Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32003D0241

    2003/241/EG: Kommissionens beslut av den 26 mars 2003 om ändring av kommissionens beslut 1999/391/EG av den 31 maj 1999 beträffande frågeformuläret till rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) (genomförande av rådets direktiv 91/692/EEG) (Text av betydelse för EES) [delgivet med nr K(2003) 881]

    EUT L 89, 5.4.2003, p. 17–23 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 15/12/2016

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2003/241/oj

    32003D0241

    2003/241/EG: Kommissionens beslut av den 26 mars 2003 om ändring av kommissionens beslut 1999/391/EG av den 31 maj 1999 beträffande frågeformuläret till rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) (genomförande av rådets direktiv 91/692/EEG) (Text av betydelse för EES) [delgivet med nr K(2003) 881]

    Europeiska unionens officiella tidning nr L 089 , 05/04/2003 s. 0017 - 0023


    Kommissionens beslut

    av den 26 mars 2003

    om ändring av kommissionens beslut 1999/391/EG av den 31 maj 1999 beträffande frågeformuläret till rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) (genomförande av rådets direktiv 91/692/EEG)

    [delgivet med nr K(2003) 881]

    (Text av betydelse för EES)

    (2003/241/EG)

    EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

    med beaktande av rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar(1), särskilt artikel 16 i detta,

    med beaktande av rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön(2), och

    av följande skäl:

    (1) Enligt artikel 16.3 i direktiv 96/61/EG skall rapporter om genomförandet av direktivet och dess effektivitet, jämfört med andra av gemenskapens styrmedel för miljöskydd, utarbetas i enlighet med förfarandena i artiklarna 5 och 6 i direktiv 91/692/EEG.

    (2) Enligt artikel 16.1 i direktiv 96/61/EG får rapporten om representativa uppgifter om tillgängliga gränsvärden integreras med den allmänna genomföranderapporten från och med 2003.

    (3) Enligt artikel 5 i direktiv 91/692/EEG skall rapporten sammanställas med hjälp av ett frågeformulär eller en mall som kommissionen fastställer med bistånd av den kommitté som inrättas enligt artikel 6 i direktivet.

    (4) Den första rapporten omfattade perioden 2000-2002.

    (5) Den andra rapporten kommer att omfatta perioden 2003-2005.

    (6) Åtgärderna enligt detta beslut överensstämmer med det yttrande som kommittén avgett i enlighet med artikel 6 i direktiv 91/692/EEG.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Kommissionens beslut 1999/391/EG ändras på följande sätt:

    Det frågeformulär som bifogas beslut 1999/391/EG ersätts med det frågeformulär som bifogas detta beslut.

    Artikel 2

    Medlemsstaterna skall använda det bifogade frågeformuläret när de sammanställer den rapport som skall lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 5 i direktiv 91/692/EEG och artikel 16.3 i direktiv 96/61/EG och som omfattar perioden 2003-2005.

    Artikel 3

    Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

    Utfärdat i Bryssel den 26 mars 2003.

    På kommissionens vägnar

    Margot Wallström

    Ledamot av kommissionen

    (1) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.

    (2) EGT L 377, 31.12.1991, s. 48.

    BILAGA

    FRÅGEFORMULÄR AVSEENDE GENOMFÖRANDET AV DIREKTIV 96/61/EG OM SAMORDNADE ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEGRÄNSA FÖRORENINGAR (IPPC-DIREKTIVET)

    1. ALLMÄNT

    1.1 Vilka är de viktigaste förändringarna av den nationella lagstiftningen och av prövningssystemet som varit nödvändiga för att man skall uppfylla det övergripande målet - att åstadkomma ett samordnat tillvägagångssätt för att förebygga och begränsa föroreningar som uppkommer till följd av de verksamheter som räknas upp i bilaga I till direktivet?

    2. VERKSAMHETER OCH ANLÄGGNINGAR SOM OMFATTAS AV DIREKTIVET

    2.1 Ange, för var och en av underrubrikerna i bilaga I (1.1, 2.3 a, 6.4 b etc.), antalet anläggningar inom respektive kategori nedan:

    - Samtliga befintliga anläggningar enligt definitionen i artikel 2.4 vilka var i drift vid utgången av rapporteringsperioden.

    - Befintliga anläggningar för vilka en väsentlig förändring har meddelats till den behöriga myndigheten och för vilka tillstånd utfärdats under rapporteringsperioden.

