7.11.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/196

(1)

Den 12 november 2003 inkom till kommissionen en besvärsskrivelse från en tysk konkurrent till Magog om att statligt stöd enligt uppgift beviljats till förmån för Schiefergruben Magog GmbH & Co. KG (”Magog”). Kommissionen begärde den 25 november 2003 upplysningar från Tyskland i ärendet, vilka inkom genom en skrivelse av den 4 mars 2004, som diariefördes samma dag.

(2)

Den 6 oktober 2004 inledde kommissionen det formella granskningsförfarandet med avseende på stödet i fråga. Kommissionens beslut att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat alla berörda parter att inkomma med sina synpunkter på det förmodade stödet. Med anledning härav inkom den 14 december 2004 genom en skrivelse, som diariefördes den 16 december 2004, kommentarer från Rathscheck Schiefer und Dach-Systeme KG, I.B. Rathscheck Söhne KG Moselschiefer-Bergwerke och Theis–Böger GmbH (”Rathscheck och Theis–Böger”) och genom en skrivelse av den 7 december 2004, som diariefördes den 13 december 2004, ett yttrande från tredje man som vill förbli anonym.

(3)

Yttrandena översändes till Tyskland genom skrivelser av den 3 januari 2005 och den 7 juli 2005. Tyskland svarade genom en skrivelse av den 11 mars 2005, som diariefördes samma dag, och en skrivelse av den 31 augusti 2005, som diariefördes den 1 september 2005.

(4)

Tyskland svarade på inledandet av det formella granskningsförfarandet genom en skrivelse av den 6 december 2004, som diariefördes den 13 december 2004. Kommissionen begärde den 5 oktober 2005 kompletterande upplysningar, som Tyskland lämnade genom en skrivelse av den 15 november 2005, diarieförd den 16 november 2005. Bilagorna lämnades genom en skrivelse av den 18 november 2005, som diariefördes den 24 november 2005. Genom en skrivelse av den 21 december 2005, som diariefördes samma dag, lämnade Tyskland kompletterande upplysningar.

(5)

Det stödmottagande företaget Magog med säte i Bad Fredeburg, Nordrhein-Westfalen, arbetar med skifferproduktion. Företaget hade 43 anställda år 2002, och balansomslutningen understeg fem miljoner euro. Då företaget är fristående skall det betraktas som ett litet företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (3).

(6)

På förslag av Westfälischer Schieferverband e.V. lämnade delstaten Nordrhein-Westfalen åren 2002 och 2003 stöd till ett projekt för att utveckla ett nytt förfarande för att tillverka takskiffer, kallat ”Utveckling och provning av datorstödd robotiserad produktion av takskiffer”. Projektet genomfördes av Magog, som är medlem av Westfälischer Schieferverband, i samarbete med en högskola för ekonomi och teknik.

(7)

Enligt uppgift från Tyskland var målet med projektet att utveckla en innovativ teknik för att bearbeta takskiffer i syfte att minska hälsoriskerna för de anställda. Den dittills i huvudsak manuella bearbetningen av takskiffer var fysiskt påfrestande för de anställda. Enligt Tysklands synsätt bidrog projektet i hög grad till att förbättra säkerheten i arbetet och tjänade som ett mönster för all tillverkning av takskiffer.

(8)

Enligt förslaget indelades hela projektet ”Utveckling och provning av datorstödd robotiserad produktion av takskiffer” i tre faser. Först skulle en prototyp utvecklas, därefter skulle en hall byggas och i den tredje fasen skulle den nya tekniken införas.

(9)

Delstaten Nordrhein-Westfalen lämnade endast stöd till den första fasen. Kostnaderna för denna beräknades från början till 1 293 110 euro, varav delstaten Nordrhein-Westfalen skulle svara för 60 %, dvs. 775 866 euro. De verkliga kostnaderna för den första fasen uppgick till 1 223 945 euro, varav delstaten Nordrhein-Westfalen svarade för 702 093 euro (57 %).

(10)

De slutgiltiga kostnaderna för den första fasen fördelar sig på följande sätt

tabell 1

(11)

Magog infordrade anbud på en genomförbarhetsstudie för utveckling av datorstödd robotiserad produktion av takskiffer som blev klar i mars 2002. Kostnaderna för studien uppgick till 25 565 euro.

