa priser var dumpade. De berörda exporterande producenterna kunde således inte visa att denna metod skulle vara rimligare än den som gemenskapens institutioner avsåg att använda. Framför allt gick det inte att visa och inte heller fanns det i andra avseenden någon bevisning för att konkurrensen på gemenskapens marknad var otillräcklig och att uppgifterna avseende gemenskapsindustrin följaktligen skulle vara otillförlitliga. När det gäller skillnaderna i produktionsprocesser ansågs de inte vara betydande.

(37)

Vidare beviljades inget av de tre företagen marknadsekonomisk status och därför ansågs inte de kinesiska producenternas produktionskostnader vara tillförlitliga.

(38)

Mot denna bakgrund ansågs den mest skäliga grunden för att fastställa normalvärdet vara gemenskapsindustrins kostnader för att producera den likadana produkten, vid behov justerade, i synnerhet för att beakta skillnaderna i produktionsprocesser och tillgången till råmaterial.

(39)

De exporterade producenterna hävdade att fastställandet av normalvärdet baserades på tillgängliga uppgifter och således på artikel 18 i grundförordningen. De gjorde vidare gällande att eftersom de till fullo samarbetade under den pågående undersökningen var detta tillvägagångssätt inte motiverat.

(40)

Dessa exporterande producenters påstående att normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 18 i grundförordningen är oriktigt. Så som nämnts ovan fastställdes normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, enligt vilken det är tillåtet att använda någon annan skälig grund om det inte är möjligt att basera normalvärdet på kostnader och priser i ett jämförbart land eller exportpriserna från ett sådant land till andra tredjeländer. Påståendet avvisades därför.

(41)

Den likadana produkten såldes av gemenskapsindustrin i representativa volymer. Gemenskapsindustrins försäljning på den inhemska marknaden gick emellertid med förlust. Normalvärdet baserades därför på gemenskapsindustrins produktionskostnader jämte ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en vinstmarginal. Gemenskapsindustrins produktionskostnader justerades för att uppväga extra transportkostnader till följd av att produktionsenheterna ligger på olika ställen, att man inte har någon direkttillgång till råmaterialen, som måste transporteras från avlägsna produktionsanläggningar, och hanteringen av biprodukten (svart kalk). På grundval av uppgifter som gemenskapsindustrin tillhandahöll lades till kostnaderna vidare en beräknad vinstmarginal motsvarande den vinst som gemenskapsindustrin uppnått under 2001 och 4,3 % för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

(42)

De kinesiska producenternas hela exportförsäljning till gemenskapen skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen, och exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(43)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet, som fastställts i enlighet med förfarandet ovan, jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpris för försäljning till gemenskapen som de samarbetsvilliga företag tillämpade som inte beviljats marknadsekonomisk status, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.

(44)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, till 91,8 %.

(45)

Eftersom analysen enbart rör ett företag anges de flesta indikatorer av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall.

(46)

Den totala produktionen i gemenskapen uppgick under undersökningsperioden till mellan 15 000 och 20 000 ton.

(47)

Gemenskapsproducenten AlzChem GmbH:s produktion utgjorde 100 % av den dicyandiamid som framställts i gemenskapen. Producenten anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(48)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes med utgångspunkt i uppgifter från Eurostat på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapens marknad samt importen från Kina och andra tredjeländer enligt det relevanta KN-numret. Såsom framgår av tabellen nedan var förbrukningen i gemenskapen av den berörda produkten stabil (+ 1 %) under skadeundersökningsperioden. Det måste påpekas att uppgifterna avseende 2002 även omfattar den norska producenten ODDA:s import. Denna producent upphörde med sin verksamhet samma år.

(49)

Enligt en importör ledde nedläggningen av ODDA till att en del av dess större kunder hamstrade under 2003, vilket också kan förklara varför förbrukningen nådde en topp under det året.

(50)

Enligt uppgifter från Eurostat ökade importen från Kina från 2 476 ton 2002 till 6 002 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen ökade från 15–25 % till 40–50 % under samma period, eftersom de kinesiska producenterna tog över en större del av de marknadsandelar som den norska producenten ODDA tidigare innehaft. Importökningen var särskilt tydlig under 2003.

(51)

Enligt uppgifter från Eurostat minskade importpriserna med 11 % under skadeundersökningsperioden, från 1 149 euro/ton 2002 till 1 022 euro/ton under undersökningsperioden.

(52)

För att fastställa prisunderskridandet gjordes en jämförelse mellan gemenskapsindustrins försäljningspriser på gemenskapens marknad under undersökningsperioden och de priser som de kinesiska exporterande producenterna tog ut. Eftersom de kinesiska producenterna inte exporterade så kallad mikro-dicyandiamid undantogs denna typ från beräkningen av prisunderskridandet.

