32003H0532

Kommissionens rekommendation

av den 10 juli 2003

om riktlinjer för genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) när det gäller val och användning av indikatorer för miljöprestanda

[delgivet med nr K(2003) 2253]

(Text av betydelse för EES)

(2003/532/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 211 andra strecksatsen i detta, och

av följande skäl:

(1) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)(1) fastställs grundläggande krav för organisationers deltagande i EMAS.

(2) I förordning (EG) nr 761/2001 uppmanas kommissionen att främja en konsekvent tillämpning av EMAS.

(3) Konsekvensen kan förbättras genom att det utarbetas riktlinjer som riktar sig till både organisationer och miljökontrollanter för utarbetandet av en miljöredovisning enligt artikel 3.2 c i förordning (EG) nr 761/2001.

(4) Enligt avsnitt 3.3 i bilaga III till förordning (EG) nr 761/2001 får en organisation som genomför EMAS använda indikatorer för miljöprestanda för att förbättra tydligheten, öppenheten och jämförbarheten i den information som organisationen lämnar.

(5) Valet och användningen av indikatorer för miljöprestanda kan också hjälpa organisationerna att bättre förstå och att förbättra sin miljöledning och sina miljöprestanda.

(6) I riktlinjerna för miljöredovisningar enligt EMAS i bilaga I.3 till rekommendation 2001/680/EG(2) fastställs att kommissionen i vederbörlig ordning kommer att utveckla riktlinjer för valet och användningen av indikatorer för miljöprestanda.

(7) Indikatorer för miljöprestanda bör väljas och användas på ett kostnadseffektivt sätt som är lämpligt med hänsyn till organisationens storlek och typ samt dess behov och prioriteringar.

(8) De riktlinjer som ges i denna rekommendation överensstämmer med yttrandet från den kommitté som upprättats enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 761/2001.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

(1) Organisationer får använda de indikatorer för miljöprestanda som anges i bilaga I när de utarbetar en miljöredovisning enligt EMAS.

(2) Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 10 juli 2003.

På kommissionens vägnar

Margot Wallström

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 114, 24.4.2001, s. 1.

(2) EGT L 247, 17.9.2001, s. 1.

BILAGA I

RIKTLINJER FÖR VAL OCH ANVÄNDNING AV MILJÖINDIKATORER FÖR EMAS-FÖRORDNINGEN

1. Inledning

I avsnitt 3.3 i bilaga III till EMAS-förordningen uppmanas deltagande organisationer att i lämpliga fall använda sig av indikatorer för miljöprestanda.

Genom att sådana indikatorer används kommer rapporteringen av miljöprestanda att förbättras, eftersom rådata görs om till information som lätt kan tolkas av målgruppen. Genom indikatorer för miljöprestanda sammanställs omfattande miljödata till ett begränsat antal centrala uppgifter. På så vis kommer det att bli lättare för organisationer att mäta och rapportera sina miljöprestanda. En annan viktig funktion för miljöindikatorerna är att göra det lättare för organisationerna att hantera sina miljöaspekter och -konsekvenser. Dessutom börjar t.ex. finansanalytiker och finansiella rådgivare att bli allt mer intresserade av miljöprestanda.

Det kan vara dyrt och tidskrävande att ta fram miljöinformation. Indikatorerna för miljöprestanda bör därför vara kostnadseffektiva och lämpliga med hänsyn till organisationens storlek och typ samt dess behov och prioriteringar. De bör främst avse de miljökonsekvenser som är viktigast och som företaget kan påverka genom verksamhet, ledning, åtgärder, produkter och tjänster. De bör också vara tillräckligt känsliga för att återspegla betydelsefulla förändringar vad gäller miljöpåverkan. Organisationerna bör dessutom på bästa sätt utnyttja den miljöinformation som de samlar in. Indikatorerna bör därför både stödja organisationernas ledning och ge information till intressenter. Beroende på organisationens möjligheter och resurser kan användningen av indikatorer för miljöprestanda till en början begränsas till de aspekter som anses vara mest relevanta för att sedan successivt bli mer omfattande. De indikatorer och måttenheter som anges i dessa riktlinjer är endast exempel.

