Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31993D0246

    93/246/EEG: Rådets beslut av den 29 april 1993 om antagande av den andra fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus II) (1994-1998)

    EGT L 112, 6.5.1993, p. 34–39 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (FI, SV)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 01/07/2000

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/1993/246/oj

    31993D0246

    93/246/EEG: Rådets beslut av den 29 april 1993 om antagande av den andra fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus II) (1994-1998)

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 112 , 06/05/1993 s. 0034 - 0039
    Finsk specialutgåva Område 5 Volym 6 s. 0057
    Svensk specialutgåva Område 5 Volym 6 s. 0057


    RÅDETS BESLUT av den 29 april 1993 om antagande av den andra fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus II) (1994-1998) (93/246/EEG)

    EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

    med beaktande av kommissionens förslag(1),

    med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

    med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

    med beaktande av följande:

    Den 18 december 1989 antog rådet förordning (EEG) nr 3906/89 om ekonomiskt stöd till Ungern och Polen(4), som föreskriver stöd till den ekonomiska och sociala reformprocessen inom områden som bl.a. omfattar praktisk utbildning i länder i centrala och östra Europa.

    Erfarenheter som förvärvats i förvaltningen av Phareprogrammet om stöd till centrala och östra Europa pekar på behovet av att anpassa och ytterligare bredda stödformerna enligt nationella behov och prioriteringar för reformering av det högre utbildningsväsendet i fråga, och av strukturen inom högre utbildningsanstalter, liksom behovet av att om möjligt anta en flerårig plan för stödprogrammen.

    Länderna i centrala och östra Europa har erkänt betydelsen av högre utbildning i samband med stödåtgärder för pågående ekonomiska och sociala reformer och har följaktligen prioriterat utvecklingen av högre utbildning genom samarbete med gemenskapen.

    Polen, Ungern och Tjeckoslovakien undertecknade den 16 december 1991 Europaavtalen med gemenskapen vilka specificerar att Tempusprogrammet skall utgöra grunden för samarbete inom området teoretisk och praktisk utbildning.

    Samarbete inom högre utbildning förstärker och befäster nätet av förbindelser mellan de olika folken i Europa, främjar gemensamma kulturella värderingar, medger ett fruktbart utbyte av idéer och underlättar multinationella verksamheter på det vetenskapliga, kulturella, socio-ekonomiska, konstnärliga och affärsmässiga området.

    Åtgärder på gemenskapsnivå kan tillföra en dimension när det gäller att uppnå syftena med Tempusprogrammet vilket inte kan åstadkommas av enskilda medlemsstater.

    Den erfarenhet och den sakkunskap som förvärvats i gemenskapen, särskilt inom områdena för samarbete mellan universitet och studentutbyte liksom av samarbete mellan näringslivet och universiteten, har utnyttjats för att utveckla samarbete och rörlighet mellan gemenskapen och länderna i centrala och östra Europa inom området högre utbildning såväl som att främja för bägge parter fördelaktiga kontakter inom utbildningsområdet.

    Rådet antog i beslut 90/233/EEG(5) ett alleuropeiskt utbytesprogram för högskolestudier (Tempusprogrammet) med en planerad varaktighet på fem år och med en inledande försöksperiod på fyra år från den 1 juli 1990.

    Enligt artikel 11 i beslut 90/233/EEG skall kommissionen före den 31 december 1992 lämna en interimsrapport, inklusive reslutaten av utvärderingen liksom ett förslag till fortsättning eller anpassning av Tempusprogrammet i dess helhet efter den inledande försöksperioden.

    Resultaten av utvärderingen av försöksperiodens första ett och ett halvt år, som utförts i enlighet med artikel 11 i samma beslut, bekräftar att för varje land i fråga bör syftena med Tempusprogrammet ha en tydligare inriktning, antingen på långsiktig reform av högre utbildning eller på de kortsiktigare behoven av ekonomisk återuppbyggnad.

    De behöriga myndigheterna i länderna i centrala och östra Europa har uttryckt positiva synpunkter på Tempusprogrammet och kommer i framtiden att ta hänsyn till utvärderingen för att ange sina prioriteringar för Pharestöd, liksom speciella strategier och specifika behov i samband med Tempusprogrammet.

