(1)

Den 20 december 2006 meddelade kommissionen i enlighet med artikel 5 i grundförordningen genom ett tillkännagivande (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (2), att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm (nedan kallat ”koks 80+”) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat ”Kina” eller ”det berörda landet”).

(2)

Förfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingavs den 20 november 2006 av tre gemenskapstillverkare (nedan kallade ”klagandena”) som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 30 %, av gemenskapens sammanlagda produktion av koks 80+. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera ett förfarande.

(3)

Den berörda produkten omfattades redan av antidumpningsåtgärder mellan juni 2000 och 2004. Åtgärderna infördes preliminärt genom kommissionens beslut nr 1238/2000/EKSG (3), och de slutgiltiga åtgärderna infördes genom kommissionens beslut nr 2730/2000/EKSG (4) (nedan kallade ”de tidigare åtgärderna”), men de upphävdes tillfälligt i mars 2004 genom kommissionens beslut 2004/264/EG (5) med anledning av tillfälligt förändrade marknadsvillkor. Det tillfälliga upphävandet av åtgärderna förlängdes genom rådets förordning (EG) nr 2117/2004 (6) till den 15 december 2005, då åtgärderna helt upphörde att gälla.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de klagande tillverkarna och övriga kända tillverkare i gemenskapen, företrädarna för Kina, de exporterande tillverkarna i Kina samt de importörer, handlare, användare och intresseorganisationer som den visste berördes om att förfarandet inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. En exportör i Kina samt tillverkare, användare och en importör i gemenskapen lämnade synpunkter skriftligen. Kommissionen hörde alla parter som inom föreskriven tid begärt detta och visat att det fanns särskilda skäl att höra dem.

(5)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare och importörer föreföll vara berörda av undersökningen, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(6)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads exporterande tillverkare och importörer att ge sig till känna och lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. Endast en exporterande tillverkare gav sig till känna för att samarbeta. Något urval behövde därför inte göras.

(7)

Eftersom endast en importör av koks 80+ visade sig vara villig att samarbeta beslutades det att det inte heller behövdes något urval av importörer.

(8)

I syfte att ge den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina möjlighet att om den så önskade inge en ansökan enligt artikel 2.7 i grundförordningen om marknadsekonomisk behandling eller en ansökan enligt artikel 9.5 i grundförordningen om individuell behandling skickade kommissionen formulär för sådana ansökningar till det enda samarbetsvilliga kinesiska företaget. Denna exporterande tillverkare ansökte varken om marknadsekonomisk eller individuell behandling.

(9)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla företag som givit sig till känna inom den tidsfrist som angetts i tillkännagivandet om inledande. Frågeformuläret besvarades av den enda samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren, fem tillverkare i gemenskapen, en importör och 36 användare. Flera användare lämnade dessutom synpunkter utan att besvara frågeformuläret. Sammanslutningen av de europeiska gjuteriförbunden, CAEF (Committee of Associations of European Foundries), besvarade frågeformuläret på sina medlemmars vägnar, dvs. nationella gjuteriförbund i 17 medlemsstater.

(10)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

(11)

Med tanke på att det inte inkom några ansökningar om marknadsekonomisk behandling eller individuell behandling, och eftersom ett normalvärde behövde fastställas för de exporterande tillverkarna i Kina på grundval av uppgifter från det valda jämförelselandet, gjordes kontrollbesök på plats hos följande företag:

Tillverkare i det jämförbara landet (Förenta staterna)

(12)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2005–30 september 2006 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(13)

Den produkt som berörs är koks av stenkol i bitar med en diameter av mer än 80 mm (”koks 80+”) med ursprung i Kina (nedan kallad ”den berörda produkten”), som brukar klassificeras enligt KN-nummer ex 2704 00 19 .

(14)

Koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm (koks 80+) framställs av bituminöst kol som är en organisk sedimentär bergart som utvinns ur jorden. Stålindustrin använder i första hand koks i små och medelstora bitar (koks 80–, även kallat masugnskoks), medan gjutjärns- och isoleringsindustrin använder koks i stora bitar (koks 80+, även kallat gjuterikoks) för sina kupolugnar. Båda typerna av koks omfattas av samma KN-nummer.

(15)

Undersökningen visade att alla typer av den berörda produkten, oavsett skillnader i kolråvarans kvalitet, olika produktionsmetoder eller styckestorlek, har samma grundläggande tekniska och kemiska egenskaper och används som bränsle i kupolugnar.

(16)

Därför dras slutsatsen att den berörda produkten är gjuterikoks med ursprung i Kina, dvs. koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm av det slag som används i kupolugnar. Vidare dras slutsatsen att all slags gjuterikoks är en och samma produkt, eftersom de alla har samma tekniska och kemiska egenskaper och samma användningsområde.

(17)

Undersökningen visade att koks 80+ som framställts och sålts i gemenskapen av gemenskapsindustrin, den som framställts i Kina och exporterats till gemenskapen och den som framställts i det jämförbara landet (Förenta staterna) har samma grundläggande fysikaliska, tekniska och kemiska egenskaper och användningsområden. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(18)

Såsom nämnts i skäl 6 samarbetade bara en kinesisk exporterande tillverkare i förfarandet. Denna exporterande tillverkares exportförsäljning utgjorde mindre än 30 % av den samlade importen av koks 80+ med ursprung i Kina till gemenskapen under undersökningsperioden. Samarbetsviljan anses därför vara mycket liten. Företrädarna för Kina underrättades om att detta bristande samarbete kunde leda till att artikel 18 i grundförordningen tillämpas.

(19)

Kommissionen hade i tillkännagivandet om inledande angett att den hade för avsikt att välja Förenta staterna som lämpligt land med marknadsekonomi för fastställandet av normalvärdet för Kina, och uppmanat berörda parter att lämna synpunkter på huruvida detta var ett lämpligt val. Ingen part inkom med några synpunkter eller invändningar i detta avseende.