I litteraturförteckningen i bilaga II till denna rekommendation nämns flera publikationer och standarder som kan vara till hjälp för organisationer.

Följande grundläggande principer gäller för systemen för miljöindikatorer:

- Jämförbarhet: Indikatorerna bör möjliggöra jämförelser och visa de förändringar som sker när det gäller miljöprestanda.

- Avvägning: mellan problematiska (dåliga) och lovande (bra) områden.

- Kontinuitet: Indikatorerna bör baseras på samma kriterier och mätas under jämförbara tidsavsnitt eller -enheter.

- Tidsmässig anpassning: Indikatorerna bör uppdateras tillräckligt ofta för att åtgärder skall kunna vidtas.

- Tydlighet: Indikatorerna bör vara tydliga och begripliga.

2. Olika kategorier av indikatorer för miljöprestanda

Vanligtvis brukar man dela in miljöindikatorer i tre kategorier för utvärdering och rapportering av en organisations miljöprestanda(1):

>Plats för tabell>

Indikatorer för operativa prestanda (OPIs): Dessa indikatorer koncentreras på aspekter som avser en organisations verksamhet, bland annat åtgärder, produkter och tjänster, och kan omfatta till exempel utsläpp, återvinning av produkter och råmaterial, en fordonsparks bränsleförbrukning eller energiförbrukning.

När det gäller operativ prestanda kan man skilja mellan indikatorer för inflöde, indikatorer för fysiska resurser och utrustning samt indikatorer för utflöde. Indikatorerna koncentreras på planering, kontroll och övervakning av miljöpåverkan av organisationens verksamhet. Indikatorer för operativ prestanda är också viktiga för att man skall kunna meddela miljödata i miljörapporter eller miljöredovisningar, i enlighet med EMAS-förordningen. Genom att kostnadsaspekter integreras kan indikatorerna också utgöra grunden för styrning av miljökostnader.

Indikatorer för ledningsprestanda (MPIs): Dessa indikatorer koncentreras på ledningens insatser att tillhandahålla infrastruktur för att miljöledningen skall bli framgångsrik. De kan till exempel omfatta miljöprogram, övergripande och detaljerade mål, utbildning, incitament, revisionsfrekvens, inspektioner på plats, administration och relationer med omgivningen.

Dessa indikatorer fungerar främst som mått på intern kontroll och information, men innehåller i sig inte tillräckligt med information för att ge en korrekt bild av organisationens miljöprestanda.

Indikatorer för tillståndet i miljön (ECIs): Dessa indikatorer ger information om kvaliteten på miljön i en organisations omgivningar eller det lokala, regionala eller globala miljötillståndet. Som exempel kan nämnas vattenkvaliteten i en närliggande sjö, luftkvaliteten i regionen, koncentrationer av växthusgaser eller koncentrationer av vissa föroreningar i marken. De kan vara vittomfattande, men kan också användas för att fokusera organisationens uppmärksamhet på hanteringen av miljöaspekter som är förknippade med betydande miljöpåverkan.

Tillståndet i olika delar av miljön (luft, vatten och mark) och de miljöproblem som uppstår beror ofta på en rad olika förhållanden, till exempel utsläpp från andra företag, hushåll eller transporter. Data om tillståndet i olika delar av miljön mäts och registreras vanligtvis av offentliga institutioner. Dessa data används för att ta fram särskilda miljöindikatorsystem för de viktigaste miljöproblemen. I samband med miljöpolitiska målsättningar kan allmänna miljöindikatorer fungera som prioriteringsriktlinjer för organisationer när det gäller att fastställa egna indikatorer och mål, särskilt när organisationen är en av de viktigaste källorna till ett miljöproblem (t.ex. en flygplats påverkan på omgivningarna när det gäller buller eller direkta utsläpps påverkan på den lokala vattenkvaliteten). Särskilt i sådana fall kan man genom dessa indikatorer mäta organisationens miljöpåverkan.

Dessa tre kategorier av miljöindikatorer har blivit allmänt vedertagna och organisationerna bör överväga att använda en kombination av dessa indikatorer för att kunna visa följande:

- Att de är medvetna om den miljöpåverkan som är förknippad med deras verksamheter, produkter och tjänster (ECIs).

