EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32007R0557

Kommissionens förordning (EG) nr 557/2007 av den 23 maj 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1028/2006 om handelsnormer för ägg

EUT L 132, 24.5.2007, p. 5–20 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 30/06/2008; upphävd genom 32008R0589

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2007/557/oj

24.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 557/2007

av den 23 maj 2007

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1028/2006 om handelsnormer för ägg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1028/2006 av den 19 juni 2006 om handelsnormer för ägg (1), särskilt artikel 11, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1028/2006 fastställs de grundkrav som ägg måste uppfylla för att få saluföras i gemenskapen. Av tydlighetsskäl bör det fastställas nya tillämpningsföreskrifter för de kraven. Kommissionens förordning (EG) nr 2295/2003 av den 23 december 2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1907/90 om vissa handelsnormer för ägg (2) bör därför upphöra att gälla och ersättas med en ny förordning.

(2)

Ägg omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (4). Hänvisningar bör därför i den mån som det är möjligt göras till de övergripande förordningarna.

(3)

Det bör fastställas kvalitetsegenskaper för ägg av klass A för att garantera att det är ägg av hög kvalitet som levereras direkt till slutkonsumenten, och det bör fastställas kriterier som kan kontrolleras av inspektionsorgan. Kvalitetsegenskaperna bör grunda sig på standard nr 42 i FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) om saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av ägg med skal inom den internationella handeln mellan och till länder som är medlemmar i FN/ECE.

(4)

Om kalla ägg lämnas i rumstemperatur kan det leda till kondensation, vilket gör det lättare för bakterier att växa på skalet och troligen tränga in i ägget. Därför bör ägg helst lagras och transporteras i jämn temperatur och bör i allmänhet inte kylas innan de säljs till slutkonsumenten.

(5)

Ägg bör i allmänhet varken tvättas eller rengöras eftersom det kan skada äggskalet, som är ett effektivt skydd mot bakterieangrepp och som har en hel rad antimikrobiella egenskaper för ägget. Vissa metoder, till exempel behandling av ägg med ultraviolett strålning, bör dock inte betraktas som rengöring. Ägg av klass A bör dessutom inte tvättas på grund av risken för att skada de fysiska barriärerna, till exempel cuticulan, vid eller efter tvättning. Sådana skador kan leda både till att bakterier tränger genom skalen och till vattenförlust och därmed öka risken för konsumenterna, i synnerhet om de efterföljande torknings- och lagringsförhållandena inte är optimala.

(6)

Äggtvättningssystem som godkänts och som drivs under väl kontrollerade former används dock i vissa medlemsstater med goda resultat. Enligt det yttrande som den Europeiska byrån för livsmedelssäkerhet, den vetenskapliga panelen för biologiska faror, avgav på kommissionens begäran den 7 september 2005 när det gäller mikrobiologiska risker med att tvätta bordsägg (5), kan den äggtvättning som sker på vissa förpackningscentraler godtas ur hygiensynpunkt, under förutsättning att det bland annat tas fram riktlinjer för äggtvättningssystem.

(7)

Ägg av klass A bör klassificeras efter vikt, och det bör fastställas ett begränsat antal viktklasser och motsvarande tydliga beteckningar som minimimärkningskrav, vilket inte utesluter ytterligare frivillig märkning, förutsatt att kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (6) är uppfyllda.

(8)

Endast företag vars lokaler och tekniska utrustning lämpar sig för typen och omfattningen av den verksamhet de bedriver, och som följaktligen har möjlighet att hantera äggen korrekt, bör få tillstånd att som förpackningscentraler klassificera ägg efter kvalitetsklass och vikt.

(9)

Det bör fastställas maximala tidsfrister för klassificering, märkning och förpackning av ägg samt märkning av förpackningar för att underlätta kontrollerna enligt artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1028/2006.

(10)

Utöver det allmänna kravet att det skall vara möjligt att spåra livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen som är avsedda att eller kan förväntas ingå i ett livsmedel eller ett foder genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (7), bör det fastställas vilka uppgifter som i kontrollsyfte skall förekomma på transportförpackningar som innehåller ägg och på följedokumenten.

(11)

För att effektivt kunna utföra de kontroller som avses i artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1028/2006 bör äggen i de fall de levereras till en annan medlemsstat märkas med producentkoden på produktionsenheten. Enligt artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1028/2006 skall ägg av klass B märkas med antingen producentkoden och/eller med någon annan symbol om de saluförs i en annan medlemsstat. Det bör förtydligas att om det inte av enbart producentkoden tydligt framgår vilken kvalitetsklass äggen har bör ägg av klass B även märkas med en annan symbol.

(12)

Det bör fastställas hur den producentkod som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1028/2006 skall vara sammansatt. Det bör dessutom förtydligas att det kan medges undantag från kravet på att äggen skall märkas med producentkoden, om den tekniska märkningsutrustningen inte kan användas för att märka skadade eller smutsiga ägg.

(13)

Kännetecknen för de andra symboler som ägg av klass B kan märkas med enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1028/2006 bör fastställas.

(14)

Enligt artikel 2.2 b i rådets förordning (EEG) nr 1907/90 av den 26 juni 1990 om vissa handelsnormer för ägg (8) gällde märkningsbestämmelserna inte ägg som levererades direkt till livsmedelsindustrin för bearbetning. För att förbättra kontrollen av sådana leveranser bör medlemsstaterna medge undantag från märkningsbestämmelserna endast om aktörerna begär det. För att medlemsstaterna skall kunna medge sådana undantag bör det fastställas en rimlig övergångsperiod på ett år.