(20)

Förenta staterna har en relativt stor och öppen marknad för koks 80+, med fem inhemska tillverkare (under undersökningsperioden) och tillräckligt stor import. Tillverkningsprocesserna i Förenta staterna liknar dessutom dem som används i Kina.

(21)

Det undersöktes också om något annat land som förmodades producera koks 80+ kunde lämpa sig som jämförelseland. Australien var det enda land där den berörda produkten bevisligen tillverkades, men den enda australiska tillverkaren uppgav att den australiska hemmamarknaden var mycket begränsad.

(22)

Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att Förenta staterna var lämpligt som jämförelseland. Kommissionen bad det amerikanska förbundet av koksproducenter att samarbeta.

(23)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerade uppgifter från två samarbetsvilliga tillverkare i Förenta staterna.

(24)

När det gäller normalvärdet fastställde kommissionen först, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen, att den inhemska försäljningen till oberoende kunder av den likadana produkten tillverkad av de båda samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna var representativ, dvs. att den totala försäljningsvolymen utgjorde minst 5 % av företagens totala export av den berörda produkten till gemenskapen. Noteras bör att den berörda produkten utgörs av en enda produkttyp.

(25)

Kommissionen undersökte därefter om ovannämnda inhemska försäljning kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Det konstaterades att 95 % av försäljningsvolymen på hemmamarknaden var lönsam.

(26)

Till följd av detta fastställdes normalvärdet till det vägda genomsnittliga inhemska försäljningspris fritt fabrik som de båda samarbetsvilliga tillverkarna i Förenta staterna tog ut av icke-närstående kunder.

(27)

Eftersom Kina endast samarbetade i begränsad utsträckning grundades exportpriset främst på bästa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Sedan januari 2006 finns inget särskilt Taric-nummer för koks 80+. Därför kunde Eurostats uppgifter inte användas för att beräkna de kinesiska exportpriserna för koks 80+ eller exportvolymen för undersökningsperioden. Däremot kunde man få fram detaljerade uppgifter om importmängd och priser på koks 80+ från Kina under undersökningsperioden från de importerande medlemsstaternas tullmyndigheter.

(28)

Eftersom dessa uppgifter om import av den berörda produkten under undersökningsperioden var de bästa tillgängliga i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, användes de för att bedöma mängden och priset på den kinesiska exporten under undersökningsperioden. Eftersom den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade lämnat uppgifter om exportpriser togs emellertid även dessa i beaktning, och de visade sig stämma överens med uppgifterna från ovannämnda tullmyndigheter. Det vägda genomsnittliga nettoexportpris fritt fabrik som fastställdes med utgångspunkt i dessa uppgifter var 107,73 euro per ton.

(29)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. På grundval av kontrollerade uppgifter gjordes, där så befanns vara skäligt, lämpliga justeringar för skillnader i fysikaliska egenskaper, rabatter, transport-, försäkrings-, förpacknings- och kreditkostnader och kostnader efter försäljningen.

(30)

Den enda kinesiska exporterande tillverkare som samarbetade i undersökningen hävdade att den berörda produkt som importerades från Kina under undersökningsperioden var av en annan kvalitet än den likadana produkt som framställdes i det jämförbara landet och att den behövde siktas ytterligare innan den kunde saluföras.

(31)

Kvalitetskraven i fråga om den berörda produktens kemiska egenskaper och mått jämfördes med den likadana produkten som framställts i det jämförbara landet och en justering gjordes för kvalitetsskillnaderna. När det gäller siktningen i Europa behövs ingen justering eftersom den sker efter att cif-värdet fastställts, vilket är utgångspunkten för exportpriset fritt fabrik.

(32)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet fritt fabrik och det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik. Den på detta vis fastställda landsomfattande dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns före tull, uppgick till 53,3 %.

(33)

Såsom redan nämnts i skäl 3 infördes antidumpningsåtgärder år 2000 för import av koks 80+ med ursprung i Kina. Åtgärderna upphävdes tillfälligt i mars 2004 och upphörde helt att gälla i december 2005. I början av skadeundersökningsperioden omfattades alltså importen från det berörda landet av åtgärder.

(34)

Inom gemenskapen framställs den likadana produkten av sju tillverkare. Dessa sju gemenskapstillverkares produktionsvolym anses därför utgöra gemenskapens sammanlagda tillverkning enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

(35)

Av dessa sju tillverkare meddelade sammanlagt fem inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om att ett förfarande inleds att de ville samarbeta vid undersökningen, vilket de också gjorde. Det konstaterades att dessa fem tillverkare står för en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten, i detta fall omkring 75 %. De fem samarbetsvilliga tillverkarna anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas nedan ”gemenskapsindustrin”. De återstående två tillverkarna i gemenskapen kallas nedan ”de andra gemenskapstillverkarna”. Dessa båda andra gemenskapstillverkare motsatte sig inte klagomålet.

(36)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av försäljningsvolymerna för gemenskapsindustrins egna tillverkning på gemenskapsmarknaden, uppgifter om försäljningsvolym i gemenskapen från de andra gemenskapstillverkarna som jämfördes med gemenskapsindustrins uppskattningar och uppgifter från användare, samt på grundval av importvolym. När det gäller importen från Kina fanns det inget särskilt Taric-nummer för koks 80+ under 2006 och därmed fanns inga uppgifter från Eurostat att tillgå. Importen under undersökningsperioden har därför preliminärt fastställts utifrån detaljerade uppgifter från gemenskapens tullmyndigheter (se skäl 27). För åren 2003 och 2005 fastställdes importvolymen preliminärt utifrån uppgifter från Eurostat, vilka jämfördes med marknadsuppgifter som användare och importörer lämnat vid undersökningen. För år 2004 skiljer sig Eurostats uppgifter om importvolym avsevärt från de marknadsuppgifter som tillverkare, användare och importörer lämnat under undersökningsperioden. Enligt marknadsuppgifterna var importen från Kina liten under 2004, medan den enligt Eurostats uppgifter tvärtom nådde en höjdpunkt 2004. Det tycks därför troligt att importörer efter att de tidigare åtgärderna upphävts i mars 2004 klassificerade viss koks 80– enligt Taric-numret för koks 80+ och att Eurostats uppgifter därför ger en felaktig bild av importen 2004. Därför, och med tanke på att de kinesiska exporterande tillverkarna och importörerna i gemenskapen endast samarbetade i högst begränsad utsträckning, har importvolymerna för 2004 i detta skede av undersökningen fastställts på grundval av uppgifterna i klagomålet, som stämmer överens med uppgifter som importörer och användare lämnat under undersökningen. Kommissionen kommer att fortsätta sin undersökning om importvolymerna innan den fattar något slutgiltigt beslut.