- Att de vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa hanteringen av miljöaspekter som är förknippade med miljöpåverkan (MPIs).

- Att hanteringen av miljöaspekter leder till förbättrade miljöprestanda (OPIs).

För organisationer som har mindre betydande miljöpåverkan och ett mindre komplicerat miljöledningssystem kan det dock konstateras att kriterier för operativa prestanda kommer att vara viktigast.

3. Riktlinjer

När det gäller att välja miljöindikatorer för en viss miljöaspekt bör den aktuella organisationen ställa sig följande frågor:

- Vilka är organisationens viktigaste miljöaspekter och -konsekvenser?

- På vilka områden kan störst förbättringar göras?

- På vilka områden kan miljöförbättringarna också leda till kostnadsminskningar?

De miljöindikatorer som väljs ut bör överensstämma med de miljöpolitiska prioriteringarna:

- Hur påverkar organisationen den lokala eller regionala miljösituationen i förhållande till viktiga lokala eller regionala miljöpolitiska frågor?

- Vilka miljöproblem dominerar i de nuvarande politiska diskussionerna?

- Vilka externa krav, till exempel från berörda parter, påverkar organisationen?

Figur:

Flödesschema över beslutsprocesser vid val av indikatorer för miljöprestanda.

>PIC FILE= "L_2003184SV.002201.TIF">

Dessutom bör organisationerna välja indikatorer som förbättrar deras ledning. Indikatorer som inte bidrar till organisationens ledning kommer i slutändan inte att integreras i den dagliga ledningen och kommer således att få begränsade effekter när det gäller att förbättra organisationens prestanda.De indikatorer som gör det möjligt för de anställda och ledningen att fullgöra sina uppgifter på ett bättre sätt är de som är mest lämpliga för organisationen.

Som vägledning för organisationer i valet av lämpliga indikatorer behandlas i avsnitten a-e nedan de kriterier som anges i avsnitt 3.3 i bilaga III till EMAS-förordningen.

a) Indikatorerna bör ge en korrekt bild av organisationens prestanda

Det är viktigt att organisationen kan göra en korrekt bedömning av sina miljöprestanda. Indikatorerna bör återspegla organisationens miljöprestanda så korrekt som möjligt, och ge en balanserad bild av miljöaspekter och miljöpåverkan.

Om en organisation till exempel minskar sina utsläpp till luft eller vatten, men som en följd av detta producerar mer fast avfall för deponier, bör organisationen göra en bedömning av och rapportera de totala miljöfördelarna. Detta kommer också att få ekonomiska konsekvenser, eftersom kostnaden för bortskaffandet måste tas med för att ledningen skall kunna beräkna en sådan åtgärds kostnader och fördelar.

Nedan följer exempel på indikatorer och måttenheter som kan ingå i miljöredovisningar enligt EMAS. De avser de olika kategorierna och underkategorierna av indikatorer som anges i tabellen i avsnitt 2 om olika kategorier av indikatorer för miljöprestanda.

Vid sidan av absoluta värden för miljöpåverkan kan måttenheterna också avse miljöpåverkan per produkt- eller tjänsteenhet, omsättning, bruttoförsäljning eller bruttoförädlingsvärde (indikatorer för "miljöeffektivitet") eller miljöpåverkan per anställd(2).

OBS!

När det gäller indikatorer för tillståndet i miljön (ECIs) är det ofta delar av den lokala miljön och lokala ekosystem som är mest relevanta. I vissa fall, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser, kan dock tillståndet i den globala miljön vara betydelsefullt. Om indikatorerna för tillståndet i miljön inte främst avspeglar den registrerade organisationens miljöpåverkan, utan snarare andra organisationers eller okända källors påverkan, bör detta tydligt anges i kommunikationen med intressenter.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Nedan följer ett antal exempel på hur indikatorer för miljöprestanda kan presenteras i diagram. I många fall är det lämpligt att inte bara ge information för det senaste året utan om utvecklingen under flera år.

Figur:

Utveckling när det gäller tre olika typer av farligt avfall i 1000-tals ton per år mellan 1996 och 2002: Slagg (10 04 01), slagg och avdraget material (10 04 02) och stoft från rökgasrening (10 04 04)(3).