(15)

I direktiv 2000/13/EG fastställs allmänna regler för alla livsmedel som släpps ut på marknaden. Det bör dock fastställas vissa särskilda märkningskrav för förpackningar.

(16)

Enligt artikel 9 i direktiv 2000/13/EG skall datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) för ett livsmedel vara den dag fram till vilken livsmedlet vid rätt förvaring har kvar sina särskilda egenskaper. Av tydlighetsskäl bör detta datum fastställas till högst 28 dagar efter värpdagen.

(17)

Ägg får saluföras med en uppgift om att de är särskilt färska. Därför bör det fastställas en längsta tidsfrist för att sådana uppgifter skall få användas.

(18)

Ägg får saluföras med en uppgift om vilket foder värphönsen har fått. Det bör fastställas minimikrav för sådana uppgifter.

(19)

Vid lösviktsförsäljning av ägg bör viss information, som normalt står på förpackningen, finnas tillgänglig för konsumenten.

(20)

Utöver de allmänna hygienkraven för emballering och förpackning av livsmedel bör det fastställas några ytterligare krav för att minska risken för kvalitetsförsämring eller kontaminering av äggen under lagring och transport. Sådana normer bör grunda sig på standard nr 42 i FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE).

(21)

Industriägg lämpar sig inte som livsmedel. Förpackningar med sådana ägg bör därför vara försedda med särskilda banderoller eller etiketter så att de lätt kan identifieras.

(22)

Endast förpackningscentraler har lokaler och teknisk utrustning som lämpar sig för omförpackning av ägg. Omförpackning bör därför endast ske på förpackningscentraler.

(23)

Aktörer inom livsmedelsindustrin är skyldiga att säkerställa spårbarhet i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002. Producenter, uppsamlare och förpackningscentraler bör vara skyldiga att föra särskilda kompletterande journaler så att inpektionsorganen kan kontrollera att handelsnormerna har följts.

(24)

Det bör fastställas vilka metoder och kriterier som skall användas för kontroller.

(25)

Det bör kontrolleras att handelsnormerna har följts för ett parti som helhet, och det bör vara förbjudet att saluföra ett parti som inte följer normerna, såvida det inte kan bevisas att normerna har följts.

(26)

Det bör medges vissa toleranser vid kontrollen av om handelsnormerna har följts. Toleranserna bör skilja sig åt beroende på de olika kraven och försäljningsleden.

(27)

Tredjeländer kan ha andra krav än dem som fastställts för handeln med ägg i gemenskapen. För att underlätta export bör ägg som förpackas och är avsedda för export få uppfylla de kraven.

(28)

Det bör fastställas närmare bestämmelser om den utvärdering av likvärdighet som kommissionen skall göra på begäran av ett tredjeland för att bedöma huruvida det tredjelandets handelsnormer är likvärdiga med kraven i gemenskapslagstiftningen. Det bör fastställas märknings- och etiketteringskrav för ägg som importeras från tredjeland.

(29)

Kommissionen bör ha uppgifter om antalet registrerade värphönsplatser.

(30)

Medlemsstaterna bör rapportera betydande överträdelser av handelsnormerna så att andra medlemsstater, som kan vara berörda, kan varnas på lämpligt sätt.

(31)

Detaljhandeln i de franska utomeuropeiska departementen är delvis beroende av äggleveranser från den europeiska kontinenten. På grund av transporttiden och klimatförhållandena bör det för ägg som transporteras till de franska utomeuropeiska departementen ingås en särskild försörjningsöverenskommelse som gör det möjligt att skicka äggen kylda. Denna särskilda överenskommelse kan motiveras med den nuvarande bristen på tillräcklig lokal äggproduktionskapacitet. Tills det byggts upp tillräcklig lokal produktionskapacitet bör denna särskilda överenskommelse förlängas under en rimlig period.

(32)

Genom artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1028/2006 får medlemsstaterna medge undantag från kraven för ägg som producenten under vissa former säljer direkt till slutkonsumenten. För att beakta de särskilda förhållandena för saluföring av ägg i vissa regioner i Finland, bör producenternas försäljning till detaljhandelsföretag i de regionerna undantas från kraven i förordning (EG) nr 1028/2006 och i den här förordningen.

(33)

Medlemsstaterna bör se till att inhysning av värphöns i icke inredda burar förbjuds från och med den 1 januari 2012 i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 1999/74/EG (9). Kommissionen bör därför före dess utvärdera tillämpningen av de frivilliga märkningsbestämmelser som planeras när det gäller inredda burar för att undersöka om det finns behov av att göra denna märkning obligatorisk.

(34)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fjäderfäkött och ägg.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

Definitionerna i artikel 2 i förordning (EG) nr 1028/2006, i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 852/2004 och i punkt 5 och punkt 7.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004 skall tillämpas i förekommande fall.

I denna förordning gäller dessutom följande definitioner:

a)   förpackning: emballage som innehåller ägg av klass A eller B, med undantag för transportförpackningar och behållare med industriägg,

b)   lösviktsförsäljning: försäljning av ägg i detaljhandelsledet till slutkonsumenten, med undantag för ägg i förpackningar,

c)   uppsamlare: anläggningar som registrerats i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 för att samla in ägg från en producent för leverans till en förpackningscentral, till en marknad som uteslutande säljer till grossister vars företag är godkända som förpackningscentraler eller till livsmedelsindustrin och andra industrier än livsmedelsindustrin,

d)   sista försäljningsdag: ett datum före vilket ägget måste levereras till slutkonsumenten enligt punkt 3 i avsnitt X kapitel I i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004,

e)   livsmedelsindustri: anläggning som producerar äggprodukter avsedda att användas som livsmedel, med undantag för storkök,

f)   annan industri än livsmedelsindustri: företag som producerar produkter innehållande ägg som inte är avsedda att användas som livsmedel,

g)   storkök: de enheter som avses i artikel 1.2 i direktiv 2000/13/EG,

h)   industriägg: ägg som inte är avsedda att användas som livsmedel,

i)   parti: ägg i förpackningar eller i lösvikt från samma produktionsenhet eller förpackningscentral belägen på ett och samma ställe, i samma förpackning eller i lösvikt, med samma värpdag eller datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) eller förpackningsdag, samma produktionsmetod och, när det gäller kvalitets- och viktklassificerade ägg, samma kvalitets- och viktklass,

j)   omförpackning: fysisk överföring av ägg till en annan förpackning eller ommärkning av en förpackning innehållande ägg.