(53)

Gemenskapsindustrins försäljningspriser beaktades på nivån till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik. Dessa priser jämfördes med de exporterande producenternas försäljningspriser efter rabatter, vid behov justerade till nivån priser cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen. Den tillämpliga konventionella tullsatsen för tredjeland på 6,5 % lades till priset cif för att komma fram till priset per enhet vid fri omsättning.

(54)

Under undersökningsperioden uppgick den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris fritt fabrik, till mellan 25 % och 35 % för de samarbetsvilliga kinesiska producenterna.

(55)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen har granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin omfattat en analys av alla ekonomiska faktorer som haft betydelse för industrins tillstånd från 2002 till undersökningsperioden.

(56)

De skadefaktorer som beskrivs nedan avser endast försäljning på den fria marknaden, som representerar 85 % av gemenskapsindustrins produktion av dicyandiamid. Det bör noteras att återstående 15 % av produktionen av dicyandiamid används internt. Gemenskapsindustrin är en integrerad producent som använder dicyandiamid för vidare bearbetning och som omvandlar dicyandiamid för tillverkning av produkter i senare led i förädlingskedjan utan att utfärda några fakturor. Den företagsinterna förbrukningen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden och kan därför inte ha påverkat gemenskapsindustrins situation.

(57)

Produktionskapaciteten ökade med 33 % mellan 2002 och undersökningsperioden. Ökningen skedde under 2003 och 2004, efter det att den norska producenten, ODDA, lade ner sin verksamhet i slutet av 2002. Den ytterligare produktionskapaciteten bör ses mot bakgrund av att ODDA upphörde med sin produktion och att detta företag hade omkring 25 % av marknadsandelarna på gemenskapens marknad och även sålde till andra marknader. Den ökade produktionskapaciteten uppnåddes genom investeringar och tekniska förbättringar.

(58)

Som ett resultat av den ökade kapaciteten och försäljningen ökade produktionsvolymerna med 37 % mellan 2002 och undersökningsperioden. Den största ökningen skedde mellan 2002 och 2003. Produktionsvolymerna nådde sin topp under 2004 och därefter minskade de kraftigt under 2005 för att återigen öka under undersökningsperioden.

(59)

Kapacitetsutnyttjandet ökade med 3 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(60)

Lagren ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. Detta berodde på att gemenskapsindustrin på grund av den dumpade importen inte kunde öka sin försäljningsvolym så mycket som den räknade med efter det att ODDA lade ner verksamheten, vilket förklaras vidare nedan.

(61)

Gemenskapsindustrins försäljning av dicyandiamid till oberoende kunder på gemenskapens marknad ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden samtidigt som förbrukningen i gemenskapen förblev stabil. Försäljningen nådde en topp 2003 och minskade stadigt under 2004 och 2005 för att återigen öka något under undersökningsperioden. Försäljningen skedde emellertid hela tiden till priser som var betydligt lägre än produktionskostnaderna, med undantag för försäljningen av mikro-dicyandiamid, som representerar mellan 0 % och 10 % av den totala försäljningen [av sekretesskäl anges inga exakta siffror] på gemenskapens marknad, och som var väldigt lönsam.

(62)

Det är dessutom värt att erinra om att gemenskapsindustrin använder egenproducerad dicyandiamid för produktion av andra kemiska produkter i senare led i förädlingskedjan, t.ex. NCN-derivat. Den företagsinterna förbrukningen representerar ungefär 15 % av gemenskapsindustrins produktion av dicyandiamid.

(63)

Försäljningsvolymer och marknadsandelar såg ut som följer:

(64)

Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade med 3 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Detta bör emellertid ses mot bakgrund av den lucka som uppstod på marknaden när ODDA, som hade ungefär 25 % av marknaden, lades ner i slutet av 2002.

(65)

Trots konkurrensen från kinesisk dicyandiamid och prisfluktuationen mellan 2002 och slutet av undersökningsperioden lyckades gemenskapsindustrin att öka sitt genomsnittliga pris per enhet till oberoende kunder på gemenskapens marknad med 2 % under skadeundersökningsperioden. Det bör emellertid noteras att dessa priser även inkluderar mikro-dicyandiamid för vilken det inte finns någon konkurrens från de kinesiska exporterande producenterna och för vilken det går att få högre priser.

(66)

Under hela skadeundersökningsperioden gick gemenskapsindustrin med förlust. Förlusterna var som störst under undersökningsperioden då de låg på mellan –20 % och –30 %. Enligt gemenskapsindustrin måste referensåret, 2002, anses som exceptionellt till följd av den speciella marknadssituation som uppstod då ODDA lade ner. Under 2003 lyckades gemenskapsindustrin minska sina förluster trots att importen från Kina nådde sin topp.

(67)

Kassaflödet var negativt under hela skadeundersökningsperioden med undantag för 2003, i linje med minskningen av gemenskapsindustrins förluster det året.