>PIC FILE= "L_2003184SV.002701.TIF">

Om organisationer rapporterar ledningsindikatorer, såsom utbildning, kan det vara lämpligt attkänna till hur stor del av den totala utbildningen som ägnas åt miljöfrågor eller hur stor del av revisionen som avser miljöfrågor. På så vis kommer de att bättre kunna beräkna kostnaderna för miljöledningen.

Figur:

Andel utbildningstimmar per anställd som ägnas åt säkerhet, miljö respektive kvalitet 2002.

>PIC FILE= "L_2003184SV.002702.TIF">

När organisationer vill rapportera prestanda avseende miljötillståndet är det bra att känna till organisationens relativa bidrag till miljöpåverkan. Om en organisation lämnar rapporter om tillståndet i en lokal flod är det således lämpligt om dess bidrag till de övergripande flodförhållandena uppskattas, så att insatserna kan koncentreras på ett effektivt sätt.

b) Indikatorerna bör vara begripliga och otvetydiga

Av skäl som avser tillförlitlighet och ledningskontroll är det viktigt att indikatorer inte ger ett felaktigt intryck eller missleder den tänkta målgruppen. Indikatorerna bör vara tydliga och begripliga för användarna och motsvara deras informationskrav. Indikatorerna bör vara konsekventa och koncentreras på väsentliga data.

Vid rapportering är det vanligt att data slås samman eller normaliseras. På så vis kan presentationen bli kortfattad, men det är också viktigt att slutresultatet är lätt att förstå. Rapporter som görs på grundval av ett internt index för materialåtervinning i organisationen kan till exempel bli svåra att tolka om det inte på ett enkelt sätt förklaras hur detta index beräknas.

Genom att data normaliseras i förhållande till ett basår kan det bli möjligt att göra en jämförelse mellan olika år, men det är inte säkert att alla aspekter av miljöprestanda återspeglas. Det är till exempel viktigt att effekterna av förvärv och avyttringar förklaras tydligt, och målgruppen bör kunna förstå exakt vad den aspekt som rapporteras omfattar.

c) Indikatorerna bör möjliggöra årliga jämförelser

Genom denna aspekt säkerställs att det är lätt att följa utvecklingen av en organisations miljöprestanda. Eftersom det måste gå att göra en jämförelse mellan olika år är det viktigt att på rätt sätt välja indikatorer i början av rapporteringsprocessen. Om parametrarna för rapportering av en viss miljöaspekt ändras är det ofta svårt att se om det gjorts några förbättringar.

Om det till exempel när det gäller energi rapporteras total förbrukning under år 1, men energiförbrukning per ton produkter under år 2, går det inte att göra någon jämförelse mellan åren. När indikatorer väljs bör organisationerna därför ta hänsyn till kontinuiteten. För att undvika missförstånd bör det alltid anges absoluta värden för indikatorerna, som i nedanstående tabell:

Tabell:

Exempel på tabell som gör det möjligt att göra jämförelser mellan olika år((Rauberger (1998).))

>Plats för tabell>

För att ge en korrekt bild av den årliga utvecklingen av prestanda bör organisationerna rapportera absoluta årliga genomsnitt, och om nödvändigt deras varianser. Om detta inte låter sig göras bör manvälja ett år med genomsnittliga värden som basår. Det är inte lämpligt att ha exceptionella toppar som referensår.

Ibland är det nödvändigt att ändra metoden för rapportering av en miljöaspekt. I dessa fall bör organisationen sträva efter att se till att det kan göras jämförelser med tidigare års data, till exempel genom att räkna om de föregående årens data i enlighet med den nya rapporteringsmetoden.

d) Indikatorerna bör göra det möjligt att göra jämförelser med sektoriella, nationella eller regionala benchmarks

Ett av de grundläggande kraven för att indikatorer skall kunna jämföras är att de skapas på samma sätt, så att man undviker att "äpplen och päron" jämförs.När det till exempel gäller energiförbrukning kan en fråga vara om primär- eller sekundärenergiförbrukning skall rapporteras. Organisationen bör eftersträva att tillämpa en vedertagen standard när den skapar sina egna indikatorer.Sådana standarder fastställs i vissa fall av forskare, branschorganisationer, icke-statliga organisationer, eller lokala, nationella eller regionala regeringar. Organisationerna bör se till att de har information om relevanta benchmarks. Om de rapporterar om dessa aspekter bör de indikatorer de väljer göra det möjligt att göra direkta jämförelser med dessa benchmarks. Om flera olika benchmarks har tagits fram, bör organisationerna välja de som är mest relevanta för sektorn, för att undvika alltför omfattande rapportering.

