BILAGA

PRIORITERINGAR FÖR PARTNERSKAPET MELLAN EU OCH LIBANON SAMT PAKTEN

PRIORITERINGAR FÖR PARTNERSKAPET LIBANON–EU

Ett förnyat partnerskap mellan EU och Libanon (2016–2020)

Utformning av prioriteringarna för partnerskapet Libanon–EU

Libanon har intagit en ledande roll i diskussionerna och samråden om översynen av den europeiska grannskapspolitiken. Det dokument om den arabiska ståndpunkten som lades fram vid Beirutkonferensen om översynen av den europeiska grannskapspolitiken utgjorde ett viktigt dokument för den samrådsprocess som ledde fram till den reviderade europeiska grannskapspolitiken. Prioriteringarna bygger i princip på Libanons medverkan i översynen av den europeiska grannskapspolitiken och bildar en ram för politiskt engagemang och insatser på kort och medellång sikt på grundval av de prioriteringar som fastställts av Libanons regering. Som partner står Libanon och EU i dag inför akuta utmaningar i samband med utdragna kriser. Dessa utmaningar gör att den ovannämnda ramen måste ta hänsyn till de exceptionella omständigheterna i regionen och deras konsekvenser för Libanon.

EU och Libanon betraktar partnerskapet som ett konkret uttryck för deras gemensamma värderingar och ett erkännande av gemensamma intressen. Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter enligt internationell rätt och regional och nationell lagstiftning utgör gemensamma värderingar. Respekten för demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter utgör en väsentlig del av förbindelserna mellan EU och Libanon. Det gemensamma målet att skapa ett gemensamt område med fred, välstånd och stabilitet kräver att man arbetar tillsammans, framför allt genom delat ansvar, differentiering och stärkt partnerskap, och det drivs framåt av vikten av att lyfta fram Libanon som en modell för moderation i hela regionen, och att ta hänsyn till den centrala roll som spelas av Libanons pulserande privata sektor och dynamiska civila samhälle.

Samtidigt som man hanterar de mest akuta utmaningarna, inbegripet migration och terrorism, kommer Libanon och EU att fortsätta sitt arbete för att uppnå de centrala målen för sitt långsiktiga partnerskap, dvs. att arbeta för varaktig stabilitet i Libanon och regionen. EU kommer att aktivt samarbeta med de libanesiska myndigheterna och föra dialog med alla politiska partier och stödja hållbar ekonomisk tillväxt med hjälp av starka statliga institutioner och ny livskraft i den libanesiska ekonomin, men även genom att utnyttja potentialen i den privata sektorn och det civila samhället i Libanon. Inom vart och ett av de prioriterade områden som man fastställt gemensamt finns utmaningar som kräver omedelbar uppmärksamhet, medan andra steg i genomförandet kommer att behöva förberedas på lämpligt sätt för att genomföras med gott resultat på medellång sikt.

Associeringsrådet EU–Libanon stöder det förnyade partnerskapet som ett utryck för ett nytt, skräddarsytt bilateralt samarbete med en förbättrad politisk dialog. Perioden omedelbart efter mötet i associeringsrådet kommer att vara avgörande när det gäller att omsätta åtagandena i handling; detta kommer att kräva att båda sidor effektivt genomför prioriteringarna för partnerskapet (nedan kallade partnerskapsprioriteringarna) och den åtföljande pakten. Vid halvtidsöversynen av partnerskapsprioriteringarna kommer dessa att justeras och anpassas vid behov. Måttstocken för om det förnyade partnerskapet blir framgångsrikt blir i vilken mån det svarar mot behoven i Libanon och EU. De prioriteringar och åtaganden som anges i detta dokument och dess bilaga är inte uttömmande, och EU är berett att göra det möjligt för Libanon att omfattas av EU-initiativ för prioriterade tredjeländer i regionen.

En övergripande strategi som svar på den humanitära krisen

Sedan 2011 har Libanon axlat en osedvanligt tung börda till följd av den massiva tillströmningen av syrier som fördrivits från Syrien till Libanons territorium. Libanon har hittills tagit emot uppskattningsvis 1,5 miljoner syrier och omkring 0,5 miljoner palestinier, vilket gör Libanon till det land som tagit emot flest fördrivna personer och flyktingar, både per capita och per kvadratkilometer. Den senaste tidens migrationskris i EU har visat på de politiska, ekonomiska och sociala utmaningar som migrationskrisen leder till. Libanon är 440 gånger mindre till ytan och 120 gånger mindre tätbefolkat än EU, men har tagit emot ungefär lika många flyktingar i absoluta tal.

