EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32002R1795

Kommissionens förordning (EG) nr 1795/2002 av den 9 oktober 2002 om ändring av förordning (EG) nr 1623/2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna

EGT L 272, 10.10.2002, p. 15–18 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/07/2008; tyst upphävande genom 32008R0555

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2002/1795/oj

32002R1795

Kommissionens förordning (EG) nr 1795/2002 av den 9 oktober 2002 om ändring av förordning (EG) nr 1623/2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 272 , 10/10/2002 s. 0015 - 0018


Kommissionens förordning (EG) nr 1795/2002

av den 9 oktober 2002

om ändring av förordning (EG) nr 1623/2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2528/2001(2), särskilt artikel 33 i denna, och

av följande skäl:

(1) I avdelning III kapitel II i Kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna(3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1315/2002(4), föreskrivs en stödordning för vindestillation till konsumtionssprit. Ordningen infördes för första gången för vinåret 2000/2001. På grundval av erfarenheter från de två första tillämpningsåren bör ändringar göras.

(2) Den period då destillationen får ske bör omdefinieras så att den bättre stämmer överens med vinproduktionen i alla vinproducerande medlemsstater. Av samma anledning bör en fortlöpande period fastställas för undertecknande och godkännande av destillationsavtal istället för de gällande tvåveckorsperioderna.

(3) Erfarenheten från de senaste vinåren visar att producenterna ofta väljer att själva utföra destillationen, vilket innebär att det finns en risk för störningar på alkoholmarknaden, eftersom det inte är möjligt att kontrollera att det lägsta tillåtna uppköpspriset för vin iakttas. Artikel 65 i förordning (EG) nr 1623/2000 bör därför ändras så att producenternas möjlighet att själva utföra destillationen utgår.

(4) I vissa regioner i gemenskapen förekommer emellertid särskilda produktions- och marknadsstrukturer, inbegripet de särskilda destillationsstrukturerna, vilka identifierades i lagstiftningshänseende i samband med att ordningen för obligatorisk destillation av biprodukter från vinframställningen. Detta gäller producenterna i vinodlingsområde A och den tyska delen av vinodlingsområde B och de områden där vin odlas i Österrike, som på grund av struktursvårigheter varit befriade från destillationskravet. För en av regionernas vidkommande var det nödvändigt att ändra reglerna för krisdestillation på grund av de höga kostnaderna för transport till de få och avlägset belägna destillerierna. Om producenterna i de aktuella regionerna inte själva skulle utföra destillationen skulle de praktiskt taget inte ha möjlighet att destillera vin till alkohol. För att dessa producenter inte skall uteslutas från åtgärden bör det föreskrivas att de får fortsätta att själva destillera.

(5) Det tycks också vara nödvändigt att omdefiniera perioderna och villkoren för lagring av den alkohol som erhållits genom destillation, samt definitionen av måttenheten för stöd, för att ta bättre hänsyn till den ekonomiska verkligheten i alkoholsektorn.

(6) Erfarenheten har visat att det finns vissa brister i texten till förordning (EG) nr 1623/2000, särskilt när det gäller frisläppandet av säkerheten i de fall då nästan hela avtalet genomförts, ansökningstiden för stöd och införandet av volymtolerans för lagrade destillationsprodukter. Bristerna bör därför åtgärdas genom att nya bestämmelser införs.

(7) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1623/2000 ändras på följande sätt:

1. Kapitel II i avdelning III skall ersättas med följande: "KAPITEL II

FRIVILLIG DESTILLATION

Artikel 63

Kapitlets syfte

I detta kapitel fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för destillation av vin till konsumtionssprit enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1493/1999.

Artikel 63a

Inledning av destillationen

1. Varje vinår skall den destillation av bordsvin och vin som lämpar sig för framställning av bordsvin som avses i artikel 29 i förordning (EG) nr 1493/1999 genomföras mellan den 1 oktober och den 15 december samt mellan den 1 oktober och den 30 december för vinåret 2002/2003.

2. Den kvantitet bordsvin och vin som lämpar sig för framställning av bordsvin och för vilken en producent får ingå avtal skall begränsas till en procentandel, att fastställa, av den producerade kvantiteten av dessa viner som han har deklarerat under ett av de tre senaste vinåren, inklusive det innevarande om deklarationen redan lämnats. Under ett givet vinår får producenten inte ändra det produktionsår som valts som referens för beräkning av procentandelen. Under vinåret 2002/2003 skall procentandelen vara 25 %.