    Rådet antog den 15 juli 1991 förordning (EEG, Euratom) nr 2157/91 om tekniskt bistånd till ekonomiska reformer och återhämtning i Sovjetunionen(6).

    Utbildningsministrarna i vissa republiker i före detta Sovjetunionen har uttryckt önskemål om att delta i Tempusprogrammet som ett lämpligt medel för att förändra det högre utbildningssystemet inom ramen för sociala reformer, som innefattar ekonomiska reformer och återhämtning liksom demokratiska och administrativa reformer. De tre första åren av Tempusprogrammets verkställande har gett adekvat erfarenhet och insikt i de problem, utmärkande för dessa republiker, som förändringen av den högre utbildningen skapar.

    Tempus II kan betraktas som ett åtgärdsprogram som främjar social och socio-ekonomisk sammanhållning mellan gemenskapen och länderna i de regioner som ingår.

    Det finns regionala eller nationella samt allmänna eller privata resurser inom gemenskapen och i tredje land som kan tas i anspråk för att bidra med effektivt ekonomiskt stöd till vidareutbildning på högre utbildningsnivå.

    Fördraget tillhandahåller inte för åtgärden i fråga några andra befogenheter än dem i artikel 235, och villkoren för nyttjandet av den artikeln har uppfyllts.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Giltighetstid för Tempus II

    Den andra fasen av det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning, nedan kallad "Tempus II", införs härmed för en period på fyra år från och med den 1 juli 1994.

    Artikel 2

    Stödberättigade länder

    Tempus II gäller de länder i centrala och östra Europa som kan komma i fråga för ekonomiskt stöd genom förordning (EEG) nr 3906/89, Phareprogrammet, och republikerna i före detta Sovjetunionen såsom angetts i förordning nr 2157/91 (EEG, Euratom) Tacisprogrammet. Dessa länder betecknas i det följande "stödberättigade länder". Baserat på en bedömning av varje lands specifika situation skall kommissionen i enlighet med de förfaranden som fastställts i ovan nämnda förordningar, komma överens med länderna i fråga huruvida de skall delta i Tempus II och om delaktighetens allmänna räckvidd och beskaffenhet, inom ramen för de enskilda nationernas planläggning av gemenskapens stöd för social och ekonomisk reform.

    Artikel 3

    Definitioner

    I samband med Tempus II avses med

    a) universitet: alla typer av anstalter för postgymnasial utbildning och yrkesutbildning som, inom ramen för högre utbildning och högre yrkesutbildning, erbjuder kvalifikationer eller diplom på denna nivå, vad än sådana utbildningsanstalter kallas,

    b) industri och företag: alla typer av näringsgrenar, oavsett juridisk status, offentliga och lokala myndigheter, oberoende ekonomiska organisationer, handelskammare, eller deras motsvarigheter, branschorganisationer, organisationer som företräder arbetsgivare och arbetstagare, liksom utbildningsorgan under de ovan nämnda institutionerna och organisationerna.

    Varje medlemsstat eller stödberättigat land kan bestämma vilka typer av anstalter enligt a som kan delta i Tempus II.

    Artikel 4

    Syften

    Syftet med Tempus II är att främja utvecklingen av de högre utbildningssystemen i de stödberättigade länderna som en del av de allmänna målen och riktlinjerna för Phare- och Tacisprogrammen inom ramen för ekonomiska och sociala reformer, genom ett så väl avvägt samarbete som möjligt med parter från alla medlemsstater i gemenskapen. Särskilt eftersträvar Tempus II att hjälpa de högre utbildningssystemen i de stödberättigade länderna att inrikta sig på

    a) utveckling och översyn av kursplaner inom de områden som prioriterats,

    b) reformering av högre utbildningsstrukturer och anstalter och deras förvaltning,

    c) utveckling av yrkeskvalificerande utbildning som syftar till att fylla brister på högre kompetensnivå och som är anpassad till ekonomiska reformer, i synnerhet genom förbättrade och tätare kontakter med näringslivet.

    Vid förverkligandet av syftet med Tempus II skall kommissionen se till att gemenskapens allmänna politik om lika villkor för män och kvinnor respekteras. Det samma gäller för missgynnade grupper, exempelvis handikappade.

