Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Beskogningsplan och skogsbruksplan eller motsvarande instrument

1.1  Det område där verksamheten äger rum omfattas av en beskogningsplan för minst fem år, eller den minimiperiod som föreskrivs i nationell lagstiftning, vilken utarbetats innan verksamheten inleddes och som löpande uppdateras, tills detta område motsvarar den definition av skog som används i nationell lagstiftning eller, om en sådan inte finns, överensstämmer med FAO:s definition av skog.

Beskogningsplanen innehåller alla delar som krävs enligt nationell lagstiftning för miljökonsekvensbedömning av beskogningen.

1.2  Företrädesvis i beskogningsplanen eller, om information saknas, i något annat dokument, lämnas följande detaljerade uppgifter:

a)  Beskrivning av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

b)  Markberedning och inverkan av denna på befintliga kollager, jordar och biomassa ovan jord, i syfte att skydda mark med stora kollager (1).

c)  Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren.

d)  Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

e)  Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning.

f)  Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

g)  Åtgärder som vidtagits för att uppnå och bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

h)  Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

i)  Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

j)  Bedömning av inverkan på livsmedelstryggheten.

k)  Alla beskogningsrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.3  När området blir en skog följs beskogningsplanen av en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument enligt nationell lagstiftning eller, om en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument inte definieras i nationell lagstiftning, enligt FAO:s definition av ”skogsområde med en långsiktig skogsbruksplan” (2). Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet omfattar en period på tio år eller mer och uppdateras löpande.

1.4  Information lämnas om följande punkter som inte redan är dokumenterade i skogsbruksplanen eller motsvarande system:

a)  Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren (3).

b)  Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

c)  Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning.

d)  Definition av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

e)  Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

f)  Åtgärder som vidtagits för att bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

g)  Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

h)  Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

i)  Alla skogsbruksrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.5  Verksamheten följer bästa praxis inom beskogning som fastställs i nationell lagstiftning eller, om ingen sådan bästa praxis har fastställts i nationell lagstiftning, uppfyller ett av följande kriterier:

a)  Verksamheten är förenlig med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (4).

b)  Verksamheten följer de alleuropeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning med särskilt fokus på bestämmelserna i UNFCCC (5).

1.6  Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (6).

1.7  Det förvaltningssystem som är förknippat med den pågående verksamheten uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet och laglighetskraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 (7).

1.8  I beskogningsplanen och skogsbruksplanen eller motsvarande instrument föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.  Klimatnyttoanalys

2.1  Vad gäller områden som uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Långsiktig klimatnytta anses uppvisad genom bevis på anpassning till artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

2.2  Vad gäller områden som inte uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar den längre varaktigheten mellan 100 år och en hel skogscykel.

2.3  Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (8). Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage.

b)  De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, kan vara en av följande:

i)  I förekommande fall, de förvaltningsmetoder som dokumenterats i den senaste versionen av skogsförvaltningsplanen eller ett motsvarande instrument innan verksamheten inleds.

ii)  De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

iii)  Metoder som motsvarar ett förvaltningssystem för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogsområdet bibehålls eller förbättras på lång sikt enligt artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

(c)  Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)  Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, skogsbränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

2.4  Skogsbruk på mindre än 13 hektar måste inte göra en klimatnyttoanalys.

3.  Garanti för permanens

3.1  I enlighet med nationell lagstiftning garanteras skogens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)  Området klassificeras som permanent skog enligt FAO:s definition (9).

b)  Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)  Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli en skog.

3.2  I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av beskogningsplanen och skogsbruksplanen eller motsvarande instrument, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de skogsbruksverksamheter som definieras i denna förordning.

4.  Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)  Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)  En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

5.  Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras

a)  på nivån för ursprungsområdet för skogsråvara (10) enligt definitionen i artikel 2.30 i direktiv (EU) 2018/2001,

b)  på nivån för en grupp av företag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 k omfattar bestämmelser för att uppfylla de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minskas och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (11), med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.

Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel. Verksamheten är förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 (12) eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (13) (14), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel (15), Minamatakonventionen om kvicksilver (16) och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (17) samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel (18). Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

De detaljerade uppgifter som avses i punkt 1.2 k (beskogningsplan) och 1.4 i (skogsbruksplan eller motsvarande system) innehåller bestämmelser för bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

a)  Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

b)  Uteslutande av användning eller utsättning av invasiva främmande arter.

c)  Uteslutande av användning av främmande arter, såvida det inte kan visas att

i)  användningen av skogsodlingsmaterialet leder till gynnsamma och lämpliga ekosystemförhållanden (t.ex. klimat, markkriterier, vegetationszon, motståndskraft mot skogsbränder),

ii)  de inhemska arter som för närvarande finns på området inte längre är anpassade till de förväntade klimatförhållandena och markrelaterade hydrologiska förhållandena.

d)  Bevarande och förbättring av markens fysiska, kemiska och biologiska kvalitet.

e)  Främjande av metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer.

f)  Uteslutande av omställning av ekosystem med stor biologisk mångfald till ekosystem med mindre biologisk mångfald.

g)  Säkerställande av en mångfald av associerade livsmiljöer och arter som är kopplade till skogen.

h)  Säkerställande av en mångfald av beståndsstrukturer och underhåll eller förbättring av mogna bestånd och död ved.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Skogsbruksplan eller motsvarande instrument

1.1  Verksamheten bedrivs i ett område som omfattas av en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument enligt nationell lagstiftning eller, om en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument inte definieras i nationell lagstiftning, enligt FAO:s definition av ”skogsområde med en långsiktig skogsbruksplan” (1).

Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet omfattar en period på tio år eller mer och uppdateras löpande.

1.2  Information lämnas om följande punkter som inte redan är dokumenterade i skogsbruksplanen eller motsvarande system:

a)  Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren (2).

b)  Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

c)  Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning.

d)  Definition av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

e)  Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

f)  Åtgärder som vidtagits för att bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

g)  Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

h)  Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

i)  Alla skogsbruksrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.3  Skogsbrukssystemens hållbarhet, såsom den beskrivs i den plan som avses i punkt 1.1, säkerställs genom att välja det mest ambitiösa av följande alternativ:

a)  Skogsbruket överensstämmer med den tillämpliga nationella definitionen av hållbart skogsbruk.

b)  Skogsbruket överensstämmer med Forest Europes definition (3) av hållbart skogsbruk, och är förenligt med de pan-europeiska riktlinjerna på operativ nivå för hållbart skogsbruk (4).

c)  Det befintliga förvaltningssystemet uppfyller de hållbarhetskriterier för skog som fastställs i artikel 29.6 i direktiv (EU) 2018/2001 och, från och med dagen för systemens tillämpning, den genomförandeakt om operativ vägledning för energi från skogsbiomassa som antagits i enlighet med artikel 29.8 i det direktivet.

1.4  Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (5).

1.5  Det förvaltningssystem som är förknippat med den pågående verksamheten uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet och laglighetskraven i förordning (EU) nr 995/2010.

1.6  I skogsbruksplanen eller motsvarande instrument föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.  Klimatnyttoanalys

2.1  Vad gäller områden som uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Långsiktig klimatnytta anses uppvisad genom bevis på anpassning till artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

2.2  Vad gäller områden som inte uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar den längre varaktigheten mellan 100 år och en hel skogscykel.

2.3  Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (6). Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage.

b)  De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, är en av följande:

i)  I förekommande fall, de förvaltningsmetoder som dokumenterats i den senaste versionen av skogsförvaltningsplanen eller ett motsvarande instrument innan verksamheten inleds.

ii)  De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

iii)  Metoder som motsvarar ett förvaltningssystem för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogsområdet bibehålls eller förbättras på lång sikt enligt artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

c)  Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)  Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, skogsbränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

2.4  Skogsbruk på mindre än 13 hektar måste inte göra en klimatnyttoanalys.

3.  Garanti för permanens

3.1  I enlighet med nationell lagstiftning garanteras skogens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)  Området klassificeras som permanent skog enligt FAO:s definition (7).

b)  Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)  Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli en skog.

3.2  I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av skogsbruksplanen eller motsvarande instrument, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de skogsbruksverksamheter som definieras i denna förordning.

4.  Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)  Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)  En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

5.  Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras

a)  på nivån för ursprungsområdet för skogsråvara (8) enligt definitionen i artikel 2.30 i direktiv (EU) 2018/2001,

b)  på nivån för en grupp av företag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i omfattar bestämmelser för att uppfylla de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Den skogsförändring som verksamheten orsakar i det område som berörs av verksamheten leder sannolikt inte till någon betydande minskning i den hållbara försörjningen av primär skogsbiomassa för tillverkning av träprodukter med långsiktig cirkularitetspotential. Detta kriterium kan uppvisas genom den klimatnyttoanalys som avses i punkt 2.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minskas och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med direktiv 2009/128/EG, med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.

Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel. Verksamheten är förenlig med förordning (EU) 2019/1009 eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till förordning (EU) 2019/1021 (9), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel. Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i innehåller bestämmelser om bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

a)  Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

b)  Uteslutande av användning eller utsättning av invasiva främmande arter.

c)  Uteslutande av användning av främmande arter, såvida det inte kan visas att

i)  användningen av skogsodlingsmaterialet leder till gynnsamma och lämpliga ekosystemförhållanden (t.ex. klimat, markkriterier, vegetationszon, motståndskraft mot skogsbränder),

ii)  de inhemska arter som för närvarande finns på området inte längre är anpassade till de förväntade klimatförhållandena och markrelaterade hydrologiska förhållandena.

d)  Bevarande och förbättring av markens fysiska, kemiska och biologiska kvalitet.

e)  Främjande av metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer.

f)  Uteslutande av omställning av ekosystem med stor biologisk mångfald till ekosystem med mindre biologisk mångfald.

g)  Säkerställande av en mångfald av associerade livsmiljöer och arter som är kopplade till skogen.

h)  Säkerställande av en mångfald av beståndsstrukturer och underhåll eller förbättring av mogna bestånd och död ved.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Skogsbruksplan eller motsvarande instrument

1.1  Verksamheten bedrivs i ett område som omfattas av en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument enligt nationell lagstiftning eller, om en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument inte definieras i nationell lagstiftning, enligt FAO:s definition av ”skogsområde med en långsiktig skogsbruksplan” (1).

Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet omfattar en period på tio år eller mer och uppdateras löpande.

1.2  Information lämnas om följande punkter som inte redan är dokumenterade i skogsbruksplanen eller motsvarande system:

a)  Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren (2).

b)  Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

c)  Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning.

d)  Definition av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

e)  Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

f)  Åtgärder som vidtagits för att bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

g)  Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

h)  Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

i)  Alla skogsbruksrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.3  Skogsbrukssystemens hållbarhet, såsom den beskrivs i den plan som avses i punkt 1.1, säkerställs genom att välja det mest ambitiösa av följande alternativ:

a)  Skogsbruket överensstämmer med den tillämpliga nationella definitionen av hållbart skogsbruk.

b)  Skogsbruket överensstämmer med Forest Europes definition (3) av hållbart skogsbruk, och är förenligt med de pan-europeiska riktlinjerna på operativ nivå för hållbart skogsbruk (4).

c)  Det befintliga förvaltningssystemet uppfyller de hållbarhetskriterier för skog som anges i artikel 29.6 i direktiv (EU) 2018/2001 och, från och med dagen för systemens tillämpning, den genomförandeakt om operativ vägledning för energi från skogsbiomassa som antagits i enlighet med artikel 29.8 i det direktivet.

1.4  Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (5).

1.5  Det förvaltningssystem som är förknippat med den pågående verksamheten uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet och laglighetskraven i förordning (EU) nr 995/2010.

1.6  I skogsbruksplanen eller motsvarande instrument föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.  Klimatnyttoanalys

2.1  Vad gäller områden som uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Långsiktig klimatnytta anses uppvisad genom bevis på anpassning till artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

2.2  Vad gäller områden som inte uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar den längre varaktigheten mellan 100 år och en hel skogscykel.

2.3  Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (6). Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage.

b)  De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, är en av följande:

i)  I förekommande fall, de förvaltningsmetoder som dokumenterats i den senaste versionen av skogsförvaltningsplanen eller ett motsvarande instrument innan verksamheten inleds.

ii)  De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

iii)  Metoder som motsvarar ett förvaltningssystem för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogsområdet bibehålls eller förbättras på lång sikt enligt artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

c)  Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)  Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, skogsbränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

2.4.  Skogsbruk på mindre än 13 hektar måste inte göra en klimatnyttoanalys.

3.  Garanti för permanens

3.1  I enlighet med nationell lagstiftning garanteras skogens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)  Området klassificeras som permanent skog enligt FAO:s definition (7).

b)  Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)  Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli en skog.

3.2  I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av skogsbruksplanen eller motsvarande instrument, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de skogsbruksverksamheter som definieras i denna förordning.

4.  Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)  Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)  En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

5.  Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras

a)  på nivån för ursprungsområdet för skogsråvara (8) enligt definitionen i artikel 2.30 i direktiv (EU) 2018/2001,

b)  på nivån för en grupp av företag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i omfattar bestämmelser för att uppfylla de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Den skogsförändring som verksamheten orsakar i det område som berörs av verksamheten leder sannolikt inte till någon betydande minskning i den hållbara försörjningen av primär skogsbiomassa för tillverkning av träprodukter med långsiktig cirkularitetspotential. Detta kriterium kan uppvisas genom den klimatnyttoanalys som avses i punkt 2.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minskas och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med direktiv 2009/128/EG, med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.

Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel. Verksamheten är förenlig med förordning (EU) 2019/1009 eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (9), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel (10). Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i innehåller bestämmelser om bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

a)  Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

b)  Uteslutande av användning eller utsättning av invasiva främmande arter.

c)  Uteslutande av användning av främmande arter, såvida det inte kan visas att

i)  användningen av skogsodlingsmaterialet leder till gynnsamma och lämpliga ekosystemförhållanden (t.ex. klimat, markkriterier, vegetationszon, motståndskraft mot skogsbränder),

ii)  de inhemska arter som för närvarande finns på området inte längre är anpassade till de förväntade klimatförhållandena och markrelaterade hydrologiska förhållandena.

d)  Bevarande och förbättring av markens fysiska, kemiska och biologiska kvalitet.

e)  Främjande av metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer.

f)  Uteslutande av omställning av ekosystem med stor biologisk mångfald till ekosystem med mindre biologisk mångfald.

g)  Säkerställande av en mångfald av associerade livsmiljöer och arter som är kopplade till skogen.

h)  Säkerställande av en mångfald av beståndsstrukturer och underhåll eller förbättring av mogna bestånd och död ved.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Skogsbruksplan eller motsvarande instrument

1.1  Verksamheten sker i ett område som omfattas av en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument enligt nationell lagstiftning eller, om en skogsbruksplan inte definieras i nationell lagstiftning, enligt FAO:s definition av ”skogsområde med en långsiktig skogsbruksplan” (1).

Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet omfattar en period på tio år eller mer och uppdateras löpande.

