EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02010R0904-20210701
Council Regulation (EU) No 904/2010 of 7 October 2010 on administrative cooperation and combating fraud in the field of value added tax (recast)
Consolidated text: Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (omarbetning)
Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (omarbetning)
02010R0904 — SV — 01.07.2021 — 004.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EGT L 268 12.10.2010, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
L 158 |
1 |
10.6.2013 |
||
|
L 348 |
1 |
29.12.2017 |
||
|
Ändrad genom: RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1541 av den 2 oktober 2018 |
L 259 |
1 |
16.10.2018 |
|
|
Ändrad genom: RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/1108 av den 20 juli 2020 |
L 244 |
1 |
29.7.2020 |
|
|
L 259 |
1 |
16.10.2018 |
||
|
L 311 |
1 |
7.12.2018 |
||
Rättad genom:
RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 904/2010
av den 7 oktober 2010
om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri
(omarbetning)
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
I detta syfte fastställs regler och förfaranden som gör det möjligt för medlemsstaternas behöriga myndigheter att samarbeta och utbyta all information som kan göra det möjligt att korrekt fastställa mervärdesskatten, säkerställa en korrekt tillämpning av mervärdesskatten, särskilt för gemenskapsinterna transaktioner, och bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Här anges särskilt de regler och förfaranden enligt vilka medlemsstaterna ska inhämta och utbyta information på elektronisk väg.
Artikel 2
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
a) |
centralt kontaktkontor : det kontor som har utsetts enligt artikel 4.1, med huvudansvar för kontakter med andra medlemsstater i fråga om administrativt samarbete. |
|
b) |
kontaktorgan : ett annat kontor än det centrala kontaktkontoret, vilket har utsetts till detta av den behöriga myndigheten enligt artikel 4.2 för att direkt utbyta information på grundval av denna förordning. |
|
c) |
behörig tjänsteman : varje tjänsteman som på grundval av denna förordning direkt kan utbyta information för vilken han eller hon har behörighet enligt artikel 4.3. |
|
d) |
begärande myndighet : det centrala kontaktkontoret, ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman i en medlemsstat som begär bistånd på den behöriga myndighetens vägnar. |
|
e) |
tillfrågad myndighet : det centrala kontaktkontoret, ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman i en medlemsstat som tar emot en begäran om bistånd på den behöriga myndighetens vägnar. |
|
f) |
gemenskapsinterna transaktioner : gemenskapsintern leverans av varor och gemenskapsinternt tillhandahållande av tjänster. |
|
g) |
gemenskapsintern leverans av varor : leverans av varor som ska tas upp i den sammanställning som avses i artikel 262 i direktiv 2006/112/EG. |
|
h) |
gemenskapsinternt tillhandahållande av tjänster : tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i den sammanställning som avses i artikel 262 i direktiv 2006/112/EG. |
|
i) |
gemenskapsinternt förvärv av varor : förvärv av rätten, enligt artikel 20 i direktiv 2006/112/EG, att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom. |
|
j) |
registreringsnummer för mervärdesskatt : det nummer som avses i artiklarna 214, 215 och 216 i direktiv 2006/112/EG. |
|
k) |
administrativ utredning : alla kontroller, utredningar och övriga åtgärder som medlemsstaterna genomför för att fullgöra sina skyldigheter att säkerställa en korrekt tillämpning av mervärdesskattelagstiftningen. |
|
l) |
automatiskt informationsutbyte : systematiskt tillhandahållande av på förhand bestämd information utan föregående begäran till en annan medlemsstat. |
|
m) |
spontant informationsutbyte : icke-systematiskt lämnande av uppgifter till en annan medlemsstat, vid vilken tidpunkt som helst och utan föregående begäran. |
|
n) |
person :
i)
fysisk person,
ii)
juridisk person,
iii)
om gällande lagstiftning medger det, en sammanslutning av personer som har befogenhet att utföra rättshandlingar men som inte har en juridisk persons rättsställning, eller,
iv)
någon annan juridisk konstruktion, oavsett hur den är beskaffad eller utformad och oavsett om den har status som juridisk person eller inte, som utför mervärdesskattepliktiga transaktioner. |
|
o) |
automatiserad åtkomst : möjlighet att utan dröjsmål få tillträde till ett elektroniskt system för att inhämta viss information. |
|
p) |
på elektronisk väg : med hjälp av elektronisk utrustning för behandling, inbegripet digital signalkomprimering, och lagring av information, via kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska medel. |
|
q) |
CCN/CSI-nätet : den gemensamma plattform som bygger på Gemensamma kommunikationsnätet (nedan kallat CCN) och Gemensamma systemgränssnittet (nedan kallat CSI), vilken unionen har utformat för att säkerställa all överföring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter inom området för tull och beskattning. |
|
r) |
samtidig kontroll : samordnad kontroll av skattesituationen för en eller flera beskattningsbara personer som har en anknytning till varandra och som organiseras av minst två deltagande medlemsstater som har gemensamma eller kompletterande intressen. |
Artikel 3
De behöriga myndigheterna är de myndigheter i vars namn denna förordning ska tillämpas, antingen direkt eller genom delegering.
Varje medlemsstat ska senast den 1 december 2010 underrätta kommissionen om sin behöriga myndighet enligt denna förordning och ska därefter utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella ändringar.
Kroatien ska senast den 1 juli 2013 underrätta kommissionen om sin behöriga myndighet enligt denna förordning och ska därefter underrätta kommissionen om ändringar i enlighet med andra stycket.
Kommissionen ska göra en förteckning över alla behöriga myndigheter tillgänglig för medlemsstaterna och offentliggöra denna information i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Artikel 5
När ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman skickar eller tar emot en begäran eller ett svar på en begäran om bistånd, ska de informera det centrala kontaktkontoret i sin medlemsstat i enlighet med de villkor som denna fastställer.