    Artikel 5

    Dialog med stödberättigade länder

    Kommissionen skall komma överens med behöriga myndigheter i varje land om detaljerade mål och prioriteringar för Tempus II-programmets roll i den nationella strategin för ekonomiska och sociala reformer, på grundval av programmets syften och bestämmelserna i bilagan och i synnerhet i överensstämmelse med

    a) i) de övergripande syftena med Phareprogrammet,

    ii) de övergripande syftena med Tacisprogrammet, med särskild hänsyn till dess fokusering på näringssektorer,

    b) riktlinjer för varje stödberättigat land angående ekonomiska och sociala reformer samt reformering av utbildningen.

    c) behovet av att göra en lämplig avvägning mellan de prioriteringsområden som utvalts och de resurser som tilldelats Tempus II.

    Artikel 6

    Kommittén

    1. Kommissionen skall genomföra Tempus II i enlighet med bestämmelserna i bilagan, på grundval av detaljerade riktlinjer som antas årligen och som följer de detaljerade syftena och prioriteringarna enligt överenskommelse med behöriga myndigheter i varje stödberättigat land enligt artikel 5.

    2. Vid fullgörandet av denna uppgift skall kommissionen biträdas av en kommitté sammansatt av två företrädare som utses av varje medlemsstat och med kommissionens företrädare som ordförande. Medlemmarna i kommittén kan biträdas av experter eller rådgivare.

    Kommittén skall särskilt biträda kommissionen vid genomförandet av programmet med beaktande av de syften som anges i artikel 4 och skall samordna sitt arbete med andra kommittéer som omfattar samma område som Tempus II.

    3. Kommissionens företrädare skall till kommittén lämna förslag till åtgärder i fråga om

    a) allmänna riktlinjer för Tempus II,

    b) urvalsförfaranden och allmänna riktlinjer om ekonomiskt bistånd som tillhandahålls av gemenskapen (belopp, giltighetstid och mottagare av biståndet),

    c) frågor som avser Tempus II-programmets samlade tillgodohavande, inklusive fördelning mellan olika åtgärder,

    d) de detaljerade syftena och prioriteringarna som bestäms med de behöriga myndigheterna i varje stödberättigat land,

    e) regler för övervakning och utvärdering av Tempus II.

    4. Kommittén skall yttra sig över dessa åtgärdsförslag inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommission. Medlemsstaternas röster skall vägas på det sätt som anges i den artikeln. Ordföranden får inte rösta.

    Kommissionen skall besluta med omedelbar verkan. Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet.

    I så fall får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under två månader.

    Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i föregående stycke.

    5. Dessutom kan kommissionen samråda med kommittén i alla andra frågor som rör genomförandet av Tempus II, däribland årsberättelsen.

    Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

    Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

    Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket yttrandet har beaktats.

    Artikel 7

    Samarbete med berörda myndigheter

    1. Kommissionen skall samarbeta med de myndigheter i de stödberättigade länderna, som utsetts eller inrättats för att samordna de förbindelser och strukturer som är nödvändiga för att effektivt kunna genomföra Tempus II, inklusive fördelning av de medel som dessa länder bidragit med.

    2. Kommissionen skall också vid genomförandet av Tempus II ha ett nära samarbete med berörda nationella organ som är utsedda av medlemsstaterna. Den skall i möjligaste mån ta hänsyn till bilaterala åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna.

    Artikel 8

    Förbindelse med andra av gemenskapens åtgärder

    Kommissionen skall se till, i enlighet med förfarandet i artikel 6.5 i detta beslut, och i förekommande fall med förfarandet i artikel 9 i förordning (EEG) nr 3906/89, att det råder enhetlighet mellan Tempus II och andra åtgärder på gemenskapsnivå och vid behov att dessa åtgärder kompletterar varandra, både inom gemenskapen och i biståndet till stödberättigade länder med särskild hänsyn till Europeiska utbildningsstiftelsens verksamheter.

