22024P03822

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 22024P03822 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 22024P03822

Help

Resolution från den parlamentariska församlingen Euronest om de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig för Ukraina och det östra grannskapet antagen den 20 mars 2024

EUT C, C/2024/3822, 19.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3822/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3822/oj

HTML

PDF - authentic OJ

e-signature

How to verify the authenticity of the Official Journal

Europeiska unionens
officiella tidning

C-serien

C/2024/3822

19.6.2024

Resolution från den parlamentariska församlingen Euronest om de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig för Ukraina och det östra grannskapet antagen den 20 mars 2024

(C/2024/3822)

DEN PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EURONEST UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011 och den gemensamma förklaringen från toppmötet mellan partnerländerna inom det östliga partnerskapet av den 24 november 2017,

—	med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (1), särskilt det djupgående och omfattande frihandelsområdet,

—	med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (2), särskilt det djupgående och omfattande frihandelsområdet,

—	med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (3), särskilt det djupgående och omfattande frihandelsområdet,

—	med beaktande av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (4),

—	med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Azerbajdzjan, å andra sidan (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2023 om den gröna energiomställningen som svar på de nuvarande utmaningarna för energitryggheten i det östliga partnerskapet i samband med Rysslands anfallskrig och ockupation (6),

—	med beaktande av den förnyade agendan för återhämtning, resiliens och reformer, med stöd av en ekonomisk plan och en investeringsplan för det östliga partnerskapet,

—	med beaktande av det fleråriga vägledande programmet 2021–2027 för det östra grannskapet,

—	med beaktande av Ukrainas och Moldaviens ansökningar om EU-medlemskap av den 28 februari 2022 respektive den 3 mars 2022 och Europeiska rådets efterföljande beslut av den 23 juni 2022 att bevilja dem status som kandidatländer,

—	med beaktande av Georgiens ansökan om EU-medlemskap den 3 mars 2022 och Europeiska rådets efterföljande beslut av den 23 juni 2022 att erkänna landets europeiska perspektiv,

—	med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 14–15 december 2023 att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och att bevilja Georgien status som kandidatland,

—	med beaktande av förklaringen från Europeiska unionens regioner och städer av den 3 mars 2022 om solidaritet med Ukraina,

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs resolutioner av den 24 mars 2022 om kriget i Ukraina och dess ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser (7) och av den 16 juni 2022 om ”Ukraina från bistånd till återuppbyggnad – förslag från det europeiska civila samhället” (8),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2022 Europeisk solidaritet med flyktingar och med dem som flyr undan kriget i Ukraina (COM(2022)0107),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2022 Stöd till och återuppbyggnad av Ukraina (COM(2022)0233),

—	med beaktande av Europaparlamentets rekommendation av den 23 november 2022 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s nya utvidgningsstrategi (9),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 av den 14 december 2022 om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd +) (10),

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet från Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande och Ukrainas president som antogs vid det 24:e toppmötet mellan EU och Ukraina den 3 februari 2023 i Kiev,

—	med beaktande av den tredje snabbedömningen av skador och behov i Ukraina av den 14 februari 2024, som utarbetats gemensamt av Ukrainas regering, kommissionen, Världsbanken och FN,

—

med beaktande av sina resolutioner av den 23 februari 2023 om Ryska federationens väpnade angrepp mot Ukraina (11), av den 21 februari 2023 om den strategiska betydelsen av att inleda EU-anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien (12) och av den 21 februari 2023 om stöd till Ukrainas, Moldaviens och Georgiens väg mot EU-medlemskap (13),

—	med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om Rysslands upptrappning av sitt anfallskrig mot Ukraina (14),

—	med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om ett år av Rysslands invasion av och anfallskrig mot Ukraina (15),

—	med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2023 om hållbar återuppbyggnad och integration av Ukraina i den euroatlantiska gemenskapen (16),

—	med beaktande av Natos kommuniké från toppmötet i Vilnius den 11 juli 2023,

—	med beaktande av G7-ledarnas uttalanden av den 27 juni 2022 och den 19 maj 2023 om Ukraina,

—	med beaktande av slutsatserna från den internationella expertkonferensen om Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering som hölls i Berlin den 25 oktober 2022,

—	med beaktande av slutsatserna från konferensen om Ukrainas återhämtning som hölls i Lugano den 4–5 juli 2022, särskilt de sju ”Luganoprinciperna”, som är de vägledande principerna för återhämtningsprocessen i Ukraina,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 30 maj 2022 om Ukraina, som stödde idén om en återuppbyggnadsplattform för Ukraina som skulle sammanföra Ukrainas regering, EU, dess medlemsstater och Europeiska investeringsbanken samt internationella partner, finansieringsinstitut, organisationer, experter och berörda parter,