Artikel 2

Kvalitetsegenskaper för ägg

1.   Ägg av klass A skall ha följande kvalitetsegenskaper:

a)

Skal och hinnor: normala, rena och oskadade

b)

Luftblåsa: högst 6 millimeter hög, orörlig; blåsan i ägg som saluförs som ”extra” får endast vara 4 millimeter

c)

Äggula: vid genomlysning synlig endast som en skugga, utan tydliga konturer, flyttar sig endast något från mitten om ägget roteras och återgår till ursprungsläget

d)

Äggvita: klar, genomskinlig

e)

Cellkärna: inte synligt utvecklad

f)

Partiklar: fri från främmande partiklar

g)

Lukt: fri från främmande lukt

2.   Ägg av klass A får varken före eller efter klassificering tvättas eller på annat sätt rengöras, om inte annat följer av artikel 3.

3.   Ägg av klass A får inte behandlas i konserverande syfte eller kylas i lokaler eller anläggningar där temperaturen på artificiellt sätt hålls under + 5 °C. Ägg som har hållits vid en lägre temperatur än + 5 °C under transport i högst 24 timmar eller i detaljhandelslokaler eller sidobyggnader till dessa i högst 72 timmar skall emellertid inte betraktas som kylda.

4.   Ägg av klass B är ägg som inte har de kvalitetsegenskaper som anges i punkt 1. Ägg av klass A som inte längre har de egenskaperna får klassificeras om till klass B.

Artikel 3

Tvättade ägg

1.   Medlemsstater som den 1 juni 2003 tillät förpackningscentraler att tvätta ägg får fortsätta att utfärda tillstånd för förpackningscentraler att tvätta ägg, under förutsättning att förpackningscentralerna följer de nationella riktlinjerna för äggtvättningssystem. Tvättade ägg får endast saluföras i medlemsstater som har utfärdat sådana tillstånd.

2.   De medlemsstater som avses i punkt 1 skall uppmuntra utarbetandet av nationella riktlinjer för god praxis när det gäller äggtvättningssystem för aktörer inom livsmedelsindustrin i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 852/2004.

Artikel 4

Viktklassificering av ägg av klass A

1.   Ägg av klass A skall indelas i följande viktklasser:

a)

XL – mycket stora: 73 g eller mer.

b)

L – stora: 63 till < 73 g.

c)

M – medelstora: 53 till < 63 g.

d)

S – små: under 53 g.

2.   Viktklassen skall anges med respektive bokstav eller beteckning i enlighet med punkt 1 eller med dessa i kombination, eventuellt med angivande av aktuellt viktintervall. Ytterligare uppgifter får anges, under förutsättning att de inte kan förväxlas med de bokstäver eller beteckningar som anges i punkt 1 och att de överensstämmer med direktiv 2000/13/EG.

3.   Om ägg av klass A som tillhör olika viktklasser förpackas i samma förpackning, skall – med avvikelse från vad som sägs i punkt 1 – äggens minsta nettovikt i gram anges liksom ”Ägg av olika storlekar” eller beteckningar med motsvarande innebörd på förpackningens utsida.

Artikel 5

Godkännande av förpackningscentraler

1.   Endast företag som uppfyller villkoren i denna artikel får godkännas som förpackningscentraler i den mening som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1028/2006.

2.   Den behöriga myndigheten skall tilldela förpackningscentralen en kod som inleds med landskoden för den berörda medlemsstaten enligt punkt 2.2 i bilagan till kommissionens direktiv 2002/4/EG (10).

3.   Förpackningscentraler skall ha den tekniska utrustning som krävs för att garantera att äggen hanteras korrekt. Den skall omfatta följande, beroende på vad som är lämpligt:

a)

Lämplig och automatiskt eller ständigt bemannad genomlysningsapparatur för kvalitetskontroll av varje enskilt ägg, eller annan lämplig utrustning.

b)

Anordningar för mätning av luftblåsans höjd.

c)

Utrustning för klassificering av äggen efter vikt.

d)

En eller flera justerade vågar för vägning av äggen.

e)

Utrustning för märkning av äggen.

Artikel 6

Tidsgräns för klassificering, märkning och förpackning av ägg samt märkning av förpackningar

1.   Ägg skall klassificeras, märkas och förpackas senast tio dagar efter värpdagen.

2.   Ägg som saluförs enligt artikel 14 skall klassificeras, märkas och förpackas senast fyra dagar efter värpdagen.

3.   Märkningen med det datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) som avses i artikel 12.1 d skall göras vid förpackningstillfället i enlighet med artikel 9.2 i direktiv 2000/13/EG.

Artikel 7

Information på transportförpackning

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 skall varje transportförpackning innehållande ägg identifieras av producenten på produktionsenheten med

a)

producentens namn och adress,

b)

producentkod,

c)

antalet ägg och/eller deras vikt,

d)

värpdag eller värpperiod,

e)

avsändningsdag.