Artikel 6
Om ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman tar emot en begäran om bistånd som kräver en åtgärd utanför det territorium som de ansvarar för eller utanför deras verksamhetsområde, ska de utan dröjsmål överlämna denna begäran till det centrala kontaktkontoret i sin medlemsstat och informera den begärande myndigheten om detta. I sådant fall ska den tidsfrist som avses i artikel 10 börja löpa dagen efter det att begäran om bistånd överlämnats till det centrala kontaktkontoret.
KAPITEL II
UTBYTE AV INFORMATION PÅ BEGÄRAN
AVSNITT 1
Begäran om information och om administrativa utredningar
Artikel 7
▼M3 M5 —————
Trots vad som sägs i första stycket får en utredning avseende de belopp som deklareras eller som borde ha deklarerats av en beskattningsbar person etablerad i den medlemsstat där den tillfrågade myndigheten är belägen i samband med leveranser av varor eller tjänster som utförs av denna beskattningsbara person och som är beskattningsbara i den begärande myndighetens medlemsstat vägras endast av något av följande skäl:
De skäl som föreskrivs i artikel 54.1, efter prövning av den tillfrågade myndigheten i överensstämmelse med en förklaring om bästa praxis i fråga om sambandet mellan denna punkt och artikel 54.1, som ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2.
De skäl som föreskrivs i artikel 54.2, 54.3 och 54.4.
Skälet att den tillfrågade myndigheten redan har överlämnat information till den begärande myndigheten om samma beskattningsbara person, som inhämtats genom en administrativ utredning som genomförts för mindre än två år sedan.
Om den tillfrågade myndigheten vägrar att göra en sådan administrativ utredning som avses i andra stycket av de skäl som nämns i leden a och b, ska den ändå förse den begärande myndigheten med uppgifter om datum och belopp för alla berörda leveranser och tillhandahållanden som under de senaste två åren gjorts av den beskattningsbara personen i den begärande myndighetens medlemsstat.
Om den tillfrågade medlemsstaten så begär, ska tjänstemän som bemyndigats av de begärande myndigheterna delta i den administrativa utredningen. Sådana administrativa utredningar ska genomföras gemensamt samt med ledning av och i enlighet med lagstiftningen i den tillfrågade medlemsstaten. Tjänstemännen från de begärande myndigheterna ska få tillträde till samma lokaler och tillgång till samma handlingar som den tillfrågade myndighetens tjänstemän och ska, i den utsträckning det är tillåtet enligt den tillfrågade medlemsstatens lagstiftning för dess egna tjänstemän, ha möjlighet att ställa frågor till beskattningsbara personer. Tjänstemännen från de begärande myndigheterna får utöva sina kontrollbefogenheter i det enda syftet att utföra den administrativa utredningen.
Om den tillfrågade medlemsstaten inte har begärt tjänstemän från de begärande medlemsstaterna, ska tjänstemän från en eller flera av de begärande medlemsstaterna ha möjlighet att närvara vid den administrativa utredningen och utöva de befogenheter som omfattas av artikel 28.2, i den mån villkoren enligt nationell lagstiftning i den tillfrågade medlemsstaten är uppfyllda. I varje fall ska tjänstemän från en sådan begärande medlemsstat ha möjlighet att närvara för samråd.
Om tjänstemän från de begärande medlemsstaterna måste delta eller närvara, får den administrativa utredningen genomföras endast när sådant deltagande eller sådan närvaro för den administrativa utredningens syften har säkerställts.
Artikel 8
En begäran om information och administrativa utredningar enligt artikel 7 ska översändas med hjälp av ett standardformulär, som ska antas enligt förfarandet i artikel 58.2, utom i de fall som avses i artikel 50 eller i undantagsfall då begäran innehåller en förklaring till varför den begärande myndigheten anser att standardformuläret inte var lämpligt.
Artikel 9
AVSNITT 2
Tidsfrist för att lämna information
Artikel 10
Den tillfrågade myndigheten ska lämna den information som avses i artiklarna 7 och 9 så snart som möjligt och senast tre månader efter den dag då begäran mottagits.
Om den tillfrågade myndigheten redan har tillgång till den berörda informationen, ska tidsfristen dock förkortas till högst en månad.
Artikel 11
För vissa särskilda kategorier av fall kan den tillfrågade och den begärande myndigheten komma överens om andra tidsfrister än de som avses i artikel 10.
Artikel 12
Om den tillfrågade myndigheten inte kan svara på en begäran inom den föreskrivna tiden, ska den omedelbart skriftligen underrätta den begärande myndigheten om skälen till att tidsfristen inte kan iakttas och om när den räknar med att kunna svara.
KAPITEL III
INFORMATIONSUTBYTE UTAN FÖREGÅENDE BEGÄRAN
Artikel 13
Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska utan föregående begäran vidarebefordra den information som avses i artikel 1 till den behöriga myndigheten i andra berörda medlemsstater i följande fall:
Om beskattningen anses äga rum i destinationsmedlemsstaten och den information som tillhandahålls av ursprungsmedlemsstaten är nödvändig för kontrollsystemets effektivitet i destinationsmedlemsstaten.
Om en medlemsstat har skäl att tro att ett brott mot mervärdesskattelagstiftningen har begåtts eller sannolikt har begåtts i den andra medlemsstaten.
Om det finns en risk för skattebortfall i den andra medlemsstaten.
Kommissionen ska genom genomförandeakter anta standardformulär. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 58.2.
Artikel 14
Följande ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2:
De exakta kategorierna av information som är föremål för automatiskt utbyte.
Hur ofta det automatiska informationsutbytet av varje kategori ska äga rum.
De praktiska formerna för det automatiska informationsutbytet.
En medlemsstat får avstå från att delta i det automatiska informationsutbytet för en eller flera kategorier om inhämtandet av information för ett sådant utbyte skulle kräva att nya ålägganden införs för personer som är skyldiga att betala mervärdesskatt eller skulle ålägga medlemsstaterna en oproportionerlig administrativ börda.
Resultaten av det automatiska informationsutbytet för varje kategori ska ses över en gång per år av den kommitté som avses i artikel 58.1 för att säkerställa att denna typ av utbyte enbart görs när det är det effektivaste sättet att utbyta information.