(12)

Efter genomförbarhetsstudien projekterades och uppfördes på Magogs område en prototyp (anläggning 1) som inte var avsedd för kommersiell produktion, utan endast för provändamål. Proven genomfördes i november och december 2002, och prototypen demonterades i januari 2003 i sina beståndsdelar. Kostnaderna för prototypen uppgick till 464 410 euro.

(13)

Utifrån de erfarenheter som vunnits vid provningen av prototypen uppförde företaget en anläggning för kommersiell produktion. Provningen hade visat att eftersom takskiffer framställs i olika storlekar krävs minst två anläggningar för kommersiell produktion. Den första anläggningen som kunde användas för kommersiell produktion uppfördes i januari 2003 (anläggning 2), den andra i april 2003 (anläggning 3). Under 2003 provades anläggningarna 2 och 3 vidare för att ytterligare förbättra deras funktion. Sedan början av 2004 löper produktionen i anläggningarna 2 och 3 utan problem. Kostnaderna för dessa anläggningar uppgår till 733 970 euro.

(14)

Fas 1, som beskrivs i punkterna 8–13, ingick i ett samlat koncept för att modernisera Magogs tillverkningsprocess och bestod av flera faser. Faserna 2 och 3 påbörjades 2003 och avslutades 2005. Dessutom investerade man sedan 2002 i skifferbrytning (ortdrivning). Enligt uppgift från Tyskland innefattade faserna 2 och 3 och ortdrivning följande investeringar, som ingick i den allmänna moderniseringsplanen

tabell 2

(15)

Kostnaderna på 16 576 euro för ”hall 2002” avser reparation och renovering av en befintlig såghall år 2002 (punkt 1 i tabell 2).

(16)

Investeringarna i ”hall 2005” avser en tidigare lagerhall som byggdes om grundligt under 2004 och 2005 och nu används i produktionen (punkt 2). Hallen behövde byggas om för att skapa utrymme för den nya tillverkningsprocessen med en nykonstruerad robot. Ombyggnaden av hallen omfattar också uppförande av en ny såg (punkt 3), som behövdes för att bygga in den nya roboten.

(17)

Den nya produktionsprocessen krävde också en ny vattenreningsanläggning för att kyla den nya sågen (punkt 4), som är större än den gamla och därför behöver mera vatten. Kostnaderna för kontorsanknytning (punkt 5) har också samband med investeringarna i hall 2005 och sågen.

(18)

Avrivaren (punkt 6) är en mobil maskin som används vid skifferbrytning i brottet och som Magog inköpte 2004.

(19)

Patentkostnaderna i punkt 7 är advokatkostnader för anmälan av patent som rör projektet.

(20)

Kostnaderna för skifferbrytning under 2002–2005 är investeringar för ortdrivning (punkt 8). För åren 2006 och 2007 redovisas de kostnader företaget beräknar för ortdrivning under de båda åren (punkt 9). Kostnaderna för projektledare och ingenjör 2004/2005 (punkt 10) har samband med den gruvdrift som nämns i punkterna 8 och 9.

(21)

Kostnaderna för rivning av en byggnad (punkt 11) uppkom i juli 2005 och avsåg rivning av en inte närmare specificerad industribyggnad.

(22)

Arkitektarvodet (punkt 12) fördelar sig på 3 600 euro för uppförande av ”hall 2005” och 2 133 euro för andra ändamål.

(23)

Delstaten Nordrhein-Westfalen har beviljat ett stöd av 702 093 euro till ”Teknologiprogram gruvdrift”. Målet för programmet var att stödja projekt som bidrar till att skydda säkerheten och hälsan för de anställda i gruvdriften och att förbättra miljöskyddet i denna. Potentiella mottagare av stödet till programmet var teknisk-vetenskapliga samhällsinstitutioner. Programmet upphörde vid utgången av år 2003.

(24)

Beslutet om stöd togs den 19 december 2001. Stödet betalades ut genom flera delbetalningar mellan augusti 2002 och december 2003, allteftersom projektet fortskred.

(25)

Magog förfogar över all äganderätt och nyttjanderätt till projektets resultat. Företaget måste till delstaten Nordrhein–Westfalen betala delar av den vinst som eventuellt uppstår vid tillämpning av resultaten. Stödet beviljades på villkor att resultaten av projektet skulle få vid spridning. Magog måste offentliggöra resultaten i minst en erkänd tysk facktidskrift. Enligt uppgift från Tyskland har Magog beviljat licens till en konkurrent. En artikel om resultaten har publicerats i gruvföreningens tidskrift ”Bergbau”.