(37)

Av ovanstående framgick att förbrukningen i gemenskapen ökade under skadeundersökningsperioden, och att förbrukningen av den berörda produkten och den likadana produkten under undersökningsperioden var ungefär 25 % högre än 2003.

(38)

Enligt uppgifterna från tullmyndigheter och samarbetsvilliga parter var Kina under skadeundersökningsperioden den enda importkällan för den berörda produkten till gemenskapen. All import till gemenskapen under skadeundersökningsperioden anses därför komma från Kina.

(39)

På grundval av de uppgifter som i detta skede finns att tillgå (se skäl 36), framkom att importen av den berörda produkten från Kina till gemenskapen ökade med 45 % från 2003 (ca 311 000 ton) till undersökningsperioden (mer än 452 000 ton).

(40)

Marknadsandelen för importen från det berörda landet ökade från 24 % 2003 till 28 % under undersökningsperioden, dvs. med 4 procentenheter. Under undersökningsperioden ökade marknadsandelen för importen från det berörda landet med 3 procentenheter jämfört med 2005.

(41)

Eftersom det inte finns några uppgifter från Eurostat för den kinesiska importen av den berörda produkten för 2006 (se skäl 36), och med tanke på att de kinesiska exporterande tillverkarna och importörerna i gemenskapen endast samarbetade i högst begränsad utsträckning, har det genomsnittliga importpriset på den berörda produkten med ursprung i Kina för undersökningsperioden preliminärt fastställts utifrån de detaljerade uppgifter från gemenskapens tullmyndigheter som nämns i skäl 27. För åren 2003–2005 hade det genomsnittliga importpriset fastställts med uppgifter från Eurostat som underlag, och de stämmer överens med resultaten från undersökningen. Även om Eurostats uppgifter för år 2004 förefaller inkorrekta i fråga om importvolymer (se skäl 36), stämmer Eurostats importprisuppgifter för år 2004 överens med resultaten från undersökningen, och jämförelser som gjorts mellan prisutvecklingen för koks 80+ och koks 80– under hela skadeundersökningsperioden. Eurostats uppgifter har därför preliminärt använts för att fastställa importpriserna också för år 2004. Kommissionen kommer emellertid att fortsätta sin undersökning om importpriserna innan den fattar något slutgiltigt beslut.

(42)

Utifrån ovannämnda uppgifter mer än fördubblades de genomsnittliga importpriserna på den berörda produkten med ursprung i Kina från 2003 (122 euro/ton) till 2004 (275 euro/ton), men sjönk något under 2005 (224 euro/ton) och fortsatte sjunka under undersökningsperioden (156 euro/ton). I procent räknat minskade priserna med 35 % från 2004 till undersökningsperioden, men sett till hela skadeundersökningsperioden (2003–undersökningsperioden) ökade priserna med 27 %.

(43)

För att fastställa prisunderskridandet analyserades prisuppgifter avseende undersökningsperioden. Man utgick från gemenskapsindustrins försäljningspriser netto till oberoende kunder, efter rabatter och andra avdrag. Vid behov justerades dessa priser till nivån fritt fabrik, det vill säga exklusive fraktkostnader i gemenskapen. Priserna på importen utifrån de tillgängliga uppgifter som nämns i skäl 41 justerades vid behov till nivån priser cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för de kostnader efter importen (siktning och tullklareringskostnader) som åligger importörerna i gemenskapen.

(44)

Jämförelsen visade att den berörda produkten med ursprung i Kina under undersökningsperioden såldes i gemenskapen till priser som underskred gemenskapsindustrins försäljningspriser med 10,2 %.

(45)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins situation under skadeundersökningsperioden.

(46)

Från att ha varit ungefär 824 000 ton år 2003 ökade gemenskapsindustrins produktion och nådde en topp under 2004 på ca 1 017 000 ton, innan den sjönk 2005 och sedan ökade något igen under undersökningsperioden. Den betydande ökningen i gemenskapsindustrins produktion 2004 kan förklaras med det bristande utbudet på marknaden på grund av ringa import från Kina, och på grund av nedläggning av andra anläggningar som framställt koks 80+ i gemenskapen. På det hela taget ökade produktionen under skadeundersökningsperioden med 18 %, till ca 971 000 ton under undersökningsperioden.

(47)

Gemenskapsindustrins produktionskapacitet låg på samma nivå, ca 1,1 miljon ton, under hela skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet var 75 % under 2003. Det steg till 93 % under 2004, minskade något till 87 % under 2005, och steg sedan på nytt till 89 % under undersökningsperioden. Det bör noteras att denna industri är speciell såtillvida att dess produktionskapacitet är relativt fast, eftersom det inte kan göras uppehåll i produktionsprocessen.

(48)

Försäljningen av gemenskapsindustrins egen tillverkning till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden ökade kraftigt under 2004 (med 40 %), men avtog under 2005 (minskade med 12 procentenheter) och minskade med ytterligare 3 procentenheter under undersökningsperioden. Överlag ökade försäljningen med 25 % under hela skadeundersökningsperioden, dvs. med ungefär lika stor andel som förbrukningen i gemenskapen.