Kvantiteten bordsvin och vin som lämpar sig för framställning av bordsvin skall endast vara den som anges som vin i kolumnen 'bordsvin' i den produktionsdeklaration som avses i tabell C i Kommissionens förordning (EG) nr 1282/2001(5).

3. Varje producent som under det innevarande vinåret framställt bordsvin eller vin som lämpar sig för framställning av bordsvin får ingå ett eller flera avtal eller en eller flera deklarationer enligt artikel 65 i den här förordningen. Till avtalet eller deklarationen skall bifogas ett bevis för att en säkerhet på 5 euro per hektoliter har ställts. Dessa avtal eller deklarationer är inte överförbara.

4. Medlemsstaterna skall senast den 10 januari innevarande vinår till kommissionen anmäla den totala volymen för de avtal eller deklarationer som har lämnats in enligt artikel 65.1 för denna destillation under den period som avses i punkt 1 i denna artikel. För vinåret 2002/2003 skall datumet dock skjutas fram till den 15 januari.

5. Om de kvantiteter för vilka avtal eller deklarationer har ingåtts och som meddelats kommissionen den dag som avses i punkt 4 överskrider eller riskerar att överskrida de kvantiteter som överensstämmer med de tillgängliga budgetresurserna, eller innebär att möjligheterna till upptagning inom sektorn för konsumtionssprit överskrids eller riskerar att överskridas, skall kommissionen fastställa en enhetlig procentsats för godtagande av de kvantiteter vin som omfattas av de anmälda avtalen eller deklarationerna. I så fall skall den säkerhet som avses i punkt 3 släppas fri för de kvantiteter som anmälts men ej godtagits.

6. Medlemsstaterna skall godkänna avtalen eller deklarationerna i fråga mellan den 25 januari och den 15 februari

- för hela volymen om kommissionen inte har fastställt den procentsats som anges i punkt 5,

- för den volym som blir resultatet av tillämpning av en procentssats om någon sådan har fastställts.

För vinåret 2002/2003 skall dessa datum dock skjutas fram till den 1 februari och den 20 februari.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om den totala volym som de godkända avtalen omfattar senast den 20 mars pågående vinår.

Avtal eller deklarationer som har lämnats in till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, men inte anmälts till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i punkt 4, får inte godkännas.

7. Genom undantag från punkt 5 får medlemsstaterna godkänna avtal eller deklarationer före den 25 januari för en kvantitet på högst 30 % av den kvantitet som anges i avtalen eller deklarationerna. Under vinåret 2002/2003 skall procentandelen vara 35 %.

8. De vinkvantiteter som anges i avtalet skall levereras till ett destilleri senast den 15 juli under det aktuella vinåret.

9. Den säkerhet som avses i punkt 3 skall frisläppas i proportion till hur stora kvantiteter som levererats, när producenten lägger fram bevis för att leverans till destilleriet har skett. När minst 95 % av volymerna i avtalet har bearbetats skall hela säkerheten frisläppas.

10. Det vin som levereras till destilleriet skall destilleras senast den 30 september följande vinår.

Artikel 64

Stödbelopp och stödregler

1. Det primära stöd som avses i artikel 29.4 i förordning (EG) nr 1493/1999 och som skall betalas ut till destillatören eller, i de fall som avses i artikel 65.3 i den här förordningen, till producenten av det vin som destilleras enligt det här kapitlet, skall uppgå till följande belopp per volymprocent alkohol och per hektoliter som erhålls genom destillationen:

- 1,751 euro per volymprocent och hektoliter för råalkohol, vindestillat och vinsprit,

- 1,884 euro per volymprocent och hektoliter för neutral alkohol,

Stödansökan skall lämnas till den behöriga myndigheten senast den 30 november påföljande vinår.

Den behöriga myndigheten skall betala ut stödet inom tre månader efter det att bevis enligt artikel 65.8 i den här förordningen har uppvisats.

2. Det sekundära stöd för lagring av alkohol som framställts genom destillation och som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall uppgå till 0,00042 euro per dag, per volymprocent och per hektoliter.

Lagringsansökan skall lämnas in till den behöriga myndigheten senast en månad före lagringsperiodens början. Den får endast avse redan framställd alkohol. Ansökan skall minst innehålla volym och egenskaper för den produkt som skall lagras, samt planerade datum för lagringsperiodens början och slut.