(68)

Gemenskapsindustrins investeringar låg på en hög nivå, framför allt under 2003. Investeringarna var i huvudsak kopplade till den ökade produktionskapaciteten i enlighet med vad som angivits ovan.

(69)

Räntabiliteten från produktion och försäljning av den likadana produkten var negativ och minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden, något som avspeglar den ovannämnda negativa lönsamhetsutvecklingen.

(70)

Gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital befanns inte vara avsevärt påverkad under skadeundersökningsperioden, med hänsyn till att dicyandiamid endast utgör en liten del av gemenskapsindustrins totala verksamhet.

(71)

Nedanstående tabell visar utvecklingen när det gäller antal anställda, produktivitet och lönekostnader i gemenskapsindustrin.

(72)

Gemenskapsindustrin ökade antalet anställda mellan 2002 och undersökningsperioden med 14 %. Samtidigt ökade produktiviteten som ett resultat av rationalisering och ökad produktion.

(73)

De genomsnittliga lönenivåerna ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden.

(74)

Med tanke på volym och priser för den dumpade importen från Kina kan verkningarna för gemenskapsindustrin av storleken på den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbara.

(75)

Det fanns dessutom inga tecken på att gemenskapsindustrin höll på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning.

(76)

Med undantag för en topp under 2003 förblev förbrukningen stabil under skadeundersökningsperioden. Under samma period ökade volymen på den dumpade importen av den berörda produkten dramatiskt och likaledes ökade dess marknadsandel från mellan 15 % och 25 % under 2002 till mellan 40 % och 50 % under undersökningsperioden. Genomsnittspriserna för den dumpade importen var betydligt lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspriser under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som vägt genomsnitt underskred priserna för denna import gemenskapsindustrins priser med 25–35 % under undersökningsperioden.

(77)

Under samma period led gemenskapsindustrin stora förluster, vilka var som störst under undersökningsperioden då de uppgick till mellan –20 % och –30 %. I linje med den negativa lönsamhetsutvecklingen minskade även de lönsamhetsrelaterade indikatorerna räntabilitet och kassaflöde.

(78)

Vissa skadeindikatorer, såsom produktionsvolym, produktionskapacitet, försäljningsvolym, marknadsandel och försäljningspriser på gemenskapens marknad, uppvisade en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. I samband med denna bedömning beaktades inte intern förbrukning eftersom denna var stabil under hela skadeundersökningsperioden och således inte påverkade skadeanalysen.

(79)

Den positiva utvecklingen av vissa skadeindikatorer bör dock ses mot bakgrund av nedläggningen av den norske producenten ODDA i slutet av 2002 och gemenskapsindustrins och de kinesiska exporterande producenternas efterföljande tävlan för att ta över ODDA:s marknadsandel. Det är anmärkningsvärt att importen från Kina fyllde största delen av den lucka som nedläggningen av ODDA skapade. Till en början, under 2003, lyckades gemenskapsindustrin att ta ungefär en tredjedel av ODDA:s marknadsandel. Därefter minskade andelen betydligt, till en sjundedel under undersökningsperioden. Även om vissa indikatorer uppvisar en något positiv utveckling kunde man i realiteten således ha förväntat sig att de skulle utvecklats ännu mycket bättre om de inte hade påverkats av den dumpade importen från Kina. Under alla omständigheter uppvisade indikatorerna avseende gemenskapsindustrins ekonomiska resultat (vinst, räntabilitet, kassaflöde) en sådan negativ utveckling att de i hög grad uppvägde alla positiva utvecklingstendenser. Det framgår av gemenskapsindustrins ekonomiska situation att den inte kunde dra någon nytta av att ODDA upphörde med sin produktion och att den nu befinner sig i ett sådant läge att dess överlevnad står på spel om inga åtgärder vidtas.

(80)

Mot denna bakgrund kan slutsatsen dras att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(81)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen av den berörda produkten från Kina och den skada som gemenskapsindustrin lidit. Kända faktorer utöver den dumpade importen vilka vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

(82)

Det bör påpekas att all import av den berörda produkten från Kina avser standardtypen av dicyandiamid, som också utgör större delen av gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapens marknad. Gemenskapsindustrins försäljning av s.k. mikro-dicyandiamid, som de kinesiska producenterna inte exporterar, inbegreps inte vid beräkningen av prisunderskridandet.

(83)

Importen från Kina ökade med 141 % under skadeundersökningsperioden. Kinas marknadsandel ökade därmed från 15–25 % 2002 till 40–50 % under undersökningsperioden. Det är värt att notera att den dumpade importen, sett till volymen, nådde en topp 2003 med 6 173 ton, vilket avspeglar verkningarna av att den norska producenten lade ned sin verksamhet, för att sedan minska 2004 och därpå stadigt öka igen under 2005 och under undersökningsperioden, då den uppgick till 6 002 ton.