(49)

Gemenskapsindustrins marknadsandel var relativt stabil under skadeundersökningsperioden, med ca 51 % både under 2003 och undersökningsperioden. En topp nåddes 2004, då importen från Kina var som minst. Under hela skadeundersökningsperioden har gemenskapsindustrin således kunnat dra nytta av marknadstillväxten, dvs. den ökade förbrukningen i gemenskapen, och behålla sin marknadsandel. Under undersökningsperioden förlorade gemenskapsindustrin emellertid ca 2,5 % av sin marknadsandel jämfört med 2005.

(50)

Mellan 2003 och undersökningsperioden, när förbrukningen i gemenskapen ökade med 25 procentenheter, ökade gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden med motsvarande andel, och dess marknadsandel låg därmed kvar på samma nivå. Under samma period ökade marknadsandelen för den dumpade importen med ca 4 procentenheter, vilket motsvarar en ökning med ca 141 000 ton som såldes på gemenskapsmarknaden.

(51)

Det genomsnittliga enhetspriset för gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder steg betydligt från 2003 (154 euro/ton) till 2005 (244 euro/ton) för att sedan sjunka under undersökningsperioden, men det låg fortfarande kvar på en nivå som var 29 % över 2003 års nivå (199 euro/ton).

(52)

Med tanke på nivån på den berörda importens prisunderskridande var importen utan tvivel en faktor som påverkade gemenskapsindustrins försäljningspriser.

(53)

Nivån på gemenskapsindustrins utgående lager ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. Lagren ökade först med 29 % under 2004, därefter med ytterligare 41 procentenheter under 2005 och med 88 procentenheter under undersökningsperioden. I förhållande till årsproduktionen är lagerhållningen emellertid relativt obetydlig (ca 3,5 % under 2003 och 7,6 % under undersökningsperioden). Eftersom gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden ökade överlag under skadeundersökningsperioden, såsom det redogjorts för i skäl 48, förklaras ökningen i utgående lager med att gemenskapsindustrins exportförsäljning minskat under skadeundersökningsperioden, såsom anges i skäl 70.

(54)

Gemenskapsindustrins årliga investeringar i produktionen av den likadana produkten låg på samma nivå under hela skadeundersökningsperioden, på ca 9 miljoner euro per år, utom då den tillfälligt sjönk under 2004. Gemenskapsindustrins investeringar gick till underhåll och förnyelse av befintlig utrustning (delvis för att tillgodose vissa miljökrav i EU:s lagstiftning) och inte till att höja kapaciteten.

(55)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins lönsamhet, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, avsevärt från 2003 (11 %) till 2005 (18 %), men situationen ändrades markant under undersökningsperioden då gemenskapsindustrin började gå med förlust (–1 %). Gemenskapsindustrins drastiskt försämrade lönsamhet berodde på att försäljningspriserna sjönk kraftigt mellan 2005 och undersökningsperioden.

(56)

Räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda värde (netto), följde i stort sett lönsamhetsutvecklingen.

(57)

När det gäller gemenskapsindustrins kassaflöde konstaterades en liknande negativ tendens som resulterade i en avsevärd generell försämring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden.

(58)

Gemenskapsindustrin sade sig inte ha haft några egentliga svårigheter att anskaffa kapital. Med anledning av industrins särskilda karaktär, dvs. att produktionsprocessen inte kan avstannas utan att ugnarna förstörs, skulle det krävas stora ytterligare investeringar (enligt gemenskapsindustrins uppskattningar ca 2 miljoner euro per ugn) att stänga ner vissa ugnar och sedan starta upp dem igen. Enligt gemenskapsindustrin skulle det vara svårt att anskaffa ytterligare kapital för sådana investeringar såvida inte investerarna är försäkrade om att koks 80+ är en lönsam marknad. Gemenskapsindustrins produktionskapacitet ligger därför nödvändigtvis kvar på ungefär samma nivå.

(59)

Sysselsättningen inom gemenskapsindustrin ökade med 13 % från 2003 till undersökningsperioden. Jämfört med den ökade produktionen låg produktiviteten hos gemenskapsindustrins anställda, mätt som produktion (ton) per sysselsatt person och år, kvar på samma nivå. Den genomsnittliga kostnaden per anställd och år ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(60)

Med hänsyn till volymen, marknadsandelen och priset när det gäller den dumpade importen kan verkningarna för gemenskapsindustrin av den faktiska dumpningsmarginalens storlek inte anses vara försumbara.

(61)

Såsom anges i skäl 3 upphävdes de tidigare antidumpningsåtgärderna i mars 2004 eftersom det på grund av tillfälligt förändrade marknadsvillkor ansågs föga troligt att den skada som vållats av importen av den berörda produkten från Kina skulle återkomma. Den period som då undersöktes med avseende på den berörda produktens volymer och priser var 1 oktober 2002–30 september 2003. Det tillfälliga upphävandet av åtgärderna förlängdes till december 2005, då åtgärderna helt upphörde att gälla. Därför anses den tidigare dumpningen inte ha påverkat gemenskapsindustrins situation nämnvärt under denna undersöknings skadeundersökningsperiod.

(62)

Mellan 2003 och undersökningsperioden ökade volymen av dumpad import av den berörda produkten med ursprung i Kina med 45 %, och den dumpade importens marknadsandel i gemenskapen ökade med ca 4 procentenheter. Genomsnittspriserna för den dumpade importen var lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspriser under skadeundersökningsperioden, utom under 2004 som var exceptionellt. Under undersökningsperioden underskred dessutom priserna på importen från det berörda landet kraftigt gemenskapsindustrins priser. Underskridningsmarginalen konstaterades vara 10,2 %.