Libanon och EU anser att den enda hållbara lösningen på lång sikt för flyktingar och personer som fördrivits från Syrien till Libanon är att de kan återvända till sitt ursprungsland på ett säkert sätt, så snart förutsättningarna för detta föreligger. Att tillgodose behoven för flyktingar och personer som fördrivits i Syrien och bort från Syrien och behoven för deras värdsamhällen är en högst angelägen prioritering för hela det internationella samfundet, vars insatser på detta område bör intensifieras. Båda sidor kommer dock att beakta nödvändigheten att skapa förutsättningar för att flyktingar från Syrien och syrier som fördrivits ska kunna återvända på ett säkert sätt, även under övergångsperioden, i överensstämmelse med alla normer enligt internationell humanitär rätt och med hänsyn till värdländernas intressen.

Libanon och EU kommer att i denna anda utnyttja de konkreta fördelarna med sitt gemensamma åtagande för att förbättra den politiska dialogen och samarbeta för att bedöma och se till att dessa förutsättningar skapas både bilateralt och i relevanta internationella forum där EU och medlemsstaterna kommer att redogöra för den särskilda situationen i Libanon och nödvändigheten av att ta hänsyn till landets vitala intressen, och förmedla sin djupa oro över att Libanon har tagit emot över en miljon flyktingar som registrerats hos UNHCR och för hur detta inverkar på värdsamhällena och på säkerheten och stabiliteten i landet och i regionen i stort.

I detta sammanhang, och mot bakgrund av den utdragna flyktingkrisen, har den libanesiska regeringen presenterat en ny strategi för hur tillfällig och fortsatt vistelse ska hanteras för de syrier som fördrivits från sitt land in på Libanons territorium och hur påfrestningarna på landet och folket ska lindras så att varken landets, de libanesiska medborgarnas eller flyktingarnas intressen påverkas negativt. Denna nya vision som beskrivs i Libanons avsiktsförklaring som presenterades vid Londonkonferensen i februari 2016 har, tillsammans med det internationella stödet i form av tillräcklig finansiering och praktiska verktyg, potential att avsevärt förbättra situationen. Den libanesiska regeringen kommer att underlätta tillgången till internationella medel och praktiska verktyg för olika typer av åtgärder, särskilt sådana som är inriktade på den egna ekonomin, infrastruktur och sysselsättningsinitiativ, genom de administrativa och rättsliga åtgärder som krävs enligt libanesiska lagar och förordningar.

EU och Libanon strävar efter insatser med stor genomslagskraft som omfattar alla former av finansiellt stöd, bidrag och lån, för att mildra de dramatiska effekterna av krisen i Syrien för Libanons finanser (1), för värdsamhällena och för landets ekonomi, infrastruktur och miljö. En förbättring av de ekonomiska möjligheterna för flyktingar och fördrivna personer från Syrien måste ske i ett bredare sammanhang med förbättrad ekonomisk motståndskraft för landet som helhet genom utländska och lokala investeringar i sysselsättningsskapande projekt, infrastruktur och lokal ekonomisk utveckling. Sådana insatser kommer även att bidra till att skapa ett klimat där lånekostnaderna för statskassan kan sänkas avsevärt.

Partnerskapsprioriteringarna kommer att syfta till att främja gemensamma intressen och stärka samarbetet. De är inbördes förbundna och ömsesidigt förstärkande. De kommer också att innebära en strategisk ram för samordningen av de politiska insatserna samt säkerhets- och samarbetsinsatserna under de kommande fyra åren (2016–2020). De prioriteringar och mål som beskrivs nedan bygger på regeringens befintliga planer och strategier. De kommer också att ligga till grund för anpassning av det stöd som ges till regeringens vision. Partnerskapsprioriteringarna syftar till att främja jämställdhet, bland annat genom ökat deltagande av kvinnor i politiska och beslutsfattande forum.

1.   Säkerhet och kampen mot terrorism

Det viktigaste målet är att förbättra säkerheten för alla i Europa och Libanon. Libanon och EU kommer att arbeta vidare med reformer och förstärkning av säkerhetssektorn genom att utveckla den institutionella kapaciteten hos aktörer inom säkerhetssektorn, bland annat brottsbekämpande myndigheter, säkerhetsförvaltning, tillsynsorgan och rättsväsen i full respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska normer.

De attentat som utförts av Islamiska staten understryker det faktum att EU och Libanon står inför ett gemensamt hot från terrorism. Våra insatser kommer att inriktas på att skapa ett brett partnerskap för säkerhet och terrorismbekämpning. Den färdplan som Libanon och EU kom överens om efter dialogen om terrorismbekämpning den 26 januari 2016 kommer att leda till starkare och kvalitativt konkret samarbete i kampen mot terroristorganisationer som utpekats av FN:s säkerhetsråd. Samarbetsområdena omfattar bland annat rättväsendet och brottsbekämpning, bekämpning av finansiering av terrorism, gränsförvaltning, säkerheten på flygplatser och skydd av den civila luftfarten samt bekämpande av våldsam extremism. För detta kommer EU att aktivt använda alla sina relevanta verktyg och instrument samt kapacitet som anslås till prioriterade tredjeländer som står inför ett allvarligt terroristhot.