När det gäller förpackningscentraler som får leveranser av oförpackade ägg från sina egna produktionsenheter, belägna på samma ställe, får märkningen av transportförpackningen göras på förpackningscentralen.

2.   De uppgifter som avses i punkt 1 skall finnas på transportförpackningen och i följehandlingarna. De olika aktörer till vilka äggen levereras skall behålla en kopia av följehandlingarna. Den förpackningscentral som klassificerar äggen skall behålla originalen till följehandlingarna.

Om de partier som en uppsamlare tar emot delas upp för leverans till fler än en aktör kan följehandlingarna bytas ut mot lämpliga etiketter för transportbehållare, under förutsättning att etiketterna innehåller de uppgifter som avses i punkt 1.

3.   De uppgifter som avses i punkt 1 och som skall finnas på transportförpackningen får inte ändras och skall finnas kvar på transportförpackningen tills äggen tas ur för omedelbar klassificering, märkning och förpackning.

Artikel 8

Märkning av ägg avsedda för leverans över landsgränser

1.   Ägg som levereras från en produktionsenhet till en uppsamlare, en förpackningscentral eller en annan industri än en livsmedelsindustri i en annan medlemsstat, skall märkas med producentkoden innan de lämnar produktionsenheten.

2.   Den medlemsstat där produktionen sker får medge undantag från kravet i punkt 1, under förutsättning att producenten har slutit ett leveransavtal med en förpackningscentral i en annan medlemsstat om att märkningen skall ske i enlighet med den här förordningen. Ett sådant undantag får medges endast om båda de berörda aktörerna begär det och efter ett skriftligt förhandsgodkännande från den medlemsstat där förpackningscentralen är belägen. I så fall skall en kopia av leveransavtalet åtfölja transporten.

3.   Löptiden för de leveransavtal som avses i punkt 2 får inte vara kortare än en månad.

4.   De inspektionsorgan som avses i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1028/2006 i de berörda medlemsstaterna, och i eventuella transitmedlemsstater, skall underrättas innan det medges undantag enligt punkt 2.

5.   Ägg av klass B som saluförs i en annan medlemsstat skall märkas i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1028/2006 och i lämpliga fall förses med en symbol enligt artikel 10 i den här förordningen så att de lätt kan särskiljas från ägg av klass A.

Artikel 9

Producentkod

1.   Producentkoden skall bestå av de koder och bokstäver som anges i punkt 2 i bilagan till direktiv 2002/4/EG. Den skall vara väl synlig och klart läslig och minst 2 millimeter hög.

2.   Om det av tekniska skäl inte är möjligt att märka skadade eller smutsiga ägg skall märkning med producentkoden inte vara obligatorisk; detta skall dock inte påverka tillämpningen av artikel 4.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 1028/2006.

Artikel 10

Symboler på ägg av klass B

Den symbol som avses i artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1028/2006 skall utgöras av en cirkel med en diameter på minst 12 millimeter runt bokstaven B som skall vara minst fem millimeter hög, eller en väl synlig färgfläck med en diameter på minst fem millimeter.

Artikel 11

Märkning av ägg som levereras direkt till livsmedelsindustrin

1.   Märkningsskyldigheten enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1028/2006 skall till och med den 30 juni 2008 inte gälla för ägg som produceras i gemenskapen och som en enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 godkänd aktör inom livsmedelsindustrin själv samlar upp direkt från sina vanliga leverantörer. I så fall skall hela ansvaret för leveransen ligga hos aktören inom livsmedelsindustrin, som också åtar sig att endast använda äggen för bearbetning.

2.   Från och med den 1 juli 2008 får medlemsstaterna, om aktörerna begär det, medge undantag från märkningsskyldigheten enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1028/2006 om ägg levereras direkt från en produktionsenhet till livsmedelsindustrin.

Artikel 12

Märkning av förpackningar

1.   Förpackningar med ägg av klass A skall på utsidan vara märkta väl synligt och klart läsligt med

a)

förpackningscentralens kod,

b)

kvalitetsklass; förpackningar skall identifieras antingen med enbart orden ”klass A” eller bokstaven ”A” eller i kombination med ordet ”färska”,

c)

viktklass i enlighet med artikel 4.2 i denna förordning,

d)

datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) i enlighet med artikel 13 i denna förordning,

e)

orden ”tvättade ägg” för ägg som tvättats i enlighet med artikel 3 i denna förordning,

f)

uppgifter som rekommenderar konsumenten att förvara äggen kallt efter inköpet, som en speciell förvaringsanvisning i enlighet med artikel 3.1.6 i direktiv 2000/13/EG.

2.   Utöver vad som krävs enligt punkt 1, skall förpackningar med ägg av klass A på utsidan vara märkta väl synligt och klart läsligt med produktionsmetoden.

Endast följande beteckningar får användas för att identifiera produktionsmetoden

a)

för konventionella produktionsmetoder, beteckningarna i del A i bilaga I, dock endast om kraven i bilaga II är uppfyllda,

b)

för ekologisk produktion, beteckningarna i artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 (11).

Innebörden av producentkoden skall förklaras på eller inuti förpackningen.

Om värphönsen hålls i produktionssystem som uppfyller kraven i kapitel III i direktiv 1999/74/EG får identifieringen av produktionsmetoden kompletteras med en av de beteckningar som anges i del B i bilaga I till den här förordningen.

3.   Bestämmelserna i punkt 2 skall inte påverka tillämpningen av nationella tekniska bestämmelser som är mer vittgående än de lägsta krav som anges i bilaga II, och som endast gäller för producenter i den berörda medlemsstaten, förutsatt att de är förenliga med gemenskapsrätten.