(63)

De flesta skadeindikatorer utvecklades positivt för gemenskapsindustrin fram till 2005 (även om utvecklingen redan under 2005 mattades av något jämfört med det exceptionella året 2004), men vände neråt under undersökningsperioden. Det gäller särskilt gemenskapsindustrins finansiella indikatorer, framför allt lönsamheten: vinstmarginalerna som under 2004–2005 nått 17–18 % sjönk drastiskt under undersökningsperioden, och gemenskapsindustrin började gå med förlust. Räntabiliteten och kassaflödet utvecklades också negativt. Den drastiska försämringen berodde på att försäljningspriserna sjönk kraftigt mellan 2005 och undersökningsperioden, då de genomsnittliga försäljningspriserna på den likadana produkt som gemenskapsindustrin framställde sjönk med 19 %, vilket påverkade lönsamheten negativt.

(64)

Även många andra skadeindikatorer utvecklades negativt mellan 2005 och undersökningsperioden, även om utvecklingen inte var fullt så markant som för lönsamheten: gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade med 3 %, gemenskapsindustrin förlorade 2,5 % av sin marknadsandel och det genomsnittliga försäljningspriset sjönk med 19 %. Produktionsvolymen, kapacitetsutnyttjandet och sysselsättningen visade däremot en något positivare utveckling från 2005 till undersökningsperioden.

(65)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(66)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i Kina hade vållat gemenskapsindustrin skada i så stor omfattning att skadan skulle kunna anses som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen, vilka samtidigt med denna kunde ha skadat gemenskapsindustrin, undersöktes också för att det skulle kunna säkerställas att den eventuella skada som dessa faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(67)

Mellan 2003 och undersökningsperioden ökade importen av den berörda produkten med ursprung i Kina med 45 %, och den dumpade importens marknadsandel i gemenskapen låg stadigt på en hög nivå under hela skadeundersökningsperioden, på 24 % eller mer. Under undersökningsperioden var marknadsandelen 28 %. Genomsnittspriserna för den dumpade importen ökade med 46 % överlag mellan 2003 och undersökningsperioden, men de var generellt lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspriser under skadeundersökningsperioden, utom under 2004 som var ett exceptionellt år. Under undersökningsperioden underskred genomsnittspriserna på importen från Kina gemenskapsindustrins genomsnittspriser med 10,2 %. För att kunna hålla sig kvar på hemmamarknaden såg sig gemenskapsindustrin på grund av de låga marknadspriserna orsakade av importen från Kina tvingad att sänka sina försäljningspriser med 29 % under undersökningsperioden. Ändå förlorade den 2,5 % av sin marknadsandel från 2005 till undersökningsperioden.

(68)

Till följd av denna illojala prissättning när det gäller den dumpade importen från Kina utsattes gemenskapsindustrins priser för ett sådant tryck att de inte längre kunde täcka den höga råvarukostnaden. Detta bekräftades av gemenskapsindustrins kraftigt försämrade lönsamhet under undersökningsperioden.

(69)

Med anledning av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att den kinesiska lågprisimporten, som kraftigt underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden och som dessutom tilltog i omfattning, var en avgörande orsak till att gemenskapsindustrins situation försämrades, vilket framgår av den kraftigt försämrade lönsamheten och negativa utvecklingen av andra finansiella indikatorer under undersökningsperioden, liksom den förlorade marknadsandelen.

(70)

Av följande tabell framgår att gemenskapsindustrins exportförsäljning av koks 80+ minskade med 36 % under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden, då gemenskapsindustrins lönsamhet sjönk drastiskt enligt vad som angetts ovan, återhämtade sig emellertid exportförsäljningen. Exportförsäljningen har ingen större betydelse i gemenskapsindustrins försäljning överlag då den endast utgör 10 % av den totala försäljningen under undersökningsperioden. Det anses därför att den inte hade någon väsentlig inverkan på den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(71)

Enligt de bästa tillgängliga uppgifter som anges i skäl 38 förekom ingen import från andra tredjeländer än Kina under skadeundersökningsperioden. Därför dras slutsatsen att någon import till gemenskapen från andra tredjeländer inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(72)

I skäl 35 konstaterades att de båda andra gemenskapstillverkarna inte samarbetade i undersökningen. Dessa båda tillverkare gav dock kommissionen vissa upplysningar om sin produktion och försäljningsvolym överlag, vilka jämfördes med uppgifter från de samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna. Inga uppgifter fanns att tillgå om dessa andra tillverkares försäljningspriser.

(73)

Utifrån tillgängliga uppgifter beräknas försäljningsvolymen för de båda andra gemenskapstillverkarna i gemenskapen vara mellan 280 000 och 380 000 ton under undersökningsperioden (8). Deras motsvarande marknadsandel var ca 20 %. Gemenskapsindustrins marknadsandel var som konstaterats ovan relativt stabil under skadeundersökningsperioden, medan den kinesiska importen ökade sin marknadsandel under samma period med 4 procentenheter. Därför måste importen från Kina när man ser till hela perioden främst ha ökat på andra gemenskapstillverkares bekostnad. De 3 procentenheter av marknadsandelen som den kinesiska importen ökade med under undersökningsperioden motsvarar ungefär den marknadsandel som gemenskapsindustrin förlorade (2,5 procentenheter).

(74)

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom det inte finns några uppgifter som tyder på motsatsen dras slutsatsen att de andra gemenskapstillverkarna inte bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(75)

Vissa berörda parter hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit berodde på höjda råvarukostnader. Med anledning av detta konstaterade kommissionen att den viktigaste råvaran vid produktion av koks 80+ är kokskol, som motsvarar cirka 50 % av tillverkningskostnaden för koks 80+. Det kokskol som gemenskapsindustrin använder kommer från Förenta staterna, utom för en tillverkare i gemenskapen som använder lokalt utvunnet kokskol. Undersökningen visade att priset på det kokskol som gemenskapsindustrin använder ökade betydligt under hela skadeundersökningsperioden, vilket framgår av nedanstående tabell:

(76)

De höjda råvarupriserna mellan 2003 och 2005 kunde överföras till gemenskapsindustrins försäljningspriser, vilka såsom nämnts i skäl 51 ökade under samma period parallellt med att gemenskapsindustrins vinstmarginaler ökade. Under undersökningsperioden däremot försämrades gemenskapsindustrins ekonomiska situation drastiskt, detta trots att råvarupriset endast höjdes med 1 procentenhet jämfört med 2005, eftersom försäljningspriserna sjönk betydligt.