—	med beaktande av slutsatserna från konferensen om Ukrainas återhämtning som hölls i London den 21–22 juni 2023,

—	med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2023 om utvärdering av Moldaviens väg mot EU (17),

—	med beaktande av Ukrainas återhämtnings- och utvecklingsplan 2022–2032, och av följande skäl:

Ryssland har inlett ett oprovocerat, orättfärdigt och olagligt anfallskrig mot Ukraina, vilket har medfört att Ukraina har förlorat sin tillgång till finansmarknaderna och att landets offentliga inkomster har minskat dramatiskt. Samtidigt har Ukrainat fått kraftigt ökade offentliga utgifter för att försvara sitt suveräna territorium, hantera den humanitära situationen och upprätthålla kontinuiteten i de statliga tjänsterna.

Utöver den tragiska förlusten av människoliv ökar de finansiella kostnaderna för att stödja Ukrainas resiliens, återhämtning och återuppbyggnad för varje dag som går, eftersom ryska styrkor och deras proxyaktörer fortsätter att utföra urskillningslösa och fientliga angrepp mot bostadsområden och civil infrastruktur, inklusive sjukhus, hem och skolor. Ett sådant exempel är Rysslands förstörelse av Kachovkareservoaren i en terroristhandling den 6 juni 2023.

C.	Rysslands anfallskrig har enorma säkerhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser för alla länder inom EU:s östliga partnerskap, i synnerhet för Moldavien, vars ekonomi har drabbats hårt av förlorad handel, minskade utländska investeringar och ökade energi- och transportpriser.

D.	Sedan detta anfallskrig bröt ut har EU, dess medlemsstater och likasinnade partner gett Ukraina omfattande humanitärt, finansiellt och tekniskt stöd utöver det militära stödet, vilket är ytterst nödvändigt för att hjälpa Ukraina att utöva sin legitima rätt att försvara sig mot de ryska inkräktarna.

I den tredje snabbedömningen av skador och behov, som utarbetades av Ukrainas regering, kommissionen, Världsbanksgruppen och FN och offentliggjordes den 14 februari 2024, uppskattades kostnaden för att stödja Ukrainas återuppbyggnad och återhämtning till 486 miljarder USD under det kommande årtiondet.

Den 26 januari 2023 inrättades den myndighetsövergripande givarsamordningsplattformen för Ukraina, som samlar experter från Ukraina, EU, G7-länderna, Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Internationella valutafonden och Världsbanken, för att fungera som en katalysator för att mobilisera de internationella åtaganden som krävs för att tillgodose Ukrainas behov.

G.	Sammanlagt uppgick Team Europe-åtagandena för Ukraina från EU-institutionerna, Europeiska investeringsbanken och EU:s medlemsstater till 132 miljarder euro från och med juli 2023.

H.	De ukrainska myndigheternas återhämtnings- och utvecklingsplan 2022–2032 stöder myndigheternas åtagande att återuppbygga och modernisera sitt land och genomföra EU-integrationsreformerna.

Återuppbyggnaden av Ukraina kommer också att ge möjlighet att påskynda den dubbla gröna och digitala omställningen i landet, bland annat genom att utveckla energisuveränitet och oberoende från ryska leveranser, och därigenom genomföra en förbättrande återuppbyggnad i stället för att bara återställa eller återskapa förstörd eller skadad infrastruktur.

J.	De EU-medlemsstater och grannländer, särskilt Moldavien, som har erbjudit transit eller skydd för miljontals ukrainare som tvingats lämna sina hem står också inför en betydande ekonomisk börda på grund av ökad inflation och, i synnerhet, snabba ökningar av livsmedels- och energipriserna.

K.	Direktivet om tillfälligt skydd (18) bidrog till att underlätta integrationen av ukrainska flyktingar i EU genom att ge dem uppehållstillstånd och tillgång till sysselsättning, social trygghet, hälso- och sjukvård och lämpliga bostäder.

EU genomför nu Ukrainafaciliteten för åren 2024–2027 på 50 miljarder euro, i form av både bidrag och lån. Denna finansiering tillkommer utöver de 85 miljarder euro i stöd, inbegripet militärt bistånd, som Ukraina tidigare fått. Ytterligare resurser inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) förväntas, i synnerhet för humanitärt bistånd.