(26)

Kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet eftersom den ifrågasatte om den finansiella åtgärden inte utgjorde statligt stöd, vilket Tyskland hävdar. Enligt kommissionens uppfattning gav stödåtgärden Magog en selektiv fördel, då införandet av ny teknik förbättrade företagets produktivitet och konkurrenskraft utan att det behövde bära alla kostnader. Kommissionen ansåg dessutom att handeln mellan medlemsstaterna påverkades.

(27)

Beträffande möjliga undantag enligt artikel 87.3 i EG-fördraget fastställde kommissionen först att Magog inte har sitt säte i något stödområde enligt artikel 87.3 a eller 87.3 c i EG-fördraget.

(28)

Enligt kommissionens uppfattning skulle projektet möjligen kunna betraktas som ett investeringsprojekt i den mening som avses i kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (5), men den ifrågasatte om inte den tillåtna övre gränsen för bruttostödsnivån på 7,5 % av de stödberättigande investeringskostnaderna för medelstora företag och 15 % för små företag överskreds.

(29)

Kommissionen övervägde också om en del av projektet kunde anses vara utveckling innan varan introduceras på marknaden enligt gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (6), enligt vilka statligt stöd till grundforskning, industriell forskning och utveckling innan varan introduceras på marknaden är tillåten. Den ifrågasatte dock om inte den tillåtna högsta stödnivån på 35 % för små och medelstora företag (SMF) överskreds.

(30)

Kommissionen förklarade också att den skulle granska stödets förenlighet med det gemensamma intresset i allmänhet, och i synnerhet målet att skydda de anställdas hälsa och säkerhet i den mening som avses i artikel 137 i EG-fördraget.

(31)

Kommissionen har mottagit kommentarer från Rathscheck och Theis–Böger samt från en konkurrent som vill förbli anonym.

(32)

I sina synpunkter på inledandet av det formella granskningsförfarandet förklarar Rathscheck och Theis–Böger att takskiffermarknaden är en enhetlig marknad, och att det inte finns någon separat marknad för ”Altdeutsche Deckung” (gammaltysk täckning). Även om ”Altdeutsche Deckung” vore en separat marknad, skulle stöd till denna ändå snedvrida konkurrensen, då den nya roboten också kan användas vid tillverkning av vanlig takskiffer, och spanska skiffertillverkare agerar inte enbart på marknaden för slutprodukten, utan också på marknaden för mellanprodukten. Rathscheck och Theis–Böger påpekar att de i allt större omfattning tillverkar ”Altdeutsche Deckung” av spansk råskiffer.

(33)

Beträffande frågan om stödet kan vara förenligt med den gemensamma marknaden förklarar Rathscheck och Theis–Böger att detta inte är fallet, då det gör det möjligt för Magog att erbjuda sina produkter på marknaden till ett lägre pris än konkurrenterna, och till och med till ett lägre pris än spanska företag.

(34)

Rathscheck och Theis–Böger avvisar Tysklands uppgift att stödet inte gynnar Magog. Magog förnekar inte att stödet har gett en klar förbättring av företagets lönsamhet.

(35)

Rathscheck och Theis–Böger lägger också fram bakgrundsinformation om marknaden för takskiffer. De påpekar att totalproduktionen i gemenskapen minskat sedan 2001. Spanien, det enda landet som har ett betydande exportöverskott, svarar för 95 % av produktionen i gemenskapen. Alla tillverkare av takskiffer i gemenskapen är små och medelstora företag.

(36)

Rathscheck och Theis–Böger förnekar att utveckling av en numeriskt styrd, robotstödd takskifferproduktion skulle vara en äkta innovation. Vanlig takskiffer tillverkas sedan åtskilliga år i Spanien med hjälp av högmoderna bearbetningsmaskiner. När det gäller klassning av en del av projektet som utveckling innan varan introduceras på marknaden påpekar Rathscheck och Theis–Böger att gränserna för tillåtna stödnivåer i varje fall inte hade beaktats.

(37)

Rathscheck och Theis–Böger avvisar Tysklands påstående att stödet har lett till en förbättring av personalens arbetsförhållanden. Det kan därför inte anses vara förenligt med den gemensamma marknaden med hänvisning till målet att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet i den mening som avses i artikel 137 i EG-fördraget.