1.2  Information lämnas om följande punkter som inte redan är dokumenterade i skogsbruksplanen eller motsvarande system:

a)  Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren.

b)  Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

c)  Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning, i enlighet med det lokala skogsekosystemet.

d)  Definition av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

e)  Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

f)  Åtgärder som vidtagits för att bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

g)  Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

h)  Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

i)  Alla skogsbruksrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.3  Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet

a)  har ett primärt förvaltningsmål (2) som består av skydd av mark och vatten (3), bevarande av biologisk mångfald (4) eller sociala tjänster (5) på grundval av FAO:s definitioner,

b)  främjar metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer,

c)  innehåller en analys av

i)  effekter och påfrestningar på bevarandet av livsmiljöer och mångfalden av tillhörande livsmiljöer,

ii)  villkor för avverkning som minimerar markpåverkan,

iii)  annan verksamhet som påverkar bevarandemålen, såsom jakt och fiske, jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk, industri, gruvdrift och kommersiell verksamhet.

1.4  Skogsbrukssystemens hållbarhet, såsom den beskrivs i den plan som avses i punkt 1.1, säkerställs genom att välja det mest ambitiösa av följande alternativ:

a)  Skogsbruket överensstämmer med den nationella definitionen av hållbart skogsbruk, om en sådan finns.

b)  Skogsbruket överensstämmer med Forest Europes definition (6) av hållbart skogsbruk och är förenligt med de pan-europeiska riktlinjerna på operativ nivå för hållbart skogsbruk (7).

c)  Det befintliga förvaltningssystemet uppfyller de hållbarhetskriterier för skog som anges i artikel 29.6 i direktiv (EU) 2018/2001 och, från och med dagen för systemens tillämpning, den genomförandeakt om operativ vägledning för energi från skogsbiomassa som antagits i enlighet med artikel 29.8 i det direktivet.

1.5  Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (8).

1.6  Det förvaltningssystem som är förknippat med den pågående verksamheten uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet och laglighetskraven i förordning (EU) nr 995/2010.

1.7  I skogsbruksplanen eller motsvarande instrument föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.  Klimatnyttoanalys

2.1  Vad gäller områden som uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Långsiktig klimatnytta anses uppvisad genom bevis på anpassning till artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

2.2  Vad gäller områden som inte uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar den längre varaktigheten mellan 100 år och en hel skogscykel.

2.3  Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (9). Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage.

b)  De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, kan vara en av följande:

i)  I förekommande fall, de förvaltningsmetoder som dokumenterats i den senaste versionen av skogsförvaltningsplanen eller ett motsvarande instrument innan verksamheten inleds.

ii)  De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

iii)  Metoder som motsvarar ett förvaltningssystem för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogsområdet bibehålls eller förbättras på lång sikt enligt artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

c)  Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)  Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, skogsbränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av kriterierna i förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

2.4  Skogsbruk på mindre än 13 hektar måste inte göra en klimatnyttoanalys.

3.  Garanti för permanens

3.1  I enlighet med nationell lagstiftning garanteras skogens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)  Området klassificeras som permanent skog enligt FAO:s definition (10).

b)  Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)  Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli en skog.

3.2  I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av skogsbruksplanen eller motsvarande instrument, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de skogsbruksverksamheter som definieras i denna förordning.

4.  Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)  Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)  En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

5.  Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras

a)  på nivån för ursprungsområdet för skogsråvara (11) enligt definitionen i artikel 2.30 i direktiv (EU) 2018/2001,

b)  på nivån för en grupp av skogsbruksföretag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i omfattar bestämmelser för att uppfylla de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Den skogsförändring som verksamheten orsakar i det område som berörs av verksamheten leder sannolikt inte till någon betydande minskning i den hållbara försörjningen av primär skogsbiomassa för tillverkning av träprodukter med långsiktig cirkularitetspotential. Detta kriterium kan uppvisas genom den klimatnyttoanalys som avses i punkt 2.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Bekämpningsmedel eller gödselmedel används inte i verksamheten.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till förordning (EU) 2019/1021 (12), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel (13). Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i innehåller bestämmelser om bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

a)  Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

b)  Uteslutande av användning eller utsättning av invasiva främmande arter.

c)  Uteslutande av användning av främmande arter, såvida det inte kan visas att

i)  användningen av skogsodlingsmaterialet leder till gynnsamma och lämpliga ekosystemförhållanden (t.ex. klimat, markkriterier, vegetationszon, motståndskraft mot skogsbränder),

ii)  de inhemska arter som för närvarande finns på området inte längre är anpassade till de förväntade klimatförhållandena och markrelaterade hydrologiska förhållandena.

d)  Bevarande och förbättring av markens fysiska, kemiska och biologiska kvalitet.

e)  Främjande av metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer.

f)  Uteslutande av omställning av ekosystem med stor biologisk mångfald till ekosystem med mindre biologisk mångfald.

g)  Säkerställande av en mångfald av associerade livsmiljöer och arter som är kopplade till skogen.

h)  Säkerställande av en mångfald av beståndsstrukturer och underhåll eller förbättring av mogna bestånd och död ved.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Återställningsplan

1.1  Området omfattas av en återställningsplan som överensstämmer med Ramsarkonventionens principer och riktlinjer för återställande av våtmarker (1), till dess att området klassificeras som våtmark och omfattas av förvaltningsplanen för våtmarker enligt Ramsarkonventionens riktlinjer för förvaltningsplanering för Ramsarområden och andra våtmarker (2). För torvmarker följer återställningsplanen rekommendationerna i Ramsarkonventionens relevanta resolutioner, bland annat resolution XIII/13.

1.2  Lokala hydrologiska och pedologiska förhållanden övervägs noggrant i återställningsplanen, bland annat markmättnadens dynamik och förändringar i aeroba och anaeroba förhållanden.

1.3  Alla kriterier för att inte orsaka betydande skada som är relevanta för förvaltning av våtmarker tas upp i återställningsplanen.

1.4  I återställningsplanen föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.  Klimatnyttoanalys

2.1  Verksamheten uppfyller följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)  Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar 100 år.

2.2  Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)  Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (3). Om den definition av våtmarker som används i analysen skiljer sig från den definition som används i den nationella inventeringen av växthusgaser anges de olika markkategorier som omfattas av det berörda området i analysen. Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage. För kustvåtmarker beaktar klimatnyttoanalysen prognoser för förväntade relativa höjningar av havsnivån och i vilken utsträckning våtmarkerna förväntas migrera.

b)  De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, är en av följande:

i)  De förvaltningsmetoder som dokumenterats innan verksamheten inleddes, i förekommande fall.

ii)  De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

c)  Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)  Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, bränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av kriterierna i förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

4.  Garanti för permanens

4.1  I enlighet med nationell lagstiftning garanteras våtmarkens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)  Det har fastställts att området ska förbli våtmark och inte får omvandlas till annan markanvändning.

b)  Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)  Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli våtmark.

4.2  I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av återställningsplanen, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de miljöskydds- och återställandeverksamheter som definieras i denna förordning.

5.  Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)  Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)  En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

6.  Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras på nivån för en grupp av företag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Torvutvinningen minimeras.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minimeras och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med direktiv 2009/128/EG, med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.

Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel. Verksamheten är förenlig med förordning (EU) 2019/1009 eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till förordning (EU) 2019/1021 (4), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel (5). Verksamheten är förenlig med relevant nationell genomförandelagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

Den plan som avses i punkt 1 (återställningsplanen) i detta avsnitt innehåller bestämmelser om bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

(a)  Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

(b)  Ingen användning eller utsättning av invasiva arter.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten omfattar produktion av tekniker för förnybar energi.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten tillverkar utrustning för produktion av vätgas som överensstämmer med de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitt 3.10 i denna bilaga samt utrustning för användning av vätgas.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten avser tillverkning, reparation, underhåll, retroaktiv anpassning (1), användning för andra ändamål eller uppgradering av följande:

a)  Tåg, personvagnar och vagnar som har noll direkta koldioxidutsläpp (i form av avgaser).

b)  Tåg, personvagnar och vagnar som har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser när de framförs på ett spår med nödvändig infrastruktur och som använder en konventionell motor där sådan infrastruktur inte finns tillgänglig (bimodal).

c)  Anordningar för persontransport i stads-, förorts- och vägtrafik, där fordonens direkta koldioxidutsläpp är noll.

d)  Fram till den 31 december 2025, fordon i kategorierna M2 och M3 (2) med en typ av karosseri som klassificeras som ”CA” (envåningsfordon), ”CB” (tvåvåningsfordon), ”CC” (ledat envåningsfordon) eller ”CD” (ledat tvåvåningsfordon) (3), som överensstämmer med den senaste EURO VI-standarden, dvs. både med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 (4) och, från det att ändringar av den förordningen träder i kraft, i ändringsakterna, även innan de blir tillämpbara, samt med det senaste steget i Euro VI-standarden som anges i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (5), om bestämmelserna för det steget har trätt i kraft men ännu inte har blivit tillämpbara för denna typ av fordon (6). Om en sådan standard saknas har fordonen noll direkta koldioxidutsläpp.

e)  Enpersonsfordon där framdrivningen kommer från användarens fysiska aktivitet, från en motor med nollutsläpp eller en blandning av motorer med nollutsläpp och fysisk aktivitet.

f)  Fordon i kategorierna M1 och N1 som klassificeras som lätta nyttofordon (7) med

i)  till och med den 31 december 2025: specifika koldioxidutsläpp, enligt definitionen i artikel 3.1 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 (8), som är lägre än 50 g CO2/km (utsläppsfria och utsläppssnåla lätta fordon,

ii)  från och med den 1 januari 2026: specifika koldioxidutsläpp, enligt definitionen i artikel 3.1 h i förordning (EU) 2019/631, som är noll.

g)  Fordon i kategori L (9) med koldioxidutsläpp i form av avgaser motsvarande 0 g koldioxidekvivalenter per km beräknat i enlighet med utsläppstestet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 (10).

h)  Fordon i kategorierna N2 och N3, samt N1 som klassificeras som tunga fordon, som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som inte överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 (11).

i)  Fordon i kategorierna N2 och N3 som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1242 eller ”utsläppssnåla tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.12 i den förordningen.

j)  Fartyg för passagerartransport på inre vattenvägar som

i)  har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser,

ii)  till och med den 31 december 2025, är hybridfartyg eller fartyg med dubbelbränslemotor som för normal drift får minst 50 % av sin energi från bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller från laddkraft.

k)  Godstransportfartyg på inre vattenvägar som inte är avsedda för transport av fossila bränslen och som

i)  har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser,

ii)  till och med den 31 december 2025 har direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser per tonkilometer (g CO2/tkm), beräknat (eller uppskattat för nya fartyg) med hjälp av den operativa indikatorn för energieffektivitet (12), som är 50 % lägre än det genomsnittliga referensvärde för koldioxidutsläpp som fastställs för tunga fordon (undergrupp av fordon 5-LH) i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2019/1242.

l)  Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet, som inte är avsedda för transport av fossila bränslen och som

i)  har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser,
ii)  till och med den 31 december 2025, är hybridfartyg eller fartyg med dubbelbränslemotor som för normal drift till havs och i hamn får minst 25 % av sin energi från bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller från laddkraft,
iii)  till och med den 31 december 2025, och endast om det kan bevisas att fartygen uteslutande används för kust- och närsjöfartstjänster som är utformade för att möjliggöra en trafikomställning av gods som för närvarande transporteras landvägen till sjöss, är fartyg med direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser, beräknat enligt Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) energieffektivitetsindex (EEDI) (13), som är 50 % lägre än det genomsnittliga referensvärde för koldioxidutsläpp som fastställs för tunga fordon (undergrupp av fordon 5-LH) i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2019/1242,
iv)  till och med den 31 december 2025 har ett värde i energieffektivitetsindex (EEDI) som är 10 % lägre än gällande EEDI-krav den 1 april 2022 (14) om fartygen kan drivas med bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller med bränsle från förnybara energikällor (15), ►M2  
v)  från och med den 1 januari 2026, för fartyg som kan drivas med bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller med bränsle från förnybara energikällor  (15)), har ett värde i energieffektivitetsindex (EEDI) som motsvarar en minskning av EEDI-referenslinjen med minst 20 procentenheter under de EEDI-krav som gällde den 1 april 2022  (18)), och
a)  kan anslutas vid en kajplats,
b)  för gasdrivna fartyg, visar att de senaste åtgärderna och teknikerna används för att minska metanutsläppen.  ◄

m)  Havs- och kustfartyg för passagerartransport som inte är avsedda för transport av fossila bränslen och som

i)  har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser,
ii)  till och med den 31 december 2025, är hybridfartyg eller fartyg med dubbelbränslemotor som för normal drift till havs och i hamn får minst 25 % av sin energi från bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller från laddkraft,
iii)  till och med den 31 december 2025 har ett värde i energieffektivitetsindex (EEDI) som är 10 % lägre än gällande EEDI-krav den 1 april 2022 om fartygen kan drivas med bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller med bränsle från förnybara energikällor (16); ►M2  
iv)  från och med den 1 januari 2026, för fartyg som kan drivas med bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller med bränsle från förnybara energikällor  (16)), har ett värde i energieffektivitetsindex (EEDI) som motsvarar en minskning av EEDI-referenslinjen med minst 20 procentenheter under de EEDI-krav som gällde den 1 april 2022  (19)), och
a)  kan anslutas vid en kajplats,
b)  för gasdrivna fartyg, visar att de senaste åtgärderna och teknikerna används för att minska metanutsläppen.  ◄

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

▼M2

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

I tillämpliga fall innehåller fordonen inte bly, kvicksilver, sexvärt krom och kadmium.

▼B

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten avser tillverkning av laddningsbara batterier, batteripaket och ackumulatorer (och tillhörande komponenter), även från returråvaror, som leder till betydande minskningar av växthusgasutsläppen inom transport, stationär energilagring och energilagring utanför nätet samt andra industriella användningsområden.

I den ekonomiska verksamheten återvinns förbrukade batterier.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för tillverkningen av nya batterier, komponenter och material bedömer man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

Återvinningsprocesserna uppfyller villkoren i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG (1) samt i bilaga III, del B, i det direktivet, bland annat när det gäller användning av den senaste tillämpliga bästa tillgängliga tekniken samt specificerad verkningsgrad för blyackumulatorer, nickel-kadmiumbatterier och för andra kemiska ämnen. Dessa processer säkerställer att metallinnehållet återvinns så långt det är tekniskt möjligt utan att kostnaderna blir för höga.

Återvinningsanläggningarna uppfyller i tillämpliga fall kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (2).