    Artikel 9

    Samordning med åtgärder av tredje land

    1. Kommissionen skall se till att det sker en lämplig samordning med åtgärder som utvecklats av länder som inte är medlemmar i gemenskapen eller av universitet och företag i dessa länder som tillhör samma åtgärdsområde som Tempus II, inbegripet när så är lämpligt deltagande i Tempus II-programmets projekt.(7*)

    2. Ett sådant deltagande kan ta sig olika uttryck, däribland ett eller flera av följande:

    - deltagande i Tempus II-projekt genom samfinansiering

    - användning av Tempus II-resurser för att styra de utbytesåtgärder som finansieras bilateralt

    - samordning mellan Tempus II och de nationella initiativ med samma mål men som finansieras och förvaltas separat

    - ömsesidigt informationsutbyte om alla initiativ av intresse på detta område.

    Artikel 10

    Årsberättelse

    En årsberättelse över Tempusprogrammets verksamhet skall lämnas av kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén. Den skall vidarebefordras för kännedom till de stödberättigade länderna.

    Artikel 11

    Övervaknings- och utvärderingsregler - rapporter

    Kommissionen skall, i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 6.3, fastställa regler för regelbunden övervakning och extern utvärdering av den erfarenhet som förvärvas vid av Tempus II, med hänsyn tagen till de särskilda syften som anges i artikel 4 och de nationella syftena i enlighet med artikel 5.

    Den skall lämna en interimsrapport, inklusive resultaten av utvärderingen, före den 30 april 1996, liksom om möjligt ett förslag till fortsättning eller anpassning av Tempus II för perioden från och med den 1 juli 1998.

    En slutlig rapport skall presenteras av kommissionen senast den 30 juni 1999.

    Utfärdat i Luxemburg den 29 april 1993.

    På rådets vägnar

    S. BERGSTEIN

    Ordförande

    (1) EGT nr C 311, 27.12.1992, s. 1.

    (2) EGT nr C 115, 26.4.1993.

    (3) EGT nr C 73, 15.3.1993, s. 1.

    (4) EGT nr L 375, 23.12.1989, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2334/92 (EGT nr L 227, 11.8.1992, s. 1).

    (5) EGT nr L 131, 23.5.1990, s. 21. Beslutet ändrat genom beslut 92/240/EEG (EGT nr L 122, 7.5.1992, s. 43).

    (6) EGT nr L 201, 24.7.1991, s. 2.

    (7*) För närvarande skall dessa länder omfatta de länder i G-24 som inte är EG-medlemsstater samt Cypern och Malta, och deltagandet avser projekt med länderna i centrala och östra Europa som kan komma i fråga under Phareprogrammet.

    BILAGA

    Gemensamma europeiska projekt

    1. Gemenskapen tillhandahåller stöd för gemensamma europeiska projekt med maximum tre års giltighetstid.

    Gemensamma europeiska projekt omfattar minst ett universitet från varje stödberättigat land, ett universitet från en medlemsstat och en partnerinrättning (universitet eller företag) från ett annat medlemsland.

    Sådana projekt skall där det är möjligt vara förbundna, särskilt av kostnadseffektivitetsskäl till befintliga nätverk, särskilt till dem som grundats inom ramen för Erasmusprogrammet, Comettprogrammet och Linguaprogrammet, eller till något annat av gemenskapens stödprogram för stödberättigade länder fokuserat på aspekter som har att göra med ekonomisk och social reform.

    2. Bidrag till gemensamma europeiska projekt kan beviljas för verksamheter enligt de specifika behov inrättningarna i fråga har och enligt de prioriteringar som fastställts, inklusive

    i) samverkande utbildningsåtgärder, särskilt utveckling och översyn av kursplaner, utveckling av universitets kapacitet att tillhandahålla fortlöpande utbildning och omskolning, tillhandahållande av korta, intensiva kurser och utveckling av distansundervisningsmöjligheter,

    ii) åtgärder som gynnar reformering och utveckling av den högre utbildningen, särskilt genom omstrukturering av förvaltningen av den högre utbildningens inrättningar och av utbildningsväsendet, genom förbättring av befintlig infrastruktur och vid behov, genom tillhandahållande av tekniskt och ekonomiskt bistånd till ansvariga myndigheter,

    iii) främjande av samarbete mellan universitet och näringslivet i de stödberättigade länderna genom utveckling av universitetens förmåga att samarbeta med näringslivet och samverkande utbildningsåtgärder universitet/näringslivet,

    iv) nödvändig utrustning för genomförandet av ett gemensamt europeiskt projekt,

    v) utveckling av student- och personalutbyte inom ramen för gemensamma europeiska projekt,

    vi) verksamheter där två eller flera av de stödberättigade länderna är inblandade,