    - Nya anläggningar (inklusive sådana som ännu inte tagits i drift) för vilka tillstånd utfärdats under rapporteringsperioden.

    Observera att det vid en och samma anläggning kan förekomma verksamheter som hör till olika underrubriker. Alla relevanta verksamheter bör anges (även om detta betyder att anläggningen räknas mer än en gång). Eftersom det vid många kemiska anläggningar bedrivs mer än en verksamhet, enligt definitionerna i underrubrikerna under punkt 4, bör endast övergripande siffror ges för punkt 4 (dvs. inga siffror för enskilda underrubriker).

    Tabell 1

    Verksamhetskategorier för vilka det sammanlagda antalet anläggningar skall rapporteras

    >Plats för tabell>

    2.2 Hur många IPPC-anläggningar fanns det sammanlagt vid slutet av rapporteringsperioden?

    Var noga med att inte räkna samma anläggning mer än en gång, även om flera av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs vid anläggningen.

    3. VERKSAMHETSUTÖVARENS GRUNDLÄGGANDE SKYLDIGHETER

    3.1 Vilka åtgärder har vidtagits för att tillgodose kravet på att de behöriga myndigheterna skall sörja för att anläggningarna drivs i enlighet med de allmänna principerna i artikel 3?

    4. BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR

    4.1 Vilka juridiskt bindande åtgärder eller administrativa planer har fastlagts för att säkerställa att kraven i artikel 5.1 är uppfyllda senast vid utgången av den övergångsperiod som nämns i samma artikel?

    5. ANSÖKAN OM TILLSTÅND

    5.1 Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att ansökan skall innehålla alla uppgifter som krävs enligt artikel 6?

    6. SAMORDNING AV TILLSTÅNDSFÖRFARANDET OCH TILLSTÅNDSVILLKOREN

    6.1 Vilka behöriga myndigheter (en eller flera) medverkar i tillståndsförfarandet för anläggningar som omfattas av IPPC-direktivet?

    6.2 Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att tillståndsförfarandet och tillståndsvillkoren skall vara samordnade fullt ut i de fall när fler än en behörig myndighet medverkar? Hur fungerar samordningen rent praktiskt?

    7. TILLSTÅNDSVILLKOR

    7.1 Heltäckande tillståndsvillkor

    7.1.1 Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att tillståndet skall innehålla de krav som anges i artikel 9? Ange närmare hur följande frågor behandlas:

    - Gränsvärden för utsläpp i luft och vatten.

    - Minimering av föroreningar som sprids långväga eller över nationsgränser.

    - Skydd av mark och grundvatten.

    - Avfallshantering.

    - Effektiv energianvändning.

    - Krav avseende utsläppskontroll.

    - Förebyggande av olyckor och begränsning av deras konsekvenser.

    - Föreskrifter för icke-normala driftbetingelser.

    - Återställande av platsen efter det att verksamheten definitivt har upphört (krav för "tillfredsställande skick").

    - Särskilda bestämmelser för anläggningar som förtecknas under underrubrik 6.6 i bilaga I.

    7.2 Tillståndsvillkorens lämplighet och tillräcklighet

    7.2.1 Vilka är lagbestämmelserna, förfarandena och kriterierna för fastställande av utsläppsgränsvärden och andra tillståndsvillkor som skall leda till ett gott skydd av miljön som helhet? Har det utfärdats specifika riktlinjer för behöriga myndigheter? Om så är fallet: vilken typ av riktlinjer har utfärdats?

    7.2.2 Vilket slag av riktlinjer (bindande eller icke bindande) finns det i medlemsstaterna för att fastställa vad som är bästa tillgängliga teknik?

    7.2.3 När man fastställer vad som är bästa tillgängliga teknik: Ange på vilket sätt man i allmänhet beaktar - generellt eller för enskilda fall - de uppgifter som kommissionen offentliggör i enlighet med artikel 16.2 eller som andra internationella organisationer offentliggör?

    7.2.4 Hur användbara - som en informationskälla vid fastställande av utsläppsgränsvärden, likvärdiga parametrar och tekniska åtgärder grundade på bästa tillgängliga teknik - är de uppgifter som kommissionen offentliggör i enlighet med artikel 16.2? Hur skulle de kunna förbättras?