4.   Förpackningar med ägg av klass B skall på utsidan vara märkta väl synligt och klart läsligt med

a)

förpackningscentralens kod,

b)

kvalitetsklass; förpackningarna skall identifieras med antingen orden ”klass B” eller bokstaven ”B”,

c)

förpackningsdag.

5.   Medlemsstaterna får, för ägg som producerats inom deras territorium, kräva att etiketterna sätts fast på ett sådant sätt att de måste brytas när förpackningarna öppnas.

Artikel 13

Uppgift om datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum)

Det datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) som avses i artikel 3.1.5 i direktiv 2000/13/EG får som längst vara 28 dagar efter värpdagen. Om värpperiod anges skall bäst före-datum fastställas från och med den dag då perioden inleds.

Artikel 14

Förpackningar märkta med ”extra”

1.   Orden ”extra” eller ”extra färska” får användas som kompletterande kvalitetsbeteckning på förpackningar med ägg av klass A till och med den nionde dagen efter värpdagen.

2.   Om de beteckningar som avses i punkt 1 används skall värpdagen och tidsfristen nio dagar anges väl synligt och klart läsligt på förpackningen.

Artikel 15

Uppgift om värphönsfoder

Om en uppgift om vilken typ av foder värphönsen har fått används skall följande minimikrav gälla:

a)

Märkning med spannmål som ingrediens i fodret får endast göras om spannmål utgör minst 60 viktprocent av foderblandningen, varav högst 15 procent får vara biprodukter från spannmålsproduktion.

b)

Om det hänvisas till särskilda spannmålsslag skall det aktuella spannmålsslaget utgöra minst 30 procent av foderblandningen; detta påverkar dock inte det minimiinnehåll på 60 viktprocent som avses i punkt a. I de fall då flera spannmålsslag nämns skall var och en av dessa utgöra minst fem procent av foderblandningen.

Artikel 16

Information om ägg vid lösviktsförsäljning

Vid lösviktsförsäljning av ägg, skall följande information finnas väl synlig och klart läslig för konsumenten:

a)

kvalitetsklass,

b)

viktklass i enlighet med artikel 4,

c)

uppgift om produktionsmetod enligt artikel 12.2,

d)

en förklaring av innebörden av producentkoden,

e)

datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum).

Artikel 17

Förpackningens kvalitet

Förpackningar skall vara stöthållfasta, torra, rena och i gott skick samt vara framställda av material som skyddar äggen mot främmande lukt och risken för kvalitetsförsämring; detta skall dock inte påverka tillämpningen av kraven i kapitel X i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004.

Artikel 18

Industriägg

Industriägg skall saluföras i förpackningar med röd banderoll eller etikett.

Banderollerna eller etiketterna skall märkas med

a)

namn och adress för den aktör för vilken äggen är avsedda,

b)

namn och adress för den aktör som har levererat äggen,

c)

märkningen ”INDUSTRIÄGG”, skriven med 2 centimeter höga versaler, och märkningen ”olämpliga som livsmedel”, skriven med minst 8 millimeter höga bokstäver.

Artikel 19

Omförpackning

Förpackade ägg av klass A får endast omförpackas av förpackningscentraler. Varje förpackning får endast innehålla ägg från ett och samma parti.

Artikel 20

Journaler som producenterna skall föra

1.   Producenterna skall föra journaler över produktionsmetoder som för varje system anger

a)

insättningsdag, åldern vid insättningen och antalet värphönor,

b)

antalet hönor som eliminerats samt datum för detta,

c)

den dagliga äggproduktionen,

d)

antalet ägg och/eller vikten på de ägg som sålts eller levererats på annat sätt per dag,

e)

köparens namn och adress.

2.   I de fall uppgift om vilken typ av foder som värphönorna har fått anges i enlighet med artikel 15 i den här förordningen skall producenterna, utan att det påverkar kraven i del A.III i bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004, journalföra följande uppgifter av vilka det för varje typ av foder skall framgå

a)

vilka kvantiteter foder och vilken typ av foder som levereras till anläggningen eller blandas där,

b)

den dag då fodret levererades.

3.   Om en producent använder olika produktionsmetoder på en och samma produktionsenhet skall de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 delas upp efter hönshus.

4.   Vid tillämpning av denna artikel får producenter, i stället för att journalföra inköp och leveranser, samla fakturor eller följesedlar som innehåller de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2.

Artikel 21

Journaler som uppsamlarna skall föra

1.   Uppsamlare skall för varje produktionsmetod och dag separat journalföra följande:

a)

Antalet uppsamlade ägg per producent, med uppgift om namn, adress och producentkod samt värpdag eller värpperiod.

b)

Antalet ägg som levererats till berörda förpackningscentraler, uppdelade per producent, med uppgift om namn, adress och förpackningscentralens kod samt värpdag eller värpperiod.

2.   Vid tillämpning av denna artikel får uppsamlare, i stället för att journalföra inköp och leveranser, samla fakturor eller följesedlar som innehåller de uppgifter som anges i punkt 1.

Artikel 22

Journaler som förpackningscentralerna skall föra

1.   Förpackningscentralerna skall för varje produktionsmetod och dag separat journalföra följande:

a)

Antalet oklassificerade ägg som mottagits från varje producent, med uppgift om producentens namn, adress och producentkod samt värpdag eller värpperiod.

b)

Efter klassificering, antalet ägg i respektive kvalitets- och viktklass.

c)

Antalet klassificerade ägg som mottagits från andra förpackningscentraler, med uppgift om dessa förpackningscentralers kod och datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum).

d)

Antalet oklassificerade ägg som levererats till andra förpackningscentraler, uppdelade per producent, med uppgift om dessa förpackningscentralers kod samt värpdag eller värpperiod.

e)

Antal levererade ägg och/eller vikten på dessa, uppdelat på kvalitets- och viktklasser; på förpackningsdag för ägg av klass B eller datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) för ägg av klass A och på köpare, med uppgift om köparens namn och adress.