    3. Utbyte inom gemensamma europeiska projekt

    Inom ramen för gemensamma europeiska projekt tillhandahåller gemenskapen stöd för student- och personalutbyte, särskilt i form av bidrag vari vid behov ingår ett visst belopp för språkliga förberedelser. Stödet ges enligt följande:

    i) Bidrag tilldelas studenter, fram till och inklusive doktorsnivå och är tillgängliga både för studenter från stödberättigade länder som studerar periodvis i gemenskapen och för studenter från gemenskapen som tillbringar studieperioder i stödberättigade länder. Bidrag beviljas vanligtvis för en period på mellan tre månader och ett år.

    ii) För studenter som deltar i gemensamma europeiska projekt vars specifika mål är att främja utbyte, ges förtur till de studenter som deltar i projekt där studieperioden utomlands godkänns som fullgjorda akademiska studier av studentens hemuniversitet.

    iii) För undervisnings- och administrativ personal på universitet eller utbildare från företag i medlemsstaterna som genomför undervisnings- och utbildningsuppdrag i perioder från en vecka upp till ett år i stödberättigade länder och vice versa.

    iv) För undervisnings- och administrativ personal på universitet i stödberättigade länder för omskolnings- och uppdateringskurser i gemenskapen.

    v) Stöd till industripraktikplatser som varar alltifrån en månad upp till ett år för lärare, utbildare, studenter och akademiker, mellan slutet av utbildningen och den första anställningen, från stödberättigade länder för praktiktid på företag i gemenskapen och vice versa.

    Stipendier till enskilda och kompletterande verksamheter

    1. Gemenskapen kommer också att, utanför gemensamma europeiska projekt, dela ut stipendier till lärare, utbildare, universitetsadminstratörer, höga departementstjänstemän, utbildningsplanerare och andra utbildningsexperter, för följande verksamheter:

    i) Korta besök på en vecka upp till två månader i en medlemsstat eller i ett stödberättigat land som syftar till att förbereda gemensamma europeiska projekt, framställa undervisningsmaterial, insamla och sprida information, utbyta expertutlåtanden och öka den ömsesidiga förståelsen mellan de högre teoretiska/praktiska utbildningssystemen i fråga.

    ii) Undervisnings- och utbildningsuppdrag på universitet i gemenskapen och i stödberättigade länder i perioder från en vecka upp till ett år.

    iii) Praktikplatser på företag eller vid utbildningsorgan i gemenskapen eller i stödberättigade länder som varar alltifrån en månad upp till ett år.

    iv) Omskolning och fortbildning för universitetspersonal från stödberättigade länder i gemenskapen, som varar från en vecka upp till ett år.

    2. Bidrag ges för att göra det möjligt för stödberättigade länder att delta i europeiska associationers verksamheter, särskilt universitetsassociationers.

    3. Stöd ges för att underlätta publicering och annan informationsaktivitet som direkt bidrar till utveckling och förnyelse av de högre utbildningsväsendena i stödberättigade länder.

    4. Stöd ges till verksamheter (i synnerhet tekniskt bistånd, yrkesutbildning, seminarier och undersökningar) som syftar till att främja reform och utveckling av de högre teoretiska utbildningsväsendena, liksom av yrkesutbildning i stödberättigade länder i synnerhet med hänsyn till spridning av resultat och erfarenheter av gemensamma europeiska projekt.

    5. Ett begränsat stöd kan ges till projekt som gäller ungdomsverksamhet liksom ungdoms- och ungdomsledarutbyte mellan medlemsstater och stödberättigade länder.

    Stödverksamhet

    1. Det nödvändiga tekniska biståndet ges till kommissionen för att stödja de verksamheter som vidtagits i enlighet med beslutet och garantera erforderlig övervakning av programmets genomförande.

    2. Stöd ges för lämplig extern utvärdering av Tempus II.

    Top