Libanon och EU kommer att arbeta för en samordnad nationell strategi för att motverka terroristhotet. Libanon kommer att med stöd från EU utveckla sin nationella strategi för terrorismbekämpning med bidrag från medlemsstaternas experter, Europol, Cepol, Frontex och Eurojust. Det kommer att utmynna i en strategi som speglar de unika insatser som varje del av den libanesiska regeringen kan bidra med i kampen mot terrorism och våldsam extremism.

2.   Samhällsstyrning och rättsstatsprincipen

För ett stabilt Libanon måste det ske framsteg när det gäller god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. EU kommer att samarbeta med Libanon för att

—	utveckla samarbetsprojekt på området för institutionell kapacitetsuppbyggnad inom ramen för Libanons strategi för administrativa reformer,

—	främja de gemensamma värdena demokrati och rättsstaten, inbegripet god samhällsstyrning och öppna, stabila och effektiva institutioner, skydd av yttrandefriheten och en oberoende press,

—

fortsätta sina reformansträngningar för att stärka effektiviteten och oberoendet i rättssystemet med syftet att göra den offentliga sektorn mer effektiv, En intensifierad bekämpning av korruption, som hindrar tillväxt och ekonomisk utveckling, kommer att vara avgörande för att uppnå goda resultat vad gäller samtliga partnerskapsprioriteringar.

Reformen av vallagstiftningen och valförfarandena är av stor betydelse för moderniseringen av landet. Libanon välkomnar EU:s beredvillighet att arbeta för en reform av valsystemet i Libanon och för bättre förvaltning på kommunal nivå. För hållbar utveckling krävs också främjande av de mänskliga rättigheterna, inbegripet skyddet av marginaliserade befolkningsgrupper.

3.   Främjande av tillväxt och arbetstillfällen

a)   Kommuner:

Insatser för att stärka samhällenas motståndskraft kommer att prioriteras. De ekonomiska skillnaderna i Libanon bryter ner landets tillväxtpotential och utgör ett hot mot landets stabilitet. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt eftersatta områden, bland annat genom att ge kommuner, sammanslutningar av kommuner och lokala myndigheter ökad egenmakt och genom att stärka det civila samhällets organisationer i syfte att förbättra det lokala styret. Man kommer att stödja ökat deltagande av kvinnor och ungdomar för att främja en inkluderande strategi för hållbar tillväxt. Detta kommer också att omfatta förbättringar av tillhandahållandet av tjänster, t.ex. hälso- och sjukvårdstjänster, och investeringar i kommunala infrastrukturprojekt. Kommunerna har varit hårt pressade av den snabba ökningen av befolkningen, eftersom de måste bygga ut de grundläggande tjänsterna och tillgodose de omedelbara behoven hos både den syriska befolkningen i landet och värdsamhällena, vilket lett till sämre kvalitet på de tjänster som tillhandahålls.

b)   Privata investeringar

Insatser för att blåsa nytt liv i den libanesiska ekonomin kommer att göras med fokus på att skapa möjligheter till anständiga arbetstillfällen för alla och en inkluderande tillväxt på bred grund genom ökade privata investeringar. Ekonomin har också en viktig roll att spela när det gäller Libanons ansträngningar för att mildra effekterna av Syrienkrisen. Ansträngningarna för att åtgärda Libanons makroekonomiska obalanser och finanspolitiska problem med de reformer som krävs för att bereda väg för ökad hållbar tillväxt bör därför fortsätta.

Att skapa arbetstillfällen i hela landet kommer att bidra till att bygga upp förtroendet för statliga och offentliga institutioner och främja den sociala sammanhållningen. Tillväxt i den formella ekonomin kommer att skapa viktiga inkomster för att stödja tillhandahållandet av offentliga tjänster och bygga upp de offentliga institutionernas legitimitet. Ökad konkurrenskraft och diversifiering i kombination med en dynamisk privat sektor kommer att öka motståndskraften i den nationella ekonomin och leda till att arbetstillfällen skapas i enlighet med libanesiska lagar och förordningar, och på detta sätt minska sekteristiska och sociala spänningar. Detta kan uppnås genom ett brett engagemang från näringslivet och befolkningen, däribland libanesiska diasporagrupper, i innovation och kunskapsbaserad ekonomisk verksamhet, och genom skapande av anständiga arbetstillfällen som kommer alla till godo. Genomförandet av åtagandena enligt pakten EU–Libanon kommer att skapa ytterligare möjligheter för landets utveckling.