(77)

Kommissionen finner följaktligen att råvarupriserna inte bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin vållats.

(78)

Analysen i det föregående har visat att importen från Kina skapade en betydande prisnedgång på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden, då importen från Kina kraftigt underskred gemenskapsindustrins priser. Prisnedgången medförde att gemenskapsindustrins försäljningspriser sjönk kraftigt, vilket i sin tur ledde till att gemenskapsindustrins lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde försämrades betydligt. Den allt större importen från Kina under undersökningsperioden ledde dessutom till att dess marknadsdel ökade (med 3 procentenheter), vilket återspeglas i att gemenskapsindustrin förlorade en motsvarande marknadsandel (2,5 procentenheter).

(79)

Av undersökningen av de andra faktorer som kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada framgick det att ingen av dessa kunde ha haft en väsentligt negativ inverkan.

(80)

I analysen ovan har man gjort skillnad mellan alla de kända faktorer som har betydelse för gemenskapsindustrins situation och den dumpade importens skadevållande verkningar, och på grundval av den dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i det berörda landet har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(81)

Kommissionen undersökte huruvida det, trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband, fanns några tvingande skäl för att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. Kommissionen övervägde därför i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för samtliga berörda parter och likaså konsekvenserna av att inte vidta åtgärder. Av sekretesskäl ges uppgifter som avser enskilda importörer eller användare i form av intervall.

(82)

Såsom anges i skäl 35 består gemenskapsindustrin av fem företag med produktionsanläggningar i Tjeckien, Italien och Spanien, och sysselsätter ca 750 personer som är direkt verksamma inom tillverkning, försäljning och administration av den likadana produkten. Om det införs åtgärder förväntas prisnedgången på gemenskapsmarknaden att upphöra och gemenskapsindustrins försäljningspriser börja återhämta sig, vilket kommer att göra att gemenskapsindustrins ekonomiska situation förbättras.

(83)

Om antidumpningsåtgärder inte införs är det däremot sannolikt att den negativa utvecklingen för gemenskapsindustrins finansiella indikatorer, och i synnerhet dess lönsamhet, kommer att fortsätta. Gemenskapsindustrin kommer då med största sannolikhet att fortsätta att förlora marknadsandelar, eftersom den inte längre kommer att kunna följa de marknadspriser som bestäms av den dumpade importen från Kina. Detta kommer med all sannolikhet att leda till nedskärningar i produktion och investeringar, nedläggning av viss produktionskapacitet samt förlorade arbetstillfällen i gemenskapen.

(84)

Om antidumpningsåtgärder införs skulle gemenskapsindustrin alltså kunna återhämta sig från verkningarna av den konstaterade skadevållande dumpningen.

(85)

Såsom anges i skäl 9 var det bara en importör/handlare som besvarade frågeformuläret. Enligt de uppgifter som nämns i skäl 36 stod detta företag under undersökningsperioden för nästan all import till gemenskapen av den berörda produkten.

(86)

På grundval av de uppgifter som den berörda importören lämnat fastställdes att importen av den berörda produkten från Kina utgjorde ungefär 20 % av företagets samlade omsättning under undersökningsperioden. Importören/handlaren köper koks 80+ inte bara från Kina utan också från andra källor, bl.a. gemenskapsindustrin. Den berörda importörens genomsnittliga vinstmarginal för handeln med koks 80+ är ca 5–10 %.

(87)

Den samarbetsvilliga importören vill inte att åtgärder införs. Eftersom denna importör har en mycket stark ställning när det gäller import av den berörda produkten kommer den sannolikt att kunna föra över merparten av, eller t.o.m. alla, de merkostnader som antidumpningsåtgärderna skulle medföra på användarna. Om det införs en antidumpningstull på import från Kina skulle det sannolikt, liksom nämns i skäl 82, medföra att marknadspriserna korrigeras uppåt. Det är därför att vänta att importörer som köper produkten från Kina kommer att kunna föra över dessa tullkostnader på slutkunderna. Med tanke på den relativt begränsade betydelse som denna produkt har i importörens verksamhet och på den vinstmarginal som importören redan har med avseende på handeln med koks 80+, kan man under alla omständigheter förvänta sig att en preliminärt fastställd tullsats inte skulle påverka denna näringsidkares ekonomiska situation i någon större utsträckning.

(88)

Såsom anges i skäl 9 besvarade ett stort antal användare och deras intresseorganisationer frågeformulären och lämnade synpunkter. Användarna i gemenskapen utgörs av två huvudsakliga grupper: tillverkare av stenull och gjuterier.

(89)

Användarnas frågeformulär lämnades in av dotterbolag till Rockwool International A/S (nedan kallat ”Rockwool”), som står för huvuddelen av stenullsproduktionen i gemenskapen. Rockwool använder koks 80+ vid framställning av stenull som bränsle för att smälta sten. Stenull används främst som isoleringsmaterial. Hela Rockwool-koncernen nådde en vinstmarginal på över 10 % under undersökningsperioden.

(90)

Rockwool stod för ungefär 13 % av den totala förbrukningen av koks 80+ i gemenskapen under undersökningsperioden, och ca 18 % av den totala importen av kinesiskt koks 80+.

(91)

Företaget har 15 produktionsanläggningar i gemenskapen och sysselsätter sammanlagt cirka 6 600 personer. Kinesiskt koks 80+ används i dess anläggningar i tre av EU:s medlemsstater, med totalt 2 400 anställda, medan resterande anläggningar använder koks 80+ från gemenskapen. Det konstaterades att koks 80+ under undersökningsperioden utgjorde mellan 4 % och 8 % av de totala produktionskostnaderna i de Rockwool-företag som använde kinesiskt koks 80+.