    7.2.5 Vilka åtgärder har vidtagits för att sörja för att de utsläppsgränsvärden, likvärdiga parametrar och tekniska åtgärder som nämns i artikel 9.3 grundas på bästa tillgängliga teknik - utan att för den skull användning av en viss metod eller bestämd teknik föreskrivs - samtidigt som hänsyn tas till anläggningens tekniska egenskaper, dess geografiska läge och de lokala miljöförhållandena?

    7.2.6 Vilket slag av riktlinjer (bindande eller icke bindande) finns det i medlemsstaterna vad gäller de krav avseende utsläppskontroll som skall finnas med i tillståndet?

    7.2.7 Vilka erfarenheter har ni i fråga om gränssnittet mellan tillståndsvillkoren enligt IPPC-direktivet och direktivet om inrättande av ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser i gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG?

    Anmärkning:

    Medlemsstaterna behöver inte svara på denna fråga om gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inte har tagits i drift senast den 1 januari 2005 såsom planerats.

    7.3 Tillgängliga representativa uppgifter

    7.3.1 Lämna tillgängliga representativa uppgifter om de gränsvärden som fastställts. Dela upp dem på verksamhetsslagen enligt bilaga I till direktivet. Ange i tillämpliga fall vilken bästa tillgängliga teknik gränsvärdena hänför sig till. Beskriv hur uppgifterna har valts ut och samlats in.

    Kommissionen får före eller under rapporteringsperioden presentera riktlinjer för lämnandet av ovannämnda uppgifter.

    7.3.2 Vilka typer av villkor - utöver gränsvärden för utsläpp - har fastställts i tillstånden? Av särskild vikt är att ge exempel på

    - likvärdiga parametrar och tekniska föreskrifter som kompletterar sådana gränsvärden för utsläpp som fastställts i tillståndet,

    - likvärdiga parametrar och tekniska föreskrifter som ersätter gränsvärden för utsläpp,

    - villkor för skyddet av mark och grundvatten, avfallshantering, effektiv energianvändning, krav avseende utsläppskontroll, förebyggande av olyckor och begränsning av deras konsekvenser, föreskrifter för icke-normala driftbetingelser samt återställande av platsen efter det att verksamheten definitivt har upphört,

    - villkor avseende miljöledningssystem.

    8. GENERELLA FÖRESKRIFTER

    8.1 Medger den nationella lagstiftningen att vissa krav för vissa kategorier av anläggningar fastställs i form av generella föreskrifter i stället för att föras in som villkor i enskilda tillstånd?

    8.2 För vilka kategorier av anläggningar har generella föreskrifter fastställts? Hur är sådana föreskrifter utformade?

    9. MILJÖKVALITETSNORMER

    9.1 Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen behovet av ytterligare åtgärder i de fall bästa tillgängliga teknik inte är tillräcklig för att uppfylla en miljökvalitetsnorm som är fastställd i gemenskapslagstiftning eller som fastställts på grundval av sådan lagstiftning?

    9.2 Har sådana fall förekommit? Om så är fallet: ge exempel på ytterligare åtgärder?

    10. UTVECKLINGEN INOM OMRÅDET BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK

    10.1 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att de behöriga myndigheterna bevakar utvecklingen inom området "bästa tillgängliga teknik" eller informeras om den?

    11. FÖRÄNDRINGAR VID ANLÄGGNINGAR

    11.1 Vilka är de lagbestämmelser, de förfaranden och den praxis som tillämpas i fråga om förändringar som verksamhetsutövarna gör vid anläggningar?

    11.2 Hur avgör de behöriga myndigheterna om en förändring av driften kan få konsekvenser för miljön (artikel 2.10 a) och om en sådan förändring kan innebära betydande negativa effekter för människor eller miljön (artikel 2.10 b)?

    12. FÖRNYAD BEDÖMNING OCH UPPDATERING AV TILLSTÅND

    12.1 Vilka lagbestämmelser och förfaranden och vilken praxis tillämpar de behöriga myndigheterna i fråga om förnyad bedömning och uppdatering av tillståndsvillkor?

    12.2 Är det fastställt i nationell lagstiftning hur ofta en förnyad bedömning av tillståndsvillkor skall ske och i erforderliga fall uppdateras, eller bestäms detta på annat sätt?