c)   Infrastruktur

Libanon och EU kommer att undersöka möjligheten att utnyttja finansiering på förmånliga villkor för utbyggnaden av kritisk infrastruktur i syfte att öka produktiviteten inom högt prioriterade sektorer. Internationella finansinstituts deltagande för att införa nya metoder för tillhandahållande av bistånd, till exempel särskilda bidrag, icke-finansiellt bistånd och subventionerade lån, kommer att gemensamt undersökas. Särskilda insatser kommer att göras för samarbete med de organisationer i den privata sektorn som kan ha intresse av att utnyttja de möjligheter som blir tillgängliga genom EU:s finansieringsmekanismer. Syftet är att stödja utvecklingen av kritisk infrastruktur som el- och vattenförsörjning, avfallshantering och transporter och ge prioriterat stöd till produktiva sektorer. Riktat ekonomiskt bistånd, inklusive budgetstöd kommer också att undersökas, beroende på vad som är lämpligt. Libanon ser dessutom fram emot inrättandet av EU:s särskilda mekanismer för att minska riskerna med stora investeringsprogram. EU och Libanon kommer att samarbeta för att uppfylla villkoren för konkret finansiellt stöd, i synnerhet från EU, till stöd för viktiga infrastrukturprojekt och mobilisera EU:s olika finansieringsinstrument, beroende på vad som är lämpligt.

Ovannämnda åtgärder kommer att bli en fråga för nära samråd så att konkreta resultat uppnås.

d)   Handel/jordbruk/industri

Libanon och EU har också för avsikt att stärka sina handelsförbindelser. Libanon och EU kommer därför att inrätta och regelbundet sammankalla en gemensam arbetsgrupp i syfte att ytterligare underlätta handeln och minska de befintliga icke-tariffära handelshindren för varor och tjänster. Denna arbetsgrupp kommer att sammanträda snarast.

Det finns ett gemensamt intresse av att främja handelsförbindelserna genom att öka konkurrenskraften för industriprodukter, tjänstesektorn och jordbruks- och livsmedelssektorn, bland annat genom att höja kvalitetsstandarden för libanesiska jordbruksprodukter, och integrera begreppet hållbar konsumtion och produktion.

Insatserna på det här området kommer också att bidra till att minska effekterna av Syrienkrisen på handeln och till att främja investeringar i arbetsintensiva sektorer som jordbruk och industri. De möjligheter som erbjuds genom associeringsavtalet bör optimeras noggrant så att båda sidor gynnas, och man kommer att göra insatser för att ytterligare underlätta marknadstillträdet för libanesiska produkter till EU-marknaden och andra marknader. Ett utökat samarbete och tekniskt bistånd i fråga om sanitära och fytosanitära normer kommer att inledas, bland annat i samarbete med den libanesiska privata sektorn, för att ta upp dessa frågor på ett tillfredsställande sätt. På så vis kan Libanon öka exporten av jordbruksprodukter och maximera fördelarna med de befintliga möjligheterna till marknadstillträde, vilket inbegriper uppfyllandet av tullkvoter för jordbruksprodukter i associeringsavtalet.

EU kommer att fortsätta att uppmuntra och stödja Libanon på vägen mot medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) samt ett fördelaktigt deltagande i Agadiravtalet.

e)   Energitrygghet, klimatåtgärder och bevarande av naturresurser

Ökad miljöhänsyn genom energieffektivitet, förnybar energi, avfallshantering, vattenförvaltning och bevarande av naturresurser kan stärka Libanons potential för turism, skydda det nationella välståndet och minska befolkningens exponering för sjukdom och hälsorisker. Samarbete och partnerskap inom forskning och innovation kan spela en viktig roll på alla dessa områden genom att stärka potentialen för en integrerad och effektiv förvaltning av naturresurser genom en nexusstrategi.

Båda parterna syftar till att utnyttja potentialen i energisamarbete. En energidialog kan ge möjligheter till intensifierat energisamarbete, bland annat genom prospektering och exploatering av olje- och gassektorn och tillhörande möjligheter till havs. Som ett resultat av Parisavtalet som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) kommer EU och Libanon att undersöka möjligheterna till ökat samarbete om genomförandet av Libanons vägledande nationellt fastställda bidrag. Skuldavskrivningar i utbyte mot miljöåtgärder kan undersökas i syfte att minska den offentliga skulden och förbättra bevarandet av naturresurser.

4.   Migration och rörlighet

Libanon och EU förhandlar om en gemensam förklaring för att lansera sitt partnerskap för rörlighet som inleds med dialogen om migration, rörlighet och säkerhet, och parterna kommer också att enas om en bilaga med konkreta prioriterade åtgärder som ska bidra till att målen med det nya partnerskapet för rörlighet uppnås.