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Batterierna är förenliga med tillämpliga hållbarhetsregler för utsläppande av batterier på marknaden i unionen, bland annat när det gäller begränsningar av användningen av farliga ämnen i batterier, däribland Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och direktiv 2006/66/EG.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten omfattar tillverkning av en eller flera av följande produkter och deras viktiga komponenter (1):

a)  Fönster med ett U-värde som är lägre än eller lika med 1,0 W/m2K.

b)  Dörrar med ett U-värde som är lägre än eller lika med 1,2 W/m2K.

c)  Ytterväggsystem med ett U-värde som är lägre än eller lika med 0,5 W/m2K.

d)  Taksystem med ett U-värde som är lägre än eller lika med 0,3 W/m2K.

e)  Isoleringsprodukter med ett lambdavärde som är lägre än eller lika med 0,06 W/mK.

f)  Hushållsapparater som tillhör de högsta två utnyttjade energieffektivitetsklasserna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 (2) och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

g)  Ljuskällor som tillhör de högsta två utnyttjade energieffektivitetsklasserna enligt förordning (EU) 2017/1369 och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

h)  Rumsuppvärmningssystem och varmvattensystem för hushåll som tillhör de högsta två utnyttjade energieffektivitetsklasserna enligt förordning (EU) 2017/1369 och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

i)  Kylnings- och ventilationssystem som tillhör de högsta två utnyttjade energieffektivitetsklasserna enligt förordning (EU) 2017/1369 och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

j)  Närvaro- och dagsljusstyrning för belysningssystem.

k)  Värmepumpar som överensstämmer med de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitt 4.16 i denna bilaga.

l)  Fasad- och takelement med skuggning eller solstyrning, inbegripet sådana som stöder vegetationsuppbyggnad.

m)  Energieffektiva system för fastighetsautomation och driftutrustning för bostadshus och byggnader som inte är bostäder.

n)  Zontermostater och anordningar för smart övervakning av de största elektriska belastningarna eller kylbehoven i byggnader samt sensorutrustning.

o)  Produkter för värmemätning och termostatstyrning för enskilda bostäder som är anslutna till fjärrvärmesystem, för enskilda lägenheter som är anslutna till centralvärmesystem för en hel byggnad och för centralvärmesystem.

p)  Fjärrvärmeväxlare och fjärrvärmecentraler som överensstämmer med den distribution av fjärrvärme/fjärrkyla som anges i avsnitt 4.15 i denna bilaga.

q)  Produkter för smart övervakning och reglering av värmesystem samt sensorutrustning.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten omfattar tillverkning av teknik som syftar till och ger betydande minskningar av växthusgasutsläppen under hela livscykeln jämfört med den alternativa teknik/produkt/lösning med bäst prestanda som finns tillgänglig på marknaden.

Livscykelbegränsningarna av växthusgasutsläpp beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU (1) eller ISO 14067:2018 (2) eller ISO 14064-1:2018 (3).

Kvantifierade minskningar av växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

I verksamheten tillverkas något av följande:

a)  Grå cementklinker där de specifika växthusgasutsläppen (1) är lägre än 0,722 (2) ton koldioxidekvivalenter per ton grå cementklinker.

b)  Cement från grå klinker eller ett alternativt hydrauliskt bindemedel, där de specifika växthusgasutsläppen (3) från klinker och cement eller ett alternativt bindemedel är lägre än 0,469 (4) ton koldioxidekvivalenter per ton tillverkad cement eller alternativt bindemedel.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från tillverkningsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna gällande produktion av cement, kalk och magnesiumoxid (5).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår (6).

För tillverkning av cement där farligt avfall används som alternativa bränslen har åtgärder vidtagits för att säkerställa säker hantering av avfall.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

I verksamheten tillverkas något av följande:

a)  Primäraluminium då den ekonomiska verksamheten uppfyller två av följande kriterier fram till 2025 och samtliga följande kriterier (1) efter 2025:

i)  Växthusgasutsläppen (2) överstiger inte 1,484 (3) ton koldioxid per ton tillverkat aluminium (4).

ii)  Den genomsnittliga koldioxidintensiteten för de indirekta växthusgasutsläppen (5) överstiger inte 100 g koldioxidekvivalenter/kWh.

iii)  Elförbrukningen för tillverkningsprocessen överstiger inte 15,5 MWh/t Al.

b)  Sekundäraluminium.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna gällande icke-järnmetallindustrin (6). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

I verksamheten tillverkas något av följande:

a)  Järn och stål då växthusgasutsläppen (1), minskade med den mängd utsläpp som tilldelas produktionen av avgaser i enlighet med punkt 10.1.5 a i bilaga VII till förordning (EU) 2019/331, inte överstiger följande värden för de olika stegen i tillverkningsprocessen:

i)  Råjärn = 1,331 (2) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

ii)  Sintrad järnmalm = 0,163 (3) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

iii)  Koks (utom brunkolskoks) = 0,144 (4) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

iv)  Gjutjärn = 0,299 (5) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

v)  Höglegerat stål i ljusbågsugn = 0,266 (6) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

vi)  Kolstål i ljusbågsugn = 0,209 (7) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

b)  Stål i ljusbågsugn för tillverkning av EAF-kolstål eller höglegerat EAF-stål, enligt definitionen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 och då tillförseln av stålskrot i förhållande till tillverkad produkt inte är lägre än

i)  70 % för tillverkning av höglegerat stål,

ii)  90 % för tillverkning av kolstål.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från tillverkningsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna gällande tillverkning av järn och stål (8).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen med 73,4 % under hela livscykeln för vätgas [vilket ger mindre än 3 ton koldioxidekvivalenter per ton H2 under hela livscykeln] och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g koldioxidekvivalenter per MJ i enlighet med den metod som anges i artikel 25.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 och bilaga V till det direktivet.

Minskningen av växthusgasutsläpp under hela livscykeln beräknas med hjälp av den metod som avses i artikel 28.5 i direktiv (EU) 2018/2001 eller alternativt med hjälp av ISO 14067:2018 (1) eller ISO 14064-1:2018 (2).

Kvantifierade minskningar av växthusgasutsläpp under hela livscykeln kontrolleras i tillämpliga fall enligt artikel 30 i direktiv (EU) 2018/2001 eller av en oberoende tredje part.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från tillverkningsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 respektive 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

(a)  BAT-slutsatserna för klor-alkaliproduktion (3) och BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (4),

(b)  BAT-slutsatserna för raffinering av olja och gas (5).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen (1) från produktionen av kimrök är lägre än 1,141 (2) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)  referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (3),

b)  BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (4).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen (1) från produktionen av natriumkarbonat är lägre än 0,789 (2) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

(a)  referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (3),

(b)  BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (4).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Elförbrukningen för elektrolys och klorbehandling är lika med eller lägre än 2,45 MWh per ton klor.

De genomsnittliga växthusgasutsläppen under hela livscykeln från den el som används för klorproduktion är högst 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (1) eller ISO 14064-1:2018 (2).

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)  BAT-slutsatserna för klor-alkaliproduktion (3),

b)  BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (4).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen (1) från produktionen av organiska baskemikalier är lägre än

a)  för HPV-kemikalier: 0,693 ton (2) koldioxidekvivalenter per ton HPV-kemikalier,

b)  för aromatiska föreningar: 0,0072 (3) ton koldioxidekvivalenter per ton komplexitetsviktat genomflöde,

c)  för vinylklorid: 0,171 (4) ton koldioxidekvivalenter per ton vinylklorid,

d)  för styren: 0,419 (5) ton koldioxidekvivalenter per ton styren,

e)  för etylenoxid och etylenglykoler: 0,314 (6) ton koldioxidekvivalenter per ton etylenoxid/etylenglykol,

f)  för adipinsyra: 0,32 (7) ton koldioxidekvivalenter per ton adipinsyra.

Om de organiska kemikalier som omfattas produceras helt eller delvis av förnybara råvaror är växthusgasutsläppen under hela livscykeln för kemikalier som tillverkas helt eller delvis av förnybara råvaror lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för en motsvarande kemikalie som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (8) eller ISO 14064-1:2018 (9).

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Agrobiomassa som används för tillverkning av organiska baskemikalier uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används för tillverkning av organiska baskemikalier uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i det direktivet.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)  BAT-slutsatserna för produktion av organiska högvolymkemikalier (10),

b)  BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (11).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller ett av följande kriterier:

a)  Ammoniak tillverkas av vätgas som uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i avsnitt 3.10 i denna bilaga (Tillverkning av vätgas).

b)  Ammoniak återvinns från avloppsvatten.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)  referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (1),

b)  BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (2).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen (1) från tillverkningen av salpetersyra är lägre än 0,038 (2) ton koldioxidekvivalenter per ton salpetersyra.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)  referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (3),

b)  BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (4).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller ett av följande kriterier:

a)  Basplasten är helt tillverkad genom mekanisk återvinning av plastavfall.

b)  Om mekanisk återvinning inte är tekniskt möjlig eller ekonomiskt bärkraftig, är basplasten helt tillverkad genom kemisk återvinning av plastavfall och växthusgasutsläppen under hela livscykeln för den tillverkade plasten, exklusive eventuella beräknade krediter från produktionen av bränslen, är lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för motsvarande basplast som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (1) eller ISO 14064-1:2018 (2). Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

c)  Basplasten härrör helt eller delvis från förnybara råvaror (3) och växthusgasutsläppen under hela livscykeln är lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för motsvarande basplast som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Agrobiomassa som används för basplastframställning uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används för basplastframställning uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i det direktivet.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)  referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för produktion av polymerer (4),

b)  BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (5).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Den ekonomiska verksamheten avser tillverkning, reparation, underhåll, retroaktiv anpassning, användning för andra ändamål och uppgradering av komponenter som är nödvändiga för att åstadkomma och förbättra följande fordons miljöprestanda:

a)  Anordningar för persontransport i stads-, förorts- och vägtrafik, där fordonens direkta koldioxidutsläpp är noll.

b)  Fordon i kategorierna M2 och M3  (1), där fordonens direkta koldioxidutsläpp är noll.

c)  Fordon i kategorierna M1 och N1 som klassificeras som lätta fordon  (2), där de specifika koldioxidutsläppen, enligt definitionen i artikel 3.1 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631  (3), är noll.

d)  Fordon i kategori L  (4) med koldioxidutsläpp i form av avgaser motsvarande 0 g koldioxidekvivalenter per km beräknat i enlighet med utsläppstestet i förordning (EU) nr 168/2013.

e)  Fordon i kategorierna N2, N3 och N1 som klassificeras som tunga fordon, som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som inte överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242  (5).

2.  Den ekonomiska verksamheten avser tillverkning, reparation, underhåll, retroaktiv anpassning, användning för andra ändamål och uppgradering av rörlighetskomponenter för enpersonsfordon där framdrivningen kommer från användarens fysiska aktivitet, från en motor med nollutsläpp eller en blandning av motorer med nollutsläpp och fysisk aktivitet.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången till och använder, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

I tillämpliga fall innehåller komponenterna och delarna inte bly, kvicksilver, sexvärt krom och kadmium.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten avser tillverkning, installation, retroaktiv anpassning, reparation, underhåll, uppgradering eller användning för andra ändamål av produkter, utrustning, system eller programvara som rör de järnvägskomponenter som beskrivs i punkt 2.7 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797 samt teknisk konsultverksamhet.

Dessa komponenter och tjänster är väsentliga för miljöprestanda, drift och funktion under en eller flera av de olika slags teknik som anges nedan:

a)  Tåg, personvagnar och vagnar som har noll direkta koldioxidutsläpp (i form av avgaser) som uppfyller kraven i avsnitt 3.3 i bilaga I till denna förordning.

b)  Tåg, personvagnar och vagnar som har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser när de framförs på ett spår med nödvändig infrastruktur och som använder en konventionell motor där sådan infrastruktur inte finns tillgänglig (bimodal) som uppfyller kraven i avsnitt 3.3 i bilaga I till denna förordning.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången till och använder, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

I tillämpliga fall innehåller fordonen inte bly, kvicksilver, sexvärt krom och kadmium.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Verksamheten avser tillverkning, installation eller underhåll av något eller några av följande, eller underhåll, reparation och teknisk konsultverksamhet som är nödvändig för att en eller fler av följande ska fungera under hela sin livslängd:

a)  Laddstationer för elfordon och stödjande elektrisk infrastruktur för elektrifiering av transporter som installeras främst för att möjliggöra laddning av elfordon.

Alla verksamheter som ingår i avsnitt 7.4 är undantagna från denna punkt.

b)  Överförings- och distributionsnät för strömförande förbindningsanordningar och icke-strömförande förbindningsanordningar för elkretsar och transformatorer som uppfyller kraven för fas 2 (1 juli 2021) för stora krafttransformatorer i bilaga I till kommissionens förordning (EU) 548/2014  (1) och, för medelstora krafttransformatorer med en högsta spänning systemspänning som är högst 36 kV, som uppfyller kraven för AA0-nivån för tomgångsförluster i standardserien EN 50708, förutsatt att dessa anordningar och transformatorer bidrar till att öka andelen förnybar energi i systemet eller till att förbättra energieffektiviteten.

c)  Elektriska produkter, utrustning och system med låg spänning, som förbättrar kontrollen av elsystemet och bidrar till att öka andelen förnybar energi eller förbättra energieffektiviteten, inklusive följande:

i)  Lågspänningsbrytare, ställverk, kopplingstavlor, paneltavlor eller kontrollcentraler som är anslutningsbara, automatiserade eller utrustade med ström- eller energimätningsenheter och som uppfyller kraven i IEC TR 63196 Low-Voltage Switchgear and Control gear and their assemblies – Energy efficiency.

ii)  Home and Building Electronic Systems (HBES), enligt EN IEC 63044-serien, där produkterna och systemen behövs för att mäta, kontrollera och minska energiförbrukningen.

iii)  Teknik som gör det möjligt att öka energieffektiviteten hos lågspänningsinstallationer, som erkänns i HD 60364-8-1: Lågspänningsinstallationer – del 8-1: Energy efficiency och HD 60364-8-82: Low-voltage electrical installations – Part 8-82: Functional aspects – Prosumer’s low-voltage electrical installations, inklusive energi- och effektmätare, extern kunddisplay, effektkompensation, faskompensation och filtrering och effektiva elektriska motordrivna system.

d)  Hög- och medelspänningsbrytare och drivdon som förbättrar kontrollen av elsystemet är integrerade för att öka andelen förnybar energi eller för att förbättra energieffektiviteten.

Den utrustning som avses i denna punkt d överensstämmer med EN 62271-1 högspänningsställverk och styrutrustning – del 1: Gemensamma specifikationer för växelströmsbrytare och styrutrustning och EN 62271-200 högspänningsställverk och styrutrustning – del 200: Metallkapslade ställverk för växelström med märkspänning 1 kV t o m 52 kV eller med EN 62271-203 Kopplingsapparater för spänning över 1 kV – Del 203: Gasisolerade metallkapslade ställverk med märkspänning högre än 52 kV.

e)  Efterfrågeflexibilitet och lastväxlingsutrustning, system och tjänster som ökar elsystemets flexibilitet och stöder nätstabilitet, som inkluderar följande:

i)  Lösningar för överföring av information till användare för fjärrstyrning av leverans eller förbrukning, inklusive datanav för kunder.

ii)  Automatiserade kontrollcentraler för lasthantering och deras kärnkomponenter (kopplingstavlor, kontaktorer, reläer, strömbrytare, automatiska överföringsbrytare).

Kärnkomponenter installeras som en del av kontrollcentraler.

iii)  I de fall som inte omfattas av avsnitt 8.2, avancerad programvara och analys för att maximera effektiviteten och automatiseringen av elnät eller integrering av decentraliserade energiresurser, på elnäts- eller industrinivå, som omfattar

a)  avancerade kontrollrum, automatisering av elektriska transformatorstationer, spänningsstyrningskapacitet,

b)  driftsprogramvara som gör det möjligt för operatörer att simulera driften av nät i syfte att säkerställa nätstabilitet, hantera distribuerade energiresurser eller förbättra nätprestanda.