Artikel 15
Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska till de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater spontant lämna all information enligt artikel 13.1, som inte har lämnats i enlighet med det automatiska informationsutbyte som anges i artikel 14, som de har kännedom om och som de anser kan vara användbar för dessa behöriga myndigheter.
KAPITEL IV
ÅTERKOPPLING
Artikel 16
Om en behörig myndighet lämnar information i enlighet med artikel 7 eller 15 kan den begära att den behöriga myndighet som tog emot informationen ger återkoppling om den mottagna informationen. Om en sådan begäran görs ska den behöriga myndighet som tog emot informationen, utan att det påverkar de bestämmelser om skattesekretess och uppgiftsskydd som tillämpas i dess medlemsstat, ge återkoppling så snart som möjligt, förutsatt att detta inte medför en oproportionerlig administrativ börda för den. De praktiska formerna för detta ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2.
KAPITEL V
LAGRING OCH UTBYTE AV SÄRSKILD INFORMATION
Artikel 17
Varje medlemsstat ska i ett elektroniskt system lagra följande information:
Information som den inhämtar enligt avdelning XI kapitel 6 i direktiv 2006/112/EG.
Uppgifter om identitet, verksamhet, rättslig form och adress avseende personer som tilldelats ett registreringsnummer för mervärdesskatt, som inhämtas enligt artikel 213 i direktiv 2006/112/EG, samt datum för när detta nummer tilldelades.
Uppgifter om de registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats som blivit ogiltiga, och de datum då dessa nummer blev ogiltiga.
Information som den inhämtar enligt artiklarna 360, 361, 364, 365, 369c, 369f, 369g, 369o, 369p, 369s och 369t i direktiv 2006/112/EG.
Information som den inhämtar enligt artikel 143.2 a och b i direktiv 2006/112/EG samt ursprungsland, destinationsland, varukod, valuta, det totala beloppet, växelkurser, varupriset och nettovikten.
Uppgifter om de registreringsnummer för mervärdesskatt som avses i artikel 369q i direktiv 2006/112/EG som den har utfärdat och, för varje registreringsnummer för mervärdesskatt som har utfärdats av en medlemsstat, det totala värdet av den import av varor som omfattas av undantag enligt artikel 143.1 ca under varje månad.
Artikel 18
För att den information som avses i artikel 17 ska kunna användas i sådana förfaranden som avses i denna förordning, ska informationen finnas tillgänglig i minst fem år efter utgången av det första kalenderår under vilket tillgång till informationen ska ges.
Artikel 19
Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som de förfogar över i det elektroniska system som avses i artikel 17 är aktuell, komplett och korrekt.
Kriterier för att avgöra vilka ändringar som inte är relevanta, väsentliga eller ändamålsenliga och som därför inte behöver göras ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2.
Artikel 20
Artikel 21
Vad gäller den information som avses i artikel 17.1 a ska åtminstone följande uppgifter vara tillgängliga
de registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats av den medlemsstat som tar emot informationen,
det sammanlagda värdet av all gemenskapsintern leverans av varor och det sammanlagda värdet av allt gemenskapsinternt tillhandahållande av tjänster till personer med registreringsnummer för mervärdesskatt som avses i led a från alla mervärdesskatteregistrerade aktörer i den medlemsstat som lämnar informationen,
registreringsnummer för mervärdesskatt för de personer som har utfört de varuleveranser och det tillhandahållande av tjänster som avses i led b, och registreringsnumren för mervärdesskatt för de personer som lämnat in uppgifter i enlighet med artikel 262.2 i direktiv 2006/112/EG om de personer som har tilldelats ett registreringsnummer för mervärdesskatt i enlighet med led a,
det sammanlagda värdet av de levererade varor och tillhandahållna tjänster som avses i led b från varje person som avses i led c till varje person som har tilldelats ett registreringsnummer för mervärdesskatt enligt led a,
det sammanlagda värdet av de levererade varor och tillhandahållna tjänster som avses i led b från varje person som avses i led c till varje person som har tilldelats ett registreringsnummer för mervärdesskatt av en annan medlemsstat och för varje person som lämnat in uppgifter i enlighet med artikel 262.2 i direktiv 2006/112/EG, dennes registreringsnummer för mervärdesskatt och de uppgifter som denne lämnat in om varje person som tilldelats ett registreringsnummer för mervärdesskatt av en annan medlemsstat, på följande villkor:
Åtkomsten ska ha samband med en utredning av misstänkt bedrägeri eller ha till syfte att upptäcka bedrägerier.
Åtkomsten ska ske genom en sambandstjänsteman för Eurofisc, enligt artikel 36.1, som har en personlig användaridentitet för det elektroniska system som ger tillgång till denna information.
▼M3 M5 —————
Det värde som avses i led b, d och e ska anges i den informationslämnande medlemsstatens valuta och hänföra sig till de perioder för inlämnande av sammanställningar som gäller för varje enskild beskattningsbar person och som upprättas i enlighet med artikel 263 i direktiv 2006/112/EG.
Vad gäller den information som avses i artikel 17.1 f ska följande uppgifter vara tillgängliga:
Registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats av den medlemsstat som tar emot informationen.
Registreringsnummer för mervärdesskatt för importören eller dennes skatteombud som levererar varorna till personer som tilldelats ett registreringsnummer för mervärdesskatt enligt led a i den här punkten.
Uppgift om ursprungsland, destinationsland, varukod, det totala beloppet och nettovikten av de importerade varor som åtföljs av en unionsintern leverans av varor från varje person som avses i led b i den här punkten till varje person som har tilldelats ett registreringsnummer för mervärdesskatt enligt led a i den här punkten.
Uppgift om ursprungsland, destinationsland, varukod, valuta, det totala beloppet, växelkurser, varupriset och nettovikten av de importerade varor som åtföljs av en unionsintern leverans av varor från varje person enligt led b i den här punkten till varje person som har ett registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats av en annan medlemsstat enligt följande villkor:
Åtkomsten ska ha samband med en utredning av misstänkt bedrägeri eller ha till syfte att upptäcka bedrägerier.