Tabell:

Exempel på tabell som gör det möjligt att göra jämförelser med benchmarks((Rauberger (1998).)).

>Plats för tabell>

e) Indikatorerna bör möjliggöra en jämförelse med lagstadgade krav

Både med tanke på intern ledning och trovärdighet utåt bör organisationerna kunna visa vad de presterar i förhållande till lagstadgade krav. När det finns lagstadgade krav för den aspekt som skall rapporteras, bör organisationerna ta med dessa krav i samma tabell eller grafiska presentation som den där dess prestanda anges.

Figur:

Exempel på diagram som möjliggör jämförelser med lagstadgade krav.

>PIC FILE= "L_2003184SV.002901.TIF">

4. Sammanfattning

Innan en organisation fattar beslut om vilken indikator som skall användas för en viss miljöaspekt bör den ställa sig följande frågor:

a) Kan dessa data visa organisationens miljöpåverkan?

b) Kan de detaljerade miljömålen kvantifieras genom indikatorerna?

c) Stödjer dessa data organisationens ledningsprocess?

d) Är dessa data begripliga utan komplicerade förklaringar?

e) Kan man använda data i detta format år efter år?

f) Har eventuella lagstadgade gränser för denna aspekt inbegripits?

g) Kan dessa data jämföras med relevanta benchmarks för denna aspekt?

Om svaret på någon av ovanstående frågor är NEJ, bör organisationen fundera vidare över miljöindikatorns utformning. Indikatorerna bör dock ses över med jämna mellanrum för att de skall vara relevanta och ta hänsyn till ny information eller utveckling.

(1) Huvudkategorierna "indikatorer för operativ prestanda", "indikatorer för ledningsprestanda" och "indikatorer för tillståndet i miljön" liksom de flesta underkategorier motsvarar direkt de indikatorkategorier som används i EN/ISO 14031:1999 "Miljöledning - Utvärdering av miljöprestanda - Vägledning". Underkategorierna "produkter som stöder organisationens verksamhet", "transport", "anställdas delaktighet", "administration och planering", "inköp och investeringar" samt "hälsa och säkerhet" ingår i EMAS.

(2) Indikatorer som avser anställda bör användas med försiktighet eftersom måtten i vissa fall i stor utsträckning avgörs av förhållandet mellan kapital och arbetskraft i företaget.

(3) Koderna inom parentes är koderna för de olika typerna av avfall i den europeiska avfallsförteckningen.

BILAGA II

ETT URVAL AV NATIONELLA, REGIONALA OCH INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER OM MILJÖINDIKATORER

ANPA - Agenzia nazionale per la protezione dell'ambiente (1998): "Manuale per l'attuazione del Sistema Comunitario di Ecogestione ed Audit" (Manual för genomförande av gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)), CD-ROM Sezione Banca Dati Indicatori (Avsnitt - Databas med miljöindikatorer), Rom, Internet: www.anpa.it/emas.

Verein für Umweltmanagement in Banken, Sparkassen und Versicherungen e.V. (VfU) och Bundesumweltministerium (1997): "Time to act - environmental management in financial institutions - A survey of recent developments including principles and guidelines for in-house eco-balances of financial service providers" (Dags att vidta åtgärder - miljöledning i finansiella institutioner - Översikt över den senaste tidens utveckling, bland annat principer och riktlinjer för intern miljöbalans hos leverantörer av finansiella tjänster), Bonn, Internet: www.vfu.de.

Business in the Community (2000): "Winning With Integrity" (Att vinna med integritet), London, Internet: www.bitc.org.uk.

Business in the Community (2001): "A Measure of Progress" (Mått på framsteg), London, Internet: www.bitc.org.uk.