Att trygga energiförsörjningen och påskynda den gröna omställningen för Ukraina, andra länder inom det östliga partnerskapet och EU kommer att fortsätta att ha högsta prioritet under de kommande åren. Alla länder inom det östliga partnerskapet har undertecknat Parisavtalet, och anpassningen till EU:s regelverk på miljöområdet är av avgörande betydelse för EU:s kandidatländer.

N.	Kommissionens rapport av den 2 februari 2023 om Ukrainas anpassning till EU:s regelverk innehöll en omfattande och positiv bedömning av Ukrainas framsteg mot att slutföra de nödvändiga reformerna, vilket ytterligare främjar landets strävan efter EU-medlemskap.

O.	Förhandlingar mellan EU och kandidatländerna Ukraina och Moldavien bör inledas så snart som möjligt, efter Europeiska rådets positiva beslut i detta avseende den 14 december 2023.

Allmänna överväganden om Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Euronest fördömer i de starkaste ordalag Rysslands brutala, olagliga och orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina, i vilket den illegitima regimen i Belarus och dess ledare Aljaksandr Lukasjenka är medskyldiga. Euronest kräver att Ryssland omedelbart avbryter all militär verksamhet i Ukraina och villkorslöst drar tillbaka samtliga trupper och all militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium.

Euronest betonar att detta anfallskrig strider mot internationell rätt, hotar Europas säkerhet och stabilitet och har utlöst en global livsmedelskris som främst drabbar utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna, för vilket Ryssland och den illegitima regimen i Belarus och dess ledare Aljaksandr Lukasjenka bär hela ansvaret. Euronest framhåller att den illegitima regimen i Belarus på grund av sin direkta inblandning måste hållas ansvarig genom europeiska ekonomiska och riktade sanktioner.

Euronest uttrycker sin odelade solidaritet med Ukrainas befolkning. Euronest stöder till fullo Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser och betonar att detta krig utgör en allvarlig kränkning av folkrätten. Euronest hyllar det oerhörda modet och motståndskraften hos Ukrainas befolkning och dess väpnade styrkor, som försvarar sitt hemland och suveräna territorium mot ryska inkräktare.

Euronest uppmanar EU, dess medlemsstater och deras likasinnade partner att stödja Ukraina i dess försvar mot Rysslands olagliga anfallskrig genom fortsatt humanitärt, finansiellt och militärt stöd och genom att stå vid Ukrainas sida så länge som krävs för att landet ska uppnå oberoende, suveränitet och full kontroll över hela sitt internationellt erkända territorium.

Euronest välkomnar det beslut som vissa europeiska företag fattat om att dra sig tillbaka från den ryska marknaden och uppmanar andra företag att följa efter och sätta värden framför ekonomiska intressen.

Ekonomiska återverkningar för EU, dess medlemsstater och andra länder

Euronest insisterar på att insatserna för återhämtning och återuppbyggnad från kriget, liksom andra därmed sammanhängande insatser, bör ligga i linje med den dubbla gröna och digitala omställningen i EU:s medlemsstater.

Euronest uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att öka marknadstransparensen och tillfälligt undanröja alla hinder för import av jordbruksprodukter för att lindra den globala livsmedelspriskrisen.

Euronest betonar att NextGenerationEU, faciliteten för återhämtning och resiliens och den flexibilitet som ges genom den fleråriga budgetramen 2021–2027 inte räcker till för att täcka de finansiella behov som kriget i Ukraina gett upphov till. Euronest rekommenderar att man vänder sig till internationella partner för att få stöd, inbegripet expertis inom återuppbyggnad.

Euronest stöder de ansträngningar som gjorts med hjälp av ”solidaritetskorridorer” för att underlätta spannmålsexporten från Ukraina via olika landvägar och EU-hamnar, trots Rysslands olagliga blockad av Svarta havet. Euronest uppmanar EU och dess medlemsstater att ytterligare utvidga dessa solidaritetskorridorer i syfte att lindra den globala livsmedelskris som utlösts av Rysslands anfallskrig.

10.

Euronest understryker det akuta behovet av ett proaktivt engagemang i världspolitiken, särskilt i Förenta nationerna och Världshandelsorganisationen, eftersom Ryssland fortsätter att söka andra avsättningsmöjligheter för att kompensera för de förluster som orsakats av de införda sanktionerna.

11.

Euronest uppskattar det humanitära bistånd som länderna inom det östliga partnerskapet har gett Ukraina och uppmanar EU och dess medlemsstater att ge mer finansiellt stöd till grannstaterna.