Åtkomsten ska ske genom en sambandstjänsteman för Eurofisc, enligt artikel 36.1, som har en personlig användaridentitet för det elektroniska system som ger tillgång till denna information.
De värden som avses i första stycket leden c och d ska uttryckas i den informationslämnande medlemsstatens valuta och hänföra sig till varje vara i den tulldeklaration som lämnats.
Artikel 21a
Varje medlemsstat ska bevilja den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat automatiserad åtkomst till följande information avseende nationella fordonsregistreringar:
identifieringsuppgifter om fordon,
identifieringsuppgifter om fordonsägare och fordonsinnehavare i vars namn fordonet är registrerat, i enlighet med den definition som anges i lagstiftningen i den medlemsstat där registreringen sker.
Åtkomst till den information som avses i punkt 1 ska beviljas på följande villkor:
Åtkomsten ska ha samband med en utredning av misstänkt mervärdesskattebedrägeri eller ha till syfte att upptäcka mervärdesskattebedrägeri.
Åtkomsten ska ske genom en sambandstjänsteman för Eurofisc, enligt artikel 36.1, som har en personlig användaridentitet för det elektroniska system som ger tillgång till denna information.
Artikel 22
Medlemsstaterna ska genomföra förfaranden för kontroll av dessa uppgifter utifrån resultatet av deras riskbedömning. Kontrollerna ska i princip genomföras före registreringen till mervärdesskatt eller, om endast preliminära kontroller görs före en sådan registrering, senast sex månader efter en sådan registrering.
Artikel 23
Medlemsstaterna ska säkerställa att registreringsnumret för mervärdesskatt, som avses i artikel 214 i direktiv 2006/112/EG, visas som ogiltigt i det elektroniska system som avses i artikel 17, åtminstone vid följande omständigheter:
Om personer som är registrerade till mervärdesskatt har förklarat att deras ekonomiska verksamhet, i enlighet med artikel 9 i direktiv 2006/112/EG, har upphört eller om den behöriga skatteförvaltningen anser att de har upphört med sådan verksamhet. Skatteförvaltningen får i synnerhet utgå från att en person har upphört med sin ekonomiska verksamhet om personen, trots sin skyldighet att göra det, inte har lämnat in några mervärdesskattedeklarationer och periodiska sammanställningar för ett år efter det att tidsfristen för inlämnande av den första uteblivna deklarationen eller sammanställningen har löpt ut. Personen ska ha rätt att på annat sätt styrka att ekonomisk verksamhet bedrivs.
Om personer har lämnat falska uppgifter för att bli registrerade till mervärdesskatt eller har underlåtit att anmäla ändring av sina uppgifter, och skatteförvaltningen skulle ha vägrat registrering till mervärdesskatt eller dragit tillbaka registreringsnumret för mervärdesskatt om den haft kännedom om detta.
Artikel 24
Om medlemsstaternas behöriga myndigheter utbyter information på elektronisk väg för de ändamål som avses i artiklarna 17–21a, ska de vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa överensstämmelse med artikel 55.
Medlemsstaterna ska ansvara för all den utveckling av sina system som krävs för att informationen ska kunna utbytas med hjälp av CCN/CSI-nätet eller något annat liknande säkert nätverk som används för att utbyta den information som avses i artikel 21a på elektronisk väg.
KAPITEL VI
BEGÄRAN OM ADMINISTRATIV DELGIVNING
Artikel 25
På anmodan av den begärande myndigheten ska den tillfrågade myndigheten, i enlighet med gällande bestämmelser om delgivning av motsvarande handlingar i den medlemsstat där den tillfrågade myndigheten har sitt säte, delge mottagaren alla handlingar och beslut från de behöriga myndigheterna som avser tillämpningen av mervärdesskattelagstiftningen på den medlemsstats territorium där den begärande myndigheten har sitt säte.
Artikel 26
I en begäran om delgivning, som ska innehålla uppgift om ämnet för den handling eller det beslut som ska delges, ska namn, adress och all annan information som är av betydelse för att identifiera mottagaren anges.
Artikel 27
Den tillfrågade myndigheten ska utan dröjsmål underrätta den begärande myndigheten om hur begäran om delgivning behandlats, framför allt om den dag då beslutet eller handlingen delgavs mottagaren.
KAPITEL VII
NÄRVARO VID DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA OCH VID ADMINISTRATIVA UTREDNINGAR OCH ADMINISTRATIVA UTREDNINGAR SOM GENOMFÖRS GEMENSAMT
Artikel 28
När det är tillåtet enligt den tillfrågade medlemsstatens lagstiftning ska tjänstemännen från de begärande medlemsstaterna utöva samma kontrollbefogenheter som tillkommer tjänstemännen från den tillfrågade medlemsstaten.
Tjänstemännen från den begärande myndigheten får utöva sina kontrollbefogenheter i det enda syftet att utföra den administrativa utredningen.
Genom överenskommelse mellan de begärande myndigheterna och den tillfrågade myndigheten, och på de villkor som fastställts av den tillfrågade myndigheten, får de medverkande myndigheterna utarbeta en gemensam utredningsrapport.
KAPITEL VIII
SAMTIDIGA KONTROLLER
Artikel 29
Medlemsstaterna får komma överens om att utföra samtidiga kontroller när de anser att sådana kontroller är mer effektiva än kontroller som utförs av endast en medlemsstat.
Artikel 30
KAPITEL IX
INFORMATION OM BESKATTNINGSBARA PERSONER
Artikel 31
▼M2 —————
Artikel 32
KAPITEL X
EUROFISC
Artikel 33
Inom ramen för Eurofisc ska medlemsstaterna
inrätta en multilateral mekanism för tidig varning i kampen mot mervärdesskattebedrägeri.
Utföra och samordna det snabba multilaterala utbytet och gemensam behandling och analys av riktad information om gränsöverskridande bedrägerier inom de områden där Eurofisc bedriver sin verksamhet (nedan kallade Eurofiscs verksamhetsområden).