Båda sidor kommer att sträva efter att stärka samarbetet inom migration och rörlighet genom partnerskapet för rörlighet mellan Libanon och EU som utgör en långsiktig ram för att stärka Libanons kapacitet att hantera både laglig och irreguljär migration, samtidigt som landets intressen i egenskap av värdland beaktas och hänsyn tas till de särskilda förutsättningarna och de knappa resurserna och den tunga börda som landet har axlat sedan början av Syrienkrisen.

Libanon och EU har för avsikt att utveckla samarbetet i ett stort antal frågor, väl medvetna om att frågor om migration och rörlighet måste behandlas övergripande och att alla målen i partnerskapet för rörlighet bör eftersträvas med lika stor energi. Ett fullständigt och effektivt genomförande kommer att vara grundläggande för samarbete mellan Libanon och EU på detta område. Detta inbegriper bland annat att främja välhanterad rörlighet för libanesiska medborgare och EU-medborgare på båda parternas respektive territorier, öka kapaciteten för hantering av migrationsströmmar, stärka kapaciteten för gränsförvaltning, stärka dialogen om frågor med anknytning till internationellt skydd då gemensamma problem kommer att diskuteras och, framför allt, se till att kopplingen mellan migration och utveckling stärks ytterligare och ger påtagliga resultat för Libanons befolkning.

5.   Mekanismer för dialog och ömsesidig samordning

Den allmänna ramen för samarbetet mellan Libanon och EU är det associeringsavtal som trädde i kraft 2006. Det kommer att vara viktigt att rationalisera och optimera genomförandet av associeringsavtalet, bland annat genom nytänkande i dialogerna och mötena i underkommittéer. Att föra samman underkommittéerna i färre tematiska möten kommer att främja samarbetet inom prioriterade områden. Samtidigt skulle man också kunna organisera möten på bredare basis med deltagande av det civila samhället och icke-statliga aktörer.

Båda parterna är beredda att fördjupa den politiska dialogen, bland annat genom ett intensivare samarbete i utrikespolitiska frågor. Former för att utökat samarbete och fler samråd med det libanesiska ministeriet för utrikes frågor och emigranter (kontaktpunkt för den europeiska grannskapspolitiken) kommer att undersökas, med beaktande av EU:s principiella ståndpunkt om stöd för suveränitet, territoriell integritet, pluralism och inkluderande stabilitet i Libanon.

Båda parter kommer att inrätta en samordningsmekanism för att regelbundet se över och övervaka genomförandet av partnerskapsprioriteringarna och av pakten i syfte att säkerställa delat ansvar, öppenhet och ett för båda parter fördelaktigt genomförande.

EU–LIBANON-PAKTEN

Bilaga till partnerskapsprioriteringarna

Inledning

Mot bakgrund av den reviderade europeiska grannskapspolitiken och i enlighet med tillkännagivandet vid givarkonferensen i London för Syrien och dess grannländer i februari 2016, föreslår EU ett övergripande stödpaket som kombinerar inslag från olika politikområden inom ramen för EU:s befogenheter. I detta dokument fastställs några av de gemensamt överenskomna åtgärder som båda parter avser att genomföra i god tro och utan att det påverkar deras rättsliga ramar. De åtgärder som vidtas inom tillämpningsområdet för denna pakt kommer inte att innebära några negativa konsekvenser för det libanesiska folket och kommer att vara förenliga med den libanesiska konstitutionen och med libanesiska lagar och förordningar.

I pakten EU–Libanon kommer prioriterade åtgärder till stöd för en stabilisering av landet att fastställas på grundval av partnerskapsprioriteringarna. De prioriterade åtgärderna kommer att bygga på de prioriteringar som fastställts av Libanons regering, bland annat i den avsiktsförklaring som presenterades vid Londonkonferensen och i krishanteringsplanen för Libanon. Viktigast är att pakten EU–Libanon kommer att stärka samarbetet mellan den libanesiska regeringen och EU under perioden 2016–2020. Mekanismen för att utvärdera hur genomförandet av pakten fortskrider kommer att bygga på bland annat de politiska dialogerna inom ramen för associeringsavtalet mellan EU och Libanon.

De prioriterade åtgärderna inom ramen för pakten kommer att finansieras genom de ytterligare EU-medel som utlovades till Libanon vid Londonkonferensen, inbegripet minst 400 miljoner euro som ska anslås 2016 och 2017 och ytterligare medel som EU kan ställa till förfogande under de återstående åren av tidsramen för detta dokument. Dessa ekonomiska resurser är avsedda att finansiera program som genomförs med partner som statliga myndigheter, sammanslutningar av kommuner, kommuner, organ i EU-medlemsstaterna, icke-statliga organisationer och internationella organisationer. Stöd till både den statliga och den privata sektorn kan även tillhandahållas genom en kombination av EU-bidrag och lån från finansinstitut i EU och i medlemsstaterna, och där så är lämpligt, i partnerskap med andra internationella finansinstitut för att minska riskerna och göra lånevillkoren mer attraktiva.