12.

Euronest uppmanar EU och dess medlemsstater att ge mer ekonomiskt och finansiellt stöd för att minimera de negativa effekterna av kriget mellan Ryssland och Ukraina på ekonomierna i andra länder inom det östliga partnerskapet.

13.

Euronest uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla fler program för tekniskt bistånd till länderna inom det östliga partnerskapet för att stärka deras hållbara exportpotential till EU.

Flyktingar

14.

Euronest konstaterar att över 8 miljoner ukrainare har tvingats lämna sina hem för att söka skydd på säkrare platser i Europa och att över 6,2 miljoner ukrainare har fördrivits inom landet på grund av kriget.

15.

Euronest betonar de betydande finansiella kostnader som denna tillströmning innebär, särskilt för Moldavien, som har blivit det främsta transitlandet för ukrainska flyktingar. Euronest konstaterar att ukrainska flyktingar utgör 0,7 % av den befolkning som för närvarande är bosatt i Georgien.

16.

Euronest välkomnar den aktiva och humana hållning som EU:s medlemsstater och Moldavien har intagit, eftersom de har hållit sina gränser öppna och erbjudit evakuering, skydd, nödhjälp, medicinsk hjälp och asyl till människor som flyr från Rysslands anfallskrig.

17.

Euronest kräver att ukrainska flyktingar ska ges samma rättigheter som EU-medborgare när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och arbetsmarknaden, vilket är avgörande för att förhindra ökad fattigdom bland dessa flyktingar.

18.

Euronest efterlyser utbildningsinitiativ och utbildningsprogram för fördrivna ukrainska barn och ungdomar, bland annat för att ge tillgång till utbildning av god kvalitet och språk- och kompetensutbildning.

19.

Euronest understryker det civila samhällets nyckelroll när det gäller skydd och integration av flyktingar från utsatta grupper, särskilt på arbetsmarknaden.

20.

Euronest välkomnar frigörandet av 3,4 miljarder euro i medel från återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner till EU-medlemsstater som ger skydd åt människor som har flytt undan Rysslands invasion.

21.

Euronest välkomnar kommissionens antagande den 29 juni 2022Flexibelt stöd till territorier (Fast-Care), som är ett nytt paket som ger ytterligare flexibilitet i samband med genomförandet av de sammanhållningspolitiska instrumenten i syfte att hjälpa EU:s medlemsstater, regionala och lokala myndigheter och andra partner att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

22.

Euronest uppmanar EU att tillhandahålla ytterligare finansiering till de EU-medlemsstater, liksom Moldavien, som är de främsta inträdespunkterna för ukrainska flyktingar som tar sig till EU.

23.

Euronest uppmärksammar de 250 000 internflyktingar i Georgien som fortfarande inte kan återvända hem på ett säkert och värdigt sätt på grund av den fortsatta ryska ockupationen av regionerna Abchazien och Tskhinvali/Sydossetien.

Resiliens, återhämtning och återuppbyggnad i Ukraina och stöd till Moldavien

24.

Euronest understryker att ytterligare omedelbart och massivt finansiellt stöd är absolut nödvändigt för att hjälpa Ukrainas ekonomi, liksom Moldaviens, att hålla sig flytande, så att de bättre kan uppnå långsiktig stabilitet. Euronest efterlyser en förnyad EU-strategi för de länder inom det östliga partnerskapet som är kandidater till EU-medlemskap för att ytterligare förbättra de ekonomiska förbindelserna mellan EU och dess medlemsstater och dessa länder.

25.

Euronest välkomnar att EU, dess medlemsstater och dess finansinstitut sedan Rysslands anfallskrig inleddes framgångsrikt har mobiliserat aldrig tidigare skådade summor i form av bidrag och lån för att stödja Ukrainas övergripande ekonomiska, sociala och finansiella resiliens, i form av makrofinansiellt stöd, budgetstöd, nödhjälp och krishantering samt humanitärt bistånd.

26.

Euronest uppmanar EU att så snart som möjligt införa de rättsliga bestämmelser som krävs för att möjliggöra konfiskering av frysta ryska tillgångar och för att de ska kunna användas för att försvara Ukraina och hantera de olika konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bland annat för landets återuppbyggnad och ersättning till offren.

27.

Euronest insisterar på det avgörande behovet av att ge stöd till Ukrainas små och medelstora företag, jordbrukare och det civila samhället för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet i dessa krigstider. Euronest understryker att små och medelstora företag kommer att spela en avgörande roll för Ukrainas långsiktiga ekonomiska återhämtning.