Samordna de insatser som görs av Eurofiscs sambandstjänstemän enligt artikel 36.1 i de deltagande medlemsstaterna i samband med mottagna varningar och uppgifter.
Samordna deltagande medlemsstaters administrativa utredningar av bedrägerier som konstaterats av Eurofiscs sambandstjänstemän enligt artikel 36.1 utan befogenhet att kräva att medlemsstaterna ska genomföra administrativa utredningar.
Artikel 34
Artikel 35
Eurofisc ska få tekniskt och logistiskt stöd från kommissionen. Kommissionen ska inte ha tillgång till den information enligt artikel 1 som kan utbytas inom Eurofisc, utom under de omständigheter som anges i artikel 55.2.
Artikel 36
Medlemsstaternas sambandstjänstemän ska
enas om att fastställa och avsluta Eurofiscs verksamhetsområden,
granska alla frågor som rör Eurofiscs operativa funktion,
minst en gång om året bedöma effektiviteten och ändamålsenligheten i Eurofiscs verksamhet,
godkänna den årliga rapport som avses i artikel 37.
Verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc ska
sammanställa den information som tagits emot från de deltagande sambandstjänstemännen för Eurofisc enligt överenskommelse mellan verksamhetsområdessamordnarna och göra den tillgänglig för andra deltagande sambandstjänstemän för Eurofisc; denna information ska utbytas på elektronisk väg,
säkerställa att den information som tagits emot från de deltagande sambandstjänstemännen för Eurofisc behandlas och analyseras tillsammans med relevant riktad information om gränsöverskridande bedrägerier som meddelats eller erhållits i enlighet med denna förordning, enligt överenskommelse mellan deltagarna i verksamhetsområdet, och göra resultaten tillgängliga för de deltagande sambandstjänstemännen för Eurofisc,
ge återkoppling till alla deltagande sambandstjänstemän för Eurofisc,
lägga fram en årsrapport om verksamheten inom verksamhetsområdet till medlemsstaternas sambandstjänstemän.
Artikel 37
Ordföranden i Eurofisc ska lägga fram en årsrapport över verksamheten för varje verksamhetsområde för den kommitté som anges i artikel 58.1.
Kommissionen ska genom genomförandeakter anta förfarandena för Eurofisc. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 58.2.
KAPITEL XI
BESTÄMMELSER AVSEENDE DE SÄRSKILDA ORDNINGARNA ENLIGT AVDELNING XII KAPITEL 6 I DIREKTIV 2006/112/EG
AVSNITT 1
Gällande bestämmelser till och med den 31 december 2014
Artikel 38
Följande bestämmelser ska gälla för den särskilda ordning som anges i avdelning XII kapitel 6 i direktiv 2006/112/EG. Definitionerna i artikel 358 i det direktivet ska också gälla för detta kapitel.
Artikel 39
Artikel 40
Artikel 41
Artikel 42
Medlemsstaterna ska på elektronisk väg underrätta de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna om relevanta bankkontonummer för att ta emot betalningar i enlighet med artikel 41.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål på elektronisk väg underrätta de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna och kommissionen om ändringar av normalskattesatsen.
AVSNITT 2
Bestämmelser som ska tillämpas från och med den 1 januari 2015 till och med den 30 juni 2021
Artikel 43
Följande bestämmelser ska gälla för de särskilda ordningar som anges i avdelning XII kapitel 6 i direktiv 2006/112/EG.
Artikel 44
De tekniska detaljerna, inbegripet ett gemensamt elektroniskt meddelande genom vilket denna information ska överföras, ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2.
Artikel 45
Artikel 46
När det gäller de betalningar som ska överföras till konsumtionsmedlemsstaten i enlighet med den särskilda ordning som föreskrivs i avdelning XII kapitel 6 avsnitt 3 i direktiv 2006/112/EG, ska identifieringsmedlemsstaten ha rätt att behålla följande andel av de belopp som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln:
1 januari 2015–31 december 2016: 30 %.
1 januari 2017–31 december 2018: 15 %.
Från och med den 1 januari 2019: 0 %.
Artikel 47
Medlemsstaterna ska på elektronisk väg underrätta de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna om relevanta bankkontonummer för att ta emot betalningar i enlighet med artikel 46.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål på elektronisk väg underrätta de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna och kommissionen om ändringar av den skattesats som ska tillämpas på tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och televisionstjänster och tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg.
AVSNITT 3
Bestämmelser som ska tillämpas från och med den 1 juli 2021
Artikel 47a
Bestämmelserna i detta avsnitt ska tillämpas från och med den 1 juli 2021.
Artikel 47b
Artikel 47c
Artikel 47d
Identifieringsmedlemsstaten ska också överföra den information som anges i artikel 369g.2 i direktiv 2006/112/EG till den behöriga myndigheten i varje annan medlemsstat varifrån varor försänds eller transporteras och den information som anges i artikel 369g.3 i direktiv 2006/112/EG till den behöriga myndigheten i varje berörd etableringsmedlemsstat.
De medlemsstater som har begärt att mervärdesskattedeklarationer ska göras i en annan nationell valuta än euro ska räkna om beloppen till euro enligt den växelkurs som gällde för beskattningsperiodens sista dag. Omräkningen ska göras enligt de växelkurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken den dagen eller, om inget offentliggörande sker den dagen, nästa dag som växelkurserna offentliggörs.
Artikel 47e
Identifieringsmedlemsstaten ska utan dröjsmål på elektronisk väg till konsumtionsmedlemsstaten överföra den information som krävs för att koppla varje inbetalning till en relevant mervärdesskattedeklaration.
Artikel 47f
De medlemsstater som har begärt att betalningen ska göras i en annan nationell valuta än euro ska räkna om beloppen till euro enligt den växelkurs som gällde för beskattningsperiodens sista dag. Omräkningen ska göras enligt de växelkurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken den dagen eller, om inget offentliggörande sker den dagen, nästa dag som växelkurserna offentliggörs.
Överföringen ska ske senast 20 dagar efter utgången av den månad då betalningen mottogs.