Programvaran stöder dynamiska rutnätsegenskaper som krävs för övergången till förnybar energi. Den kan behandla data från nätmätningar i nära realtid för att observera hur överföring, distribution och förbrukning av energi faktiskt uppstår och använda denna information för att förbättra simuleringsstudier och driftsaktiviteter, inklusive undvikande av avbrott, släckningar och spill.

iv)  Om det inte ingår i avsnitt 8.2, programvara som stöder utformning och planering av nya nät eller uppgraderingar av nät.

Programvaran stöder dynamiska nätegenskaper som krävs för övergången till förnybar energi, inklusive flyktig elproduktion på distributionsnivå (”prosumenter”), ändring av strömflödesriktningar och användning av nätlagringsenheter.

v)  Meteorologiska mätavkännare för prognoser för produktion av förnybar el.

vi)  Fristående eller inbyggda anslutningsbara styrenheter och reläer som möjliggör en effektiv användning av elektriska källor och belastningar.

vii)  Belastningsfrånkopplings- och lastväxlingsutrustning för lasthanterings- och källkopplingsutrustning, där utrustningen uppfyller EN IEC 62962:2019 särskilda krav för belastningsfrånkopplingsutrustning.

f)  Om det inte ingår i avsnitt 8.2, kommunikationssystem, programvaru- och kontrollutrustning, produkter, system och tjänster för energieffektivitet eller integrering av förnybar energi:

i)  Utrustning för att särskilt möjliggöra utbyte av förnybar el mellan användare.

ii)  Teknik eller tjänst för batteribyte som stöder elektrifiering av transporter.

iii)  System för hantering av mikronät.

iv)  Energi- eller krafthanteringssystem, energi- eller kraftstyrningssystem och SCADA-system för energihantering.

v)  Kontaktorer, motorstartare och motorstyrningar som kan anslutas eller automatiseras och som möjliggör fjärrstyrning eller automatisk styrning av elförbrukningen och optimering av lastvariation.

vi)  Varvtalsreglerare och andra varvtalsreglerande lösningar, utom mjukstartare, som möjliggör energieffektivitet i elmotortillämpningar, där utrustningen uppfyller EN 61800-9-1: Varvtalsstyrda elektriska drivsystem – Del 9-1: Ekodesign för elektriska drivsystem med startkopplare, kraftelektronik och tillhörande mekaniska last – Utarbetande av standarder för verkningsgrad hos elmotordriven utrustning med tillämpning av ett systemperspektiv och den semi-analytiska modellen och EN 61800-9-2: Varvtalsstyrda elektriska drivsystem – Del 9-2: Ekodesign för elektriska drivsystem med startkopplare, kraftelektronik och tillhörande mekaniska last – Indikatorer för verkningsgrad hos elektriska drivsystem och startkopplare;

vii)  Lågspänningsmotorer med energieffektivitetsklass (enligt EN 60034-30-1: Roterande elektriska maskiner – Del 30-1: Klassning av verkningsgrad för nätanslutna växelströmsmotorer [IE-beteckning]), som överstiger kraven i kommissionens förordning (EU) 2019/1781  (2), i synnerhet följande:

a)  Enfasmotorer med en märkeffekt på 0,12 kW eller högre och en effektivitetsklass på IE3 eller högre.

b)  Ex eb ökade säkerhetsmotorer med en märkeffekt mellan 0,12 kW och 1 000 kW, med 2, 4, 6 eller 8 poler och en effektivitetsklass IE3 eller högre.

c)  3-fasmotorer med en märkeffekt mellan 0,75 kW och 1 000 kW, med 2, 4, 6 eller 8 poler, Som inte är ex eb ökade säkerhetsmotorer och har i) en effektivitetsklass av IE5 för motorer med 2, 4 eller 6 poler och en märkeffekt mellan 75 kW och 200 kW, ii) en effektivitetsklass av IE 4 eller högre för alla andra motorer.

d)  3-fasmotorer med en märkeffekt mellan 0,12 kW och 0,75 kW, med 2, 4, 6 eller 8 poler, som inte är ex eb ökade säkerhetsmotorer och har en effektivitetsklass av IE3 eller högre.

e)  Trefasmotorer med varvtalsreglerare med en märkeffekt mellan 0,75 kW och 1 000 kW med 2, 4, 6 eller 8 poler, klassificerade enligt EN IEC TS 60034-30-2 och med energieffektivitetsklass IE5.

viii)  Motorer med medelhög och hög spänning med en märkeffekt över 1 000 kW och energieffektivitetsklass IE4 eller högre enligt utkastet till standard IEC 60034-30-3.

2.  Följande delar är inte kompatibla:

a)  Infrastruktur för att upprätta en direkt anslutning eller utvidga en befintlig direkt anslutning mellan en understation eller ett nät och en produktionsanläggning som är mer växthusgasintensiv än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh beräknat utifrån livscykeln. Detta undantag gäller endast utrustning som direkt används för att ansluta eller förstärka anslutningen till ett kraftverk som är mer växthusgaskrävande än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh uppmätt på livscykelbasis.

b)  Produkter, utrustning, system och programvara som installeras i en infrastruktur som är avsedd för utvinning, transport, distribution, lagring, tillverkning eller omvandling av fossila bränslen.

3.  Ställverk med isolerande eller brytande medium som använder, eller vars funktion är beroende av, gaser med en faktor för global uppvärmningspotential över 10 är inte i överensstämmelse.

För alla effektområden är ställverk som innehåller SF6 inte kompatibla.

4.  Alla produkter, all utrustning och alla system uppfyller de obligatoriska krav på energi- och materialeffektivitet som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG  (3). Tillverkarna hänvisar till de senaste tillämpliga prestandakraven i unionen.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången till och använder, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Denna ekonomiska verksamhet omfattar tillverkning, reparation, underhåll, översyn, retroaktiv anpassning, utformning, användning för andra ändamål och uppgradering något av följande:

a)  Flygplan med noll direkta koldioxidutsläpp (i form av avgaser).

b)  Till och med den 31 december 2027, utom för privat eller kommersiell luftfart, som uppfyller de marginaler som anges nedan och begränsas av ersättningsgraden för att säkerställa att leveransen inte ökar det globala flottantalet

i)  med en maximal startmassa på mer än 5,7 ton men högst 60 ton och ett certifierat metriskt värde för koldioxidutsläpp som är minst 11 % lägre än den nya typgränsen i standarden från Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao)  (1),

ii)  med en maximal startmassa på mer än 60 ton men högst 150 ton och ett certifierat metriskt värde för koldioxidutsläpp som är minst 2 % lägre än den nya typgränsen i Icao-standarden,

iii)  med en maximal startmassa på mer än 150 ton och ett certifierat metriskt värde på koldioxidutsläpp på minst 1,5 % lägre än den nya typgränsen i Icao-standarden.

Andelen taxonomiöverensstämmelse för godkända flygplan ska begränsas av ersättningsgraden. Ersättningsgraden ska beräknas på grundval av proportionen mellan de flygplan som permanent tas ur bruk och de flygplan som levereras på global nivå, i genomsnitt under de föregående tio åren, vilket framgår av kontrollerade uppgifter från oberoende dataleverantörer.

Om det inte finns något intyg om de metriska värdena för koldioxidutsläpp som bekräftar den erforderliga marginalen till den nya typgränsen enligt Icao-standarden ska flygplanstillverkaren avge en försäkran om att flygplanet uppfyller den prestandanivå och de förbättringsmarginaler som krävs, med villkoret att flygplanet har certifierats senast den 11. december.2026.

c)  Från och med den 1 januari 2028 till och med den 31 december 2032 uppfyller luftfartyget de tekniska kriterier för säkerhetskontroll som anges i led b i detta underavsnitt och som är certifierat för att drivas med 100 % blandning av hållbara flygbränslen.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången till och använder, när så är möjligt, teknik som stöder

a)  återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)  konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)  avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)  information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

Åtgärder har vidtagits för hantering och återvinning av avfall i slutet av livscykeln, inklusive genom avtalsenliga överenskommelser om avveckling med leverantörer av återvinningstjänster, reflektioner i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation. Dessa åtgärder säkerställer att komponenter och material separeras och behandlas för att maximera återvinning och återanvändning i enlighet med avfallshierarkin, EU:s principer för avfallshantering och tillämpliga bestämmelser, i synnerhet genom återanvändning och återvinning av batterier och elektronik och de kritiska råmaterial som ingår i dessa. Dessa åtgärder omfattar även kontroll och hantering av farligt material.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Flygplanet uppfyller kraven i artikel 9.2 i förordning (EU) 2018/1139.

De luftfartyg som avses i leden b och c i detta avsnitt uppfyller följande standarder:

a)  Ändring 13 av volym I (buller), kapitel 14 i bilaga 16 till Chicagokonventionen, där summan av skillnaderna vid alla tre mätpunkter mellan de högsta bullernivåerna och de högsta tillåtna bullernivåer som anges i punkterna 14.4.1.1, 14.4.1.2 och 14.4.1.3 inte får vara mindre än 22 EPNdB.

b)  Ändring 10 av volym II (motorutsläpp), kapitlen 2 och 4, i bilaga 16 till Chicagokonventionen.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten genererar el med användning av solcellsteknik.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten genererar el med användning av teknik för koncentrerad solenergi.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten genererar el från vindkraft.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Vid anläggning av havsbaserade vindkraftverk hindrar inte verksamheten uppnåendet av god miljöstatus enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (1), vilket kräver att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra eller minska effekterna med avseende på deskriptor 11 (buller/energi), som fastställs i bilaga I till det direktivet, och enligt kommissionens beslut (EU) 2017/848 (2) när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för deskriptorn.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga (3).

Havsbaserade vindkraftverk hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG, vilket kräver att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra eller minska effekterna med avseende på deskriptorerna 1 (biologisk mångfald) och 6 (havsbottnens integritet), som fastställs i bilaga I till det direktivet, och enligt beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för dessa deskriptorer.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten genererar el från havsenergi.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG, vilket kräver att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra eller minska effekterna med avseende på deskriptor 11 (buller/energi), som fastställs i bilaga I till det direktivet, och enligt beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för dessa deskriptorer.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

▼M2

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Åtgärder har vidtagits för att minimera toxiciteten hos påväxthindrande skeppsbottenfärg och biocider enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012  (1).

▼B

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Verksamheten hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG, vilket kräver att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra eller minska effekterna med avseende på deskriptor 1 (biologisk mångfald), som fastställs i bilaga I till det direktivet, och enligt beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för denna deskriptor.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  Elproduktionsanläggningen är ett strömkraftverk och saknar konstgjort vattenmagasin.

b)  Elproduktionsanläggningens effekttäthet är högre än 5 W/m2.

c)  Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktion av el från vattenkraft är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (1), ISO 14064-1:2018 (2) eller G-res-verktyget (3). Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

1.  Verksamheten är förenlig med bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG, särskilt med samtliga krav i artikel 4 i direktivet.

2.  För drift av befintliga vattenkraftverk, inbegripet renoveringsarbeten för att öka potentialen för förnybar energi eller energilagring, uppfyller verksamheten följande kriterier:

2.1.  I enlighet med direktiv 2000/60/EG, särskilt artiklarna 4 och 11, har alla tekniskt genomförbara och ekologiskt relevanta riskbegränsningsåtgärder genomförts för att minska de negativa effekterna på vatten samt på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten.

2.2.  Åtgärderna omfattar, då det är relevant och beroende på de ekosystem som finns naturligt i de berörda vattenförekomsterna,

a)  åtgärder för att säkerställa fiskvandring både med strömmen och mot strömmen (såsom fiskvänliga turbiner, fiskledningskonstruktioner, avancerade och fullt fungerande fisktrappor, åtgärder för att stoppa eller minimera driften och utsläppen under vandring eller lek),

b)  åtgärder för att säkerställa ett minsta ekologiska flöde (däribland begränsning av snabba, kortvariga flödesvariationer eller korttidsreglering) och sedimentflöde,

c)  åtgärder för att skydda eller förbättra livsmiljöerna.

2.3.  Åtgärdernas effektivitet övervakas i samband med godkännandet eller tillståndet, som anger de villkor som syftar till att god status eller potential uppnås för den berörda vattenförekomsten.

3.  För uppförande av nya vattenkraftverk uppfyller verksamheten följande kriterier:

3.1  I enlighet med artikel 4 i direktiv 2000/60/EG, särskilt punkt 7, ska en konsekvensbedömning av projektet genomföras före uppförandet för att bedöma alla potentiella effekter på vattenstatusen inom samma avrinningsdistrikt och på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten, med särskild hänsyn till flyttkorridorer, fritt strömmande vattendrag eller ekosystem som ligger nära ostörda förhållanden.

Bedömningen bygger på aktuella, heltäckande och korrekta uppgifter, inklusive övervakningsdata om biologiska kvalitetsfaktorer som är särskilt känsliga för hydromorfologiska förändringar, och på vattenförekomstens förväntade status till följd av de nya verksamheterna, jämfört med den nuvarande statusen.

Bedömningen avser särskilt de kumulativa effekterna av detta nya projekt och annan befintlig eller planerad infrastruktur i avrinningsdistriktet.

3.2  På grundval av konsekvensbedömningen har det fastställts att anläggningen, genom sin utformning och placering samt genom riskbegränsningsåtgärder, planeras så att den uppfyller minst ett av följande krav:

a)  Anläggningen medför ingen försämring och äventyrar inte uppnåendet av god status eller potential för den specifika vattenförekomst den avser.

b)  Om anläggningen riskerar att försämra eller äventyra uppnåendet av god status/potential för den specifika vattenförekomst den avser, är en sådan försämring inte stor, och motiveras genom en detaljerad kostnads-nyttoanalys som visar följande:

i)  Att det föreligger tvingande hänsyn till allmänintresset eller att de förväntade fördelarna med det planerade vattenkraftverket uppväger kostnaderna för försämrad vattenstatus för miljön och samhället.

ii)  Att allmänintresset eller de förväntade fördelarna med vattenkraftverket, på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerliga kostnader, inte kan uppnås på alternativa sätt som skulle leda till ett bättre miljöresultat (såsom renovering av befintliga vattenkraftverk eller användning av teknik som inte stör flodens kontinuitet).

3.3  Alla tekniskt genomförbara och ekologiskt relevanta riskbegränsningsåtgärder genomförs för att minska de negativa effekterna på vatten samt på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten.

Riskbegränsningsåtgärderna omfattar, då det är relevant och beroende på de ekosystem som finns naturligt i de berörda vattenförekomsterna,

a)  åtgärder för att säkerställa fiskvandring både med strömmen och mot strömmen (såsom fiskvänliga turbiner, fiskledningskonstruktioner, avancerade och fullt fungerande fisktrappor, åtgärder för att stoppa eller minimera driften och utsläppen under vandring eller lek),

b)  åtgärder för att säkerställa ett minsta ekologiska flöde (däribland begränsning av snabba, kortvariga flödesvariationer eller korttidsreglering) och sedimentflöde,

c)  åtgärder för att skydda eller förbättra livsmiljöerna.