Förpackningscentralerna skall uppdatera sina journaler för de fysiska lagren varje vecka.

2.   I de fall då ägg av klass A och förpackningar med sådana ägg märks i enlighet med artikel 15 med uppgift om vilken typ av foder som värphönsen har fått skall de förpackningscentraler som använder sådan märkning journalföra dessa uppgifter separat i enlighet med punkt 1.

3.   Vid tillämpning av denna artikel får förpackningscentraler, i stället för att journalföra inköp och leveranser, samla fakturor eller följesedlar som innehåller de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2.

Artikel 23

Tidsfrister för journalföring

De journaler, fakturor och följesedlar som avses i artikel 7.2 samt artiklarna 20, 21, och 22 skall sparas i minst tolv månader från det att de skapades.

Artikel 24

Kontroll av aktörer

1.   Förutom stickprovskontroller skall aktörer kontrolleras med en frekvens som inspektionsorganen fastställer på grundval av en riskanalys i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1028/2006, varvid åtminstone följande faktorer skall beaktas:

a)

Resultaten från tidigare kontroller.

b)

Graden av komplexitet hos de försäljningskanaler äggen passerar.

c)

Graden av uppdelning i produktions- eller förpackningsanläggningen.

d)

Hur stora kvantiteter som produceras eller förpackas.

e)

Väsentliga förändringar – jämfört med tidigare år – avseende typen av producerade eller behandlade ägg eller saluföringssätt.

2.   Kontrollerna skall utföras med jämna mellanrum och utan förvarning. De journaler som avses i artiklarna 20, 21 och 22 skall ställas till inspektionsorganens förfogande så fort de begär det.

Artikel 25

Beslut om att bestämmelserna inte har följts

1.   Inspektionsorganens beslut till följd av de kontroller som avses i artikel 24 om att bestämmelserna i denna förordning inte har följts, skall avse hela det parti som har kontrollerats.

2.   Om det vid kontroll konstateras att ett parti inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning skall inspektionsorganet förbjuda saluförande av partiet, eller om partiet kommer från ett tredjeland, import av partiet, om det inte kan styrkas att partiet har iordningställts så att det uppfyller kraven i denna förordning.

3.   Det inspektionsorgan som genomfört kontrollen skall förvissa sig om att det icke godkända partiet är iordningställt eller är under iordningställande i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 26

Toleranser vid kvalitetsdefekter

1.   Vid kontroll av ett parti ägg av klass A skall följande toleranser medges:

a)

Vid förpackningscentralen, färdiga för avsändning: 5 % ägg med kvalitetsdefekter.

b)

I övriga handelsled: 7 % ägg med kvalitetsdefekter.

2.   För ägg som saluförs som ”extra” eller ”extra färska” medges inga toleranser när det gäller luftblåsans höjd, vare sig vid förpackningstillfället eller vid importen.

3.   Om det kontrollerade partiet innehåller färre ägg än 180 skall de procenttal som anges i punkt 1 fördubblas.

Artikel 27

Toleranser avseende äggens vikt

1.   Med undantag för det fall som avses i artikel 4.3, skall det vid kontroll av ett parti ägg av klass A medges en tolerans med hänsyn till vikten per ägg. Ett sådant parti får innehålla högst 10 % ägg av angränsande viktklasser till den på förpackningen angivna viktklassen, men högst 5 % ägg av närmast lägre viktklass.

2.   Om det kontrollerade partiet innehåller färre ägg än 180 skall de procenttal som anges i punkt 1 fördubblas.

Artikel 28

Toleranser avseende äggens märkning

Vid kontroll av partier och förpackningar får högst 20 % av äggen ha oläslig märkning.

Artikel 29

Ägg för export till tredjeländer

Ägg som förpackas och är avsedda för export får iordningställas så att de överensstämmer med andra krav än dem som fastställs i förordning (EG) nr 1028/2006 och i den här förordningen när det gäller kvalitet, märkning och etikettering, eller med ytterligare krav.

Artikel 30

Importerade ägg

1.   En utvärdering av likvärdighet enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1028/2006 skall omfatta en bedömning av huruvida kraven i den här förordningen faktiskt är uppfyllda av aktörerna i det berörda tredjelandet. Den skall uppdateras regelbundet.

Kommissionen skall offentliggöra resultatet av utvärderingen i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Ägg som importeras från tredjeländer skall märkas klart och läsligt i ursprungslandet i enlighet med standarden ISO 3166 för landskoder.

3.   Förpackningar med ägg som importerats från länder som inte ger tillräckliga garantier för att de bestämmelser som tillämpas är likvärdiga med bestämmelserna enligt artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1028/2006 skall på utsidan vara märkta väl synligt och klart läsligt med

a)

ursprungslandet,

b)

produktionsmetod: ”ej gemenskapsnorm”.

Artikel 31

Rapportering

Före den 1 april varje år skall varje medlemsstat på elektronisk väg underrätta kommissionen om antalet produktionsenheter, uppdelade efter produktionsmetod, och anläggningens högsta kapacitet mätt i antalet fåglar närvarande vid en och samma tidpunkt.