Artikel 47g
Medlemsstaterna ska på elektronisk väg underrätta de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna om relevanta bankkontonummer för att ta emot betalningar i enlighet med artikel 47f.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål på elektronisk väg underrätta de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och kommissionen om ändringar av de skattesatser som ska tillämpas på leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som omfattas av den särskilda ordningen.
Artikel 47h
Medlemsstaterna ska, vid import av varor för vilka mervärdesskatt ska deklareras enligt den särskilda ordning som föreskrivs i avsnitt 4 i kapitel 6 i avdelning XII i direktiv 2006/112/EG, genomföra en elektronisk kontroll av riktigheten av de individuella registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats genom artikel 369q i det direktivet och meddelats senast vid inlämnandet av importdeklarationen.
Artikel 47i
Artikel 47j
Första stycket ska endast tillämpas på administrativa utredningar som rör de särskilda ordningarna.
I de fall där man enas om behovet av en administrativ utredning, ska identifieringsmedlemsstaten informera de övriga medlemsstaterna.
Detta ska inte hindra medlemsstater från att vidta åtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning.
Artikel 47k
Medlemsstaterna ska ge kommissionen tillåtelse att extrahera information direkt från de meddelanden som genererats av det datoriserade system som avses i artikel 53 för aggregerade statistiska och diagnostiska ändamål i enlighet med artikel 17.1 d och e. Denna information får inte innehålla uppgifter om enskilda beskattningsbara personer.
Artikel 47l
För en enhetlig tillämpning av denna förordning ska kommissionen ges befogenheter att anta följande åtgärder i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2:
De tekniska detaljerna, inbegripet ett gemensamt elektroniskt meddelande, för tillhandahållande av den information som avses i artiklarna 47b.1, 47c.1 och 47d.1, och det standardformulär som avses i artikel 47i.3.
De tekniska detaljerna, inbegripet ett gemensamt elektroniskt meddelande, för tillhandahållande av den information som avses i artiklarna 47b.2, 47b.3, 47c.2, 47c.3, 47d.2, 47e, 47f.2, 47i.1, 47i.2, 47i.4, 47j.1, 47j.2 och 47j.3 samt de tekniska metoderna för överföring av denna information.
De tekniska detaljerna för överföring mellan medlemsstaterna av sådan information som avses i artikel 47g.
De tekniska detaljerna rörande importmedlemsstatens kontroll av den information som avses i artikel 47h.
Den aggregerade statistiska och diagnostiska information som kommissionen ska extrahera i enlighet med vad som avses i artikel 47k, liksom de tekniska metoderna för att extrahera denna information.
KAPITEL XII
UTBYTE OCH BEVARANDE AV INFORMATION INOM RAMEN FÖR FÖRFARANDET FÖR ÅTERBETALNING AV MERVÄRDESSKATT TILL BESKATTNINGSBARA PERSONER SOM INTE ÄR ETABLERADE I DEN ÅTERBETALANDE MEDLEMSSTATEN MEN I EN ANNAN MEDLEMSSTAT
Artikel 48
När etableringsmedlemsstaten får kännedom om att en beskattningsbar person som ansöker om återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med artikel 5 i direktiv 2008/9/EG har skatteskulder i den etableringsmedlemsstaten, får den begära att den beskattningsbara personen godkänner överföringen av återbetalning av mervärdesskatt direkt till denna medlemsstat för att fullgöra de utestående skatteskulderna. Om den beskattningsbara personen samtycker till denna överföring ska etableringsmedlemsstaten informera den återbetalande medlemsstaten om det belopp för vilket godkännandet har erhållits och den återbetalande medlemsstaten ska på den beskattningsbara personens vägnar överföra detta belopp till etableringsmedlemsstaten. Etableringsmedlemsstaten ska informera den beskattningsbara personen om huruvida det överförda beloppet är ett fullständigt eller delvist fullgörande av skatteskulden i enlighet med dess nationella lagstiftning och administrativa förfaranden. Överföringen av mervärdesskatteåterbetalningen till etableringsmedlemsstaten ska däremot inte påverka återbetalningsmedlemsstatens rätt att återkräva de skulder som den beskattningsbara personen har i den sistnämnda medlemsstaten.
Om skatteskulderna i etableringsmedlemsstaten bestrids, kan överföringen av återbetalningsbeloppen hållas inne av etableringsmedlemsstaten, med den beskattningsbara personens godkännande, under förutsättning att en effektiv rättslig prövning säkerställs i den medlemsstaten.
De i första stycket nämnda harmoniserade koderna ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2 i denna förordning på grundval av den Nace-klassificering som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 ( 1 ).
KAPITEL XIII
FÖRBINDELSER MED KOMMISSIONEN OCH UNIONENS ÖVRIGA INSTITUTIONER, ORGAN OCH BYRÅER
Artikel 49
KAPITEL XIV
FÖRBINDELSER MED TREDJELAND
Artikel 50
De behöriga myndigheterna får, i överensstämmelse med sina nationella bestämmelser för överföring av personuppgifter till tredjeland, överföra den information som erhållits i enlighet med denna förordning till ett tredjeland, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
Den behöriga myndigheten i den medlemsstat som informationen kommer ifrån har samtyckt till överföringen.
Det berörda tredjelandet har förbundit sig att erbjuda det samarbete som är nödvändigt för insamling av bevismaterial för det oriktiga i en transaktion som förefaller strida mot mervärdesskattelagstiftningen.
KAPITEL XV
VILLKOR FÖR INFORMATIONSUTBYTET
Artikel 51
Om en myndighet har mottagit en begäran eller information som den inte är den avsedda mottagaren för, ska den utan dröjsmål skicka ett meddelande på elektronisk väg till avsändaren och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar efter mottagandet.
Artikel 52
En begäran om bistånd, inbegripet begäran om delgivning, och bifogade handlingar får avfattas på varje språk som den tillfrågade och den begärande myndigheten kommit överens om. En sådan begäran ska åtföljas av en översättning till det officiella språket eller något av de officiella språken i den medlemsstat där den tillfrågade myndigheten har sitt säte, i särskilda fall när denna myndighet motiverar begäran om en sådan översättning.