Åtgärdernas effektivitet övervakas i samband med godkännandet eller tillståndet, som anger de villkor som syftar till att god status eller potential uppnås för den berörda vattenförekomsten.

3.4  Anläggningen äventyrar inte varaktigt uppnåendet av god status/potential för någon av vattenförekomsterna i samma avrinningsdistrikt.

3.5  Utöver ovanstående begränsningsåtgärder vidtas i tillämpliga fall kompensationsåtgärder för att säkerställa att projektet inte ökar fragmenteringen av vattenförekomster i samma avrinningsdistrikt. Detta uppnås genom att kontinuiteten inom samma avrinningsdistrikt återställs i en omfattning som kompenserar för det avbrott i kontinuiteten som det planerade vattenkraftverket kan orsaka. Kompensationen börjar innan projektet genomförs.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga (4).

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktion av el från geotermisk energi är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh. Livscykelbegränsningarna av växthusgasutsläpp beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU alternativt med hjälp av ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För driften av system för geotermisk energi med hög entalpi finns lämpliga reningssystem på plats för att minska utsläppsnivåerna så att man inte överskrider gränsvärdena för luftkvalitet i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (2).

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från elproduktion med användning av förnybara gasformiga och flytande bränslen är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas baserat på projektspecifika uppgifter om sådana finns tillgängliga och med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (1) eller ISO 14064-1:2018 (2).

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

2.  Om anläggningen har ett utsläppsminskningssystem (inklusive koldioxidavskiljning eller användning av koldioxidsnåla bränslen) uppfyller utsläppsminskningsåtgärderna kriterierna i det relevanta avsnittet i denna bilaga, i förekommande fall.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från elproduktionsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

3.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  När anläggningen uppförs installerar man antingen mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. metanläckage, eller inför ett program för läckagedetektering och läckagereparation.

b)  När anläggningen är i drift rapporteras fysiska metanutsläppsmätningar och läckor elimineras.

4.  Om verksamheten kombinerar förnybara gasformiga eller flytande bränslen med biogas eller flytande biobränslen uppfyller den agrobiomassa som används för produktionen av biogas eller flytande biobränsle kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001, medan skogsbiomassa uppfyller kriterierna i artikel 29.6–29.7 i det direktivet.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (3). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW men under tröskelvärdena ska utsläppen för tillämpning av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar understiga de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193 (4).

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Agrobiomassa som används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i direktiv (EU) 2018/2001.

2.  Minskningar av växthusgasutsläpp till följd av användning av biomassa är minst 80 % enligt den metod för minskning av växthusgasutsläpp och den relativa fossila motsvarighet som anges i bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001.

3.  Om anläggningen tillämpar anaerob nedbrytning av organiskt material uppfyller produktionen av rötrester kriterierna i avsnitt 5.6 och kriterierna 1 och 2 i avsnitt 5.7 i denna bilaga, i förekommande fall.

4.  Punkterna 1 och 2 är inte tillämpliga på elproduktionsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt under 2 MW som använder gasformiga biomassabränslen.

5.  För elproduktionsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt från 50 till 100 MW tillämpas högeffektiv kraftvärmeteknik i verksamheten eller, för anläggningar som enbart producerar el, uppfyller verksamheten verkningsgrader som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (1).

6.  För elproduktionsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt över 100 MW uppfyller verksamheten ett eller flera av följande kriterier:

a)  Anläggningen når en elektrisk effektivitet på minst 36 %.

b)  I anläggningen tillämpas teknik för högeffektiv kraftvärme enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (2).

c)  I anläggningen används teknik för avskiljning och lagring av koldioxid. Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från elproduktionsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 respektive 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För anläggningar som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (3) ligger utsläppen inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (4). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW men som understiger tröskelvärdena ska utsläppen för tillämpning av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar understiga de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

För anläggningar i zoner eller delar av zoner som inte följer de gränsvärden för luftkvalitet som fastställs i direktiv 2008/50/EG genomförs åtgärder för att minska utsläppsnivåerna, med beaktande av resultaten av det informationsutbyte (5) som offentliggörs av kommissionen i enlighet med artikel 6.9 och 6.10 i direktiv (EU) 2015/2193.

Om rötresterna, vid anaerob nedbrytning av organiskt material, används som gödselmedel eller jordförbättringsmedel, antingen direkt eller efter kompostering eller någon annan behandling, uppfyller de kraven på gödselprodukter som anges i komponentmaterialkategori 4 och 5 i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 eller nationella bestämmelser om gödselmedel och jordförbättringsmedel för användning inom jordbruket.

För rötningsanläggningar som hanterar mer än 100 ton om dagen överstiger utsläppen till luft och vatten inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för anaerob behandling i enlighet med de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (6). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller ett av följande kriterier:

1.  Infrastrukturen eller utrustningen för överföring och distribution finns i ett elsystem som uppfyller åtminstone ett av följande kriterier:

a)  Systemet är det sammanlänkade europeiska systemet, dvs. de sammanlänkade kontrollområdena i medlemsstaterna, Norge, Schweiz och Förenade kungariket, och dess underordnade system.

b)  Mer än 67 % av den nyanslutna produktionskapaciteten i systemet understiger tröskelvärdet för produktion på 100 g koldioxidekvivalenter per kWh, beräknat utifrån livscykeln i enlighet med elproduktionskriterierna, under en rullande femårsperiod.

c)  Den genomsnittliga emissionsfaktorn för nätet, som beräknas som de totala årliga utsläppen från kraftproduktion som är ansluten till systemet, delade med den totala årliga nettoelproduktionen i systemet, ligger under tröskelvärdet på 100 g koldioxidekvivalenter per kWh, beräknat utifrån livscykeln i enlighet med elproduktionskriterierna, under en rullande femårig period.

Infrastruktur för att upprätta en direkt anslutning eller utvidga en befintlig direkt anslutning mellan en understation eller ett nät och en produktionsanläggning som är mer växthusgasintensiv än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh beräknat utifrån livscykeln, är inte i överensstämmelse.

Installation av mätinfrastruktur som inte uppfyller kraven för smart mätning i artikel 20 i direktiv (EU) 2019/944 är inte i överensstämmelse.

2.  Verksamheten är en av följande:

a)  Uppförande och drift av en direkt anslutning eller utvidgning av en befintlig direkt anslutning för koldioxidsnål elproduktion under gränsen på 100 g koldioxidekvivalenter per kWh beräknat utifrån livscykeln till en understation eller ett nät.
b)  Uppförande och drift av laddningsstationer för elektriska fordon och stöd till elinfrastruktur för elektrifiering av transportmedel, om verksamheten överensstämmer med de tekniska granskningskriterierna i avsnittet om transport i denna bilaga. ►M2  
c)  Installation av överförings- och distributionstransformatorer som uppfyller kraven för fas 2 (1 juli 2021) i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 548/2014 och, för medelstora krafttransformatorer med en högsta systemspänning som är högst 36 kV, som uppfyller kraven för AA0-nivån för tomgångsförluster i standarden EN 50588-1  (2)).  ◄
d)  Uppförande/installation och drift av utrustning och infrastruktur med det huvudsakliga målet att öka produktionen eller användningen av förnybar elproduktion.
e)  Installation av utrustning för att förbättra kontrollen och observationen av elsystemet och möjliggöra utveckling och integration av förnybara energikällor, inklusive
i)  mätavkännare och mätverktyg (inklusive meteorologiska mätavkännare för prognoser för förnybar produktion),
ii)  kommunikation och kontroll (inklusive avancerad programvara och kontrollrum, automatisering av understationer eller matarledningar samt spänningsreglering för anpassning till mer decentraliserad förnybar djupmatning).
f)  Installation av utrustning för bland annat framtida smarta mätarsystem eller för ersättning av smarta mätarsystem i linje med artikel 19.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 (3), som uppfyller kraven i artikel 20 i direktiv (EU) 2019/944 och kan överföra information till användarna så att de på distans kan vidta åtgärder som rör förbrukningen, däribland kunddatanav.
g)  Uppförande/installation av utrustning för att möjliggöra utbyte av specifik förnybar el mellan användare.
h)  Konstruktion och drift av sammanlänkningar mellan överföringssystem, förutsatt att ett av systemen är i överensstämmelse.

I detta avsnitt gäller följande specifikationer:

a)  Den rullande femårsperiod som används för att fastställa om gränserna är uppfyllda baseras på fem historiska år i rad och omfattar det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga.

b)  Ett ”system” är det kontrollområde i överförings- eller distributionsnätet där infrastrukturen eller utrustningen är installerad.

c)  Överföringssystem kan omfatta produktionskapacitet som är kopplad till underordnade distributionssystem.

d)  Distributionssystem som är underordnade ett överföringssystem som bedöms vara på väg mot fullständig utfasning av fossila bränslen kan också anses vara på väg mot fullständig utfasning av fossila bränslen.

e)  För att avgöra om systemet är i överensstämmelse kan system som omfattar flera sammankopplade kontrollområden med betydande energiutbyte sinsemellan övervägas. I sådana fall används den vägda genomsnittliga utsläppsfaktorn för alla kontrollområden som ingår i systemet, och underordnade överförings- och distributionssystem inom det systemet måste inte styrka sin överensstämmelse separat.

f)  System som har varit i överensstämmelse kan upphöra att vara det. Inom system som inte längre är i överensstämmelse är inga nya överförings- eller distributionsverksamheter i överensstämmelse från och med den tidpunkten till dess att systemet är förenligt med tröskelvärdet igen (förutom verksamheter som alltid är i överensstämmelse, se ovan). Verksamheter inom underordnade system kan fortfarande vara i överensstämmelse om det underordnade systemet uppfyller kriterierna i detta avsnitt.

g)  En direkt anslutning eller en utvidgad direkt anslutning till produktionsanläggningar omfattar infrastruktur som är oumbärlig för att överföra elen från elproduktionsanläggningen till en understation eller ett nät.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

En plan för avfallshantering har upprättats och säkerställer maximal återanvändning eller återvinning i slutet av livscykeln, i enlighet med avfallshierarkin, även genom avtal med partner inom avfallshantering och integrering i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Högspänningsledningar över jord:

a)  för byggarbetsplatser, verksamheterna bedrivs enligt principerna i IFC General Environmental, Health, and Safety Guidelines (4).

b)  Verksamheterna följer tillämpliga normer och föreskrifter för att begränsa effekterna av elektromagnetisk strålning på människors hälsa – för verksamheter som bedrivs inom unionen, rådets rekommendation om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz–300 GHz) (5), och för verksamheter som bedrivs i tredjeländer, 1998 års riktlinjer från Internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP) (6).

Polyklorerade bifenyler (PCB) används inte i verksamheten.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga (7).

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten består av uppförande eller drift av anläggningar som lagrar el, däribland pumpvattenkraftverk.

Om verksamheten omfattar kemisk energilagring uppfyller lagringsmediet (t.ex. vätgas eller ammoniak) kriterierna för tillverkning av motsvarande produkt enligt avsnitten 3.7–3.17 i denna bilaga. Om vätgas används för lagring av el, och vätgasen uppfyller de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitt 3.10 i denna bilaga, anses omelektrifiering av vätgas också vara en del av verksamheten.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Om ett pumpvattenkraftverk inte står i förbindelse med en flod uppfyller verksamheten kriterierna i tillägg B till denna bilaga.

Om ett pumpvattenkraftverk står i förbindelse med en flod uppfyller verksamheten de kriterier för att inte orsaka betydande skada på hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser som anges i avsnitt 4.5 (Elproduktion från vattenkraft).

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

En plan för avfallshantering har upprättats och säkerställer maximal återanvändning eller återvinning i slutet av livscykeln, i enlighet med avfallshierarkin, även genom avtal med partner inom avfallshantering och integrering i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten omfattar lagring av geotermisk energi, inklusive värmeackumulering under jord eller värmelagring i akviferlager.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

För värmelagring i akviferlager uppfyller verksamheten de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

En plan för avfallshantering har upprättats och säkerställer maximal återanvändning, återtillverkning eller återvinning i slutet av livscykeln, även genom avtal med partner inom avfallshantering, reflektioner i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten är en av följande:

a)  Uppförande av anläggningar för lagring av väte.

b)  Omvandling av befintliga lagringsanläggningar under jord till anläggningar för lagring av väte.

c)  Drift av anläggningar för lagring av väte där det väte som lagras på anläggningen uppfyller kriterierna för framställning av väte i avsnitt 3.10 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

En plan för avfallshantering har upprättats och säkerställer maximal återanvändning, återtillverkning eller återvinning i slutet av livscykeln, även genom avtal med partner inom avfallshantering, reflektioner i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Vid lagring av över fem ton uppfyller verksamheten kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU (1).

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Agrobiomassa som används för framställning av biogas eller biobränslen för transportändamål samt för framställning av flytande biobränslen uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används för framställning av biogas eller biobränslen för transportändamål samt för framställning av flytande biobränslen uppfyller kriterierna i artikel 29.6–29.7 i det direktivet.

Livsmedels- och fodergrödor används inte för framställning av biobränslen för transportändamål samt för framställning av flytande biobränslen.

2.  Minskningar av växthusgasutsläpp till följd av framställning av biobränslen och biogas för användning inom transport samt av framställning av flytande biobränslen är minst 65 % enligt den metod för minskning av växthusgasutsläpp och den relativa fossila motsvarighet som anges i bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.

3.  Om anaerob nedbrytning av organiskt material tillämpas i framställningen av biogas uppfyller produktionen av rötrester kriterierna i avsnitt 5.6 och kriterierna 1 och 2 i avsnitt 5.7 i denna bilaga, i förekommande fall.

4.  Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från framställningsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Vid biogasproduktion försluts lagret av rötrester med ett gastätt lock.

För rötningsanläggningar som hanterar mer än 100 ton om dagen överstiger utsläppen till luft och vatten inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för anaerob behandling i enlighet med de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (1). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

Om rötresterna, vid anaerob nedbrytning av organiskt material, används som gödselmedel eller jordförbättringsmedel, antingen direkt eller efter kompostering eller någon annan behandling, uppfyller de kraven på gödselprodukter som anges i komponentmaterialkategori 4 och 5 för rötrester eller komponentmaterialkategori 3 för kompost, beroende på vad som är tillämpligt, i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 eller nationella bestämmelser om gödselmedel och jordförbättringsmedel för användning inom jordbruket.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Verksamheten består av något av följande:

a)  Uppförande eller drift av nya överförings- och distributionsnät avsedda för transport av väte eller andra koldioxidsnåla gaser.

b)  Omvandling/användning för andra ändamål av befintliga naturgasnät till 100 % väte.

c)  Retroaktiv anpassning av överförings- och distributionsnät för gas, som gör det möjligt att integrera väte och andra koldioxidsnåla gaser i nätet, inbegripet verksamheter i gasöverförings- eller distributionsnät som gör det möjligt för nätet att öka blandningen av väte eller andra koldioxidsnåla gaser i gassystemet.

