This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 22013P1119(03)
Resolution on energy security in connection with energy market and harmonisation between the Eastern European partner and the EU countries
Resolution om energitrygghet i samband med energimarknaden och harmoniseringen av de östliga partnerländerna och EU:s medlemsstater
Resolution om energitrygghet i samband med energimarknaden och harmoniseringen av de östliga partnerländerna och EU:s medlemsstater
EUT C 338, 19.11.2013, pp. 15–23
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
19.11.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 338/15 |
RESOLUTION (1)
om energitrygghet i samband med energimarknaden och harmoniseringen av de östliga partnerländerna och EU:s medlemsstater
2013/C 338/03
DEN PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EURONEST UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION
|
— |
med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från toppmötet för det östliga partnerskapet som hölls i Warszawa den 29–30 september 2011, |
|
— |
med beaktande av förklaringen från deltagarna i toppmötet om den södra korridoren som hölls i Prag den 8 maj 2009, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 25 november 2010, ”Mot en ny energistrategi för Europa 2011–2020”, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 12 juni 2012 om inledandet av ett energipolitiskt samarbete med partner utanför våra gränser: en strategisk metod för en trygg, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 26 september 2007, ”Mot en gemensam europeisk utrikespolitik för energi” (2007/2000(INI)), |
|
— |
med beaktande av rådets slutsatser av den 24 november 2011 om förstärkningen av den yttre dimensionen av EU:s energipolitik, |
|
— |
med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2012 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen, ”Det östliga partnerskapet: En färdplan inför toppmötet hösten 2013”, |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008, ”Andra strategiska energiöversynen”, |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 november 2010, ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk”, och av Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2011 om prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt, |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 september 2011 om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete, ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser”, |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2012, ”För en välfungerande inre marknad för energi”, |
|
— |
med beaktande av landstrategidokumenten på energiområdet för Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Vitryssland och Ukraina för perioden fram till 2020 respektive 2030, |
|
— |
med beaktande av handlingsplanen 2012–2013 inom det östliga partnerskapet – plattform 3 – energitrygghet, |
|
— |
med beaktande av den parlamentariska församlingen Euronests resolution av den 3 april 2012 om energitrygghet, förnybar energi, energieffektivitet och energiinfrastruktur: utvecklingen i det östliga partnerskapet och EU-länderna, |
|
— |
med beaktande av årsrapporten 2011 om energigemenskapens verksamhet till Europaparlamentet och de nationella parlamenten samt årsrapporten av den 1 september 2012 om genomförandet av regelverket enligt fördraget om en energigemenskap, och av följande skäl: |
|
A. |
Det östliga partnerskapet syftar till att förbättra energitryggheten genom samarbete för långsiktig, stabil och trygg försörjning och transport av energi, bl.a. genom bättre lagstiftning, energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor. |
|
B. |
De globala utmaningarna när det gäller energi och miljö kräver gemensamma och samarbetsinriktade strategier på internationell nivå. EU och de östliga partnerländerna står inför gemensamma politiska utmaningar när det gäller att minska utsläppen inom energisektorn, nå rätt balans mellan de energikällor som finns för närvarande, se till att försörjningen är tillförlitlig och säker samt rationalisera energiförbrukningen, särskilt genom ökad energieffektivitet. |
|
C. |
Lagstiftarna har en avgörande roll när det gäller att utarbeta energipolitiken och energipolitiska bestämmelser samt ramvillkoren för energimarknaderna, så att inhemska resurser kan utnyttjas effektivt och man kan garantera rimliga energipriser, väsentligt minska energiproduktionens och -konsumtionens klimatpåverkan och miljöeffekter samt skapa rättvisa handelsförbindelser. |