(38)

I sina kommentarer till inledandet av det formella granskningsförfarandet påpekar en konkurrent som vill förbli anonym att byggnadsverksamheten i Tyskland och marknaden för taktäckningsmaterial gått tillbaka på senare år. Stöd till en tysk tillverkare gör därför särskilt stor skada. Själv tillverkar han råskiffer som används för framställning av ”Altdeutscher Schiefer” (gammaltysk skiffer) i Tyskland.

(39)

Tyskland hävdar i sina synpunkter på inledandet av det formella granskningsförfarandet att stödet inte är något statligt stöd, då det inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Den skiffer som Magog tillverkar i den nyuppförda anläggningen är särskilt högvärdig takskiffer, ”Altdeutsche Decksteine” (gammaltysk takskiffer). Marknaden för denna skiffer är regional och begränsad till vissa områden i Tyskland. Handeln mellan medlemsstaterna påverkas därför inte.

(40)

Om kommissionen anser att handeln mellan medlemsstaterna påverkas, kan stödet enligt Tysklands uppfattning ändå med hänvisning till artikel 87.3 c i EG-fördraget förklaras som förenligt med den gemensamma marknaden. Stödnivån fyller villkoren för genomförbarhetsstudier innan verksamhet med industriell forskning eller utveckling före det konkurrensutsatta stadiet inleds i ett litet företag i den mening som avses i punkt 5.4 i gemenskapsramarna. Dessutom kan stödet anses vara förenligt med den gemensamma marknaden med direkt hänvisning till artikel 87.3 c i EG-fördraget. Åtgärden är riktad mot ett viktigt gemenskapsmål enligt artikel 137 i EG-fördraget och rör en näringsgren där det inte finns någon intensiv konkurrens i gemenskapen, i den mån konkurrensen överhuvudtaget påverkas. Tyskland lägger dessutom fram en detaljerad projektbeskrivning och en kostnadsspecifikation samt uppgifter om företagets karaktär av SMF.

(41)

I sitt svar på kommentarerna från Rathscheck och Theis–Böger bekräftar Tyskland att handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas. Tyskland påpekar att konkurrensen är intensiv på den regionala marknaden. Enligt Tysklands uppfattning leder ett genomförande av projektet inte till att Magogs produktionskostnader minskar. Projektet är dessutom stödberättigat även enligt gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling, varför stödet kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden. Tyskland betvivlar riktigheten i uttalandet från Rathscheck och Theis–Böger att de tillverkar ”Altdeutsche Deckung” av spansk råskiffer.

(42)

När det gäller synpunkterna från konkurrenten som vill förbli anonym anmärker Tyskland att den robot till vilken stöd beviljats inte används vid tillverkning av den vanliga skiffer som dominerar i Spanien. Någon snedvridning av konkurrensen med spansk skiffer förekommer därför inte. Kommentaren från den konkurrent som vill förbli anonym att han tillverkar skiffer som används för framställning av ”Altdeutscher Schiefer” i Tyskland är felaktig.

(43)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt domstolens rättspraxis uppfylls villkoren för en påverkan av handeln om det stödmottagande företaget bedriver en näringsverksamhet som är föremål för handel mellan medlemsstaterna.

(44)

Enligt kommissionens uppfattning är projektet och stödet från delstaten Nordrhein–Westfalen en fördel för Magog. Företaget har fått stöd till modernisering av sin tillverkningsprocess genom uppförande av nya anläggningar. Detta bekräftas också av uppgiften på företagets webbplats att projektet genomfördes för att automatisera tillskärningsförfarandet, så att företaget kan tillverka kvalitativt högvärdig skiffer till förmånligt pris och därmed förbättra sin konkurrenskraft. Stödet gynnar Magog, då företaget inte hade kunnat skaffa kapital på samma villkor på marknaden, och hotar därmed att snedvrida konkurrensen.

(45)

När det gäller påverkan på handeln mellan medlemsstater fastställer kommissionen att den speciella, kvalitativt högvärdiga takskiffer som Magog tillverkar inte bildar någon separat marknad utan skall anses ingå i den samlade marknaden för takskiffer. Tyskland hävdar att tillverkning och försäljning av ”Altdeutsche Deckung” skulle vara begränsad till vissa regioner, och att ”Altdeutsche Deckung” på efterfrågesidan med hänsyn till pris och användning inte kan ersättas med vanlig takskiffer. Kommissionen anser dock att det faktum att ”Altdeutsche Deckung” är dyrare än vanlig takskiffer och bara efterfrågas av vissa förbrukare med särskilt intresse för historia inte motiverar att ”Altdeutsche Deckung” betraktas som en separat marknad.