2.  Verksamheten omfattar läckagedetektering och läckagereparation av befintliga gasledningar och andra delar av nätet för att minska metanläckage.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Fläktar, kompressorer, pumpar och annan utrustning som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG (1) uppfyller i förekommande fall kraven för energimärkningens högsta klass och överensstämmer med genomförandeförordningarna enligt det direktivet samt utgör bästa tillgängliga teknik.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller ett av följande kriterier:

a)  Vad gäller uppförande och drift av ledningar och tillhörande infrastruktur för distribution av värme och kyla uppfyller systemet definitionen av ett effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU.

b)  Vad gäller renovering av ledningar och tillhörande infrastruktur för distribution av värme och kyla inleds investeringen som gör att systemet uppfyller definitionen av ett effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU inom en treårsperiod enligt avtal eller motsvarande för verksamhetsutövare som ansvarar för både produktionen och nätet.

c)  Verksamheten består av följande:

i)  Ändring till lägre temperatursystem.

ii)  Avancerade pilotsystem (kontroll- och energiförvaltningssystem, sakernas internet).

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Fläktar, kompressorer, pumpar och annan utrustning som omfattas av direktiv 2009/125/EG uppfyller i förekommande fall kraven för energimärkningens högsta klass och uppfyller i övrigt genomförandeförordningarna enligt det direktivet och utgör bästa tillgängliga teknik.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Installation och drift av elektriska värmepumpar uppfyller båda följande kriterier:

a)  Gräns för köldmedlet: Faktorn för global uppvärmningspotential överskrider inte 675.

b)  Energieffektivitetskraven i genomförandeförordningarna (1) enligt direktiv 2009/125/EG är uppfyllda.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

En plan för avfallshantering har upprättats och säkerställer maximal återanvändning, återtillverkning eller återvinning i slutet av livscykeln, även genom avtal med partner inom avfallshantering, reflektioner i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För luft-luftvärmepumpar med en märkeffekt på 12 kW eller lägre är ljudeffektnivåerna inomhus och utomhus lägre än den gräns som anges i kommissionens förordning (EU) nr 206/2012 (2).

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten består av kombinerad produktion (1) av el och värme/kyla från solenergi.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från kombinerad produktion av värme/kyla och el (1) från geotermisk energi är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per 1 kWh utgående energi från den kombinerade produktionen.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas baserat på projektspecifika uppgifter om sådana finns tillgängliga och med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018.

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För driften av system för geotermisk energi med hög entalpi finns lämpliga reningssystem på plats för att minska utsläppsnivåerna så att man inte överskrider gränsvärdena för luftkvalitet i direktiven 2004/107/EG och 2008/50/EG.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från kombinerad produktion av värme/kyla och el (1) från förnybara gasformiga och flytande bränslen är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per 1 kWh utgående energi från den kombinerade produktionen.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas baserat på projektspecifika uppgifter om sådana finns tillgängliga och med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (2) eller ISO 14064-1:2018 (3).

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

2.  Om anläggningen har ett utsläppsminskningssystem (inklusive koldioxidavskiljning eller användning av koldioxidsnåla bränslen) uppfyller utsläppsminskningsåtgärderna kriterierna i de relevanta avsnitten i denna bilaga, i förekommande fall.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från den kombinerade produktionsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

3.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  När anläggningen uppförs installerar man antingen mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. metanläckage, eller inför ett program för läckagedetektering och läckagereparation.

b)  När anläggningen är i drift rapporteras fysiska metanutsläppsmätningar och läckor elimineras.

4.  Om verksamheten kombinerar förnybara gasformiga eller flytande bränslen med biogas eller flytande biobränslen uppfyller den agrobiomassa som används för produktionen av biogas eller flytande biobränsle kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001, medan skogsbiomassa uppfyller kriterierna i artikel 29.6–29.7 i det direktivet.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (4). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW men som understiger tröskelvärdena ska utsläppen för tillämpning av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar understiga de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Agrobiomassa som används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i direktiv (EU) 2018/2001.

2.  Minskningar av växthusgasutsläpp till följd av användning av biomassa i kraftvärmeanläggningar är minst 80 % enligt den metod för minskning av växthusgasutsläpp och de fossila motsvarigheter som anges i bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001.

3.  Om kraftvärmeanläggningen tillämpar anaerob nedbrytning av organiskt material uppfyller produktionen av rötrester kriterierna i avsnitt 5.6 och kriterierna 1 och 2 i avsnitt 5.7 i denna bilaga, i tillämpliga fall.

4.  Punkterna 1 och 2 är inte tillämpliga på anläggningar för kombinerad produktion med en sammanlagd installerad tillförd effekt under 2 MW som använder gasformiga biomassabränslen.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För anläggningar som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2010/75/EU överstiger utsläppen inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (1), och det säkerställs samtidigt att inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW men som understiger tröskelvärdena ska utsläppen för tillämpning av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar understiga de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

För anläggningar i zoner eller delar av zoner som inte följer de gränsvärden för luftkvalitet som fastställs i direktiv 2008/50/EG beaktas resultaten av det informationsutbyte (2) som offentliggörs av kommissionen i enlighet med artikel 6.9 och 6.10 i direktiv (EU) 2015/2193.

Om rötresterna, vid anaerob nedbrytning av organiskt material, används som gödselmedel eller jordförbättringsmedel, antingen direkt eller efter kompostering eller någon annan behandling, uppfyller de kraven på gödselprodukter som anges i komponentmaterialkategori 4 och 5 i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 eller nationella bestämmelser om gödselmedel och jordförbättringsmedel för användning inom jordbruket.

För rötningsanläggningar som hanterar mer än 100 ton om dagen överstiger utsläppen till luft och vatten inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för anaerob behandling i enlighet med de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (3). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten producerar värme/kyla med användning av solenergivärme.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktion av värme/kyla från geotermisk energi är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas baserat på projektspecifika uppgifter om sådana finns tillgängliga och med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018.

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För driften av system för geotermisk energi med hög entalpi finns lämpliga reningssystem på plats för att minska utsläppsnivåerna så att man inte överskrider gränsvärdena för luftkvalitet i direktiven 2004/107/EG och 2008/50/EG.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktion av värme/kyla med användning av förnybara gasformiga och flytande bränslen är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas baserat på projektspecifika uppgifter om sådana finns tillgängliga och med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (1) eller ISO 14064-1:2018 (2).

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

2.  Om anläggningen har ett utsläppsminskningssystem (inklusive koldioxidavskiljning eller användning av koldioxidsnåla bränslen) uppfyller utsläppsminskningsåtgärderna kriterierna i de relevanta avsnitten i denna bilaga, i förekommande fall.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från elproduktionsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

3.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  När anläggningen uppförs installerar man antingen mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. metanläckage, eller inför ett program för läckagedetektering och läckagereparation.

b)  När anläggningen är i drift rapporteras fysiska metanutsläppsmätningar och läckor elimineras.

4.  Om verksamheten kombinerar förnybara gasformiga eller flytande bränslen med biogas eller flytande biobränslen uppfyller den agrobiomassa som används för produktionen av biogas eller flytande biobränsle kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001, medan skogsbiomassa uppfyller kriterierna i artikel 29.6–29.7 i det direktivet.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (3). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW men som understiger tröskelvärdena ska utsläppen för tillämpning av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar understiga de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Agrobiomassa som används i en verksamhet för produktion av värme och kyla uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i direktiv (EU) 2018/2001.

2.  Minskningar av växthusgasutsläpp till följd av användning av biomassa är minst 80 % enligt den metod för minskning av växthusgasutsläpp och den relativa fossila motsvarighet som anges i bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001.

3.  Om anläggningen tillämpar anaerob nedbrytning av organiskt material uppfyller produktionen av rötrester kriterierna i avsnitt 5.6 och kriterierna 1 och 2 i avsnitt 5.7 i denna bilaga, i förekommande fall.

4.  Punkterna 1 och 2 är inte tillämpliga på värmeproduktionsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt under 2 MW som använder gasformiga biomassabränslen.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För anläggningar som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2010/75/EU överstiger utsläppen inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (1), och det säkerställs samtidigt att inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW men som understiger tröskelvärdena ska utsläppen för tillämpning av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar understiga de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

För anläggningar i zoner eller delar av zoner som inte följer de gränsvärden för luftkvalitet som fastställs i direktiv 2008/50/EG beaktas resultaten av det informationsutbyte (2) som offentliggörs av kommissionen i enlighet med artikel 6.9 och 6.10 i direktiv (EU) 2015/2193.

Om rötresterna, vid anaerob nedbrytning av organiskt material, används som gödselmedel eller jordförbättringsmedel, antingen direkt eller efter kompostering eller någon annan behandling, uppfyller de kraven på gödselprodukter som anges i komponentmaterialkategori 4 och 5 i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 eller nationella bestämmelser om gödselmedel och jordförbättringsmedel för användning inom jordbruket.

För rötningsanläggningar som hanterar mer än 100 ton om dagen överstiger utsläppen till luft och vatten inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för anaerob behandling i enlighet med de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (3). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten producerar värme/kyla från spillvärme.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Pumpar och den typ av utrustning som används, som uppfyller kraven på ekodesign och energimärkning, överensstämmer där så är relevant med kraven på de högsta klasserna för energimärkningen i förordning (EU) 2017/1369 och med genomförandeförordningarna enligt direktiv 2009/125/EG och motsvarar den bästa tillgängliga tekniken.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Allmänna kriterier för väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar och principen om att inte orsaka betydande skada

Ytterligare kriterier för väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar

Verksamheten syftar till att generera el med användning av kärnenergi. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktionen av el från kärnenergi ligger under tröskelvärdet 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Minskningar av växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU alternativt med hjälp av ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018.

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Ytterligare kriterier för principen om att inte orsaka betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

Verksamheten uppfyller kraven i artikel 6 b, artikel 8b.1 a och artikel 8c a i direktiv 2009/71/Euratom.

Verksamheten uppfyller kraven i direktiv 2009/71/Euratom som genomförts i enlighet med IAEA:s och WENRA:s internationella riktlinjer om extrema naturfenomen, inbegripet översvämningar och extrema väderförhållanden.

▼M2

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och åtgärdas, i enlighet med en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten som utarbetas i samråd med berörda intressenter.

För att begränsa temperaturanomalier i samband med utsläpp av spillvärme ska verksamhetsutövare vid kärnkraftverk i inlandet som använder kylning med vatten som tas från en flod eller en sjö kontrollera

a)  den maximala temperaturen i den mottagande sötvattenförekomsten efter blandning, och

b)  den maximala temperaturskillnaden mellan det utsläppta kylvattnet och den mottagande sötvattenförekomsten.

Temperaturregleringen genomförs i enlighet med de enskilda tillståndsvillkoren för den specifika verksamheten, i tillämpliga fall, eller tröskelvärdena i enlighet med unionsrätten.

Verksamheten uppfyller standarderna från Internationella finansieringsbolaget (IFC).

Kärnteknisk verksamhet bedrivs i överensstämmelse med kraven för dricksvatten i direktiv 2000/60/EG och rådets direktiv 2013/51/Euratom om krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten.

▼M1

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

En plan för hantering av både icke-radioaktivt och radioaktivt avfall har upprättats och säkerställer maximal återanvändning av sådant avfall eller återvinning i slutet av livscykeln, i enlighet med avfallshierarkin, även genom avtal med partner inom avfallshantering och integreringen i ekonomiska prognoser eller den officiella projektdokumentationen.

Under drift och avveckling minimeras mängden radioaktivt avfall och mängden friklassat material maximeras i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och i enlighet med de strålskyddskrav som fastställs i direktiv 2013/59/Euratom.

Det finns ett finansieringssystem för att säkerställa tillräcklig finansiering för all avvecklingsverksamhet och för hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och rekommendation 2006/851/Euratom.

En miljökonsekvensbedömning, i enlighet med direktiv 2011/92/EU, genomförs innan ett kärnkraftverk uppförs. De erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna genomförs.

De berörda delarna i detta avsnitt omfattas av medlemsstaternas rapportering till kommissionen i enlighet med artikel 14.1 i direktiv 2011/70/Euratom.

5.  Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Icke radioaktiva utsläpp överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar. Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För kärnkraftverk med en tillförd värmeeffekt som överstiger 1 MW, men som inte når upp till tröskelvärdena för att BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar ska vara tillämpliga, ligger utsläppen under de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

Radioaktiva utsläpp till luft, vatten och mark uppfyller villkoren för individuella tillstånd för den specifika verksamheten, i tillämpliga fall, eller nationella tröskelvärden i enlighet med direktiv 2013/51/Euratom (1) och direktiv 2013/59/Euratom.

Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och direktiv 2013/59/Euratom.

Tillräcklig kapacitet för mellanlagring är tillgänglig för projektet, och det finns nationella planer för slutförvaring för att minimera mellanlagringstiden, i enlighet med den bestämmelse i direktiv 2011/70/Euratom där lagring av radioaktivt avfall, även långtidslagring, betraktas som en tillfällig lösning, men inte som ett alternativ till slutförvaring.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

En miljökonsekvensbedömning, i enlighet med direktiv 2011/92/EU, genomförs innan ett kärnkraftverk uppförs. De erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna genomförs.

För platser/projekt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald som troligen kommer att ha betydande effekt på dessa områden med känslig biologisk mångfald (inklusive Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarv och viktiga områden för biologisk mångfald, liksom andra skyddade områden) har en lämplig bedömning, i förekommande fall, gjorts och baserat på slutsatserna i denna genomförs de nödvändiga riskbegränsande åtgärderna.

Områdena/insatserna får inte vara skadliga för bevarandestatusen för någon av de livsmiljöer eller arter som finns i skyddade områden.

Allmänna kriterier för väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar och principen om att inte orsaka betydande skada

Ytterligare kriterier för väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar

Verksamheten genererar el från kärnenergi. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktionen av el från kärnenergi ligger under tröskelvärdet 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Minskningar av växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018.

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Ytterligare kriterier för principen om att inte orsaka betydande skada

2)  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

Verksamheten uppfyller kraven i artikel 6 b, artikel 8b.1 a och artikel 8c a i direktiv 2009/71/Euratom.

Verksamheten uppfyller kraven i direktiv 2009/71/Euratom, som genomförs i enlighet med IAEA:s och WENRA:s internationella riktlinjer om extrema naturfenomen, inbegripet översvämningar och extrema väderförhållanden.

▼M2

3)  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och åtgärdas, i enlighet med en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten som utarbetas i samråd med berörda intressenter.

För att begränsa temperaturanomalier i samband med utsläpp av spillvärme ska verksamhetsutövare vid kärnkraftverk i inlandet som använder kylning med vatten som tas från en flod eller en sjö kontrollera

a)  den maximala temperaturen i den mottagande sötvattenförekomsten efter blandning, och

b)  den maximala temperaturskillnaden mellan det utsläppta kylvattnet och den mottagande sötvattenförekomsten.

Temperaturregleringen genomförs i enlighet med de enskilda tillståndsvillkoren för den specifika verksamheten, i tillämpliga fall, eller tröskelvärdena i enlighet med unionsrätten.