|
D. |
EU:s medlemsstater och de östliga partnerländerna kommer att bli mer beroende av varandra i framtiden och har inom det östliga partnerskapet inlett en meningsfull dialog om att utveckla en energipolitik som motsvarar framtida energibehov. Energifrågor kommer att utgöra en viktig del i framtida bilaterala associationsavtal mellan EU och de östliga partnerländerna, bl.a. fördjupade och omfattande frihandelsavtal, i syfte att underlätta för handel med energi. |
|
E. |
Den regionala energipolitiska dialogen inom det östliga partnerskapet har utökats de senaste åren och omfattar nu konvergens på energimarknaderna, diversifiering av energileverans och transitvägar samt utveckling av hållbara energikällor och infrastrukturer av gemensamt och regionalt intresse. |
|
F. |
Energimarknaderna i EU och i de östliga partnerländerna är mycket olika från land till land, även om de flesta härrör från en situation där offentliga aktörer hade en dominerande ställning inom energiförsörjning och -distribution. Energikostnader och energikällor kan emellertid ha mycket olika inverkan på medlemsstaternas och de östliga partnerländernas politiska ställningstaganden. I de flesta länder i Östeuropa och södra Kaukasien var energiekonomin knuten till det forna Sovjetunionen, och dessa länder är fortfarande i hög grad beroende av gas- och oljeimport från Ryssland. |
|
G. |
Energimarknaderna i vissa EU-medlemsstater och i de flesta östliga partnerländerna präglas fortfarande av koncentration med ytterst få energileverantörer och aktörer för energiöverföring och -distribution. Den tidigare politiken var främst inriktad på ökad energiförsörjning och mindre på efterfrågan. |
|
H. |
EU har som mål och åtagande att till 2014 fullborda en fullt integrerad inre energimarknad som ett viktigt instrument i den övergripande strategin för att förbättra EU:s ekonomiska konkurrenskraft, samtidigt som man gör framsteg i övergången till en ekonomi med låga utsläpp. |
|
I. |
EU har deltagit i liberaliseringen av el- och gasmarknader genom det tredje lagstiftningspaketet för EU:s inre marknad för gas och elektricitet, som antogs 2009 och innehåller bestämmelser som huvudsakligen går ut på att dela upp (eller åtskilja) affärsverksamheterna för energiöverföring och energileverans samt tillämpa principen om tillgång för tredje part, som garanterar gas- och elleverantörers rätt att få tillgång till överföringssystem på icke-diskriminerande villkor. I takt med en gradvis ökad liberalisering av marknaderna har medlemsstaterna dragit nytta av ökad handel på energiområdet och av ökad konvergens av grossistpriserna på energi, även om man fortfarande ställs inför problem när det gäller att genomföra det tredje energipaketet fullt ut såväl mellan medlemsstater som i medlemsstaterna. |
|
J. |
Lagstiftningssamarbete och konvergens är nödvändigt för att åstadkomma ytterligare integration och sammanlänkning av energimarknaderna samt för att utveckla handelsförbindelser mellan energioperatörer i EU och i de östliga partnerländerna på rättvisa och tillförlitliga villkor. Harmonisering av de tekniska och driftsmässiga bestämmelser som styr el- och gasmarknaderna i Europa kräver fortsatt samarbete mellan institutioner. |
|
K. |
Energistadgefördraget, som har undertecknats av alla medlemsstater och östliga partnerländer, ger ett internationellt forum för samarbete på energiområdet och är viktigt för att bygga upp en internationell rättslig stiftelse för energitrygghet utifrån principerna om öppna och konkurrerande marknader och hållbar utveckling. Energistadgefördraget utgör grunden för upprättande av en fullt integrerad regional energimarknad som främjar hållbar tillväxt och hållbara investeringar mellan EU och nio avtalsparter från sydöstra Europa och Östeuropa. |
|
L. |
En budget på 271 miljoner euro öronmärktes för EU:s finansiella stöd till de östliga partnerländerna inom energisektorn inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet 2007–2011, inbegripet det internationella programmet Inogate för samarbete på energiområdet och investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, vilket har underlättat för beviljande av krediter från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling för att bygga upp strategiska energiinfrastrukturer. |
|
M. |