    13. KONTROLL AV ATT TILLSTÅNDSVILLKOREN FÖLJS

    13.1 Beskriv i allmänna ordalag de lagbestämmelser och förfaranden och den praxis som är till för att tillståndsvillkoren skall följas.

    13.2 Genom vilka lagbestämmelser och förfaranden och genom vilken praxis sörjer man för att verksamhetsutövare med jämna mellanrum underrättar myndigheterna om resultaten av utsläppskontroller samt, utan dröjsmål, om varje incident eller olycka som kan få betydande miljökonsekvenser?

    13.3 Har de behöriga myndigheterna enligt nationell lagstiftning rätt eller skyldighet att genomföra inspektioner på plats?

    13.4 Vilka förfaranden och vilken praxis tillämpar de behöriga myndigheterna vid sina regelbundna inspektioner? Om inga regelbundna inspektioner förekommer, hur verifierar i så fall de behöriga myndigheterna de uppgifter som verksamhetsutövarna lämnar?

    13.5 Vilka påföljder eller andra åtgärder finns att tillgripa i fall då tillståndsvillkoren inte följs? Har några sådana påföljder eller andra åtgärder tillämpats under rapporteringsperioden? (Ge hänvisning till relevant statistik om sådan är tillgänglig, exempelvis genom att använda en mall från ett dokument med riktlinjer för rapportering i enlighet med rekommendationen om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna.)

    14. ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL INFORMATION OCH MÖJLIGHET ATT DELTA I TILLSTÅNDSFÖRFARANDET

    14.1 Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att allmänheten skall få tillgång till information och skall ges möjlighet att delta i tillståndsförfarandet? Vilka är de viktigaste förändringarna av den nationella lagstiftningen och av prövningssystemet som varit nödvändiga för att man skall uppfylla de ytterligare krav som införs genom artikel 4 i direktivet om allmänhetens deltagande vid upprättandet av vissa miljörelaterade planer och program och om ändring av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG?

    Anmärkning:

    Medlemsstaterna behöver inte svara på denna fråga om direktivet om allmänhetens deltagande träder i kraft senare än den 1 juli 2005.

    14.2 På vilket sätt får allmänheten tillgång till information om tillståndsansökningar och tillståndsbeslut och om resultat av utsläppskontroller? I vilken utsträckning används Internet för detta ändamål?

    14.3 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att allmänheten har vetskap om sin rätt att inkomma med yttranden över de handlingar som nämns i artikel 15.1?

    14.4 Hur lång tid har allmänheten på sig för att yttra sig över ansökningarna innan den behöriga myndigheten fattar sitt beslut?

    14.5 Hur väger myndigheterna in yttranden från allmänheten när de fattar sina beslut?

    14.6 Under vilka omständigheter kan ett beslut om att ge tillstånd överklagas av enskilda personer till en annan myndighet eller till en domstol?

    14.7 Vilken effekt har begränsningarna enligt artikel 3.2-3.3 i direktiv 90/313/EEG haft på allmänhetens tillgång till information och allmänhetens möjlighet att delta i tillståndsförfarandet?

    15. INTERNATIONELLT SAMARBETE

    15.1 Innehåller den nationella lagstiftningen bestämmelser om informationsutbyte och samarbete över nationsgränserna, eller är det frågor som skall lösas genom bilaterala eller multilaterala förbindelser mellan medlemsstater eller genom rådande förvaltningspraxis?

    15.2 Hur avgör man i praktiken om det är sannolikt att driften av en anläggning kommer att få betydande negativa konsekvenser för miljön i en annan medlemsstat?

    15.3 När det gäller allmänheten i en annan medlemsstat som sannolikt kommer att beröras av driften: hur tillgodoser den nationella lagstiftningen eller praxis kravet på tillfredsställande tillgång till information och möjlighet att delta i tillståndsförfarandet? Kompletteras sådant deltagande av rätt till överklagande?

    16. SAMBAND MED ANNAN GEMENSKAPSLAGSTIFTNING

    16.1 Hur verkningsfullt bedömer medlemsstaterna att direktivet är, t.ex. i jämförelse med annan gemenskapslagstiftning inom miljöområdet?

    16.2 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att genomförandet av direktivet överensstämmer med genomförandet av annan gemenskapslagstiftning inom miljöområdet?

    17. ALLMÄNNA SYNPUNKTER

    17.1 Finns det några särskilda frågor som rör genomförandet och som är problematiska i ert land? Om ja, vilka?

    Top