Verksamheten uppfyller standarderna från Internationella finansieringsbolaget (IFC).

Kärnteknisk verksamhet bedrivs i överensstämmelse med kraven för dricksvatten i direktiv 2000/60/EG och rådets direktiv 2013/51/Euratom om krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten.

▼M1

4)  Omställning till en cirkulär ekonomi

En plan för hantering av både icke-radioaktivt och radioaktivt avfall har upprättats och säkerställer maximal återanvändning av sådant avfall eller återvinning i slutet av livscykeln, i enlighet med avfallshierarkin, även genom avtal med partner inom avfallshantering och integreringen i ekonomiska prognoser eller den officiella projektdokumentationen.

Under drift och avveckling minimeras mängden radioaktivt avfall och mängden friklassat material maximeras i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och i enlighet med de strålskyddskrav som fastställs i direktiv 2013/59/Euratom.

Det finns ett finansieringssystem för att säkerställa tillräcklig finansiering för all avvecklingsverksamhet och för hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och rekommendation 2006/851/Euratom.

En miljökonsekvensbedömning, i enlighet med direktiv 2011/92/EU, genomförs innan ett kärnkraftverk uppförs. De erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna genomförs.

De berörda delarna i detta avsnitt omfattas av medlemsstaternas rapportering till kommissionen i enlighet med artikel 14.1 i direktiv 2011/70/Euratom.

5)  Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Icke radioaktiva utsläpp överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar. Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För kärnkraftverk med en tillförd värmeeffekt som överstiger 1 MW, men som inte når upp till tröskelvärdena för att BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar ska vara tillämpliga, ligger utsläppen under de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

Radioaktiva utsläpp till luft, vatten och mark uppfyller villkoren för individuella tillstånd för den specifika verksamheten, i tillämpliga fall, eller nationella tröskelvärden i enlighet med direktiv 2013/51/Euratom och direktiv 2013/59/Euratom.

Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och direktiv 2013/59/Euratom.

Tillräcklig kapacitet för mellanlagring är tillgänglig för projektet, och det finns nationella planer för slutförvaring för att minimera mellanlagringstiden, i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom där lagring av radioaktivt avfall, även långtidslagring, betraktas som en tillfällig lösning, men inte som ett alternativ till slutförvaring.

6)  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

En miljökonsekvensbedömning, i enlighet med direktiv 2011/92/EU, genomförs innan ett kärnkraftverk uppförs. De erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna genomförs.

För platser/projekt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald som troligen kommer att ha betydande effekt på dessa områden med känslig biologisk mångfald (inklusive Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarv och viktiga områden för biologisk mångfald, liksom andra skyddade områden) har en lämplig bedömning, i förekommande fall, gjorts och baserat på slutsatserna i denna genomförs de nödvändiga riskbegränsande åtgärderna.

Områdena/insatserna får inte vara skadliga för bevarandestatusen för någon av de livsmiljöer eller arter som finns i skyddade områden.

Allmänna kriterier för väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar och principen om att inte orsaka betydande skada

Ytterligare kriterier för väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar

Verksamheten genererar el från kärnenergi. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktionen av el från kärnenergi ligger under tröskelvärdet 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Minskningar av växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018.

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Ytterligare kriterier för principen om att inte orsaka betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

Verksamheten uppfyller kraven i artikel 6 b, artikel 8b.1 a och artikel 8c a i direktiv 2009/71/Euratom.

Verksamheten uppfyller kraven i direktiv 2009/71/Euratom som genomförts i enlighet med internationella riktlinjer från IAEA och WENRA om extrema naturfenomen, inbegripet översvämningar och extrema väderförhållanden.

▼M2

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och åtgärdas, i enlighet med en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten som utarbetas i samråd med berörda intressenter.

För att begränsa temperaturanomalier i samband med utsläpp av spillvärme ska verksamhetsutövare vid kärnkraftverk i inlandet som använder kylning med vatten som tas från en flod eller en sjö kontrollera

a)  den maximala temperaturen i den mottagande sötvattenförekomsten efter blandning, och

b)  den maximala temperaturskillnaden mellan det utsläppta kylvattnet och den mottagande sötvattenförekomsten.

Temperaturregleringen genomförs i enlighet med de enskilda tillståndsvillkoren för den specifika verksamheten, i tillämpliga fall, eller tröskelvärdena i enlighet med unionsrätten.

Verksamheten uppfyller standarderna från Internationella finansieringsbolaget (IFC).

Kärnteknisk verksamhet bedrivs i överensstämmelse med kraven för dricksvatten i direktiv 2000/60/EG och rådets direktiv 2013/51/Euratom om krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten.

▼M1

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

En plan för hantering av både icke-radioaktivt och radioaktivt avfall har upprättats och säkerställer maximal återanvändning av sådant avfall eller återvinning i slutet av livscykeln, i enlighet med avfallshierarkin, även genom avtal med partner inom avfallshantering och integreringen i ekonomiska prognoser eller den officiella projektdokumentationen.

Under drift och avveckling minimeras mängden radioaktivt avfall och mängden friklassat material maximeras i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och i enlighet med de strålskyddskrav som fastställs i direktiv 2013/59/Euratom.

Det finns ett finansieringssystem för att säkerställa tillräcklig finansiering för all avvecklingsverksamhet och för hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och rekommendation 2006/851/Euratom.

En miljökonsekvensbedömning, i enlighet med direktiv 2011/92/EU, genomförs innan ett kärnkraftverk uppförs. De erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna genomförs.

De berörda delarna i detta avsnitt omfattas av medlemsstaternas rapportering till kommissionen i enlighet med artikel 14.1 i direktiv 2011/70/Euratom.

5.  Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Icke radioaktiva utsläpp överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar. Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För kärnkraftverk med en tillförd värmeeffekt som överstiger 1 MW, men som inte når upp till tröskelvärdena för att BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar ska vara tillämpliga, ligger utsläppen under de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

Radioaktiva utsläpp till luft, vatten och mark uppfyller villkoren för individuella tillstånd för den specifika verksamheten, i tillämpliga fall, eller nationella tröskelvärden i enlighet med direktiv 2013/51/Euratom och direktiv 2013/59/Euratom.

Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom och direktiv 2013/59/Euratom.

Tillräcklig kapacitet för mellanlagring är tillgänglig för projektet, och det finns nationella planer för slutförvaring för att minimera mellanlagringstiden, i enlighet med direktiv 2011/70/Euratom där lagring av radioaktivt avfall, även långtidslagring, betraktas som en tillfällig lösning, men inte som ett alternativ till slutförvaring.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

En miljökonsekvensbedömning, i enlighet med direktiv 2011/92/EU, genomförs innan ett kärnkraftverk uppförs. De erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna genomförs.

För platser/projekt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald som troligen kommer att ha betydande effekt på dessa områden med känslig biologisk mångfald (inklusive Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarv och viktiga områden för biologisk mångfald, liksom andra skyddade områden) har en lämplig bedömning, i förekommande fall, gjorts och baserat på slutsatserna i denna genomförs de nödvändiga riskbegränsande åtgärderna.

Områdena/insatserna får inte vara skadliga för bevarandestatusen för någon av de livsmiljöer eller arter som finns i skyddade områden.

Väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar

1.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från elproduktion med användning av fossila gasformiga bränslen är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas utifrån projektspecifika uppgifter om sådana finns tillgängliga och med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018.

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Om anläggningen har ett utsläppsminskningssystem, inklusive koldioxidavskiljning eller användning av förnybara eller koldioxidsnåla gaser, uppfyller utsläppsminskningsåtgärderna kriterierna i det relevanta avsnittet i den här bilagan, i förekommande fall.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från elproduktionsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i den här bilagan.

b)  Anläggningar för vilka bygglov beviljas senast den 31 december 2030 uppfyller samtliga nedanstående krav:

i)  Verksamhetens direkta växthusgasutsläpp är lägre än 270 g koldioxidekvivalenter per kWh utgående energi, eller verksamhetens årliga direkta växthusgasutsläpp överstiger inte ett genomsnitt på 550 kg koldioxidekvivalenter/kW av anläggningens kapacitet under 20 år.

ii)  Den el som ska ersättas kan inte produceras från förnybara energikällor, baserat på en jämförande bedömning med det mest kostnadseffektiva och tekniskt genomförbara förnybara alternativet för samma kapacitet. Resultatet av denna jämförande bedömning offentliggörs och är föremål för ett samråd med berörda parter.

iii)  Verksamheten ersätter en befintlig elproduktionsverksamhet med höga utsläpp som använder fasta eller flytande fossila bränslen.

iv)  Den nyinstallerade produktionskapaciteten överstiger den ersatta anläggningens kapacitet högst 15 %.

v)  Anläggningen är utformad och byggd för att använda förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen och övergången till full användning av förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen äger rum senast den 31 december 2035, och har en kontrollerbar åtagandeplan som godkänts av företagets ledningsorgan.

vi)  Ersättningen leder till en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % under den nyinstallerade produktionskapacitetens livstid.

vii)  Om verksamheten utövas på en medlemsstats territorium där kol används för energiproduktion, har den medlemsstaten åtagit sig att fasa ut kolbaserad energiproduktion och har rapporterat detta i sin integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (1) eller i ett annat instrument.

En oberoende tredje part kontrollerar att de kriterier som avses i punkt 1 b är uppfyllda. Den oberoende tredjepartskontrollanten har de resurser och kunskaper som krävs för att genomföra en sådan kontroll. Den oberoende tredjepartskontrollanten har inte någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och deltar inte i utvecklingen eller driften av verksamheten. Den oberoende tredjepartskontrollanten genomför på lämpligt sätt kontrollen av överensstämmelsen med de tekniska granskningskriterierna. I synnerhet offentliggör och översänder den oberoende tredje parten varje år en rapport till kommissionen:

a)  Certifiering av nivån på de direkta växthusgasutsläpp som avses i punkt 1 b i.

b)  I tillämpliga fall, en bedömning av huruvida de årliga direkta växthusgasutsläppen från verksamheten beskriver en trovärdig utvecklingsbana på vägen mot att uppfylla det genomsnittliga tröskelvärde under 20 år som avses i punkt 1 b i.

c)  Bedömning av huruvida verksamheten beskriver en trovärdig utvecklingsbana på vägen mot att uppfylla kraven i punkt 1 b v.

Vid genomförandet av den bedömning som avses i punkt 1 b ska den oberoende tredjepartskontrollanten särskilt beakta de planerade årliga direkta växthusgasutsläppen för varje år under utvecklingsbanan, faktiska årliga direkta växthusgasutsläpp, planerade och genomförda driftstimmar och planerad och genomförd användning av förnybara eller koldioxidsnåla gaser.

På grundval av de rapporter som överlämnas till kommissionen får den avge ett yttrande till de berörda verksamhetsutövarna. Kommissionen ska beakta dessa rapporter när den utför den översyn som avses i artikel 19.5 i förordning (EU) 2020/852.

2.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  Vid uppförandet av anläggningen installeras antingen mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. metanläckage, eller inför ett program för läckagedetektering och läckagereparation.

b)  När anläggningen är i drift rapporteras fysiska utsläppsmätningar och läckor elimineras.

3.  Om verksamheten kombinerar fossila gasformiga bränslen med gasformiga eller flytande biobränslen, uppfyller den agrobiomassa som används för produktionen av biobränslen kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001, medan skogsbiomassa uppfyller kriterierna i artikel 29.6–29.7 i det direktivet.

Principen om att inte orsaka betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar.

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW, men som inte når upp till tröskelvärdena för att BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar ska vara tillämpliga, ligger utsläppen under de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar

1.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från kombinerad produktion av värme/kyla och el från gasformiga bränslen är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per 1 kWh utgående energi från den kombinerade produktionen.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas utifrån projektspecifika uppgifter om sådana finns tillgängliga och med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018.

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Om anläggningen har ett utsläppsminskningssystem, inklusive koldioxidavskiljning eller användning av förnybara eller koldioxidsnåla gaser, överensstämmer utsläppsminskningsåtgärderna, i förekommande fall, med de relevanta avsnitten i denna bilaga. Om koldioxid som släpps ut från elproduktionen avskiljs, ska koldioxiden uppfylla utsläppsgränsen i punkt 1 i detta avsnitt och transporteras och lagras under jord på ett sätt som uppfyller de tekniska granskningskriterier för transport och lagring av koldioxid som anges i avsnitten 5.11 respektive 5.12 i denna bilaga.

b)  Anläggningar för vilka bygglov beviljas senast den 31 december 2030 uppfyller samtliga nedanstående krav:

i)  Verksamheten uppnår primärenergibesparingar på minst 10 % jämfört med hänvisningarna till separat produktion av värme och el. Primärenergibesparingarna beräknas på grundval av den formel som anges i direktiv 2012/27/EU.

ii)  Verksamhetens direkta växthusgasutsläpp är lägre än 270 g koldioxidekvivalenter per kWh utgående energi.

iii)  Den el och/eller värme/kyla som ska ersättas kan inte produceras från förnybara energikällor, grundat på en jämförande bedömning med det mest kostnadseffektiva och tekniskt genomförbara förnybara alternativet för samma kapacitet. Resultatet av denna jämförande bedömning offentliggörs och är föremål för ett samråd med berörda parter.

iv)  Verksamheten ersätter en befintlig verksamhet för kombinerad produktion av värme/kyla och el med höga utsläpp, en separat verksamhet för produktion av värme/kyla eller en separat elproduktionsverksamhet som använder fasta eller flytande fossila bränslen.

v)  Den nyinstallerade produktionskapaciteten överstiger inte den ersatta anläggningens kapacitet.

vi)  Anläggningen är utformad och byggd för att använda förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen och övergången till full användning av förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen äger rum senast den 31 december 2035, och har en kontrollerbar åtagandeplan som godkänts av företagets ledningsorgan.

vii)  Ersättningen leder till en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % per kWh producerad energi.

viii)  Renoveringen av anläggningen ökar inte anläggningens produktionskapacitet.

ix)  Om verksamheten utövas på en medlemsstats territorium där kol används för energiproduktion, har den medlemsstaten åtagit sig att fasa ut kolbaserad energiproduktion och har rapporterat detta i sin integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2018/1999 eller i ett annat instrument.

En oberoende tredje part kontrollerar att de kriterier som avses i punkt 1 b är uppfyllda. Den oberoende tredjepartskontrollanten har de resurser och kunskaper som krävs för att genomföra en sådan kontroll. Den oberoende tredjepartskontrollanten har inte någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och deltar inte i utvecklingen eller driften av verksamheten. Den oberoende tredjepartskontrollanten genomför på lämpligt sätt kontrollen av överensstämmelsen med de tekniska granskningskriterierna. I synnerhet offentliggör och översänder den oberoende tredje parten varje år en rapport till kommissionen:

a)  Certifiering av nivån på de direkta växthusgasutsläpp som avses i punkt 1 b ii.

b)  Bedömning av huruvida verksamheten beskriver en trovärdig utvecklingsbana på vägen mot att uppfylla kraven i punkt 1 b vi.