De centrala målen för pakten EU–Libanon är att skapa en lämplig och säker miljö för flyktingar (2) och fördrivna personer från Syrien under deras tillfälliga vistelse i Libanon, och skapa en gynnsam miljö för Libanon, värdsamhällena och utsatta grupper. På så sätt kommer olika behov, bland annat humanitära behov, att tillgodoses på ett effektivt, värdigt och rättvist sätt. Denna strategi måste placeras i ett bredare sammanhang med ökad motståndskraft i den libanesiska ekonomin, infrastruktur och investeringar i sysselsättningsskapande projekt.

EU förbinder sig att anpassa sina insatser till den ovannämnda breda strategin och att vara särskilt uppmärksam på om utvecklingsbehoven i Libanon ändras och vid behov att öka det humanitära biståndet. På grundval av denna strategi och i syfte att underlätta den tillfälliga vistelsen i Libanon för de syriska medborgare som flytt kriget i Syrien, förbinder Libanon sig att, i enlighet med Libanons lagstiftning, fortsätta att utforska olika sätt att rationalisera lagar och förordningar som styr deras vistelse, inbegripet tillfälligt undantag från avgifterna för uppehållstillstånd och förenklade krav på dokumentation, exempelvis ”löfte om att inte arbeta”, i syfte att underlätta kontrollerat tillträde för dessa personer till arbetsmarknaden inom sektorer där de inte direkt konkurrerar med libaneser, till exempel inom jordbruket, byggbranschen och andra arbetsintensiva sektorer.

Libanon har för avsikt att, med stöd av UNHCR, i detta avseende ta på sig hela det administrativa ansvaret för Syrienkrisen för att säkerställa en effektiv och öppen förvaltningsram som även tar hänsyn till att fastställande av status och registrering är värdlandets primära ansvar i samarbete med relevanta FN-organ.

Denna pakt kommer att genomföras i nära och regelbunden samordning mellan de två sidorna i enlighet med samordningsmekanismen i partnerskapsprioriteringarna.

