1.

Ska unionsrätten, särskilt artiklarna 1, 2 och 6 i direktiv 2000/78/EG (1) jämförda med artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka ett åldersdiskriminerande lönesystem ersätts av ett lönesystem där en tjänstemans placering i löneklass fortfarande fastställs på grundval av den lönebestämmande tjänstetiden som beräknats på ett diskriminerande sätt enligt bestämmelserna i det gamla lönesystemet för en viss övergångsmånad (februari 2015) och de tidigare anställningsperioder som ursprungligen beräknats visserligen korrigerats genom att ett jämförelsedatum fastställts, dock med begränsningen att det endast är de andra perioder som ska beaktas till hälften vilka fullgjorts efter 18 års ålder som är föremål för prövning, och där tidsperioden under vilken tidigare anställningsperioder kan tillgodoräknas har ökats med fyra år, vilket dock neutraliseras genom att de andra perioder som ska beaktas till hälften vid fastställande av referensdagen för uppflyttning i löneklass endast ska beaktas bakåt i tiden i den mån som de överstiger fyra år som ska beaktas till hälften (schablonavdrag för fyra år som ska beaktas till hälften)?

2.

Ska den första frågan besvaras annorlunda för de förfaranden i vilka en ny referensdag för uppflyttning i löneklass visserligen redan har fastställts genom ett rättskraftigt avgörande innan 2019 års andra ändring av lagen om offentlig anställning trädde i kraft, men detta ännu inte påverkat tjänstemannens placering i löneklass, eftersom myndigheten ännu inte meddelat ett beslut med direkt tillämpning av unionsrätten, och i vilka jämförelsedatumet, som vid denna tidpunkt skulle fastställas utan att beakta den tidigare fastställda referensdagen, återigen ska beräknas på grundval av referensdagen för uppflyttning som fastställts på grundval av de gamla åldersdiskriminerande bestämmelserna och de andra perioderna som endast ska beaktas till hälften omfattas av schablonavdraget?

3.

Ska unionsrätten, särskilt artiklarna 1, 2 och 6 i direktiv 2000/78/EG jämförda med artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka – trots en ny prövning av den lönebestämmande tjänstetiden och placeringen i löneklass – perioder som fullgjorts inom ramen för en utbildning vid en inhemsk regional myndighet endast ska beaktas bakåt i tiden vid beräkningen av jämförelsedatumet om tjänstemannens anställningsförhållande påbörjades efter den 31 mars 2000 och att dessa tider i annat fall endast beaktas bakåt i tiden som andra perioder som ska beaktas till hälften och således omfattas av schablonavdraget, varvid det ska beaktas att denna bestämmelse tenderar att missgynna tjänstemän som har varit anställda längre?