De gasproducerande länderna i Östeuropa letar efter säkra och effektiva transportvägar för gasexport direkt till Europa, vilket kan göra dem tvungna till att ta stora risker i ett geopolitiskt perspektiv. Detta skulle emellertid bidra till långsiktig stabilitet i regionen. |
|
N. |
EU importerar stora mängder energi och är därför i behov av att diversifiera försörjningskällorna och leveransvägarna. De energiproducerande östliga partnerländerna behöver i stället en diversifiering av förbrukarna. |
|
O. |
EU verkar för att främja diversifiering av gasförsörjningen i syfte att bygga upp långsiktiga förbindelser med gasproducerande länder och transitländer i Östeuropa samt för att trygga energiförsörjningen genom att underlätta för genomförandet av den södra korridoren, som förbinder EU:s marknad med en av de största gasfyndigheterna i världen. |
Fastställande av sammanhängande energipolitiska strategier i EU och de östliga partnerländerna
|
1. |
Den parlamentariska församlingen Euronest understryker vikten av att införa varaktiga och sammanhängande energistrategier i EU och i de östliga partnerländerna för att man ska kunna övergå till energisystem som har låga utsläppsnivåer och begränsad klimat- och miljöpåverkan och som främjar trygg och hållbar energi till skäliga priser, vilket gynnar energiförbrukarna. |
|
2. |
Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar rådet och de östliga partnerländernas regeringar att se till att samarbetet om energitrygghet tydligt anges som en prioriterad fråga inom det östliga partnerskapet och den europeiska grannskapspolitiken 2014–2020. Euronest väntar sig att det östliga partnerskapets tredje toppmöte, som hålls i Vilnius i november 2013, ska sporra till ökat samarbete på energiområdet i linje med målsättningen inom partnerskapets huvudområden, nämligen respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, politisk associering, ekonomisk integration och rörlighet för medborgarna. |
|
3. |
Den parlamentariska församlingen Euronest stöder målen och insatserna inom det östliga partnerskapets plattform för energitrygghet och rekommenderar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att verka för att fördjupa sitt engagemang och ta till vara alla fördelar med insatserna för ökad integration av de europeiska energimarknaderna. Euronest uppmanar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att utöka sitt partnerskap genom att fastslå gemensamma ståndpunkter i internationella forum, t.ex. den europeiska energistadgekonferensen och i andra internationella organ som ägnar sig åt energi- och klimatfrågor. |
|
4. |
Den parlamentariska församlingen Euronest ser det som ytterst viktigt att EU har enhetliga och sammanhängande yttre förbindelser med viktiga producent-, transit- och förbrukarländer för energi samt att upprätta samordning och samarbete mellan medlemsstaterna i samband med att avtal förhandlas fram mellan medlemsstater och energileverantörer eller tredjeländer. |
|
5. |
Den parlamentariska församlingen Euronest manar därför till ökad öppenhet och större engagemang av EU i förhandlingar om avtal mellan medlemsstater och tredjeländer, eftersom dessa avtal även kan påverka hur EU:s inre energimarknad fungerar. |
|
6. |
Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller rådets beslut av den 4 oktober 2012 om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen om mellanstatliga avtal på energiområdet. Euronest anser att detta beslut kommer att bidra till ytterligare samordning av medlemsstaternas politik och till gemensam handling och solidaritet. Det behövs öppenhet i EU:s och de östliga partnerländernas inre och yttre energipolitik för att skapa ett samarbetsklimat som bygger på förtroende och ömsesidighet. |
|
7. |
Den parlamentariska församlingen Euronest konstaterar att den mekanism för tidig varning som inrättats av EU och Ryssland är viktig för att man ska kunna garantera att potentiella risker och problem i samband med Rysslands energileveranser till EU utvärderas i tid och kunna agera snabbt i en nödsituation. Det är dock viktigt att eventuella förutsebara avbrott i energileveranser, vid politisk eller affärsmässig oenighet eller av tekniska skäl, också meddelas innan de sker i praktiken. Euronest rekommenderar EU och Ryssland att inleda en dialog i syfte att utöka liknande mekanismer till de östliga partnerländerna och upprätta en gemensam ram för ömsesidig hjälp, solidaritet och tvistlösning vid kriser som kan äventyra energiförsörjningen i en eller flera av medlemsstaterna eller de östliga partnerländerna. |