1.   Ökad stabilitet
Säkerhet och terrorismbekämpning
EU:s åtaganden	Libanons åtaganden
a) Aktivt stödja genomförandet av färdplanen för terrorismbekämpning genom tekniskt bistånd och finansiellt och icke-finansiellt stöd. b) Ge tekniskt och finansiellt stöd i kampen mot brottslig verksamhet, inbegripet kampen mot människosmuggling och handeln med människor, narkotika och skjutvapen. c) Stärka den integrerade gränsförvaltningen genom stöd till de fyra gränskontrollmyndigheterna. d) Stödja kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. e) Stödja konfliktförebyggande och medling samt insatser för att motverka våldsam extremism och minska spänningar. f) Öka samarbetet om och stödet till luftfartssäkerhet och luftfartsskydd.	i) Förbättra samordningen av säkerhetstjänster, inbegripet organ som ansvarar för gränsförvaltning. ii) Stödja den operativa verksamheten i den interministeriella kommitté för terrorismbekämpning som inrättades den 26 maj 2016. iii) Utforma och genomföra en övergripande och integrerad strategi för terrorismbekämpning i enlighet med FN:s säkerhetsråds relevanta resolutioner. iv) Godkänna en strategi för integrerad gränsförvaltning, som inbegriper ökad samordning med libanesiska säkerhetsorgan och ökat samarbete inom relevanta EU-program. v) Öka samarbetet om luftfartssäkerhet och luftfartsskydd.
2.   Samhällsstyrning och rättsstatsprincipen
a) Stärka centrala demokratiska funktioner (dvs. valsystemet, parlamentarisk kontroll, institutionell samordning, antikorruptionsorgan). b) Stödja moderniseringen av rättsväsendet, bland annat genom att förbättra tillgången till rättslig prövning, inrätta ett oberoende och fungerande domstolsväsen samt stärka kapaciteten hos aktörer i den straffrättsliga kedjan, bland annat genom uppbyggnad av den institutionella kapaciteten för att säkerställa överensstämmelse med internationella skyldigheter på människorättsområdet. c) Öka stödet till lokala myndigheter genom utvecklingsprogram i prioriterade regioner som ska fastställas i samarbete med de libanesiska myndigheterna. d) Ge stöd åt det civila samhället genom att finansiera initiativ från icke-statliga organisationer, i enlighet med den libanesiska lagstiftningen, för projekt som är inriktade på områden som social, kulturell och ekonomisk utveckling, främjande av mänskliga rättigheter, demokrati och principerna om god samhällsstyrning. e) Ge ekonomiskt och tekniskt stöd till institutionell kapacitetsuppbyggnad inom ramen för Libanons strategi för administrativa reformer.	i) Arbeta för att förkorta tiden för frihetsberövande före rättegång och förbättra fängelseförvaltningen. ii) Främja det civila samhällets deltagande i den offentliga beslutsprocessen. iii) Stärka de lokala styrningsstrukturerna genom att a) anslå nödvändiga ekonomiska resurser till kommunerna i enlighet med tillämplig lagstiftning, b) öka de lokala myndigheternas och kommunsammanslutningars deltagande vid rådgivning om lokalsamhällenas behov och brister i tillhandahållandet av tjänster. iv) Utveckla centrum för social utveckling med arbetstagare, tjänsteleverantörer och offentliga partnerskap med icke-statliga organisationer, bland annat genom tidig identifiering barn i riskzonen.
3.   Främjande av tillväxtoch arbetstillfällen
a) Öka stödet till utveckling av den privata sektorn, med fokus på sektorer med högre multiplikatoreffekt för sysselsättningen, bland annat genom att främja entreprenörsanda och innovation. b) Stärka samarbetet och det tekniska biståndet i fråga om sanitära och fytosanitära normer samt kvalitets- och handelsnormer. c) Stärka samarbetet och tillhandahålla stöd för att hjälpa den privata sektorn att utnyttja det aktuella tillträdet till EU-marknaden, inbegripet genom att förbättra den internationella konkurrenskraften för libanesiska produkter och producenter och använda tillgängligt handlingsutrymme för att öka tillträdet till EU:s marknad för libanesiska produkter. EU kommer i detta syfte att engagera sig i den gemensamma arbetsgruppen för att ytterligare underlätta handeln och minska de befintliga icke-tariffära handelshindren för varor och tjänster. d) Stödja Libanon på vägen mot medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO). e) Tillhandahålla relevant tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad till Libanon för att vidareutveckla tjänstesektorn (finansiella tjänster, kreativa sektorer, mode, audiovisuell industri, IT, telekom) i linje med landets prioriteringar. f) Hjälpa Libanon att dra fördel av landets anslutning till Agadiravtalet. g) I samband med Libanons pågående anslutningsprocess till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), stödja ett beslut om att godkänna Libanon som ett fullvärdigt verksamhetsland. Stödja en ökning av Europeiska investeringsbankens (EIB) utlåning i Libanon enligt bankens mandat för extern utlåning. Underlätta samarbete med andra internationella finansinstitut för att stödja finansiering på förmånliga villkor för investeringar i infrastruktur och bidra till att skapa ett klimat där lånekostnader kan sänkas. h) Öka det finansiella och icke-finansiella stödet till omställning till förnybar energi, inbegripet för anläggningar, kapacitetsuppbyggnad och forskning och innovation liksom till energibesparingsåtgärder i kommuner eller sammanslutningar av kommuner. i) Undersöka möjligheter till ökat samarbete på energiområdet och utbyte av teknisk expertis, när så är lämpligt även inom olje- och gassektorn.	