31985D0013

KOMMISSIONENS BESLUT av den 19 december 1984 om inrättande av en gemensam kommitté för järnvägen (85/13/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, och

med beaktande av följande:

Stats- eller regeringscheferna angav i sin förklaring av den 21 oktober 1972 att det första målet med en ekonomisk expansion borde vara att göra det möjligt att minska skillnader i levnadsvillkor och att detta mål borde ta sig uttryck i en högre livskvalitet och en högre levnadsstandard.

I detta sammanhang ansåg de det nödvändigt att både arbetsgivare och arbetstagare i högre grad deltar i gemenskapens ekonomiska och sociala beslut.

Bland de prioriterade åtgärderna i gemenskapens sociala handlingsprogram har kommissionen rekommenderat att man på gemenskapsnivå främjar dialog och samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. I sin resolution av den 21 januari 1974 om ett socialt handlingsprogram(1) angav rådet att ökad delaktighet i gemenskapens sociala och ekonomiska beslut från arbetsmarknadsparterna var en av de prioriterade åtgärderna som skulle vidtas.

I sin resolution av den 13 juni 1972(2) förklarade Europaparlamentet att arbetsmarknadsparternas delaktighet i formuleringen av en socialpolitik på gemenskapsnivå borde åstadkommas under den första etappen av den ekonomiska och monetära unionen.

I sitt yttrande av den 24 november 1971 uttryckte Ekonomiska och sociala kommittén en liknande åsikt.

Rådet betonade i sina slutsatser av den 22 juni 1984 om ett socialt handlingsprogram för en mellanperiod att den europeiska sociala dialogen måste förstärkas och dess metoder anpassas för att i högre grad låta arbetsmarknadens parter delta i gemenskapens ekonomiska och sociala beslut(3).

Situationen i de olika medlemsstaterna visar tydligt behovet av att de två parterna i järnvägstransportindustrin deltar aktivt i förbättringen och harmoniseringen av levnads- och arbetsförhållanden inom järnvägen. En gemensam kommitté knuten till kommissionen är det bästa medlet att försäkra sig om ett sådant deltagande genom att på gemenskapsnivå skapa ett representativt organ för de berörda socio-ekonomiska intressena.

Kommissionens beslut 72/172/EEG av den 24 april 1972 om inrättande av en gemensam rådgivande kommitté för de sociala problemen inom järnvägen(4) stämmer inte längre överens med den utveckling av socialpolitiken som gemenskapens institutioner vill främja.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kommissionen inrättar härmed en gemensam kommitté för järnvägen (nedan kallad "kommittén").

Artikel 2

Kommittén skall bistå kommissionen vid utformningen och tillämpningen av gemenskapens socialpolitik, som syftar till att förbättra och harmonisera levnads- och arbetsvillkoren inom järnvägen.

Artikel 3

1. För att nå de mål som avses i artikel 2 skall kommittén göra följande:

a) Avge yttranden och överlämna rapporter till kommissionen, antingen på den senares begäran eller på eget initiativ.

b) För de frågor som omfattas av kompetensen hos de arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer som anges i artikel 4.2 a skall kommittén:

- främja dialog och samarbete mellan dessa organisationer,

- se till att undersökningar genomförs,

- delta i diskussioner och seminarier.

2. Kommittén skall se till att alla berörda parter informeras om dess aktiviteter.

3. När kommissionen begär att kommittén avger ett yttrande eller en rapport enligt punkt 1 a kan kommissionen sätta en tidsgräns inom vilken yttrandet eller rapporten skall avges.

Artikel 4

1. Kommittén skall bestå av 44 ledamöter.

2. a) Kommitténs ledamöter skall utnämnas av kommissionen efter ett förslag från följande arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom järnvägssektorn:

Arbetsgivarorganisation:

Sammanslutning av de 10 järnvägarna inom Europeiska gemenskaperna (UIC).

Arbetstagarorganisation:

Transportarbetarfackets kommitté i Europeiska gemenskapen.

b) Platserna skall fördelas enligt följande:

- 22 till arbetsgivarorganisationens representanter.

- 22 till arbetstagarorganisationens representanter.

Artikel 5

1. En suppleant skall utses för varje ledamot av kommittén enligt villkoren i artikel 4.2.

2. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 9 skall en suppleant närvara vid kommitténs möten eller en arbetsgrupp enligt artikel 9 eller delta i dess arbete endast om ledamoten, för vilken han är suppleant, är förhindrad att delta.