28.

Euronest välkomnar att EU 2022 antog instrumentet för makroekonomiskt stöd +, som ger Ukraina upp till 18 miljarder euro i långfristiga lån för att stödja kritiska reparationer av transportinfrastruktur, såsom broar, vägar och järnvägar, samt reparationer av annan kritisk och kommunal infrastruktur och samhällsservice såväl som återuppbyggnad av bostadsfastigheter och social infrastruktur, såsom skolor, förskolor och vårdinrättningar.

29.

Euronest betonar vikten av att EU stärker och tillhandahåller resurser till organisationer i det civila samhället och lokalt baserade initiativ, så att de på ett meningsfullt sätt kan bidra till återuppbyggnaden och återhämtningen efter kriget i Ukraina.

30.

Euronest uppmanar EU att skapa incitament för europeiska företag att investera i drabbade regioner i syfte att främja ekonomisk återhämtning, nya arbetstillfällen och återuppbyggnad efter kriget.

31.

Euronest välkomnar det tillfälliga upphävandet av alla importtullar på all ukrainsk export till EU, vilket innebär fullständigt, tullfritt och kvotfritt tillträde för denna export sedan den 30 maj 2022, samt upphävandet av alla EU:s antidumpnings- och skyddsåtgärder som gäller för ukrainsk stålexport. Euronest välkomnar rådets beslut av den 25 maj 2023 att tillfälligt upphäva alla tullar, kvoter och handelspolitiska skyddsåtgärder för ukrainsk export till EU i ytterligare ett år, till och med juni 2024.

32.

Euronest stöder kommissionens förslag av den 14 februari 2023 om att införliva dataroaming i associeringsavtalet mellan EU och Ukraina och uppmanar handelskommittén EU–Ukraina att stödja detta förslag genom att bevilja ömsesidig behandling på den inre marknaden för dataroaming mellan Ukraina och EU.

33.

Euronest välkomnar kommissionens beslut av den 7 juni 2023 att ytterligare integrera Ukraina i EU:s inre marknad genom att öppna Fonden för ett sammanlänkat Europa för finansiering av infrastruktur.

34.

Euronest påminner om att Luganodeklarationen, som undertecknades av mer än 40 länder och internationella finansinstitut, lyfte fram principerna för återhämtnings- och återuppbyggnadsprocesserna i Ukraina, nämligen partnerskap, reformprocessen, transparens, ansvarsskyldighet och rättsstatsprincipen, demokratiskt deltagande, flerpartsengagemang, jämställdhet och inkludering samt hållbarhet.

35.

Euronest välkomnar kommissionens förslag av den 20 juni 2023 om att inrätta en ny Ukrainafacilitet som syftar till att stödja Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering, som ett särskilt finansieringsinstrument som kommer att ge konsekvent, förutsägbart och flexibelt stöd till Ukraina från 2024 till 2027.

36.

Euronest betonar att återuppbyggnadsinsatserna måste drivas av innovation för att stödja den dubbla gröna och digitala omställningen.

37.

Euronest understryker att det civila samhället måste vara nära involverat i alla skeden av återuppbyggnaden för att säkerställa att rättsstatsreformer, avoligarkisering, kampen mot korruption och den dubbla gröna och digitala omställningen genomförs framgångsrikt.

38.

Euronest betonar att EU bör fortsätta att investera i den ukrainska energiomställningen, bland annat genom att finansiera projekt som omfattar flera länder på området för energitrygghet, för att tillgodose nuvarande och framtida behov av energiinfrastruktur.

39.

Euronest uppmanar Ukrainas regering att fortsätta att stärka det lokala självstyret och att integrera decentraliseringsreformens framgångar i Ukrainas övergripande process för resiliens, återhämtning och återuppbyggnad.

40.

Euronest välkomnar Azerbajdzjans roll när det gäller att förbättra energitryggheten i både EU:s medlemsstater och Ukraina. Euronest betonar behovet av att påskynda övergången från fossila bränslen till grön energi och att ytterligare främja energieffektiviteten. Euronest uppmuntrar Azerbajdzjan och Armenien att intensifiera förhandlingarna om ett varaktigt fredsavtal för att lösa de pågående gränskonflikterna och bidra till stabilitet, samarbete och välstånd i regionen.

41.