FORGE Group (2000): "Guidelines on Environmental Management and Reporting for the Financial Services Sector" (Riktlinjer för miljöledning och miljörapportering för sektorn för finansiella tjänster), Internet: www.bba.org.uk.

Bundesumweltministerium och Umweltbundesamt (red.) (1997): "A Guide to Corporate Environmental Indicators" (Vägledning om företags miljöindikatorer), Bonn/Berlin, Internet: www.umweltbundesamt.de.

Umweltbundesamt (1999): "Leitfaden betriebliche Umweltauswirkungen - Ihre Erfassung und Bewertung im Rahmen des Umweltmanagements." (Riktlinjer för operativ miljöpåverkan - insamling och utvärdering inom ramen för miljöledning), Berlin, Internet: www.umweltbundesamt.de.

Global reporting initiative (2002): "Sustainability reporting guidelines" (Riktlinjer för rapportering om hållbarhet), Boston, USA, Internet: www.globalreporting.org.

EN/ISO 14031:1999 "Miljöledning - Utvärdering av miljöprestanda - Vägledning", Genève, Internet: www.iso.ch.

ISO/TR 14032:1999 "Environmental management - Examples of environmental performance evaluation (EPE)" (Miljöledning - exempel på utvärdering av miljöprestanda), Genève, Internet: www.iso.ch.

Jasch, C. and Rauberger, R. (1998): "Leitfaden Kennzahlen zur Messung der betrieblichen Umweltleistung" (Vägledande indikatorer för mätning av operativa miljöprestanda) Bundesministerium für Umwelt, Jugend und Familie (red.), Wien, IÖW Wien Publications No. 25/1998, Internet: www.ioew.at/ioew/index.html.

Rauberger, R. (1998): "Erweitertes betriebliches Umweltcontrolling" (Utvidgad operativ miljökontroll) i "Praxishandbuch Umweltschutz - Management", Hans-Peter Wruk och Horst Ellringmann (red.), Köln, Deutscher Wirtschaftsdienst, Internet: www.dvd-verlag.com.

UK Association of Certified and Chartered Accountants and Certified Accountants Educational Trust (2001): "An Introduction to Environmental Reporting" (Introduktion till miljörapportering), London, Internet: www.accaglobal.com.

UK Department for the Environment, Food and Rural Affairs (2000): "Environmental Reporting - Guidelines for Company Reporting on Waste" (Miljörapportering - riktlinjer för företags rapportering om avfall), London, DEFRA Publications, Internet: www.defra.gov.uk/environment/envrp/ index.htm.

UK Department for the Environment, Food and Rural Affairs (2000): "Environmental Reporting Guidelines for Company Reporting on Water" (Miljörapportering - riktlinjer för företags rapportering om vatten), London, DEFRA Publications, Internet: www.defra.gov.uk/environment/envrp/ index.htm.

UK Department for the Environment, Food and Rural Affairs (2001): "Environmental Reporting - General Guidelines" (Miljörapportering - allmänna riktlinjer), London, DEFRA Publications, Internet: www.defra.gov.uk/environment/envrp/ index.htm.

UK Department for the Environment, Food and Rural Affairs (2001): "Guidelines for Company Reporting on Greenhouse Gas Emissions" (Riktlinjer för företags rapportering av utsläpp av växthusgaser), London, DEFRA Publications, Internet: www.defra.gov.uk/environment/envrp/ index.htm.

United Nations Division for Sustainable Development (2001): "Environmental Management Accounting, Procedures and Principles", United Nations publication, Economic and Social Affairs Series, Internet: www.un.org/esa/sustdev/estema1.htm.

VDI Verein Deutscher Ingenieure (red.) (2001): "Betriebliche Kennzahlen für das Umweltmanagement - Leitfaden zu Aufbau, Einführung und Nutzung" (Operativa indikatorer för miljöledning - riktlinjer för struktur, införande och användning), VDI Richtline Nr. 4050, Düsseldorf, Internet: www.vdi.de.

World Business Council for Sustainable Development (2000): "Measuring eco-efficiency - a guide to reporting company performance" (Att mäta miljöeffektivitet - vägledning för rapportering av företags prestanda), Genève, Internet: www.wbcsd.org/newscenter/reports/ 2000/MeasuringEE.pdf.