Artikel 53
Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att de befintliga eller nya kommunikations- och informationsutbytessystem som behövs för det informationsutbyte som anges är funktionsdugliga. Ett avtal om servicenivå, vilket ska sörja för den tekniska kvaliteten och omfattningen av de tjänster som kommissionen och medlemsstaterna ska tillhandahålla för att dessa kommunikations- och informationsutbytessystem ska fungera, ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2. Kommissionen ska ansvara för den eventuella utveckling av CCN/CSI-nätet som behövs för att denna information ska kunna utbytas mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska ansvara för den eventuella utveckling av sina system som behövs för att denna information ska kunna utbytas med hjälp av CCN/CSI-nätet.
Medlemsstaterna ska avstå från att begära ersättning för kostnader som uppstår vid tillämpningen av denna förordning, utom i tillämpliga fall för expertarvoden.
Artikel 54
En tillfrågad myndighet i en medlemsstat ska ge en begärande myndighet i en annan medlemsstat den information som avses i artikel 1, under förutsättning att
antalet och arten av de förfrågningar om information som görs av den begärande myndigheten inom en viss period inte innebär en oproportionerlig administrativ börda för den tillfrågade myndigheten,
den begärande myndigheten har uttömt de vanliga informationskällor som den allt efter omständigheterna kan använda för att skaffa den begärda informationen, utan att riskera det önskade resultatet.
Artikel 55
Sådan information får användas i syfte att fastställa beräkningsgrunden eller för skatteuppbörden eller för administrativ kontroll av skatter i syfte att fastställa beräkningsgrunden.
Informationen får också användas för fastställande av andra avgifter, tullar och skatter som omfattas av artikel 2 i rådets direktiv 2008/55/EG av den 26 maj 2008 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder ( 2 ).
Den får dessutom användas i samband med rättsliga förfaranden som kan leda till påföljd och som inletts på grund av överträdelser av skattelagstiftningen, utan att det påverkar allmänna regler och rättsliga bestämmelser om svarandes och vittnens rättigheter vid sådana förfaranden.
Lagring, behandling eller utbyte av information enligt denna förordning ska omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 ( 3 ) och (EG) nr 45/2001 ( 4 ). Medlemsstaterna ska emellertid, för en korrekt tillämpning av denna förordning, begränsa räckvidden för de skyldigheter och rättigheter som avses i artiklarna 12–15, 17, 21 och 22 i förordning (EU) 2016/679. Dessa begränsningar ska inskränkas till vad som är absolut nödvändigt för att skydda de intressen som avses i artikel 23.1 e i den förordningen, i synnerhet i syfte att
göra det möjligt för medlemsstaternas behöriga myndigheter att utföra sina uppgifter vid tillämpningen av denna förordning på ett korrekt sätt, eller
undvika att hindra officiella eller rättsliga utredningar, analyser, undersökningar eller förfaranden vid tillämpningen av denna förordning och i syfte att säkerställa att förebyggande, utredning och upptäckt av skatteundandragande och skattebedrägeri inte äventyras.
Behandling och lagring av uppgifter enligt denna förordning ska utföras endast för de ändamål som anges i artikel 1.1 i denna förordning, och uppgifterna får inte behandlas ytterligare på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Behandling av personuppgifter på grundval av denna förordning för något annat ändamål, exempelvis kommersiella ändamål, ska vara förbjudet. Lagringstiden för dessa uppgifter ska begränsas i den mån detta är nödvändigt för att uppnå dessa ändamål. Lagringstiden för den information som avses i artikel 17 i denna förordning ska fastställas enligt de preskriptionsfrister som föreskrivs i den berörda medlemsstatens lagstiftning men får inte överskrida tio år.
Artikel 56
De rapporter, intyg och andra handlingar, eller vidimerade kopior eller utdrag ur sådana, som tjänstemän vid den tillfrågade myndigheten fått och överlämnat till den begärande myndigheten i samband med bistånd enligt denna förordning kan åberopas som bevismaterial av behöriga instanser i den begärande myndighetens medlemsstat, under samma förutsättningar som gäller för motsvarande handlingar som överlämnats av en myndighet i det egna landet.
Artikel 57
Vid tillämpning av denna förordning ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att
säkerställa en effektiv intern samordning mellan de behöriga myndigheter,
upprätta ett direkt samarbete mellan de myndigheter som getts bemyndigande för denna samordning,
se till att det system för informationsutbyte som föreskrivs i denna förordning fungerar på ett smidigt sätt.
KAPITEL XVI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 58
Artikel 59
Artikel 60
Artikel 61
Förordning (EG) nr 1798/2003 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2012. Dock ska artikel 2.1 i den förordningen fortsätta att gälla till och med dagen för kommissionens offentliggörande av den förteckning över behöriga myndigheter som avses i artikel 3 i denna förordning.
Kapitel V, med undantag av artikel 27.4, i den förordningen ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2012
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel 62
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.
Dock ska artiklarna 33–37 tillämpas från och med den 1 november 2010.