Artikel 6

1. Ledamöter av kommittén och deras suppleanter skall utnämnas för en period av fyra år. Mandaten skall kunna förnyas.

2. De ledamöter och suppleanter vars mandatperiod gått ut skall fortsätta med sitt arbete tills de har ersatts eller utnämnts igen.

3. En ledamots eller en suppleants mandatperiod skall upphöra före utgången av fyraårsperioden om han avsäger sig utnämningen eller avlider eller om organisationen som nominerade honom begär att han ersätts. Den vakans som uppstår på grund av detta skall tillsättas på det sätt som föreskrivs i artikel 4.2 av en person som utnämns för resten av perioden.

4. Ingen ersättning skall utgå för arbetet.

Artikel 7

1. Vartannat år skall kommittén, med en majoritet på två tredjedelar av de närvarande ledamöterna, välja en ordförande och en vice ordförande bland ledamöterna. Ordföranden och vice ordföranden skall väljas växelvis och i omvänd ordning från de två grupper av organisationer som anges i artikel 4.2 a.

2. a) Efter mandatperiodens slut skall ordföranden eller vice ordföranden fortsätta sitt arbete tills han har blivit ersatt.

b) Om ordföranden eller vice ordföranden lämnar sitt ämbete innan denna mandatperiod går ut skall han ersättas för resten av perioden av en person som utnämns på det sätt som anges i punkt 1 efter ett förslag från den grupp till vilken hans organisation tillhör.

Artikel 8

Kommittén kan inrätta ett arbetsutskott bestående av ordföranden, vice ordföranden och rapportörer från de arbetsgrupper som avses i artikel 9 för att planera och samordna dess arbete.

Artikel 9

Kommittén kan göra följande:

a) Upprätta arbetsgrupper för särskilda ändamål eller permanenta arbetsgrupper för att förenkla dess arbete. Den kan bemyndiga en ledamot att förordna en namngiven representant från sin organisation att delta i en arbetsgrupp i hans ställe. En sådan representant skall ha samma rättigheter vid arbetsgruppens möten som den ledamot han ersätter.

b) Föreslå kommissionen att anlita sakkunniga för att bistå den i särskilda uppgifter. Den är förpliktigad till detta om en av organisationerna som anges i artikel 4.2 begär det.

c) Begära att en person som är speciellt kunnig inom ett område på dagordningen inkallas som sakkunnig till kommitténs möten. Den sakkunnige skall endast närvara vid diskussionen av den punkt som kräver hans närvaro.

Artikel 10

Kommittén skall sammankallas av dess sekretariat efter begäran från kommissionen, arbetsutskottet eller en tredjedel av kommitténs ledamöter. I det senare fallet skall kommittén sammanträda inom 30 dagar.

Artikel 11

1. Kommitténs yttrande skall vara giltigt endast om två tredjedelar av ledamöterna eller deras suppleanter är närvarande.

2. Kommittén skall förelägga kommissionen sina yttranden eller rapporter. Om ett yttrande eller en rapport inte antagits enhälligt skall kommittén förelägga kommissionen de avvikande åsikterna.

Artikel 12

1. Kommissionen skall förse kommittén, arbetsutskottet och arbetsgrupperna med ett sekretariat.

2. Representanter från de berörda delarna av kommissionen skall närvara vid kommitténs, arbetsutskottets och arbetsgruppernas möten.

3. En representant från sekretariatet för de organisationer som anges i artikel 4.2 a skall närvara vid kommitténs möten som observatör.

4. Efter att ha tagit del av kommitténs åsikter kan kommissionen inbjuda andra organisationer än de som anges i artikel 4.2 a att delta som observatörer i kommitténs arbete.

Artikel 13

Om kommissionen har meddelat kommittén att ett begärt yttrande rör ett ärende av konfidentiell natur skall kommitténs ledamöter, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 214 i fördraget, vara förbundna att inte lämna ut någon information som de fått vid möten med kommittén, arbetsutskottet eller arbetsgrupperna.

Artikel 14

Efter att ha tagit del av kommitténs åsikter kan kommissionen se över detta beslut i överensstämmelse med gjorda erfarenheter.

Artikel 15

Kommissionens beslut 72/172/EEG skall upphöra att gälla.

Artikel 16

Detta beslut träder i kraft den 19 december 1984.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 1984.

På kommissionens vägnar

Ivor RICHARD

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr C 13, 12.2.1974, s. 1.

(2) EGT nr C 70, 1.7.1972, s. 11.

(3) EGT nr C 175, 4.7.1984, s. 1.

(4) EGT nr L 104, 3.5.1972, s. 9.