På grundval av de rapporter som överlämnas till kommissionen får den avge ett yttrande till de berörda verksamhetsutövarna. Kommissionen ska beakta dessa rapporter när den utför den översyn som avses i artikel 19.5 i förordning (EU) 2020/852.

2.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  Vid uppförandet av anläggningen installeras antingen mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. metanläckage, eller inför ett program för läckagedetektering och läckagereparation.

b)  När anläggningen är i drift rapporteras fysiska utsläppsmätningar och alla läckor elimineras.

Principen om att inte orsaka betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar.

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW, men som inte når upp till tröskelvärdena för att BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar ska vara tillämpliga, ligger utsläppen under de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar

1.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktion av värme/kyla från gasformiga bränslen är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh. Minskningar av växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018.

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Om anläggningen har ett utsläppsminskningssystem, inklusive koldioxidavskiljning eller användning av förnybara eller koldioxidsnåla gaser, överensstämmer utsläppsminskningsåtgärderna, i förekommande fall, med de relevanta avsnitten i denna bilaga. Om koldioxid som släpps ut från elproduktionen avskiljs, ska koldioxiden uppfylla utsläppsgränsen i punkt 1 i detta avsnitt och transporteras och lagras under jord på ett sätt som uppfyller de tekniska granskningskriterier för transport och lagring av koldioxid som anges i avsnitten 5.11 respektive 5.12 i den här bilagan.

b)  Anläggningar för vilka bygglov beviljas senast den 31 december 2030 uppfyller samtliga nedanstående krav:

i)  Den värmeenergi som genereras av verksamheten används i ett effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i direktiv 2012/27/EU.

ii)  Verksamhetens direkta växthusgasutsläpp är lägre än 270 g koldioxidekvivalenter per kWh utgående energi.

iii)  Den värme/kyla som ska ersättas kan inte produceras från förnybara energikällor, baserat på en jämförande bedömning med det mest kostnadseffektiva och tekniskt genomförbara förnybara alternativet för samma kapacitet. Resultatet av denna jämförande bedömning offentliggörs och är föremål för ett samråd med berörda parter.

iv)  Verksamheten ersätter en befintlig verksamhet för produktion av värme/kyla med höga utsläpp som använder fasta eller flytande fossila bränslen.

v)  Den nyinstallerade produktionskapaciteten överstiger inte den ersatta anläggningens kapacitet.

vi)  Anläggningen är utformad och byggd för att använda förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen och övergången till full användning av förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen äger rum senast den 31 december 2035, och har en kontrollerbar åtagandeplan som godkänts av företagets ledningsorgan.

vii)  Ersättningen leder till en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % per kWh producerad energi.

viii)  Renoveringen av anläggningen ökar inte anläggningens produktionskapacitet.

ix)  Om verksamheten utövas på en medlemsstats territorium där kol används för energiproduktion, har den medlemsstaten åtagit sig att fasa ut kolbaserad energiproduktion och har rapporterat detta i sin integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2018/1999 eller i ett annat instrument.

En oberoende tredje part kontrollerar att de kriterier som avses i punkt 1 b är uppfyllda. Den oberoende tredjepartskontrollanten har de resurser och kunskaper som krävs för att genomföra en sådan kontroll. Den oberoende tredjepartskontrollanten har inte någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och deltar inte i utvecklingen eller driften av verksamheten. Den oberoende tredjepartskontrollanten genomför på lämpligt sätt kontrollen av överensstämmelsen med de tekniska granskningskriterierna. I synnerhet offentliggör och översänder den oberoende tredje parten varje år en rapport till kommissionen:

a)  Certifiering av nivån på de direkta växthusgasutsläpp som avses i punkt 1 b ii.

b)  Bedömning av huruvida verksamheten beskriver en trovärdig utvecklingsbana på vägen mot att uppfylla kraven i punkt 1 b vi.

På grundval av de rapporter som överlämnas till kommissionen får den avge ett yttrande till de berörda verksamhetsutövarna. Kommissionen ska beakta dessa rapporter när den utför den översyn som avses i artikel 19.5 i förordning (EU) 2020/852.

2.  Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)  Vid uppförandet av anläggningen installeras antingen mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. metanläckage, eller inför ett program för läckagedetektering och läckagereparation.

b)  När anläggningen är i drift rapporteras fysiska utsläppsmätningar och alla läckor elimineras.

Principen om att inte orsaka betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar.

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW, men som inte når upp till tröskelvärdena för att BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar ska vara tillämpliga, ligger utsläppen under de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till direktiv (EU) 2015/2193.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Vattenförsörjningssystemet uppfyller ett av följande kriterier:

a)  Den genomsnittliga nettoenergiförbrukningen för uppsamling och behandling av vatten är lika med eller lägre än 0,5 kWh per kubikmeter producerad vattenförsörjning. Beräkningen av nettoenergiförbrukningen kan beakta åtgärder som minskar energiförbrukningen, exempelvis källkontroll (föroreningsbelastning) och, när så är lämpligt, energiproduktion (såsom vatten-, sol- och vindenergi).

b)  Läckagenivån beräknas antingen med hjälp av infrastrukturläckageindex (ILI) (1) och tröskelvärdet är lika med eller lägre än 1,5, eller beräknas med hjälp av en annan lämplig metod och tröskelvärdet fastställs i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 (2). Beräkningen ska tillämpas för hela det vattenförsörjningsnät (distributionsnät) där arbetet utförs, dvs. för vattenförsörjningszoner, områden med vattenmätare (DMA, district metered areas) eller områden med tryckreglering (PMA, pressure managed areas).

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Förnyelsen av vattenförsörjningssystemet förbättrar energieffektiviteten på ett av följande sätt:

a)  Genom att minska systemets genomsnittliga nettoenergianvändning med minst 20 % jämfört med det egna referensscenariot i ett genomsnitt under tre år, inbegripet uppsamling och behandling av avloppsvatten, mätt i kWh per kubikmeter producerad vattenförsörjning.

b)  Genom att minska skillnaden med minst 20 % antingen mellan den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år, beräknad med hjälp av ett infrastrukturläckageindex (ILI) och ett ILI på 1,5 (1), eller mellan den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år, beräknad med hjälp av en annan lämplig metod, och det tröskelvärde som fastställs i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2020/2184. Den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år beräknas för hela det vattenförsörjningsnät (distributionsnät) där arbetet utförs, dvs. för det förnyade vattenförsörjningsnätet (distributionsnätet) på nivån av områden med vattenmätare (DMA, district metered areas) eller områden med tryckreglering (PMA, pressure managed areas).

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Reningsverkets nettoenergiförbrukning är lika med eller lägre än

a)  35 kWh per personekvivalent (pe)/år för en reningskapacitet på under 10 000 pe,

b)  25 kWh per personekvivalent (pe)/år för en reningskapacitet på mellan 10 000 och 100 000 pe,

c)  20 kWh per personekvivalent (pe)/år för en reningskapacitet på över 100 000 pe.

Beräkningen av nettoenergiförbrukningen för drift av reningsverket kan beakta åtgärder som minskar energiförbrukningen, exempelvis källkontroll (minskning av dagvatten eller föroreningsbelastning) och, när så är lämpligt, energiproduktion i systemet (såsom vatten-, sol-, värme- och vindenergi).

2.  För uppförande och utbyggnad av ett reningsverk eller ett reningsverk med uppsamlingssystem, som ersätter mer växthusgasintensiva reningssystem (såsom septiktankar eller gödsellaguner), ska en bedömning av de direkta växthusgasutsläppen göras (1). Resultaten lämnas på begäran ut till kunder och investerare.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga. Om avloppsvattnet renas till en nivå som lämpar sig för återanvändning i bevattning av jordbruk har de erfordrade riskminskningsåtgärderna för att undvika skadlig miljöpåverkan definierats och genomförts (2).

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Utsläpp till recipient uppfyller kraven i rådets direktiv 91/271/EEG (3) eller i nationella bestämmelser om maximala tillåtna föroreningsnivåer från utsläpp till recipient.

Lämpliga åtgärder har genomförts för att undvika och begränsa överdrivna översvämningar på grund av dagvatten från systemet för uppsamling av avloppsvatten, vilket kan inkludera naturbaserade lösningar, separata system för uppsamling av dagvatten, utjämningsmagasin och behandling av ”first flush”.

Avloppsslam används i enlighet med rådets direktiv 86/278/EEG (4) eller enligt nationell lagstiftning om spridning av slam på marken eller någon annan användning av slam på och i marken.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Förnyelsen av ett uppsamlingssystem förbättrar energieffektiviteten genom att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med 20 % jämfört med det egna referensscenariot i ett genomsnitt under tre år, vilket visas på årsbasis. Den minskade energiförbrukningen kan redovisas på projektets nivå (dvs. förnyelsen av uppsamlingssystemet) eller för tätorten nedströms (dvs. uppsamlingssystem, reningsverk eller utsläpp av avloppsvatten nedströms).

2.  Förnyelsen av ett avloppsreningsverk förbättrar energieffektiviteten genom att minska den genomsnittliga energiförbrukningen i systemet med åtminstone 20 % jämfört med det egna referensscenariot i ett genomsnitt under tre år, vilket visas på årsbasis.

3.  För punkterna 1 och 2 beräknas nettoenergiförbrukningen för systemet i kWh per personekvivalent per år av uppsamlat avloppsvatten eller renade utsläpp, med beaktande av åtgärder som minskar energiförbrukningen genom källkontroll (minskning av dagvatten eller föroreningsbelastning) och, när så är lämpligt, energiproduktion i systemet (såsom vatten-, sol-, värme- och vindenergi).

4.  För punkterna 1 och 2 visar verksamhetsutövaren att inga väsentliga förändringar har skett i de yttre förhållandena, t.ex. ändringar av utsläppstillstånd eller förändringar i belastningen till tätbebyggelsen, som skulle leda till minskad energiförbrukning oavsett de effektivitetsåtgärder som vidtagits.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga. Om avloppsvattnet renas till en nivå som lämpar sig för återanvändning i bevattning av jordbruk har de erfordrade riskminskningsåtgärderna för att undvika skadlig miljöpåverkan definierats och genomförts (1).

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Utsläpp till recipient uppfyller kraven i direktiv 91/271/EEG eller i nationella bestämmelser om maximala tillåtna föroreningsnivåer från utsläpp till recipient.

Lämpliga åtgärder har genomförts för att undvika och begränsa överdrivna översvämningar på grund av dagvatten från systemet för uppsamling av avloppsvatten, vilket kan inkludera naturbaserade lösningar, separata system för uppsamling av dagvatten, utjämningsmagasin och behandling av ”first flush”.

Avloppsslam används i enlighet med direktiv 86/278/EEG eller enligt nationell lagstiftning om spridning av slam på marken eller någon annan användning av slam på och i marken.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Allt insamlat och transporterat ofarligt avfall som har källsorterats ska gå till förberedelse för återanvändning eller återvinningsverksamhet.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

I anläggningar för lagring och överföring av avfall blandas inte separat insamlade avfallsfraktioner med annat avfall eller material med andra egenskaper.

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  En övervaknings- och beredskapsplan för minimering av metanläckage har upprättats vid anläggningen.

2.  Den producerade biogasen används direkt för el- eller värmeproduktion, eller uppgraderas till biometan och tillförs naturgasnätet eller används som fordonsbränsle eller råvara inom den kemiska industrin.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för anaerob behandling av avfall enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (1). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

Om de resulterande rötresterna används som gödningsmedel eller jordförbättringsmedel meddelas deras kvävehalt (med en toleransnivå på ± 25 %) köparen eller den enhet som ansvarar för att bortskaffa rötresterna.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  En övervaknings- och beredskapsplan för minimering av metanläckage har upprättats vid anläggningen.

2.  Den producerade biogasen används direkt för el- eller värmeproduktion, eller uppgraderas till biometan och tillförs naturgasnätet eller används som fordonsbränsle eller råvara inom den kemiska industrin.

3.  Det biologiska avfall som används för anaerob nedbrytning är källsorterat och samlas in separat.

4.  De rötrester som produceras används som gödselmedel eller jordförbättringsmedel, antingen direkt eller efter kompostering eller annan behandling.

5.  Vid de särskilda anläggningarna för behandling av biologiskt avfall utgör andelen livsmedels- och fodergrödor (1) som används som insatsråvara, mätt i vikt som ett årligt genomsnitt, högst 10 % av insatsråvaran.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För rötningsanläggningar som hanterar mer än 100 ton om dagen överstiger utsläppen till luft och vatten inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för anaerob behandling i enlighet med de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (2). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

De rötrester som produceras uppfyller kraven på gödselprodukter som anges i komponentmaterialkategori 4 och 5 för rötrester eller komponentmaterialkategori 3 för kompost, beroende på vad som är tillämpligt, i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 eller nationella bestämmelser om gödselmedel och jordförbättringsmedel för användning inom jordbruket.

Kvävehalten (med en toleransnivå på ± 25 %) i de rötrester som används som gödningsmedel eller jordförbättringsmedel meddelas köparen eller den enhet som ansvarar för att bortskaffa rötresterna.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Det biologiska avfall som komposteras är källsorterat och samlas in separat.

2.  Den kompost som produceras används som gödselmedel eller jordförbättringsmedel och uppfyller kraven på gödselprodukter som anges i komponentmaterialkategori 3 i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 eller nationella bestämmelser om gödselmedel och jordförbättringsmedel för användning inom jordbruket.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För komposteringsanläggningar som hanterar mer än 75 ton om dagen överstiger utsläppen till luft och vatten inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för anaerob behandling i enlighet med de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (1). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

På platsen finns ett system som förhindrar att lakvatten når grundvattnet.

Den kompost som produceras uppfyller kraven på gödselprodukter som anges i komponentmaterialkategori 3 i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 eller nationella bestämmelser om gödselmedel och jordförbättringsmedel för användning inom jordbruket.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten omvandlar minst 50 %, mätt i vikt, av behandlat separat insamlat ofarligt avfall till sekundära råvaror som är lämpliga som ersättning för nya råvaror i produktionsprocesser.

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.  Deponin har inte öppnats efter den 8 juli 2020.

2.  Den deponi eller deponicell där systemet för avskiljning av gas nyligen har installerats, utvidgats eller eftermodifierats är permanent stängd och tar inte emot mer biologiskt nedbrytbart avfall (1).

3.  Den producerade deponigasen används direkt för el- eller värmeproduktion som biogas (2), eller uppgraderas till biometan och tillförs naturgasnätet eller används som fordonsbränsle eller råvara inom den kemiska industrin.

4.  Utsläpp av metan från deponin och läckage från anläggningarna för insamling och användning av deponigas omfattas av kontroll- och övervakningsförfaranden enligt bilaga III till rådets direktiv 1999/31/EG (3).

Orsakar inte betydande skada

2.  Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.  Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.  Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Permanent nedstängning och återställande samt efterbehandling av gamla deponier, där systemet för uppsamling av deponigas installeras, utförs i enlighet med följande regler:

a)  De allmänna kraven i bilaga I till direktiv 1999/31/EG.

b)  De kontroll- och övervakningsförfaranden som anges i bilaga III till det direktivet.

6.  Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.