Euronest understryker vikten av fortsatt stöd för att bygga upp teknisk kapacitet för konnektivitetsprojekt som ökar energitryggheten mellan EU och länderna inom det östliga partnerskapet, såsom projektet med en undervattenskabel i Svarta havet mellan Georgien och Rumänien.

42.

Euronest uppmanar EU och dess likasinnade partner att upprätthålla sin sanktionspolitik mot Ryssland och den illegitima regimen i Belarus och dess ledare Aljaksandr Lukasjenka, och samtidigt övervaka, återuppliva och förbättra sanktionspolitikens effektivitet och genomslagskraft.

43.

Euronest uppmanar myndigheterna i alla EU:s medlemsstater och länderna i det östra grannskapet att säkerställa att varje eventuellt kringgående av sanktionerna identifieras, utreds och lagförs.

44.

Euronest uttrycker djup oro över den pågående handeln mellan EU-länder och Ryssland med sanktionsbelagda varor som är av avgörande betydelse för kriget. Euronest beklagar djupt den mycket bristfälliga efterlevnaden av EU:s sanktioner mot Ryssland. Euronest fördömer den praxis som går ut på att sanktionsbelagda varor från EU säljs till företag eller privatpersoner från länder utanför EU, medan varorna fortfarande befinner sig i EU, och sedan transporteras direkt till Ryssland. Euronest fördömer de företag, även inom EU, som medvetet har undvikit sanktioner och därigenom undergrävt EU:s ansträngningar att stödja Ukraina, för att kunna fortsätta att göra enorma vinster. Euronest insisterar på att kringgående av unionens restriktiva åtgärder, bland annat genom att överföra varor till en destination där import, export, försäljning, inköp, överföring, transitering eller transport av dem är förbjuden, bör kriminaliseras på EU-nivå. Euronest betonar att det är avgörande för verkställandet att EU snabbt kriminaliserar direkta överträdelser av sanktioner, även när de begås av grov oaktsamhet, samt indirekta överträdelser av sanktioner genom att unionens restriktiva åtgärder kringgås.

45.

Euronest uppmanar EU, dess medlemsstater och deras likasinnade partner att fortsätta att stödja Moldavien när landet går vidare på sin valda europeiska väg, eftersom dess stabilitet och välstånd är direkt kopplade till Ukrainas resiliens och Europas säkerhet.

46.

Euronest uppmanar EU att fortsätta sitt ekonomiska och politiska stöd till de andra länderna inom det östliga partnerskapet, däribland Armenien och Azerbajdzjan.

47.

Euronest uppmanar EU att på ett konkret och synligt sätt bistå Georgien för att stödja dess fortsatta framsteg på vägen mot EU-medlemskap.

48.

Euronest betonar vikten av att EU ger finansiellt stöd till det civila samhället, ungdomar, studenter, akademisk personal och yrkesverksamma i Belarus. Mot denna bakgrund uppmanar Euronest kommissionen och medlemsstaterna att förenkla förfarandena för visering och uppehållstillstånd för personer som flyr från Belarus av politiska skäl, samt att utarbeta regler och förfaranden för att hantera fall av statslöshet.

49.

Euronest insisterar på att Ryssland måste tvingas betala för de skador som landet har orsakat och därigenom bidra väsentligt till Ukrainas återuppbyggnad. Euronest uppmanas att undersöka alla rättsliga möjligheter, i linje med internationell rätt, att använda frysta ryska tillgångar för att stödja alla former av bistånd till Ukraina och Ukrainas återhämtning.

(1) EUT L 261, 30.8.2014, s. 4.

(2) EUT L 260, 30.8.2014, s. 4.

(3) EUT L 161, 29.5.2014, s. 3.

(4) EUT L 23, 26.1.2018, s. 4.

(5) EGT L 246, 17.9.1999, s. 3.

(6) EUT C 229, 29.6.2023, s. 16.

(7) EUT C 290, 29.7.2022, s. 1.

(8) EUT C 365, 23.9.2022, s. 1.

(9) EUT C 167, 11.5.2023, s. 105.

(10) EUT L 322, 16.12.2022, s. 1.

(11) EUT C 229, 29.6.2023, s. 30.

(12) EUT C 229, 29.6.2023, s. 29.

(13) EUT C 229, 29.6.2023, s. 33.

(14) EUT C 132, 14.4.2023, s. 94.

(15) EUT C 283, 11.8.2023, s. 34.

(16) EUT C, C/2024/490, 23.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/490/oj.

(17) EUT C, C/2024/1189, 23.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1189/oj.

(18) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12).

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3822/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)

Top

Choose the experimental features you want to try