(46)

Enligt de klagande uppgår den totala produktionen av takskiffer i gemenskapen till 743 000 ton. Spanien är den utan jämförelse största tillverkaren och exporterar en stor del av sin produktion. Tyskland tillverkar 9 000–100 000 ton. Enligt uppgift från Tyskland importerades år 2002 mer än 100 000 ton spansk takskiffer till Tyskland. Kommissionen konstaterar därför att det förekommer handel mellan medlemsstaterna på marknaden för takskiffer och att Magog konkurrerar med tillverkare i andra medlemsstater.

(47)

Åtgärden genomförs av delstaten Nordrhein–Westfalen. Den finansieras alltså med hjälp av statliga medel och skall betraktas som statligt stöd.

(48)

Därför konstaterar kommissionen att stödet skall betraktas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, varför dess förenlighet med den gemensamma marknaden skall granskas.

(49)

I artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget föreskrivs undantag från det generella förbudet mot stöd i artikel 87.1.

(50)

Undantagen i artikel 87.2 i EG-fördraget är inte tillämpliga i detta fall, då stödet varken är av social karaktär och ges till enskilda konsumenter, skall avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser eller ges till näringslivet i något av de områden i Förbundsrepubliken Tyskland som påverkats genom Tysklands delning.

(51)

När det gäller möjliga undantag enligt artikel 87.3 i EG-fördraget skall först konstateras att projektet inte genomförs i något stödområde enligt artikel 87.3 a eller 87.3 c i EG-fördraget och därför inte kan komma i fråga för regionalstöd.

(52)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 (7) av om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta stöd till forskning och utveckling medges statligt stöd till små och medelstora företag för grundforskning, industriell forskning och utveckling innan varan introduceras på marknaden. Även om det aktuella stödet beviljades innan förordning (EG) nr 364/2004 trädde i kraft, är förordning (EG) nr 70/2001 i dess ändrade lydelse tillämplig, då enligt artikel 9 a i denna enskilt stöd som beviljas innan förordning (EG) nr 364/2004 träder i kraft, utan kommissionens godkännande och i strid med den anmälningsskyldighet som fastställs i artikel 88.3 i fördraget, ändå skall vara förenligt med den gemensamma marknaden om det uppfyller alla de villkor som anges i förordning (EG) nr 70/2001 i dess ändrade lydelse.

(53)

I artikel 2 i förordning (EG) nr 70/2001 definieras grundforskning som en fördjupning av allmän vetenskaplig och teknisk kunskap som inte är knuten till industriella eller affärsmässiga mål. Industriell forskning definieras som planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att utveckla ny kunskap, för att sådan kunskap skall kunna användas för att utveckla nya produkter, tillverkningsprocesser eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, tillverkningsprocesser eller tjänster. I det här aktuella projektet är det fråga om utveckling av en prototyp och två anläggningar som skall ingå i produktionen, och definitivt inte grundforskning eller industriell forskning.

(54)

I samma artikel definieras utveckling innan varan introduceras på marknaden som överföring av industriella forskningsresultat till en metod, utkast eller skiss till nya, ändrade eller förbättrade varor, processer eller tjänster oberoende av om de är avsedda för försäljning eller användning, fram till skapandet av den första prototypen som dock inte skall kunna användas i kommersiella syften. Det kan även inbegripa alternativa konceptuella utformningar och skisser av varor, processer eller tjänster och inledande demonstrationer eller pilotprojekt under förutsättning att dessa projekt inte kan omvandlas eller användas för industriell tillämpning eller kommersiell exploatering.