Artikel 32

Anmälan av överträdelser

Medlemsstaterna skall inom fem arbetsdagar underrätta kommissionen på elektronisk väg om eventuella överträdelser, eller allvarliga misstankar om överträdelser, som inspektionsorganen har konstaterat och som skulle kunna påverka handeln med ägg inom gemenskapen. Handeln inom gemenskapen anses påverkas särskilt om aktörer som producerar eller saluför ägg i en annan medlemsstat begår allvarliga överträdelser.

Artikel 33

Undantag för de franska utomeuropeiska departementen

1.   Med avvikelse från artikel 2.3 får ägg avsedda för försäljning inom detaljhandeln i de franska utomeuropeiska departementen levereras kylda till de departementen. I det fallet får sista försäljningsdag förlängas till 33 dagar.

2.   I det fall som avses i punkt 1 skall utsidan på förpackningen, utöver de uppgifter som krävs enligt artiklarna 12 och 16, märkas med texten ”kylda ägg” samt uppgifter om kylning.

Det särskiljande märket för ”kylda ägg” skall vara en liksidig triangel med minst 10 millimeter långa sidor.

Artikel 34

Undantag för vissa regioner i Finland

Kraven i förordning (EG) nr 1028/2006 och i den här förordningen skall inte gälla för ägg som producenten säljer direkt till detaljhandelsföretag i de regioner som förtecknas i bilaga III. Produktionsmetoden måste dock anges i enlighet med artiklarna 12.2 och 16 c i den här förordningen.

Artikel 35

Utvärdering av användningen av viss frivillig märkning

Kommissionen skall senast den 31 december 2009 utvärdera användningen av frivillig märkning enligt artikel 12.2 sista stycket för att om så behövs göra den obligatorisk.

Artikel 36

Upphävande

Förordning (EG) nr 2295/2003 skall upphöra att gälla från och med den 1 juli 2007.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till denna förordning och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 37

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 juli 2007.

Artikel 33 skall tillämpas till och med den 30 juni 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 maj 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 186, 7.7.2006, s. 1.

(2)  EUT L 340, 24.12.2003, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2001/2006 (EUT L 379, 28.12.2006, s. 39).

(3)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(4)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(5)  EFSA Journal (2005) 269, 1-39.

(6)  EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2006/142/EG (EUT L 368, 23.12.2006, s. 110).

(7)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 575/2006 (EUT L 100, 8.4.2006, s. 3).

(8)  EGT L 173, 6.7.1990, s. 5. Förordningen upphävdes genom förordning (EG) nr 1028/2006 med verkan från och med den 1 juli 2007.

(9)  EGT L 203, 3.8.1999, s. 53. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(10)  EGT L 30, 31.1.2002, s. 44.

(11)  EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.


BILAGA I

DEL A

Beteckningar enligt artikel 12.2 a

Språkkod

1

2

3

BG

”яйца от кокошки – свободно отглеждане на открито”

”яйца от кокошки – подово отглеждане”

”яйца от кокошки – клетъчно отглеждане”

ES

”Huevos de gallinas camperas”

”Huevos de gallinas criadas en el suelo”

”Huevos de gallinas criadas en jaula”

CS

”Vejce nosnic ve volném výběhu”

”Vejce nosnic v halách”

”Vejce nosnic v klecích”

DA

”Frilandsæg”

”Skrabeæg”

”Buræg”

DE

”Eier aus Freilandhaltung”

”Eier aus Bodenhaltung”

”Eier aus Käfighaltung”

ET

”Vabalt peetavate kanade munad”

”Õrrekanade munad”

”Puuris peetavate kanade munad”

EL

”Αυγά ελεύθερης βοσκής”

”Αυγά αχυρώνα ή αυγά στρωμνής”

”Αυγά κλωβοστοιχίας”

EN

”Free range eggs”

”Barn eggs”

”Eggs from caged hens”

FR

”Oeufs de poules élevées en plein air”

”Oeufs de poules élevées au sol”

”Oeufs de poules élevées en cage”

GA

”Uibheacha saor-raoin”

”Uibheacha sciobáil”

”Uibheacha ó chearca chúbarnaí”

IT

”Uova da allevamento all'aperto”

”Uova da allevamento a terra”

”Uova da allevamento in gabbie”

LV

”Brīvās turēšanas apstākļos dētās olas”

”Kūtī dētas olas”

”Sprostos dētas olas”

LT

”Laisvai laikomų vištų kiaušiniai”

”Ant kraiko laikomų vištų kiaušiniai”

”Narvuose laikomų vištų kiaušiniai”

HU

”Szabad tartásban termelt tojás”

”Alternatív tartásban termelt tojás”

”Ketreces tartásból származó tojás”

MT

”Bajd tat-tiġieg imrobbija barra”

”Bajd tat-tiġieġ imrobbija ma’l-art”

”Bajd tat-tiġieġ imrobbija filgaġeġ”

NL

”Eieren van hennen met vrije uitloop”

”Scharreleieren”

”Kooieieren”

PL

”Jaja z chowu na wolnym wybiegu”

”Jaja z chowu ściółkowego”

”Jaja z chowu klatkowego”

PT

”Ovos de galinhas criadas ao ar livre”

”Ovos de galinhas criadas no solo”

”Ovos de galinhas criadas em gaiolas”

RO

”Ouă de găini crescute în aer liber”

”Ouă de găini crescute în hale la sol”

”Ouă de găini crescute în baterii”

SK

”Vajcia z chovu na voľnom výbehu”

”Vajcia z podostieľkového chovu”

”Vajcia z klietkového chovu”

SL

”Jajca iz proste reje”

”Jajca iz hlevske reje”

”Jajca iz baterijske reje”

FI

”Ulkokanojen munia”