Tabell 1

Importen från Kina

(84)

Genomsnittspriserna för den dumpade importen underskred gemenskapsindustrins genomsnittspriser med 25–35 % under undersökningsperioden och var därmed avsevärt lägre. De kinesiska exportpriserna sjönk med 11 % under skadeundersökningsperioden, men tendensen var inte rakt nedåtgående. De kinesiska exporterande producenterna sänkte sina priser med 7 % 2003 i sina ansträngningar att ta över ODDA:s marknadsandel. När de hade tagit över större delen av den höjde de sina priser med 25 % 2004, sänkte dem med 27 % 2005 och höjde dem sedan igen med 4 % under undersökningsperioden.

(85)

Samtidigt som priserna på den dumpade importen sjönk med 11 % under skadeundersökningsperioden kunde gemenskapsindustrin hålla sina priser relativt stabila (de ökade med 2 %). Man bör dock komma ihåg att dessa priser omfattar mikro-dicyandiamid, som inte utsätts för någon konkurrens från Kina och som betingar ett mycket högre pris. Gemenskapsindustrins genomsnittliga årliga försäljningspriser påverkas således av svängningarna i försäljningen och priserna på dicyandiamid och mikro-dicyandiamid.

Tabell 2

Utvecklingen när det gäller pris per enhet

(86)

Med beaktande av att priserna för den dumpade importen av dicyandiamid av standardtyp har underskridit gemenskapsindustrins priser avsevärt (med 25–35 % under undersökningsperioden) står det klart att den dumpade importen i betydande mån har pressat ned gemenskapsindustrins försäljningspriser på standardtypen av dicyandiamid, som utgör merparten av gemenskapsindustrins försäljning, och därmed hindrat gemenskapsindustrin från att sätta sina priser på nivåer som skulle täcka produktionskostnaderna. Detta har i sin tur inverkat negativt på gemenskapsindustrins lönsamhet och orsakat en betydande del av de avsevärda förlusterna under hela skadeundersökningsperioden.

(87)

Eftersom gemenskapsindustrin gick med förlust vid försäljningen av dicyandiamid redan 2002, undersöktes det om förlusterna är av strukturell karaktär i stället för att enbart bero på den dumpade importen. I detta hänseende måste man komma ihåg att den dumpade importen var stor på gemenskapens marknad redan 2002, detta med en marknadsandel på 15–25 %. Gemenskapsindustrin lade vidare fram uppgifter som visade att man genom kostnadsbesparingar kunnat hålla sina kostnader per enhet på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden, trots de ökade råvarupriserna. På grund av prisnedgången till följd av den kinesiska exporten kunde man dock inte minska förlusterna på det sätt som eftersträvats, utan bara förhindra att de ökade.

(88)

Tack vare dessa kostnadsbesparingar och då ODDA lämnade marknaden i slutet av 2002 befann sig gemenskapsindustrin i en återhämtningsfas innan den kinesiska exporten nådde sin topp 2003. Efter denna topp, som innebar att de kinesiska producenterna kunde överta större delen av ODDA:s marknadsandel, ökade gemenskapsindustrins förluster till mellan –10 % och –20 % 2004 och fortsatte stadigt att öka 2005 och under undersökningsperioden, detta i takt med den ökande dumpade importen och de sjunkande genomsnittliga importpriserna.

Tabell 3

Gemenskapsindustrins lönsamhet

(89)

Orsakssambandet mellan den dumpade importen och den försämrade ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin tycks förstärkas av att gemenskapsindustrin är lönsam när det gäller den typ (mikro-dicyandiamid) där det inte förekommer någon import från Kina, medan man gör stora förluster på standardtypen av dicyandiamid där man utsätts för illojal konkurrens från Kina.

(90)

Mot bakgrund av detta och i synnerhet utvecklingen beträffande den dumpade importens marknadsandel (se nedan) till priser som avsevärt underskrider gemenskapsindustrins priser, dras slutsatsen att den dumpade importen i avgörande utsträckning bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

Tabell 4

Utvecklingen när det gäller marknadsandelar

(91)

Under skadeundersökningsperioden var förbrukningen i gemenskapen stabil och det förekom ingen import från andra tredjeländer, eftersom de enda kända producenterna av dicyandiamid är gemenskapsindustrin och ett fåtal kinesiska producenter, vilket betyder att det finns mycket få andra kända faktorer som kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(92)

Det undersöktes om gemenskapsindustrins export till länder utanför EU kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit under skadeundersökningsperioden. Exporten till länder utanför EU utgjorde en stor andel, nämligen mellan 30 % och 50 % av gemenskapsindustrins försäljning av den berörda produkten under skadeundersökningsperioden. Exportvolymen ökade avsevärt – med 58 % – mellan 2002 och undersökningsperioden, medan det genomsnittliga priset per enhet minskade med 2 %. Detta visar att det, trots den hårda konkurrensen från kinesiska exportörer även på marknader utanför gemenskapen och trots att priserna ligger klart över de kinesiska exportörernas priser, finns en stor efterfrågan på dicyandiamid som produceras av gemenskapsindustrin, även om de högre genomsnittspriserna, såsom det anges ovan, kan förklaras av de högre priserna på mikro-dicyandiamid.