(55)

Kommissionen konstaterar att projektets första fas innebar att en prototyp och två anläggningar utvecklades och därefter togs i bruk i produktionsprocessen. Uppförande av de två sistnämnda anläggningarna kan inte kallas utveckling innan varan introduceras på marknaden, då de användes i produktionen. Likväl kan utveckling av prototypen enligt kommissionens mening betraktas som utveckling innan varan introduceras på marknaden. Prototypen ingår i ett projekt för att förbättra tillverkningsprocessen. Den används inte i produktionen, då den monterades ner 2003. När det gäller den innovativa karaktären noterar kommissionen att den utvecklade prototypen enligt Tyskland tydligt skiljer sig från de bearbetningsmaskiner som används för produktion av vanlig skiffer i Spanien och som inte lämpar sig för tillverkning av ”Altdeutsche Deckung”. För övrigt fick Magog patent i anslutning till att projektet omsattes i praktisk drift.

(56)

Enligt artikel 5a.3 i förordning (EG) nr 70/2001 får stöd till utveckling i små och medelstora företag innan varan introduceras på marknaden inte överstiga 35 % brutto av de stödberättigande projektkostnaderna. Enligt artikel 5a.4 kan den högsta stödnivån höjas med tio procentenheter om projektresultaten får en omfattande spridning genom tekniska och vetenskapliga konferenser eller offentliggörs i fackgranskade vetenskapliga och tekniska tidskrifter.

(57)

En del av resultaten gjordes tillgängliga för ett annat företag genom licens. Dessutom kommer resultaten av projektet att offentliggöras i en facktidskrift. Kommissionen konstaterar därför att stödnivån 35 % kan höjas med ytterligare 10 procentenheter, vilket ger en tillåten högsta stödsats på 45 %. Då kostnaderna för prototypen uppgick till 464 410 euro får stödet vara högst 208 985 euro.

(58)

Dessutom kan genomförbarhetsstudien inom ramen för fas 1 betraktas som en teknisk genomförbarhetsstudie som förberedelse till industriell forskning eller utvecklingsverksamhet innan varan introduceras på marknaden i den mening som avses i artikel 5b i förordning (EG) nr 70/2001, för vilken stödnivån inte får överstiga 75 %. Kostnaderna för genomförbarhetsstudien uppgick till 25 565 euro, vilket ger ett tillåtet stödbelopp på högst 19 174 euro. Sammanlagt uppgår därför det tillåtna stödet enligt förordning (EG) nr 70/2001 till 228 158 euro.

(59)

Som redan nämnts i punkt 55 skall uppförandet av anläggningarna 2 och 3, som används för kommersiell produktion, inte betraktas som utveckling innan varan introduceras på marknaden och berättigar därmed inte till forsknings- och utvecklingsstöd. Uppförandet av dessa anläggningar kan dock betraktas som investering i materiella och immateriella anläggningstillgångar i den mening som avses i förordning (EG) nr 70/2001, då det i grunden ändrar Magogs tillverkningsprocess genom att rationalisera och modernisera den nuvarande processen.

(60)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 70/2001 medges stöd till investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar upp till 15 % brutto för små företag. I artikel 2 definieras investering i materiella tillgångar som investering i anläggningstillgångar som hänför sig till skapandet av en ny anläggning, utvidgning av en existerande anläggning, eller igångsättande av en verksamhet som innebär en grundläggande förändring av en existerande anläggningsprodukt eller produktionsprocess (genom rationalisering, omställning eller modernisering). Investeringar i immateriella anläggningstillgångar är investering i överföring av teknik genom förvärv av patenträttigheter, licenser, know–how eller icke patentskyddad teknisk kunskap.

(61)

Kostnaderna för anläggningarna 2 och 3 uppgår till 733 970 euro. Tyskland anser att även kostnaderna för fas 2 och 3 och för ortdrivning bör betraktas som investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar i den mening som avses i förordning (EG) nr 70/2001 och därmed berättigar till stöd.

(62)

Enligt kommissionens uppfattning kan kostnaderna för uppförande av en hall för den nya produktionsprocessen (punkt 2 i tabell 2), anskaffning av en såg för den nya produktionsprocessen (punkt 3) samt investeringar i vattenrening (punkt 4) och kontorsanknytning (punkt 5) anses vara investeringar i materiella anläggningstillgångar i den mening som avses i förordning (EG) nr 70/2001. Dessa investeringar ingår i projektet för rationalisering och modernisering av Magogs tillverkningsprocess och berättigar därmed till stöd enligt förordning (EG) nr 70/2001. Dessutom berättigar enligt kommissionens mening arkitektarvodet för uppförande av ”hall 2005” (3 600 euro) till stöd, då det ingår i kostnaderna för ”hall 2005”. Kostnaderna för dessa åtgärder uppgår till sammanlagt 522 859 euro.