Kapitel V, med undantag av artiklarna 22 och 23, ska tillämpas från och med den 1 januari 2013.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
▼M3 M5 —————
BILAGA II
Upphävd förordning och ändringar av denna i kronologisk ordning
|
Rådets förordning (EG) nr 1798/2003 |
EUT L 264, 15.10.2003, s. 1 |
|
Rådets förordning (EG) nr 885/2004 |
EUT L 168, 1.5.2004, s. 1. |
|
Rådets förordning (EG) nr 1791/2006 |
EUT L 363, 20.12.2006, s. 1. |
|
Rådets förordning (EG) nr 143/2008 |
EUT L 44, 20.2.2008, s. 1 |
|
Rådets förordning (EG) nr 37/2009 |
EUT L 14, 20.1.2009, s. 1 |
BILAGA III
JÄMFÖRELSETABELL
|
Förordning (EG) nr 1798/2003 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1.1 första och andra styckena |
Artikel 1.1 första och andra styckena |
|
Artikel 1.1 tredje stycket |
— |
|
Artikel 1.1 fjärde stycket |
Artikel 1.4 |
|
Artikel 1.2 |
Artikel 1.3 |
|
Artikel 2.1.1 |
Artikel 3 |
|
Artikel 2.1.2 |
Artikel 2.1 led a |
|
Artikel 2.1.3 |
Artikel 2.1 led b |
|
Artikel 2.1.4 |
Artikel 2.1 led c |
|
Artikel 2.1.5 |
Artikel 2.1 led d |
|
Artikel 2.1.6 |
Artikel 2.1 led e |
|
Artikel 2.1.7 |
Artikel 2.1 led f |
|
Artikel 2.1.8 |
Artikel 2.1 led g |
|
Artikel 2.1.9 |
Artikel 2.1 led h |
|
Artikel 2.1.10 |
Artikel 2.1 led i |
|
Artikel 2.1.11 |
Artikel 2.1 led j |
|
Artikel 2.1.12 |
Artikel 2.1 led k |
|
Artikel 2.1.13 |
Artikel 2.1 led l |
|
Artikel 2.1.14 |
— |
|
Artikel 2.1.15 |
Artikel 2.1 led m |
|
Artikel 2.1.16 |
Artikel 2.1 led n |
|
Artikel 2.1.17 |
— |
|
Artikel 2.1.18 |
Artikel 2.1 led p |
|
Artikel 2.1.19 |
Artikel 2.1 led q |
|
Artikel 2.2 |
Artikel 2.2 |
|
Artikel 3.1 |
— |
|
Artikel 3.2 |
Artikel 4.1 |
|
Artikel 3.3 |
Artikel 4.2 |
|
Artikel 3.4 |
Artikel 4.3 |
|
Artikel 3.5 |
Artikel 4.4 |
|
Artikel 3.6 |
Artikel 5 |
|
Artikel 3.7 |
Artikel 6 |
|
Artikel 4 |
— |
|
Artikel 5.1 |
Artikel 7.1 |
|
Artikel 5.2 |
Artikel 7.2 |
|
Artikel 5.3 |
Till och med den 31 december 2014: Artikel 7.3 Från och med den 1 januari 2015: Artikel 7.4 |
|
Artikel 5.4 |
Artikel 7.5 |
|
Artikel 6 |
Artikel 8 |
|
Artikel 7 |
Artikel 9 |
|
Artikel 8 |
Artikel 10 |
|
Artikel 9 |
Artikel 11 |
|
Artikel 10 |
Artikel 12 |
|
Artikel 11 |
Artikel 28 |
|
Artikel 12 |
Artikel 29 |
|
Artikel 13 |
Artikel 30 |
|
Artikel 14 |
Artikel 25 |
|
Artikel 15 |
Artikel 26 |
|
Artikel 16 |
Artikel 27 |
|
Artikel 17 första stycket |
Artikel 13.1 |
|
Artikel 17 andra stycket |
Artikel 14.2 |
|
Artikel 18 |
Artikel 14.1 första stycket |
|
Artikel 19 |
— |
|
Artikel 20 |
— |
|
Artikel 21 |
Artikel 14.1 andra stycket |
|
Artikel 22.1 första stycket |
Artikel 17.1 a |
|
Artikel 22.1 andra stycket |
Artikel 18 |
|
Artikel 22.2 |
Artikel 19 |
|
Artikel 23 första stycket |
Artikel 21.2 a och b |
|
Artikel 23 andra stycket |
Artikel 21.2 andra stycket |
|
Artikel 24 första stycket punkt 1 |
Artikel 21.2 c |
|
Artikel 24 första stycket punkt 2 |
Artikel 21.2 d |
|
Artikel 24 andra stycket |
Artikel 21.2 andra stycket |
|
Artikel 25.1 |
Artikel 20.1 |
|
Artikel 25.2 |
Artikel 20.2 |
|
Artikel 25.3 |
— |
|
Artikel 26 |
Artikel 24 första stycket |
|
Artikel 27.1 |
Artikel 17.1 b |
|
Artikel 27.2 |
Artikel 17.1 b och artikel 21.1 |
|
Artikel 27.3 |
Artikel 17.1 b och artikel 21.1 |
|
Artikel 27.4 |
Artikel 31 |
|
Artikel 27.5 |
Artikel 24 |
|
Artikel 28 |
Till och med den 31 december 2014 artikel 38 Från och med den 1 januari 2015 artikel 43 |
|
Artikel 29 |
Till och med den 31 december 2014 artikel 39 Från och med den 1 januari 2015 artikel 44 |
|
Artikel 30 |
Till och med den 31 december 2014 artikel 40 Från och med den 1 januari 2015 artikel 45 |
|
Artikel 31 |
Artikel 17.1 d |
|
Artikel 32 |
Till och med den 31 december 2014 artikel 41 Från och med den 1 januari 2015 artikel 46 |
|
Artikel 33 |
Till och med den 31 december 2014 artikel 42 Från och med den 1 januari 2015 artikel 47 |
|
Artikel 34 |
— |
|
Artikel 34a |
Artikel 48 |
|
Artikel 35 |
Artikel 49 |
|
Artikel 36 |
Artikel 50 |
|
Artikel 37 |
Artikel 51.1 |
|
Artikel 38 |
Artikel 52 |
|
Artikel 39 |
Artikel 53 |
|
Artikel 40 |
Artikel 54 |
|
Artikel 41 |
Artikel 55 |
|
Artikel 42 |
Artikel 56 |
|
Artikel 43 |
Artikel 57 |
|
Artikel 44 |
Artikel 58 |
|
Artikel 45 |
Artikel 59 |
|
Artikel 46 |
Artikel 60 |
|
Artikel 47 |
Artikel 61 |
|
Artikel 48 |
Artikel 62 |
( 1 ) EUT L 393, 30.12.2006, s. 1.
( 2 ) EUT L 150, 10.6.2008, s. 28.
( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).