(93)

För att kunna konkurrera med den lågprissatta kinesiska dicyandiamiden av standardtyp även på marknader utanför EU sålde gemenskapsindustrin sina exportvaror till priser långt under produktionskostnaderna, vilket undergrävde den samlade lönsamheten. Denna export påverkade dock inte direkt lönsamheten på gemenskapsmarknaden.

(94)

Med beaktande av att gemenskapsindustrin sålt den berörda produkten med förlust under flera år och ändå beslutade att investera i ytterligare kapacitet under 2003 och 2004, vilket ledde till ökade produktionsvolymer och lager, undersöktes det om i) förlusterna är av strukturell karaktär och ii) beslutet att investera i ytterligare kapacitet bidrog till skadan för gemenskapsindustrin. Det senare argumentet framfördes också av en importör, som hävdade att gemenskapsindustrins beslut att öka sin produktionskapacitet med en tredjedel med kännedom om den redan existerande importen från Kina har ökat trycket på marknaden.

(95)

Vad beträffar förlusternas omfattning visar gemenskapsindustrins uppgifter att de genomförda kostnadsbesparingarna gjorde att man kunde hålla sina kostnader per enhet på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden, trots de ökade råvarupriserna. Gemenskapsindustrin har dock en del kostnadsnackdelar, såsom tre olika produktionsanläggningar, ingen närhet till kolgruvor och dyra produktionsprocesser, även om det inte går att jämföra gemenskapsindustrins kostnadsstruktur med någon annan producents kostnadsstruktur, eftersom ingen av de kinesiska exporterande producenterna uppnått marknadsekonomisk status. Den omständigheten att gemenskapsindustrin gjorde en liten vinst under 2001 och att den också är lönsam när det gäller den produkttyp (mikro-dicyandiamid) som inte exporteras av de kinesiska producenterna, visar dock tydligt att gemenskapsindustrin under normala konkurrensförhållanden skulle kunna vara i ett mycket bättre läge och att förlusterna inte kan vara av enbart strukturell karaktär.

(96)

När det gäller gemenskapsindustrins beslut att öka sin produktionskapacitet måste det framhållas att beslutet fattades efter det att ODDA hade lagt ned sin verksamhet, som innan dess hade en betydande marknadsandel på gemenskapens marknad. Om det inte hade varit för importen från Kina, som med de dumpade priserna tog över merparten av ODDA:s marknadsandel, hade gemenskapsindustrin kunnat förvänta sig att få en mycket större andel av denna. Å andra sidan kan en aktör aldrig utgå ifrån att alla ökningar av förbrukningen i dess område innebär att användarna vänder sig till dem och inte till utländska källor för leveranser.

(97)

Av ovanstående framgår tydligt att även om gemenskapsindustrins svåra finansiella och ekonomiska situation inte kan anses vara självförvållad är bristen på lönsamhet när det gäller den berörda produkten delvis också ett resultat av höga produktionskostnader och investeringsbeslut.

(98)

Sammanfattningsvis konstateras att den dumpade importen från Kina, vars marknadsandel ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, till priser som underskred gemenskapsindustrins priser i betydande utsträckning bidrog till gemenskapsindustrins svåra finansiella och ekonomiska situation. Detta, betraktat separat, vållade väsentlig skada. Det går emellertid inte att förneka att de betydande förlusterna under hela skadeundersökningsperioden delvis också måste hänföras till gemenskapsindustrins kostnadsstruktur.

(99)

Undersökningen visade att övriga kända faktorer, t.ex. gemenskapsindustrins kostnader, ökade kapacitet och exportresultat, även om de bidrog till skadan inte bryter orsakssambandet mellan den skada som gemenskapsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina.

(100)

Därför dras slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(101)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen har det undersökts om det finns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att införa antidumpningsåtgärder i detta fall. De sannolika verkningarna för alla berörda parter och även konsekvenserna av att inte införa åtgärder analyserades.

(102)

Den skada som vållats gemenskapsindustrin berodde på att gemenskapsindustrin hade svårt att konkurrera med den dumpade importen, som ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden och ledde till en omfattande prisnedgång på gemenskapsmarknaden, vilket hindrade gemenskapsindustrin från att sätta sina priser på en nivå som skulle ha täckt kostnaderna.

(103)

Om åtgärder införs får gemenskapsindustrin möjlighet att höja sitt pris på dicyandiamid till en nivå som innebär att man kan få verksamheten att bli lönsam och fortsätta att hävda sig på gemenskapens marknad.