(63)

Till skillnad från Tyskland drar kommissionen däremot slutsatsen att övriga kostnader för fas 2 och 3 och för ortdrivning inte berättigar till stöd. Investeringarna för ”hall 2002” (punkt 1 i tabell 2) avser reparation och renovering av en befintlig såghall år 2002 och är därmed rena ersättningsinvesteringar som enligt förordning (EG) nr 70/2001 inte är stödberättigande.

(64)

Avrivaren (punkt 6) är en maskin som används vid skifferbrytning i brottet. Enligt kommissionens uppfattning är inköpet av denna maskin ingen investering i materiella anläggningstillgångar i den mening som avses i förordning (EG) nr 70/2001, utan inköpskostnaden är en ren driftskostnad. Köpet ingår inte i investeringsprojektet för rationalisering och modernisering av Magogs tillverkningsprocess.

(65)

Patentkostnaderna i form av advokatarvode för patentanmälan (punkt 7) har visserligen samband med rationaliserings- och moderniseringsprojektet, men de är inga stödberättigande kostnader i den mening som avses i förordning (EG) nr 70/2001, då de inte avser någon investering i immateriella anläggningstillgångar.

(66)

Kostnaderna för ortdrivning under 2002–2005 (punkt 8) och de beräknade kostnaderna för ortdrivning under 2006–2007 (punkt 9) är enligt kommissionens uppfattning normala driftskostnader och kan inte betraktas som investeringar i materiella anläggningstillgångar i den mening som avses i förordning (EG) nr 70/2001. Detsamma gäller kostnaderna för projektledare och ingenjör 2004/2005, som är knutna till ortdrivningen (punkt 10).

(67)

Dessutom är enligt kommissionens mening de kostnader som uppstod år 2005 för rivning av en byggnad (punkt 11) inte stödberättigande, då rivningen inte ingick i investeringsprojektet för att modernisera och rationalisera tillverkningsprocessen. Den är snarare en del av Magogs normala kommersiella verksamhet och faller därför inte under definitionen av en investering i materiella och immateriella anläggningstillgångar i förordning (EG) nr 70/2001. Inte heller återstående del av arkitektarvodet (punkt 12), som inte berör ”hall 2005”, ingår enligt kommissionens uppfattning i investeringsprojektet, då detta arvode inte är knutet till investeringar som ingår i moderniserings- och rationaliseringsprojektet.

(68)

Kommissionen konstaterar därför att de enligt förordning (EG) nr 70/2001 stödberättigande kostnaderna för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår till 733 970 euro för fas 1 och 522 859 euro för fas 2 och 3, dvs. sammanlagt 1 256 829 euro. Då den tillåtna stödnivån för småföretag är 15 %, kan ett stödbelopp för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar 188 524 euro medges.

(69)

Kommissionen anser inte att någon av gemenskapens övriga riktlinjer eller förordningar som avser stöd till exempelvis undsättning och omstrukturering, miljövård, utbildning, sysselsättning eller riskkapital är tillämplig i detta fall.

(70)

Kommissionen har också undersökt om stödet är förenligt med det gemensamma intresset, och särskilt med målet att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet i den mening som avses i artikel 137 i EG-fördraget. Enligt artikel 137 i EG-fördraget understöder och kompletterar gemenskapen medlemsstaternas verksamhet bland annat när det gäller förbättring av arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet samt arbetsvillkoren. Kommissionen konstaterar att stödet inte kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden av detta skäl, då det inte primärt är avsett att förbättra arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, utan att rationalisera och modernisera Magogs tillverkningsprocess. Det faktum att projektet (som sidoeffekt) också har bidragit till att förbättra personalens arbetsförhållanden och minskat de manuella arbetsmomenten och bullernivån på arbetsplatsen motsäger inte denna slutsats.

(71)

Kommissionen konstaterar att Tyskland olagligen har genomfört stöd till ett belopp av 702 093 euro till Magog i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. Enligt kommissionens uppfattning kan ett belopp på 416 683 euro (228 158 euro till forskning och utveckling och 188 524 euro till investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar (8) anses vara förenligt med den gemensamma marknaden enligt förordning (EG) nr 70/2001. Resterande belopp på 285 410 euro är oförenligt med den gemensamma marknaden och skall återkrävas.