I. Vidta åtgärder för att stärka den rättsliga, institutionella och administrativa kapaciteten samt tillsynskapaciteten för kvalitetsinfrastruktur och förbättra företags- och investeringsklimatet, åtgärda Libanons makroekonomiska obalanser och finanspolitiska problem med nödvändiga reformer. II. Stärka det politiska beslutsfattandet och förvaltningen av de offentliga finanserna i offentliga institutioner på central och lokal nivå. III. Anta en politik för exportfrämjande. IV. Genomföra förhandlingar om Libanons framtida anslutning till WTO. V. Identifiera utmaningarna när det gäller handel med tjänster och åtgärda dem. VI. Aktivt delta i arbetet i Agadiravtalets sekretariat. VII. Vid behov samarbeta med relevanta internationella finansinstitut för att dra nytta av finansiering på förmånliga villkor. VIII. Utarbeta och genomföra en strategi för energisektorn, med beaktande av befintliga åtaganden inom energisektorn som fastställs i ”Policydokumentet för elsektorn 2010”. I synnerhet se över den befintliga tariffordningen, åtgärda den svaga avgiftsuppbörden och de höga produktionskostnaderna samt öka kraftgenereringskapaciteten.
j) Utforska nya program för teknisk och yrkesinriktad utbildning i syfte att skapa arbetstillfällen, särskilt för ungdomar och utsatta grupper, från både Libanon och Syrien. k) Öka stödet till planen för att alla barn ska nås av utbildning (Reaching All Children with Education, RACE). l) Fortsätta att stödja skolans tillgänglighet och kvalitet, samt icke-formell utbildning. m) Stödja den nationella planen för att skydda barn och kvinnor i Libanon samt funktionshindrade. n) Stödja ett omfattande program för ungdomars och kvinnors egenmakt. o) Stödja Libanons regering i dess svar på den rådande humanitära krisen. Öka stödet till de mest utsatta libaneserna och flyktingarna. p) Bygga upp kapaciteten hos libanesiska organisationer i det civila samhället och samhällsbaserade organisationer, särskilt i deras arbete till stöd för alla utsatta befolkningsgrupper i Libanon. q) Förenkla tillgången för berättigade syriska och palestinska flyktingar och för libaneser från värdsamhällen till EU:s program för högre utbildning och forskning.	IX. Slutföra programackrediteringen av befintliga utbildningscentrum och genom en handlingsplan för teknisk och yrkesinriktad utbildning. X. Se till att utsatta barn får tillgång till inlärningsmiljö av hög kvalitet, inbegripet en ökning av absorptionsförmågan för utbildning och därmed sammanhängande geografiska täckning. XI. Se till att skolornas informationshanteringssystem som finansieras av EU tas i bruk fullt ut. XII. Slutföra strategin för icke-formell utbildning som syftar till att överbrygga gapet mellan formell och icke-formell utbildning på grundval av den befintliga påskyndade läroplanen. XIII. Förbättra mekanismerna för skydd och remittering av barn. XIV. I enlighet med Libanons lagstiftning underlätta registreringen av internationella icke-statliga organisationer i Libanon samt vid behov utfärdandet av arbets- och uppehållstillstånd för personal vid internationella icke-statliga organisationer.
r) Stärka nätverket av vårdcentraler i partnerskap med libanesiska och internationella icke-statliga organisationer. s) Främja tillgången till primär och sekundär hälso- och sjukvård för både för utsatta syrier och libaneser.	XV. Fortsätta att utveckla och konsolidera det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet på ett hållbart sätt. XVI. Främja hälso- och sjukvårdstjänster för alla i enlighet med Libanons lagstiftning. XVII. Främja omedelbar tillgång för personer med livshotande tillstånd till sjukhus och förbättra kvalitetskontrollen vid sjukhusen. XVIII. Främja lika behandling i fråga om tillgång till nödvändiga läkemedel, förutsatt att det finns finansiering från givare.
t) Finansiering av verksamhet inom vatten, sanitet och hygien (Water, Sanitation and Hygiene, WASH). u) Vatten- och avloppsvatteninfrastruktur kommer att finansieras genom bilateralt bistånd och genom kombinerade mekanismer (bistånd kopplat till lån). v) Stöd till infrastrukturer för de mest eftersatta områdena skulle beaktas på grundval av de prioriteringar som fastställts av Libanons regering.	XIX. Integrera infrastrukturinvesteringar i strategiska planer (befintliga eller under utarbetande). XX. Undanröja befintliga hinder och bygga på god praxis från framgångsrika projekt inom avfallshantering och vattenförvaltning. XXI. Stärka de institutioner som ansvarar för energi och vatten. XXII. Sträva efter att genomföra vattenlagen, och stödja en hållbar reformering av avgiftssystemet.
4.   Migration och rörlighet
Gemensamma mål för EU och Libanon
När en överenskommelse är nådd kommer EU och Libanon att fullt ut genomföra de ömsesidiga politiska åtagandena i partnerskapet för rörlighet efter dess antagande och alla åtgärder i den berörda bilagan, i enlighet med följande prioriteringar som anges i denna: — Främja och underlätta väl hanterad laglig migration och rörlighet — Stärka de berörda libanesiska myndigheterna kapacitet att förvalta gränser och förhindra irreguljär migration — Stärka kopplingen mellan migration och utveckling — Stärka dialogen och samarbetet om frågor som rör flyktingar, med utrymme för grundliga diskussioner om olika problem

---

(1)  Man har tagit hänsyn till konsekvenserna av Syrienkrisen, inbegripet flyktingar, på Libanon, som enligt Världsbankens bedömning vid konferensen den 13 januari 2016 uppgick till över 5,6 miljarder US-dollar för 2015 med en sammanlagd kostnad på över 13,1 miljarder US-dollar för perioden 2012–2015.

(2)  Ingenting i detta dokument påverkar Libanons ståndpunkt att betrakta syriska medborgare som flytt från Syrien sedan 2011 som fördrivna personer, eller Libanons strategiska mål att arbeta för att minska deras antal, framför allt med sikte på att skapa förutsättningar för att de ska kunna återvända till Syrien på ett säkert sätt utan att man tillgriper avvisning.