Utveckling av en öppnare och mer harmoniserad regional marknad för energi
|
8. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att en öppen och integrerad energimarknad i EU och de östliga partnerländerna är ekonomiskt fördelaktig och av stor betydelse för att stärka de politiska banden, den ekonomiska integrationen och solidariteten inom det östliga partnerskapet. Euronest framhåller i detta avseende att öppna gränser mellan grannländer i Östeuropa skulle ha väsentlig effekt på den regionala ekonomin och de regionala energimarknaderna, särskilt eftersom det ger utrymme för fler möjligheter inom transport av och handel med energi. |
|
9. |
Den parlamentariska församlingen Euronest anser att EU:s yttre energipolitik bör grundas på och främja principerna om solidaritet, öppenhet, subsidiaritet, hållbarhet, samarbete, ömsesidighet samt en regelbaserad marknadsstrategi och samordning mellan EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna. Euronest framhåller att det behövs samordnade gemensamma åtgärder när det gäller energitrygghet, öppenhet och upprättande av nya transportkorridorer. |
|
10. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att upprättandet av effektiva energimarknader samtidigt som man markerar övergången till en ekonomi med låga utsläpp kräver storskaliga investeringar i generering och infrastrukturer för överföring och distribution i linje med klimat- och energimålen till 2050. Det är troligt att offentliga och privata investerare kommer att finansiera ambitiösa långsiktiga projekt om energimarknaderna omfattas av stabila, insynsvänliga och harmoniserade bestämmelser som garanterar rättvis konkurrens och ger konsumenterna makt, så att de aktivt kan välja leverantörer och energiförsörjningssätt. |
|
11. |
Den parlamentariska församlingen Euronest är övertygat om att det är nödvändigt att harmonisera bestämmelserna för energimarknaden i EU och de östliga partnerländerna för att stimulera till konkurrens och innovation, motverka risken för utnyttjande av en dominerande ställning på marknaderna för leverans och distribution av energi, underlätta för handel över gränserna och utveckla kompatibla förfaranden som ger energiföretagen möjlighet att verka över nationsgränserna. |
|
12. |
Den parlamentariska församlingen Euronest anser att liberaliseringen av de nationella energimarknaderna i de östliga partnerländerna måste genomföras successivt för att lyckas och att man först och främst bör prioritera att se till att de offentliga energiaktörerna har en sund och insynsvänlig förvaltning. |
|
13. |
Den parlamentariska församlingen Euronest understryker att en välfungerande konkurrensutsatt marknad leder till energipriser som avspeglar kostnaderna för generering, överföring och distribution. Euronest framhåller dock den miljömässiga och sociala dimensionen av energipolitiken och rekommenderar att konsumentskydd och rimliga energipriser för utsatta konsumentgrupper bör garanteras. |
|
14. |
Den parlamentariska församlingen Euronest stöder helt och fullt EU:s mål om att energi från förnybara energikällor ska utgöra 20 procent av EU:s energiförbrukning 2020. Att öppna energimarknaderna och stimulera till integration bör göra det avsevärt enklare att delta för nya aktörer som producerar förnybar energi. |
|
15. |
Den parlamentariska församlingen Euronest anser att förnybara energikällor kommer att bli mer och mer ekonomiskt konkurrenskraftiga och anser att ett stabilt eller åtminstone förutsägbart regelverk och konkurrens stimulerar till investeringar i sektorerna för förnybar energi. Euronest uppmanar därför EU och de östliga partnerländerna att fortsätta utbyta erfarenheter och stärka sin politiska dialog om metoder för att främja förnybara energikällor utifrån gemensamma och sammanhängande strategier och utan att belasta de statliga budgetarna i onödan. Euronest rekommenderar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att underlätta för att handel med energi från förnybara källor ska kunna behandlas förmånligt i enlighet med mekanismerna och villkoren i direktiv 2009/28/EG. |
|
16. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att genomförandet av EU:s regelverk för energieffektivitet har en enorm potential när det gäller ekonomisk tillväxt och positiv miljöpåverkan. Euronest understryker i detta avseende att energilagstiftningen är en viktig drivkraft för att få marknaden att anpassa sig till energieffektivare produkter och tjänster, transportsätt och byggnader, samt för att ändra medborgarnas och företagens beteendemönster när det gäller energiförbrukning. Euronest rekommenderar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att utveckla energieffektivitetsstrategier med realistiska mål för energisparande och för genomförande av regelverk för energieffektivitet. |
|
17. |
Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar att statligt stöd till energisektorer bör koncentreras till att genomföra energitrygghetsprojekt, bygga upp strategiska energiinfrastrukturer, utveckla ny och förbättra befintlig hållbar teknik och förnybar energi samt öka energieffektiviteten. Euronest anser att energiaktörer måste få insyn i skyldigheter avseende allmännyttiga tjänster i samband med trygg energiförsörjning. |
|
18. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att de berörda östliga partnerländerna måste se till att samarbetet inom energisektorn enligt deras framtida associationsavtal är förenligt med EU:s inremarknadsregler. |
|
19. |
Den parlamentariska församlingen Euronest erkänner värdet av energistadgefördraget som lägger grunden för att på lång sikt helt och hållet integrera de regionala energimarknaderna i EU och dess sydostliga och ostliga grannländer. Euronest framhåller att intresset för energistadgan växer i hela Östeuropa, vilket framgår av att Moldavien och Ukraina anslöt sig till fördraget 2010 respektive 2011 samt av Armeniens och Georgiens deltagande som observatörer. Euronest anser att EU:s samarbete såväl med Armenien och Georgien som med Azerbajdzjan och Vitryssland måste utvecklas i linje med målen i energistadgefördraget och utgå från ömsesidigt intresse och förhållandena i varje enskilt land. |
|
20. |
Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar att man förlänger energigemenskapen till efter 2016 och utökar samarbetsramen genom att inrätta en operativ färdplan som ger möjlighet att modernisera energisektorerna hos energistadgans avtalsparter och göra framsteg med harmoniseringen av bestämmelserna för energimarknaden, och som innebär att beslutsfattandet och organisationsstrukturerna inom energigemenskapen anpassas till framtida utmaningar. |
|
21. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att energigemenskapens avtalsparter har åtagit sig att genomföra de EU-bestämmelser som gäller elmarknaden, förnybar energi, trygg energiförsörjning och energieffektivitet samt EU:s tredje energipaket. Euronest anser att parterna bör fullfölja anpassningen av sin energilagstiftning till EU:s standarder och bestämmelser samt se till att nya bilaterala avtal med tredje parter är förenliga med skyldigheterna enligt energistadgefördraget. |
|
22. |
Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller vikten av det lagstiftningsstöd och tekniska stöd som de östliga partnerländerna får från EU för att genomföra reformer för anpassning till EU:s standarder och bestämmelser. Euronest uppmanar EU att låta de finansiella resurser som finns för denna typ av stöd ligga kvar på nuvarande nivå i det framtida europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020. |
|
23. |
Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller behovet av att EU och de östliga partnerländerna utvecklar utbytet av erfarenheter och experters samarbete i nätverk när det gäller regleringspolitik och -rutiner. Euronest välkomnar i detta sammanhang att man den 23 november 2012 inrättade energigemenskapens konkurrensnätverk, som ska fungera som plattform för att främja samarbete och utbyte av erfarenheter när det gäller konkurrenspolitik, lagstiftning och genomförande av EU:s konkurrensregelverk inom energigemenskapen. Euronest välkomnar initiativet om årliga expertseminarier genom utskottet för energitrygghet i den parlamentariska församlingen Euronest. |
|
24. |
Den parlamentariska församlingen Euronest noterar de resultat och framsteg som gjorts med att genomföra det östliga partnerskapets flaggskeppsinitiativ om energi, vars främsta mål innefattar att främja konvergens på elmarknaden. Euronest är medvetet om att utvecklingen av elmarknaderna i de östliga partnerländerna har nått olika långt och rekommenderar ytterligare insatser för att främja liberalisering av denna marknaden. |
|
25. |
Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller vikten av att stärka de nationella energitillsynsmyndigheternas roll och oberoende. Euronest uppmanar de nationella tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att utöka samarbetet genom att utveckla gemensamma utbildningsprogram och regelbundet utbyte inom Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och Energy Regulators Regional Association (energitillsynsmyndigheternas regionala organisation). |
|
26. |
Den parlamentariska församlingen Euronest lovordar det borgmästaravtal som undertecknats av 48 städer i de östliga partnerländerna och genom vilket städerna åtar sig att genomföra en hållbar energipolitik för att uppfylla eller överträffa EU:s mål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020 genom ökad energieffektivitet och utveckling av förnybar energi. Euronest betonar de lokala myndigheternas avgörande roll, i egenskap av energiproducenter och tillsynsmyndigheter, för att främja marknadsförändringar när det gäller stadsplanering och rörlighet, energieffektivitet i byggnader och decentraliserade och förnybara energikällor. Euronest anser därför att man bör utöka insatserna för och EU-stödet till borgmästaravtalet som en plattform för utbyte och ett redskap för flernivåstyre inom det östliga parterskapet. |
|
27. |
Den parlamentariska församlingen Euronest anser att om man utvecklar exploateringen av fossila bränslen i form av okonventionella kolväten, särskilt skiffergas, på global nivå, kan det få stor effekt på energimarknaderna i EU och de östliga partnerländerna. Euronest rekommenderar EU och de östliga partnerländerna att inleda ett utbyte av kunskap och expertis genom den östliga partnerskapsplattformen för energitrygghet när det gäller politik och lagstiftning för exploatering av icke-konventionell gas i Europa samt att utbyta bästa praxis för att säkra skydd av människors hälsa, klimatet och miljön. |
|
28. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar behovet av att se till att EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna tillämpar de strängaste standarderna för miljöskydd och säkerhet när man bygger och förvaltar energiinfrastrukturer. Euronest uppmanar i detta sammanhang EU och de östliga partnerländerna att ytterligare utveckla samarbetet om att förstärka regelverket för kärnsäkerhet. |
|
29. |
Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar EU och de östliga partnerländerna att se till att skapa synergier mellan sina respektive verksamheter inom det östliga partnerskapet, energigemenskapen, Svartahavssynergin, Baku-initiativet och det internationella programmet för energisamarbete Inogate. |
|
30. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att en fullskalig utveckling av den södra korridoren och de positiva effekterna av diversifieringspolitiken kan ge ömsesidiga fördelar för EU och de östliga partnerländerna, eftersom detta skapar förutsättningar för mer konkurrenskraftiga energipriser i EU och de östliga partnerländerna samt minskar beroendet av energiimport från marknadsdominerande leverantörer. |
Förstärkning av integrerade och sammanlänkade energinätverk
|
31. |
Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller att sammanlänkningskapaciteten för energi mellan EU-medlemsstaterna är otillräcklig och kvarstår som ett betydande hinder för utvecklingen av en konkurrenskraftig integrerad marknad för el, olja och gas. |
|
32. |
Den parlamentariska församlingen Euronest noterar att ett beroende av omfattande import från marknadsdominerande leverantörer kan användas som ett utrikespolitiskt påtryckningsinstrument. Euronest betonar i detta sammanhang det överhängande behovet av att diversifiera leverantörer och transportvägar för att stärka det geopolitiska oberoendet och se till att det råder verklig konkurrens mellan gas- och oljekällor inom EU och de östliga partnerländerna. |
|
33. |
Den parlamentariska församlingen Euronest anser att marknader och privata investerare bör ha det främsta ansvaret för att säkra finansieringen av framtida nät och infrastrukturer, och att offentliga investeringar bör fungera som en hävstång för privat finansiering. |
|
34. |
Den parlamentariska församlingen Euronest inser att behovet av varaktig, säker och tillförlitlig energiförsörjning är en aktuell utmaning och understryker att tillförlitliga energitjänster ingår i det globala välståndet och ger möjlighet att förbättra levnadsstandarden, öka produktiviteten i industrin och konkurrenskraften på den globala marknaden samt stimulera till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. |
|
35. |