(92)

Gjuterierna bedöms stå för närmare 80 % av den totala förbrukningen av koks 80+ i gemenskapen. I gjuteriindustrin används koks 80+ som bränsle för att smälta skrot för tillverkning av järnhaltigt gjutgods, som används som insatsvara vid tillverkning av delar till bilindustrin, verkstadsindustrin, maskinindustrin och inom försörjningssektorerna.

(93)

Vilka verkningar eventuella antidumpningsåtgärder skulle kunna få för gjuteriindustrin bedömdes utifrån användarnas svar på frågeformulären som lämnats av gjuterier som står för ca 18 % av den totala förbrukningen av koks 80+ i gemenskapen och för ca 18 % av den totala importen av den berörda produkten från Kina under undersökningsperioden. Väl underbyggda synpunkter mottogs också från CAEF och från Tysklands nationella gjuteriförbund.

(94)

Det framkom att koks 80+ under undersökningsperioden utgjorde mellan 3 % och 6 % av de totala produktionskostnaderna i de gjuterier som omfattades av analysen. Detta skiljer sig från CAEF:s uppskattning att kokspriset kan utgöra upp till 15 % av produktionskostnaden för gjutjärnsprodukter.

(95)

Användarnas främsta invändning mot att åtgärder införs är att efterfrågan på koks i gemenskapen inte kan tillgodoses av enbart tillverkare i Europa. Detta har också påtalats av gemenskapsindustrin, och det framgår tydligt av att förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden var 1,6 miljoner ton (och kommer enligt användarnas prognoser sannolikt att öka under de närmaste åren), medan den samlade produktionen i gemenskapen enligt uppgifter som lämnats av såväl gemenskapsindustrin som de andra gemenskapstillverkarna (se skäl 72) under samma tid var ca 1,3 miljoner ton. Eftersom gemenskapsindustrin har en hög produktionskapacitet är det uppenbart att import behövs för att tillgodose efterfrågan från användarna, även om all gemenskapsproduktion också förbrukades inom gemenskapen.

(96)

Syftet med antidumpningsåtgärder är ju att motverka illojal handel som har en skadlig inverkan på gemenskapsindustrin och att återupprätta en situation som kännetecknas av effektiv konkurrens på gemenskapens marknad, inte att stoppa importen. Angående konkurrensen på gemenskapsmarknaden bör det påpekas att effekten av att införa antidumpningsåtgärder visserligen sannolikt skulle bli att priserna på exporten från Kina höjdes, men att de föreslagna åtgärderna inte är sådana att gemenskapsmarknaden skulle stängas för de kinesiska exportörerna, och att kinesiska produkter även fortsättningsvis skulle förekomma på marknaden.

(97)

Användare har hävdat att införandet av åtgärder skulle öka deras inköpskostnader vilket skulle kunna påverka företagens konkurrenskraft och hota deras tillverkning i gemenskapen. Det påtalades också att situationen skulle bli ännu svårare för de användare som inte kan växla från kinesiskt till europeiskt koks 80+ eftersom den enda lösningen för dem skulle vara att bära de merkostnader som antidumpningstullen innebär.

(98)

Undersökningen visade att koks 80+ utgör mellan 4 % och 8 % av den totala kostnaden vid stenullstillverkning, och 3–6 % av gjuteriernas totala kostnader. Även om importörerna skulle föra över hela tullkostnaderna på användarna skulle den antidumpningstull som föreslås höja produktionskostnaderna för såväl Rockwool som gjuterierna med högst ca 1 %.

(99)

Det bör dessutom noteras att om gemenskapsindustrin för koks 80+ reduceras eller försvinner skulle det tillgängliga utbudet också reduceras vilket skulle få negativa följder för användarna i gemenskapen, för vilka koks 80+ är av strategisk betydelse. En sådan utveckling skulle kunna innebära att försörjningen av koks 80+ i gemenskapen skulle bli helt beroende av den kinesiska produktionen som skulle få en dominerande ställning på gemenskapsmarknaden. Kommissionen anser att förekomsten av alternativa försörjningskällor är avgörande när det gäller att sörja för en tillfredsställande tillgång till råvaror.

(100)

Enligt vad kommissionen erfar beror det bristande exportutbudet av kinesiskt koks 80+ inte på antidumpningsförfarandet, utan på åtgärder som den kinesiska regeringen vidtagit för att begränsa exporten av bl.a. den berörda produkten. Exportskatten på koks 80+ höjdes den 1 juni 2007 från 5 % till 15 %. Om gemenskapsindustrin reduceras eller till och med försvinner skulle dessa problem kunna förvärras och medföra försörjningsproblem för användarindustrin. Undanröjandet av de illojala fördelar som dumpningen innebär är avsett att förhindra att gemenskapsindustrin försvagas ytterligare och bidra till att bibehålla ett stort urval försörjningskällor och till och med förstärka konkurrensen mellan de befintliga producenterna.

(101)

Den bevisning som kommissionen har i detta skede visar att koks 80+ endast utgör en marginell del av såväl stenullstillverkarnas som gjuteriernas totala kostnader och att effekterna av eventuella antidumpningsåtgärder på deras produktionskostnader därför sannolikt skulle bli begränsade. Det kan heller inte uteslutas att importörerna skulle kunna bära en del av kostnadsökningen eller att användarna skulle kunna föra över en del av eller hela kostnadsökningen på sina slutkunder. Kommissionen finner därför att det inte är sannolikt att en sådan antidumpningsåtgärd som den föreslagna skulle kunna få någon större inverkan på användarnas ekonomiska situation. Med hänsyn till den begränsade påverkan som en antidumpningsåtgärd skulle kunna få för användarnas kostnader är det osannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till nedläggningar. Effekterna för sysselsättningen inom användarindustrin väntas därmed inte bli betydande.