Om den behöriga myndigheten inte har gjort några invändningar inom denna tidsfrist på en månad skall det planerade datumet anses vara det faktiska datumet för lagringsperiodens början.

Det sekundära stödet skall endast betalas ut till destillatören, och det beviljas endast

- för lägst 100 hl alkohol som lagrats i behållare som rymmer minst 100 hl, och

- för minst sex månader och högst tolv månader. Från och med den sjunde månaden får den destillatör som inte har begärt förskott enligt artikel 66 i denna förordning avsluta avtalet i förväg genom att meddela sista datum till den behöriga myndigheten före det aktuella datumet.

Den mängd alkohol för vilken destillatören får ingå avtal under ett vinår får inte överstiga den mängd alkohol som samma destillatör erhållit genom destillationsavtal enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1493/1999 under ett av de två vinår som föregår vinåret i fråga.

De destillationsprodukter som kan omfattas av avtal om lagring skall ha framställts av producenten under de vinår som avses i föregående stycke och eller i tillämpliga fall under tidigare vinår.

En tolerans på 0,2 % per månad beräknad i förhållande till alkoholhalten är tillåten för den volym alkohol som lagras under början och slutet av lagringsperioden. Stöd skall betalas ut så länge toleransen inte överskrids, men om den överskrids skall stöd inte betalas ut.

Stödansökan skall lämnas in till den behöriga myndigheten senast sex månader efter lagringsperiodens slut. Medlemsstaterna skall fastställa föreskrifter för detta.

Den behöriga myndigheten skall betala det sekundära stödet inom tre månader från och med den dag då stödansökan lämnades in.

3. Alkohol som omfattas av stöden i den här artikeln får inte i ett senare skede köpas upp av de offentliga myndigheterna. Om destillatören trots detta vill sälja sin alkohol till de offentliga myndigheterna skall han i förväg betala tillbaka stöden i fråga.

Första stycket skall inte gälla för offentliga myndigheter som har ett alkoholförsäljningsprogram som inte inverkar menligt på traditionell användning, t.ex. miljöprogram för jordbruket som innebär att alkohol säljs inom bränslesektorn, och undantaget gäller då för de kvantiteter alkohol som säljs i ett sådant program."

2. Artikel 65 skall ändras på följande sätt:

a) Första stycket i punkt 3 skall ersättas med följande: "3. De producenter som avses i punkt 1 i den här artikeln som själva har en destillationsanläggning, och som har för avsikt att destillera enligt det här kapitlet skall före ett fastställt datum lämna in en leveransdeklaration (nedan kallad deklaration) till den behöriga myndigheten för godkännande.

Producenterna i vinodlingszon A eller i den tyska delen av vinodlingszon B eller i områden som är planterade med vinstockar i Österrike, som avses i artikel 27.7 i förordning (EG) nr 1493/1999 får göra den destillation som avses i detta kapitel på beställning på en anläggning som tillhör en godkänd destillatör. För godkännande skall de till den behöriga myndigheten, före ett visst datum som skall fastställas, lämna in en leveransdeklaration, nedan kallad deklaration)."

b) I första stycket i punkt 7 skall följande läggas till: "Medlemsstaterna får föreskriva kortare tidsfrister eller bestämda datum för när beviset skall lämnas in till den behöriga myndigheten."

c) Första stycket i punkt 8 skall ersättas med följande: "8. Destillatören skall inom den av medlemsstaten fastställda tidsfristen meddela den behöriga myndigheten följande:

a) Kvantiteten vin, dess färg och verkliga alkoholhalt i volymprocent för varje producent som har levererat vin och för varje leverans, samt numret på det dokument som avses i artikel 70 i förordning (EG) nr 1493/1999 och som används för transport av vinet till destillatören.

b) Bevis för att heladen kvantitet vin som anges i avtalet eller i deklarationen har destillerats inom den fastställda tidsfristen.

c) Bevis för att man inom den fastställda tidsfristen har betalat det uppköpspris till producenterna som avses i punkt 6."

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 oktober 2002.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

(2) EGT L 345, 29.12.2001, s. 10.

(3) EGT L 194, 31.7.2000, s. 45.

(4) EGT L 192, 20.7.2002, s. 24.

(5) EGT L 176, 29.6.2001, s. 14.

Top