(104)

Om inga åtgärder införs skulle gemenskapsindustrin vara tvungen att fortsätta att anpassa sina priser efter den dumpade importen för att inte slås ut från marknaden. Detta skulle leda till ytterligare ekonomiska förluster. Eftersom den nuvarande situationen, som kännetecknats av bristande lönsamhet under en rad år, inte är hållbar, skulle den omständigheten att inga åtgärder införs slutligen leda till att denna produktgrupp försvinner och därmed till att arbetstillfällen går förlorade.

(105)

Mot bakgrund av detta dras därför slutsatsen att det är i gemenskapsindustrins intresse att antidumpningsåtgärder införs.

(106)

De samarbetsvilliga exporterande producenterna samt vissa användare och importörer har framfört att kinesiska importörer skulle stängas ute från gemenskapens marknad om antidumpningsåtgärder införs, och att gemenskapsindustrin skulle få en monopolställning om importen från andra länder upphör. De exporterande producenterna och en importör har vidare framhållit att det finns risk för att det uppstår försörjningsproblem på gemenskapens marknad om åtgärder införs på en nivå som skulle förhindra import från Kina.

(107)

Mot bakgrund av att de kinesiska exporterande producenterna har fått en stark ställning på marknaden på grund av dumpning och priser som avsevärt underskrider gemenskapsindustrins priser anses det dock att införandet av åtgärder på den nivå som beskrivs nedan inte skulle få dem att lämna gemenskapens marknad. Det skulle bara återupprätta rättvisa konkurrensvillkor som låter gemenskapsindustrin och de kinesiska exporterande producenterna konkurrera på lika villkor. Konkurrensen mellan de kinesiska exportörerna och gemenskapsindustrin på gemenskapens marknad kommer dessutom att bestå, vilket garanterar en fortsatt försörjning från olika källor.

(108)

Om antidumpningsåtgärder inte införs kan det å andra sidan inte uteslutas att gemenskapsindustrin skulle behöva lägga ned sin produktion på detta område, vilket skulle leda till att situationen blev den omvända, dvs. att de kinesiska exportörerna skulle få en monopolställning. Båda dessa scenarier, dvs. en monopolställning för någon av dessa två inköpskällor, måste undvikas. De båda samarbetsvilliga användarna har också framhållit behovet av två inköpskällor.

(109)

Införandet av antidumpningsåtgärder på den nivå som beskrivs nedan garanterar därför att två inköpskällor bibehålls på gemenskapens marknad.

(110)

Två industriella användare, den ena verksam i läkemedelssektorn och den andra i sektorn för garvning, var samarbetsvilliga vid undersökningen. Båda användarna köper den berörda produkten direkt från Kina och även från gemenskapsindustrin. En tredje användare, som producerar papperskemikalier, reagerade på meddelandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten genom att kommentera de förväntade verkningarna av införandet av antidumpningstullar.

(111)

Användaren i läkemedelssektorn, där dicyandiamid är en viktig råvara vid framställningen av metformin (en diabetesmedicin), menade att alla prisökningar som sker till följd av införandet av antidumpningsåtgärder skulle inverka negativt på den användarens konkurrenskraft i förhållande till producenter utanför gemenskapen, särskilt i Indien. Med beaktande av att dicyandiamid utgör en relativt stor del av den användarens kostnader uppskattar denne att även en liten prisökning på dicyandiamid skulle påverka försäljningspriserna på metformin och följaktligen inverka negativt på dennes marknadsandelar och konkurrenskraft. Kommissionens uppgifter om denna användares kostnader och lönsamhet tyder emellertid på att en tull på den föreslagna nivån åtminstone delvis kan absorberas.

(112)

Ovannämnda användare menade i sina kommentarer till meddelandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten att denne inte skulle kunna absorbera de ökade råvarukostnaderna till följd av införandet av en antidumpningstull på den föreslagna nivån. Användaren hävdade att denne för att kunna bibehålla sin konkurrenskraft och inte slås ut från marknaden hade varit tvungen att stadigt minska sina produktionskostnader. I samband med detta hade det redan tidigare varit nödvändigt med en omstrukturering. Man hade dessutom förhandlat om sänkta priser med huvudleverantören, gemenskapsindustrin. Samma användare drar slutsatsen att införandet av en antidumpningstull på den föreslagna nivån innebär en konkret risk för att man måste lägga ned sina två produktionsanläggningar i Frankrike, som båda är specialiserade på framställning av metformin. Detta uppges leda till att 270 personer förlorar sitt arbete.