(102)

Införandet av åtgärder kan förväntas leda till att gemenskapsindustrin kan förbättra sin lönsamhet, vilket i sin tur får positiva effekter för konkurrensen på gemenskapsmarknaden. Med tanke på gemenskapsindustrins ogynnsamma ekonomiska situation finns det risk att gemenskapsindustrin stänger produktionsanläggningar och säger upp anställda om det inte införs åtgärder. Gemenskapsmarknaden skulle i så fall bli mer beroende av import.

(103)

För importörerna är negativa effekter i form av prisökningar visserligen sannolika, men deras omfattning kan minskas genom minskade marginaler eller genom att en del av ökningen förs över på användarindustrin.

(104)

För användarna skulle den antidumpningstull som föreslås få mycket begränsade effekter på deras produktionskostnader.

(105)

Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa åtgärder i det här fallet och att det ligger i gemenskapens intresse att tillämpa åtgärder.

(106)

Med hänsyn till slutsatserna avseende dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas för att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(107)

De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin. Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina produktionskostnader och uppnå en sådan sammanlagd vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som preliminärt använts för denna beräkning var 15,3 % av omsättningen, vilket motsvarar gemenskapsindustrins genomsnittliga vinstmarginal under 2003–2005.

(108)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det genomsnittliga importpriset – såsom detta fastställdes vid beräkningen av prisunderskridandet (se skäl 43) – och det icke-skadevållande priset för den likadana produkt som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att gemenskapsindustrins försäljningspris justerades för att återspegla den ovannämnda vinstmarginalen. Skillnaden, uttryckt i procent av det sammanlagda importvärdet cif, uppgick till 35,7 %, dvs. mindre än dumpningsmarginalen.

(109)

Eftersom ingen exporterande tillverkare från Kina begärt individuell behandling beräknades en enda landsomfattande nivå för undanröjande av skada för alla exportörer i Kina.

(110)

Mot denna bakgrund och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att en preliminär antidumpningstull bör införas på nivån för den lägsta dumpnings- och skademarginal som fastställts, i enlighet med regeln om lägsta tull.

(111)

Mot bakgrund av ovanstående bör den preliminära antidumpningstullen vara 35,7 %.

(112)

Antidumpningsåtgärder kan ta olika form, men syftet är alltid att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen. Efter undersökningsperioden har betydande prisökningar för import av den berörda produkten från Kina kunnat konstateras, och dessa har även legat över en skadevållande nivå. Därför, och med tanke på att denna marknad tidigare har kännetecknats av kraftigt fluktuerande priser, anses en tull i form av ett minimiimportpris vara den lämpligaste åtgärden i det här fallet. Med hjälp av ett minimiimportpris kan man säkra att den berörda produkten inte säljs till skadevållande priser, samtidigt som det inte gör att priserna höjs i onödan då de redan är tillräckligt höga. Ett minimiimportpris kan förväntas stabilisera marknaden eftersom det kommer att säkra en rimlig prisnivå för gemenskapsindustrin och göra så att den kan bedriva sin verksamhet på hållbara ekonomiska villkor, samtidigt som det utgör en referenspunkt för importörer och användare så att de kan planera sin näringsverksamhet i tillräckligt god tid.

(113)

Minimiimportprisets belopp har fastställts genom att skademarginalen tillämpats på de exportpriser som användes vid beräkningen av nivån för undanröjande av skadan under undersökningsperioden. Det minimiimportpris man fått fram genom denna beräkning är 227 euro per ton.

(114)

Såsom angetts i skäl 14 importeras koks 80+ enligt samma tullindelning som koks 80-. Det enda som skiljer dessa båda produkter åt är storleken, men de är avsedda för två olika industrier och framställs av olika tillverkare i gemenskapen. Syftet med denna förordning är endast att reglera importen av koks 80+ som har övergått till fri omsättning inom gemenskapen. Eftersom importen av koks 80– till viss del kan bestå av koks 80+ finns det anledning att se till att tullen på koks 80+ inte medför att tullsatsen felaktigt tillämpas på koks 80– i blandade partier.

(115)

Antidumpningstullen bör därför tillämpas på koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm som sänds i blandade partier innehållande både koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm och koks av stenkol i bitar av mindre storlekar, såvida det inte kan fastställas att mängden koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm inte utgör mer än 20 % av det blandade partiets nettotorrvikt. Mängden koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm som ingår i blandningar kan fastställas på grundval av prover i enlighet med artiklarna 68–70 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (9). Om mängden koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm fastställs på grundval av prover, skall urvalet ske i enlighet med standarden ISO 18238:2006.

(116)

Om det däremot visar sig att blandad koks av stenkol (koks 80+ och koks 80–) har övergått till fri omsättning inom gemenskapen enligt KN-nummer ex 2704 00 19 , och därefter siktas och säljs som koks 80+, kommer det att anses vara den berörda produkten och den omfattas då av bestämmelserna i denna förordning.

(117)

Kommissionen medger att innan något slutgiltigt beslut kan fattas måste ett antal faktorer analyseras ytterligare, t.ex. importvolym och priser, särskilt för år 2004, effekter av den kinesiska regeringens beslut nyligen om koksexport för gemenskapsmarknaden och världsmarknaden samt möjligheten att använda ett indexeringssystem för minimiimportpriset. De uppgifter som hittills inkommit och granskats i undersökningen visar dock tydligt att dumpning och skada förekommit, att det finns ett orsakssamband mellan den dumpade importen och skadan samt att det inte skulle vara emot gemenskapens intresse att införa åtgärder. Att det behövs mer information och en djupare analys av ovannämnda faktorer innan något slutgiltigt beslut fattas anses därför inte utgöra något hinder för att införa provisoriska åtgärder.

(118)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att de undersökningsresultat när det gäller införandet av tullar som redovisas i denna förordning är preliminära och kan komma att behöva ses över i samband med fastställandet av en eventuell slutgiltig tull.