”Lattiakanojen munia”

”Häkkikanojen munia”

SV

”Ägg från utehöns”

”Ägg från frigående höns inomhus”

”Ägg från burhöns”


DEL B

Beteckningar enligt artikel 12.2 fjärde stycket

Språkkod

 

BG

”уголемени клетки”

ES

”Jaulas acondicionadas”

CS

”Obohacené klece”

DA

”Stimulusberigede bure”

DE

”ausgestalteter Käfig”

ET

”Täiustatud puurid”

EL

”Αναβαθμισμένοι/Διευθετημένοι κλωβοί”

EN

”Enriched cages”

FR

”Cages aménagées”

GA

”Cásanna Saibhrithe”

IT

”Gabbie attrezzate”

LV

”Uzlaboti būri”

LT

”Pagerinti narveliai”

HU

”Feljavított ketrecek”

MT

”Gaġġeg arrikkiti”

NL

”Aangepaste kooi” of ”Verrijkte kooi”

PL

”Klatki ulepszone”

PT

”Gaiolas melhoradas”

RO

”Cuști îmbunătățite”

SK

”Obohatené klietky”

SL

”Obogatene kletke”

FI

”Varustellut häkit”

SV

”Inredd bur”


BILAGA II

Minimikrav för olika äggproduktionsmetoder

1.

”Ägg från utehöns” skall vara producerade i produktionssystem som minst uppfyller kraven i artikel 4 i direktiv 1999/74/EG.

Följande krav skall vara uppfyllda:

(a)

Hönsen skall under dagtid oavbrutet ha tillgång till en rastgård utomhus. Detta krav hindrar dock inte att en producent begränsar tillträdet under en begränsad tid under morgontimmarna i enlighet med sedvanligt god lantbrukspraxis, inbegripet god djurhållning.

Vid andra restriktioner, inklusive veterinära restriktioner som vidtas enligt gemenskapsrätten för att skydda människors och djurs hälsa och som medför att hönsens tillträde till rastgårdar utomhus begränsas, får ägg fortsätta att saluföras som ”ägg från utehöns” under restriktionstiden, dock under högst tolv veckor.

(b)

Rastgården skall huvudsakligen vara täckt med växtlighet och får inte användas för andra ändamål än som rastgård, med undantag för rastgårdar i fruktträdgårdar, på skogsmark eller, om de behöriga myndigheterna tillåter detta, på betesmark.

(c)

Beläggningsgraden i rastgården får inte vara mer än 2 500 höns per hektar som hönsen har tillgång till eller en höna per 4 kvadratmeter. Där minst 10 kvadratmeter finns tillgängligt per höna och där växling tillämpas och hönsen får fri tillgång till hela området under hela flockens liv, måste dock varje inhägnat område som används ge varje höna minst 2,5 kvadratmeter.

(d)

Rastgården får inte sträcka sig mer än 150 meter från närmaste öppning i hönshuset. Rastgården får dock sträcka sig upp till 350 meter från närmaste öppning under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal skydd enligt artikel 4.1.3 b ii i direktiv 1999/74/EG – minst fyra per hektar – jämnt fördelade över hela rastgården.

2.

”Ägg från frigående höns inomhus” skall vara producerade i produktionssystem som minst uppfyller kraven i artikel 4 i direktiv 1999/74/EG.

3.

”Ägg från burhöns” skall vara producerade i produktionssystem som minst uppfyller

kraven i artikel 5 i direktiv 1999/74/EG till och med den 31 december 2011, eller

kraven i artikel 6 i direktiv 1999/74/EG.

4.

Medlemsstaterna får medge undantag från punkterna 1 och 2 i denna bilaga för anläggningar med färre än 350 värphöns eller avelsvärphöns när det gäller de krav som avses i artikel 4.1 punkterna 1 d andra meningen, 1 e, 2, 3 a i och 3 b i i direktiv 1999/74/EG.


BILAGA III

De finska regioner som avses i artikel 34

Länen

Lappland,

Uleåborg,

landskapen Norra Karelen och Norra Savolax i Östra Finlands län,

Åland.


BILAGA IV

Jämförelsetabell (som avses i artikel 36)

Förordning (EG) nr 2295/2003

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 5

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 2.1, 2.2 och 2.3

Artikel 6

Artikel 2.4

Artikel 7

Artikel 4

Artikel 8.1—8.4

Artikel 6

Artikel 8.5

Artikel 8

Artikel 8.6

Artikel 8.7

Artikel 11

Artikel 9

Artikel 13

Artikel 10

Artikel 12.4 c

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 14

Artikel 13.1 och 13.3

Artikel 12

Artikel 13.2

Artikel 16

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 15

Artikel 16

Artikel 30

Artikel 17

Artikel 12

Artikel 18

Artikel 19

Artikel 18

Artikel 20

Artikel 14

Artikel 21

Artikel 19

Artikel 22

Artikel 2.4

Artikel 23

Artikel 24

Artikel 20

Artikel 25.1, 25.2 och 25.3

Artikel 21

Artikel 25.4

Artikel 24

Artikel 26

Artikel 23

Artikel 27

Artikel 7.2 och artikel 22

Artikel 28

Artikel 29

Artikel 32

Artikel 30

Artikel 31

Artikel 32

Artikel 33

Artikel 26

Artikel 34

Artikel 27

Artikel 35

Artikel 4

Artikel 36

Artikel 17

Artikel 37

Artikel 38

Artikel 36

Artikel 39

Artikel 37

BILAGA I

BILAGA II

BILAGA I

BILAGA III

BILAGA II

BILAGA IV

Artikel 15

BILAGA V


Top