(113)

Även om det inte kan bestridas att införandet av tullar skulle påverka denna användare negativt i form av lägre marginaler vid försäljningen på gemenskapens marknad, vidhåller kommissionen dock att det bör understrykas att en stor del av det metformin som framställs av denna användare i gemenskapen exporteras vidare och därmed undantas från tullar. Införandet av en tull skulle därför bara påverka en del av metforminverksamheten. Av den vinstmarginal som användaren har angivit i svaret på frågeformuläret framgår det vidare att tullen åtminstone delvis kan absorberas och inte bör leda till några större prisökningar på metformin som säljs på gemenskapens marknad. Risken för att arbetstillfällen går förlorade förefaller därför vara obetydlig. Om tullar inte införs kan detta dessutom leda till att användarens huvudleverantör behöver lägga ned sin verksamhet, vilket skulle betyda att användaren bara har en inköpskälla att tillgå.

(114)

Användaren i sektorn för papperskemikalier menade också att en antidumpningstull på den föreslagna nivån skulle minska den användarens konkurrenskraft på gemenskapens marknad, eftersom dennes konkurrenter utanför gemenskapen skulle ha fortsatt tillgång till dicyandiamid utan att behöva betala några antidumpningstullar. Eftersom denna användare emellertid inte har svarat på frågeformuläret eller styrker sitt påstående på något annat sätt, är det omöjligt att bedöma eller kvantifiera verkningarna av en tull på dennes verksamhet.

(115)

Man måste dock komma ihåg att de båda samarbetsvilliga användarna såsom det anges ovan underströk vikten av att bibehålla två inköpskällor. Införandet av antidumpningsåtgärder på den nivå som anges nedan anses därför garantera att det finns alternativa inköpskällor för slutanvändarsektorerna på lång sikt. Om inga åtgärder införs skulle detta å andra sidan innebära att det finns risk för att en inköpskälla försvinner.

(116)

Fyra importörer, varav en också använder den berörda produkten, var samarbetsvilliga vid undersökningen. Den största av dem, vars import utgjorde omkring 30 % av den dicyandiamid som totalt importerades från Kina under undersökningsperioden, påpekade att införandet av antidumpningstullar oundvikligen skulle inverka negativt på importörens verksamhet och slutligen komma att leda till att denne slutade att göra affärer på detta område, eftersom vederbörande inte har någon annan inköpskälla att tillgå, då det inte produceras någon dicyandiamid i några andra tredjeländer. Detta kunde leda till vissa organisatoriska förändringar i företaget.

(117)

Det kan inte uteslutas att införandet av antidumpningsåtgärder skulle påverka vissa importörer negativt. Eftersom antidumpningsåtgärderna dock bara skulle återupprätta konkurrensen på gemenskapens marknad, och eftersom slutanvändarna dessutom har betonat behovet av två inköpskällor, anses att antidumpningsåtgärder på den nedan föreslagna nivån inte torde hindra importörerna från att sälja produkten i gemenskapen.

(118)

Eftersom importörerna dessutom levererar till en rad olika sektorer av slutanvändare, där dicyandiamid utgör en varierande andel av kostnaden för slutprodukten, anses det att eventuella prishöjningar till följd av införandet av antidumpningsåtgärder åtminstone delvis kan övervältras på användarna. I detta sammanhang bör det också noteras att importörerna enligt tillgängliga uppgifter inte levererar till den största sektorn av slutanvändare, dvs. läkemedelssektorn, där eventuella prishöjningar enligt uppgift är svåra att övervältra på slutkunderna på grund av konkurrensen med tredjeländer.

(119)

En importör som levererar dicyandiamid till textil-, pappers-, vattenbehandlings- och gödselmedelsindustrin hävdade att dessa branscher inte kräver den högre kvalitet på dicyandiamiden som gemenskapsindustrin producerar. Importören menade vidare att dessa branscher skulle få det svårt att övervältra eventuella ytterligare kostnadsökningar på sina slutkunder.

(120)

Det bestrids inte att den dicyandiamid som gemenskapsindustrin producerar är av högre kvalitet än den som de kinesiska exporterande producenterna producerar. Undersökningen har dock visat att den berörda produkten och den likadana produkten i allt väsentligt är densamma och har samma grundläggande kemiska, fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden. När det gäller påståendet om att branscherna i fråga inte kan övervältra en höjning av råvarupriserna på sina kunder måste det framhållas att detta påstående inte kan bedömas på grund av bristande samarbetsvilja från dessa slutanvändare och därför inte kan beaktas.

(121)

Det är också värt att notera att vinstmarginalerna varierar mellan de samarbetsvilliga importörerna. Enligt importörernas uppgifter kan åtminstone en del av de eventuella prishöjningarna till följd av införandet av antidumpningstullar absorberas.

(122)

Införandet av antidumpningsåtgärder anses därför inte ha någon allvarlig negativ inverkan på importörerna.