Den parlamentariska församlingen Euronest välkomnar kommissionens förslag till förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som ett nytt integrerat instrument för investering i sådan infrastruktur som EU prioriterar inom transport, energi och telekommunikation. Euronest framhåller behovet av att ta full hänsyn till de östliga grannländerna när man planerar vilken energiinfrastruktur EU ska prioritera. |
|
36. |
Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU och de östliga partnerländerna att utöka den politiska dialogen för att bestämma gemensamma prioriteringar för diversifieringen av försörjningskällor och transportvägar för energi. Euronest rekommenderar att EU:s och de östliga partnerländernas planering av energiinfrastrukturen ska innefatta utveckling av transitkorridorerna, särskilt den södra korridoren, inbegripet de transkaspiska energitransportprojekten och förstärkning eller utökning av befintliga transitkorridorer. |
|
37. |
Den parlamentariska församlingen Euronest understryker att utvecklingen av en transkaspisk olje- och gaskorridor och den södra korridoren, tillsammans med ytterligare utveckling av rörledningarna Baku–Tbilisi–Ceyhan och Baku–Supsa, bör sammanlänka länderna i Centralasien med Europa, både ekonomiskt och politiskt, samtidigt som det ger möjligheter för de östliga partnerländerna såsom tillförlitliga transitpartner. |
|
38. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar Svartahavsregionens betydelse för diversifieringen av försörjningskällorna och transportvägarna för gas till EU och likaså regionens potential inom förnybar energi på grund av dess geostrategiska läge. Det är dock särskilt viktigt att utveckla den södra gaskorridoren, vilket framhålls i kommissionens meddelande ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk”. Euronest rekommenderar EU och de östliga partnerländerna att stimulera utvecklingen av energitransportprojekt och transitinfrastrukturer för energi. |
|
39. |
Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar också EU och de östliga partnerländerna att stimulera projekt som syftar till att modernisera infrastrukturen för gastransporter genom att möjliggöra överföringar åt motsatt håll. |
|
40. |
Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att ny infrastruktur som gör det möjligt att överföra tillräckligt med elektricitet med hjälp av ny teknik, särskilt smarta nät och mätare, är en viktig faktor för att man ska kunna utveckla ett integrerat elnät och öka energieffektiviteten. |
|
41. |
Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller behovet av att stärka forskningssamarbetet mellan EU och de östliga partnerländerna när det gäller produktion, överföring och lagring av energi. |
|
42. |
Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar kommissionen, Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för elektricitet (Entso-E) och det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för gas (Entso-G) att utöka sitt samarbete och även involvera parter från de östliga partnerländerna i fastställandet av nätkoder och kompatibilitetsregler för infrastrukturerna för överföring av el och gas. |
|
43. |
Den parlamentariska församlingen Euronest understryker att Entso-E har en avgörande roll när det gäller att bidra till en fungerande inre marknad och gränsöverskridande handel genom förbättrad förvaltning av de europeiska elöverföringsnäten. Euronest välkomnar Moldaviens och Ukrainas insatser för att uppgradera sin elöverföringskapacitet i syfte att kunna sammanlänka sina kraftnät med det europeiska nätet och gå med i Entso-E. |
|
44. |
Den parlamentariska församlingen Euronest konstaterar att utvecklingen av förnybara energikällor medför utmaningar för de befintliga nätinfrastrukturerna, eftersom vissa förnybara energikällor genererar varierande leveranser från olika lokala produktionsanläggningar. Euronest uppmanar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att främja välplanerade investeringar i lämplig infrastruktur för förnybar energi, för att underlätta för att integrera den på marknaderna och stimulera till forskning som rör skapande av ny och innovativ kapacitet för överföring och lagring av elektricitet. |
|
45. |
Den parlamentariska församlingen Euronest uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till Europaparlamentets talman, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i de östliga partnerländerna. |
(1) Antogs i Bryssel (Belgien) den 28 maj 2013.