(123)

Införandet av antidumpningsåtgärder kan förväntas göra det möjligt för gemenskapsindustrin att åter bli lönsam på området dicyandiamid och därmed bli kvar på marknaden. Mot bakgrund av den stadigt försämrade ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin som har gjort att hela detta affärsområde har blivit olönsamt finns det en stor risk för att gemenskapsindustrin, om inga åtgärder införs, skulle behöva överväga att sluta bedriva verksamhet på detta område, vilket oundvikligen skulle leda till att arbetstillfällen går förlorade. Detta skulle innebära att de kinesiska exporterande producenterna skulle få en monopolställning, vilket skulle vara till skada för slutanvändarna av dicyandiamid, som har understrukit vikten av att bibehålla en inköpskälla i gemenskapen.

(124)

Mot bakgrund av att priserna för den dumpade importen avsevärt har underskridit gemenskapsindustrins priser anses det att införandet av antidumpningsåtgärder bara skulle återupprätta lika konkurrensvillkor, vilket gör att användarna får två inköpskällor att tillgå.

(125)

Därför dras slutsatsen att det med hänsyn till gemenskapens intresse inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningsåtgärder.

(126)

Mot bakgrund av de undersökningsresultat som beskrivs ovan och för att på ett adekvat sätt återspegla marknadssituationen när det gäller dicyandiamid bör antidumpningsåtgärder införas.

(127)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att återupprätta en rättvis konkurrenssituation mellan gemenskapsindustrin och de exporterande producenterna i Kina.

(128)

Det anses att omständigheterna i detta speciella fall kräver ett särskilt tillvägagångssätt när nivån för undanröjande av skada fastställs. I detta hänseende måste följande tre viktiga aspekter beaktas:

(129)

Det bör också noteras att gällande sats för återbetalning av mervärdesskatt vid export av dicyandiamid med ursprung i Kina sänktes från 13 % till 5 % från och med den 1 juli 2007. Detta kommer högst sannolikt att leda till högre exportpriser på kinesisk dicyandiamid, eftersom kostnaderna för att producera dicyandiamid för export kommer att öka.

(130)

Under dessa omständigheter behövdes en mer meningsfull metod när nivån för undanröjande av skada relaterad till den dumpade importen skulle fastställas. Det ansågs lämpligt att inrikta sig på de skadliga verkningar som direkt orsakats av de kinesiska exporterande producenternas prisunderskridande och att basera nivån för undanröjande av skada på det belopp som krävs för att undanröja det nuvarande prisunderskridandet och att lägga till ett vinstelement motsvarande den vinstmarginal (mellan 0 och 5 %) som gemenskapsindustrin uppnått 2001 för den berörda produkten. Detta tillvägagångssätt kommer att göra det möjligt för gemenskapsindustrin att ta ut högre priser och därigenom förbättra sin finansiella och ekonomiska situation, såvitt den klart har påverkats av den dumpade importen.

(131)

Efter meddelandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten hävdade gemenskapsindustrin att den föreslagna tullnivån inte skulle garantera dess överlevnad, eftersom den inte skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att höja sina priser till en nivå som skulle täcka alla dess produktionskostnader. Den föreslog i stället en metod som skulle skapa ett nollresultat för hela produktionskedjan för dicyandiamid. Denna metod kunde emellertid inte accepteras eftersom den var baserad på till stor del okontrollerade uppgifter och jämte den berörda produkten skulle ha omfattat andra produkter.

(132)

Det vidhålls därför att den tull som baseras på prisunderskridandet plus vinst kommer att undanröja den skada som direkts orsakats av den dumpade importen även om den inte helt och hållet kommer att undanröja alla finansiella och ekonomiska svårigheter för gemenskapsindustrin. Om alla produktionskostnader skulle täckas skulle det vara fråga om överkompensation med tanke på att det finns andra faktorer än dumpad import som spelar en roll. Man bör också ta hänsyn till att gemenskapsindustrin har en särskild ställning på marknaden genom sin närhet till kunderna.

(133)

Mot bakgrund av ovanstående fastställdes den nödvändiga prisökningen på grundval av det vägda genomsnittliga importpriset, såsom detta fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, med tillägg av ett vinstelement. Resultatet uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(134)

Med tanke på de särskilda omständigheter som beskrivits ovan kommer kommissionen att noggrant övervaka marknaden. Om åtgärderna visar sig vara otillräckliga alternativt leda till brist på gemenskapens marknad eller att någon part får en monopolställning, kommer kommissionen genast att ta itu med situationen genom att inleda en översyn på eget initiativ enligt artikel 11.3 i grundförordningen eller genom att tillämpa artikel 14.4 i grundförordningen.

(135)

Mot denna bakgrund bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder i enlighet med artikel 9 i grundförordningen införas i fråga om import av den berörda produkten.

(136)

Eftersom nivån för undanröjande av skada är lägre än den konstaterade dumpningsmarginalen, bör de slutgiltiga åtgärderna fastställas på grundval av nivån för undanröjande av skada.

(137)

På grundval av ovanstående är tullsatsen följande, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull: