EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.9.2023

COM(2023) 501 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om digitaliserad samordning av de sociala trygghetssystemen: främja fri rörlighet på den inre marknaden

1.Inledning

I år är det 30-årsjubileum för den inre marknaden 1 och för EU-medborgarskapet, två milstolpar som ger tillfälle att uppmärksamma rätten till fri rörlighet som ett viktigt framsteg för den europeiska integrationen. Mer än 55 % av alla medborgare anser att denna rättighet är bra för den europeiska integrationen, för arbetsmarknaden och för individer i allmänhet, och 84 % av alla medborgare anser att den är fördelaktig för ekonomin i deras land 2 . Rörlighet inom EU gör det möjligt för människor att ”uppleva Europa” och få tillgång till ökade möjligheter när det gäller utbildning, arbete och privatliv samt möjligheten att skaffa sig nya färdigheter. Den bidrar även till att öka produktiviteten och motverka brist på arbetskraft och kompetens 3 .

Reglerna för samordning av de sociala trygghetssystemen 4 , som härrör från tiden då den europeiska integrationen inleddes, skyddar människors rätt till social trygghet när de rör sig inom Europa. De säkerställer att människor fortsätter att få sina förmåner (vid till exempel ålderdom, arbetslöshet eller familjebildande) och tillgång till hälso- och sjukvård även om de reser eller flyttar till ett annat EU-land. Förhandlingar pågår mellan Europaparlamentet och rådet om en modernisering av reglerna 5 .

Samtidigt finns det ännu goda förutsättningar för att förbättra samordningen av de sociala trygghetssystemen och främja rättvis rörlighet för arbetskraft med hjälp av ytterligare digitalisering på detta område, som en del av ansträngningarna för att påskynda den digitala omställningen i Europa, minska den administrativa bördan och förbättra den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

Medborgare och företag som befinner sig i en gränsöverskridande situation möter ofta utmaningar i kontakterna med socialförsäkringsinstitutioner, arbetsinspektioner och vårdgivare. Förfaranden för att bevisa och intyga sina socialförsäkringsrättigheter kan vara tidskrävande och administrativt tungrodda, eftersom de ofta kräver fysisk närvaro och fysiska handlingar (”intyg för utlandet” 6 ), exempelvis för det europeiska sjukförsäkringskortet. Företag kan mötas av administrativa kostnader och hinder, i synnerhet när de skickar sina anställda för att arbeta utomlands tillfälligt 7 . Dessa hinder kan ha en avskräckande inverkan på medborgare som skulle vilja utöva sin rätt till fri rörlighet och på företag som ämnar bedriva verksamhet utomlands och utnyttja fördelarna med den inre marknaden. Hindren togs upp som viktiga faktorer vid konferensen om Europas framtid och i den europeiska medborgarpanelen om rörlighet i utbildningssyfte 8 .

Trots de initiativ som tagits på senare år för att förbättra informationsutbytet står socialförsäkringsinstitutioner, vårdgivare och arbetsinspektioner även inför svårigheter i fråga om tillgång till och utbyte av uppgifter, på grund av den otillräckliga interoperabiliteten mellan de nationella systemen. Det uppstår även kostnader i samband med exempelvis utfärdande och kontroll av intyg om rättigheter, behovet av att regelbundet ersätta dem samt risken för bedrägerier och fel i samband med intyg för utlandet och felaktig användning av det europeiska sjukförsäkringskortet 9 .

Europaparlamentet 10 , medlemsstaterna, socialförsäkringsinstitutionerna och arbetsmarknadsparterna har även efterlyst insatser på EU-nivå och nationell nivå för att ytterligare förenkla förfarandena för personer och företag, minska administrativa hinder och satsa på mer driftskompatibla, sammanlänkade och automatiserade socialförsäkringssystem. Detta var en av de huvudsakliga slutsatserna på en högnivåkonferens om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen (europeiska socialförsäkringskortet) och arbetstagarkort (Digitalisation in social security coordination (ESSPASS) and labour cards) som anordnades den 1 mars 2023, tillsammans med en begäran om större tydlighet om de olika EU-initiativen och hur de kompletterar varandra.

Detta meddelande utfärdas som ett svar på dessa uppmaningar och för att ta itu med de utmaningar som medborgare och företag står inför och innehåller en översikt över de befintliga initiativen, som en del av det övergripande digitala landskapet, och förslag på ytterligare åtgärder att vidta på kort och medellång sikt.  

Ytterligare digitalisering på detta område kan bidra till följande:

·Att minska de administrativa hindren och kostnaderna för rörliga medborgare och företag som verkar utomlands, däribland små och medelstora företag (SMF), genom förbättrade digitala upplevelser vid kontakter med offentliga organ i socialförsäkringsfrågor.

·Att öka kvaliteten på offentliga tjänster och effektiviteten i förfaranden för samordning av de sociala trygghetssystemen.

·Att förbättra informationsutbytet och samarbetet mellan olika institutioner med hjälp av bättre interoperabilitet, automatisering och utbyte av uppgifter.

·Att minska risken för fel och socialförsäkringsbedrägerier, bland annat förfalskning av handlingar, och på så sätt stärka skyddet av arbetstagare och rättvis rörlighet för arbetskraft.

Detta meddelande bidrar till EU:s insatser för att skynda på Europas digitala omställning och främja en människocentrerad hållning till digitalisering. Ett viktigt mål med policyprogrammet för det digitala decenniet 11 är att säkerställa att vår digitala miljö är inkluderande och att offentliga tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster är tillgängliga i en tillförlitlig och säker onlinemiljö för alla. Programmet innehåller konkreta mål för digitaliseringen av offentliga tjänster, i synnerhet att 100 % av alla viktiga offentliga tjänster ska vara tillgängliga online senast 2030. Policyprogrammet för det digitala decenniet innehåller även mål för digital kompetens, bland annat att 80 % av alla i åldern 16–74 år ska ha åtminstone grundläggande digitala färdigheter. Att förbättra den digitala kompetensen är ett av de viktigaste målen med Europaåret för kompetens 12 .

I den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer 13  bekräftas människornas centrala roll i den digitala omställningen och vikten av dataskydd och datasäkerhet samt inkludering och tillgänglighet betonas. Människor ska även ha rätt att välja om de vill använda digitala verktyg eller inte.

2.Ta vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder för att främja fri rörlighet och rättvis rörlighet för arbetskraft

2.1 Sektorsövergripande EU-initiativ som är relevanta för samordningen av de sociala trygghetssystemen

Digitaliseringen av offentliga tjänster är avgörande för att bygga upp en modern, effektiv förvaltning som tillgodoser medborgarnas och företagens behov – genom att tillhandahålla tillgängliga och sömlösa digitala upplevelser – och bidrar till en framgångsrik inre marknad i Europa.

Det har gjorts betydande insatser på EU-nivå för att genomföra denna plan. Flera sektorsövergripande EU-initiativ till stöd för utvecklingen av gränsöverskridande digitala offentliga tjänster utgör en stadig grund för ytterligare digitalisering när det gäller samordning av de sociala trygghetssystemen.

Enligt förordningen om inrättande av en gemensam digital ingång 14 ska medlemsstaterna säkerställa att privatpersoner och företag kan få tillgång till och utföra 21 administrativa förfaranden helt och hållet online senast den 12 december 2023 15 , med tillgång till nationella förfaranden via webbplatsen Ditt Europa 16 , och få resultatet elektroniskt. Tre av dessa förfaranden har att göra med samordning av de sociala trygghetssystemen: begäran om att fastställa vilken lagstiftning om social trygghet som innehavaren omfattas av (där resultatet är A1-intyget), ansökan om det europeiska sjukförsäkringskortet samt begäran om pensionsberäkningar.

Det tekniska engångssystemet (Once-Only) håller på att utvecklas för att nationella myndigheter automatiskt ska kunna utbyta handlingar och information som krävs för dessa 21 förfaranden, enligt kraven i förordningen om inrättande av en gemensam digital ingång. Målet är att återanvända information som redan finns i elektroniskt format hos andra myndigheter i Europa, så att privatpersoner och företag befrias från ytterligare börda.

Ramen för en europeisk digital identitet 17 gör det möjligt för privatpersoner och företag att identifiera sig och lagra en mängd olika handlingar i elektroniskt format i en europeisk e-identitetsplånbok, till exempel körkort, elektroniska recept (e-recept) och andra medicinska handlingar, utbildnings- och yrkeskvalifikationer samt socialförsäkringsintyg.

Genom den föreslagna akten om ett interoperabelt Europa 18 ska en samarbetsram inrättas för offentliga förvaltningar i hela EU, för att komma överens om gemensamma interoperabilitetslösningar och bidra till att öka återanvändningen av dessa vid utarbetande av gränsöverskridande offentliga tjänster. Såväl privatpersoner som företag gynnas av effektivare offentliga tjänster till följd av ökad interoperabilitet, bättre sammanlänkade digitala offentliga förvaltningar och bättre utbyte av uppgifter i alla sektorer och EU-länder.

2.2 Digitala initiativ på området samordning av de sociala trygghetssystemen

Utöver de sektorsövergripande EU-initiativen har även särskilda initiativ tagits för att digitalisera samordningen av de sociala trygghetssystemen och ta itu med utmaningarna på detta område.

De senaste åren har det gjorts betydande framsteg när det gäller elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter mellan olika institutioner. Kommissionen och medlemsstaterna har även börjat arbeta med att ytterligare förbättra interaktionen mellan människor/företag och socialförsäkringsinstitutioner, arbetsinspektioner och vårdgivare för att effektivisera förfarandena och minska den administrativa bördan för alla inblandade.

2.2.1 Effektivare behandling av gränsöverskridande socialförsäkringsärenden mellan olika institutioner: EESSI-systemet

Enligt EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen 19 har systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) skapats för att säkerställa snabbt och säkert utbyte av information mellan socialförsäkringsinstitutioner i hela Europa och ersätta pappersbaserad kommunikation.

EESSI-projektet inleddes 2008 och systemet har, sedan lanseringen 2019, möjliggjort snabbare, effektivare och exaktare behandling av ärenden inom de socialförsäkringsområden som omfattas av EU:s samordningsregler (till exempel fastställande av tillämplig lagstiftning, sjukdom, olycksfall i arbetet, pension, arbetslöshet och familjeförmåner).

Målet är att underlätta skyddet av socialförsäkringsrättigheter över gränserna genom att möjliggöra snabbare handläggning av ärenden samt beräkning och utbetalning av förmåner (t.ex. pensionsrättigheter för personer som har arbetat i flera länder samt familje- och arbetslöshetsförmåner).

Systemet medför en standardisering av informationsutbytet och en effektivisering av socialförsäkringsförfaranden och administrativt samarbete mellan olika länder och deras socialförsäkringsinstitutioner, utan några av de särskilda egenskaperna i de grundläggande nationella socialförsäkringssystemen påverkas.

De erfarenheter som gjorts med EESSI har tydliggjort komplexiteten i digitaliseringen av gränsöverskridande förfaranden som omfattar tusentals socialförsäkringsinstitutioner och alla olika socialförsäkringsgrenar. Trots medlemsstaternas åtagande och den tid och de investeringar som de ägnat åt att ta fram, utveckla och lansera en storskalig digital lösning för samordning av de sociala trygghetssystemen i hela EU går framstegen trögt på EU-nivå 20 .

EESSI är nu i drift i alla 32 deltagande länder och bidrar redan till att effektivisera handläggningen av ärenden, till förmån för människor som flyttar runt i EU, men vissa länder behöver ännu vidta åtgärder för att slutföra det nationella införandet av systemet. Detta gäller i synnerhet ersättning av vårdkostnader mellan olika länder. Fram tills dessa slutliga åtgärder har vidtagits behöver alternativa kommunikationssätt användas utanför systemet för de berörda förfarandena. Detta kräver att de 13 länder som redan har infört EESSI till fullo 21 upprätthåller parallella, pappersbaserade förfaranden för transaktioner med de länder som ännu inte är redo.

Ett fullständigt införande av EESSI är en prioritering 22 . Kommissionen fortsätter att bistå medlemsstaterna med införandet. Den samarbetar med dem för att förbättra systemet och tillhörande förfaranden.

Europeiska arbetsmyndigheten kommer även att hjälpa till att främja användningen av EESSI 23 . Europeiska arbetsmyndigheten planerar att införa ett program för ömsesidigt lärande och ömsesidig förståelse för att främja effektivare användning av EESSI-systemet.

2.2.2 Underlätta mobila medborgares interaktion med nationella myndigheter i hela Europa: Esspass-initiativet

Att förbättra elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter mellan institutioner är av yttersta vikt, men det är bara det första steget. Digitaliseringen bör gynna alla, i synnerhet medborgare och företag, genom att ytterligare underlätta utövandet av deras rättigheter på den inre marknaden genom att effektivisera förfaranden och minska den administrativa bördan.

För detta ändamål aviserades i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 25 inledningen av pilotprojektet för det europeiska socialförsäkringskortet (Esspass), med målet att finna en digital lösning för att kontrollera intyg om människors socialförsäkringsrättigheter i andra EU-länder (dvs. intyg för utlandet, bland annat det europeiska sjukförsäkringskortet). Detta bör göra det lättare för människor att utöva sina socialförsäkringsrättigheter när de reser, flyttar eller arbetar i en annan medlemsstat och samtidigt minska risken för bedrägeri och misstag. Det bör även förenkla förfarandena för företag, till exempel för att låta anställda arbeta utomlands tillfälligt (dvs. utstationering av arbetstagare).

EESSI möjliggör endast utbyten mellan socialförsäkringsinstitutioner, men Esspass hjälper människor som reser eller flyttar till ett annat EU-land, eller företag som bedriver verksamhet utomlands, att vid behov interagera digitalt med socialförsäkringsinstitutioner och andra offentliga organ, till exempel arbetsinspektioner och vårdgivare.

Esspass bygger på relevanta digitala EU-initiativ. Webbplatsen Ditt Europa erbjuder en möjlig gemensam kontaktpunkt där medborgare och företag kan begära att handlingar för samordning av de sociala trygghetssystemen digitaliseras enligt förordningen om en gemensam digital ingång. När ramen för en europeisk digital identitet och EU:s standardiserade e-plånböcker väl har införts kommer de även att kunna användas för att identifiera mobila medborgare samt lagra och dela digitala intyg för utlandet, bland annat det europeiska sjukförsäkringskortet.

Esspass skulle komplettera detta genom att göra det möjligt för socialförsäkringsinstitutioner, arbetsinspektioner och vårdgivare att kontrollera i realtid huruvida handlingarna är giltiga eller om några ändringar har gjorts.

Exempel på resor

En möjlig Esspass-lösning måste helt och hållet uppfylla EU:s dataskyddslagstiftning, i synnerhet den allmänna dataskyddsförordningen 26 , och säkerhetsregler. All behandling av personuppgifter kräver en rättslig grund, även i situationer där uppgifter som redan har insamlats och behandlats ska överföras/göras tillgängliga till andra offentliga och privata aktörer. Dessutom bör endast uppgifter som är absolut nödvändiga för att kontrollera rättigheterna behandlas av och göras tillgängliga för relevanta nationella myndigheter och betrodda aktörer (t.ex. vårdgivaren när det gäller det europeiska sjukförsäkringskortet). Lösningen måste även uppfylla tillgänglighetskraven 27 och vara inkluderande för alla människor – särskilt personer med funktionsnedsättning, äldre personer och personer som saknar digital kompetens.

Pilotprojektet Esspass inleddes 2021 med en första etapp med pilotverksamhet, tillsammans med den italienska socialsäkerhetsinstitutionen ”Istituto Nazionale della Previdenza Sociale”, med fokus på digitaliseringen av förfarandena för intyg A1. 13 andra medlemsstater följde denna första etapp, främst som observatörer. Resultaten av denna etapp visade hur Esspass skulle kunna bidra till att förenkla livet för mobila medborgare och företag som tillhandahåller tjänster utomlands, däribland små och medelstora företag, genom att effektivisera förfaranden och minska den administrativa bördan 28 .

Två konsortier av institutioner i medlemsstaterna utövar verksamhet inom ramen för Esspass och arbetar med att vidareutveckla utfärdandet och kontrollen av A1-intyget och det europeiska sjukförsäkringskortet 29 inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

Kommissionen kommer att fortsätta att stötta dessa konsortier i deras verksamheter och hjälpa till att säkerställa att verksamheterna går i linje med andra initiativ för ett digitalt EU.

Under arbetet med pilotprojektet, som ska slutföras 2025, och med hänsyn till ett potentiellt storskaligt införande av den digitala lösningen i hela Europa, är det av yttersta vikt att medlemsstaterna upprätthåller ett konkret politiskt och ekonomiskt engagemang.

2.3 Övriga initiativ som underlättar fri rörlighet, rörlighet för arbetskraft och genomförande av arbetsrätten

Flera andra system och verktyg till stöd för arbetskraftens rörlighet, socialt skydd, gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt genomförande av arbetsrätten håller just nu på att utvecklas. De kompletterar EESSI och Esspass och syftar till att ytterligare underlätta rörligheten för medborgare och arbetstagare genom att förenkla de administrativa förfarandena för privatpersoner, företag och nationella myndigheter samt upprätthålla arbetstagares rättigheter.

3.Digital utveckling i medlemsstaterna som leder till effektiva gränsöverskridande socialförsäkringsförfaranden

Åtgärder på EU-nivå och nationell nivå måste gå hand i hand för att digitaliseringen av samordningen av de sociala trygghetssystemen ska lyckas.

Alla medlemsstater håller på att undersöka sätt att harmonisera förfaranden och möjliggöra ett effektivare tillhandahållande av tjänster, men utvecklingstakten varierar i Europa och i de olika nationella socialförsäkringssektorerna 33 .

Många länder har börjat digitalisera administrationen och tillhandahållandet av socialt skydd med hjälp av förenklade digitala gemensamma portaler, automatiserade förfaranden (bland annat för tillgång till vissa förmåner), pensionssimulatorer och förifyllda ansökningsformulär. Dessa framsteg på nationell nivå förbättrar inte bara tillgängligheten och effektiviteten för de nationella systemen för socialt skydd och social trygghet, de är en förutsättning för effektivare digitaliserade förfaranden för gränsöverskridande socialförsäkringsärenden. De bidrar även till att förbättra EESSI-systemets funktionalitet och handläggningen av ärenden.

Medlemsstaterna måste se till att deras nationella webbplatser, mobilapplikationer och onlinegränssnitt för socialförsäkringstjänster för allmänheten uppfyller EU:s tillgänglighetskrav för personer med funktionsnedsättning 34 .

Utöver det fullständiga införandet av systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI-systemet), som är en prioritering, bör medlemsstaterna fortsätta att investera i digitaliseringen av sina socialförsäkringssystem, även i syfte att säkerställa sömlösa digitala upplevelser för mobila medborgare och företag. Till stöd för denna process har EU flera olika finansieringsinstrument, till exempel programmet för ett digitalt Europa (DIGITAL) 35 , InvestEU, Europeiska regionala utvecklingsfonden, instrumentet för tekniskt stöd (TSI) 36 och Europeiska socialfonden+ 37 . Åtgärder för att digitalisera offentliga tjänster och modernisera förfaranden inom offentlig förvaltning finns i alla nationella planer för återhämtning och resiliens, där minst 20 % av planens totala medel måste avsättas till digitala mål.

Utbyte av bästa praxis avseende nationella verktyg och lösningar bör underlättas. Med tanke på dess mandat skulle Europeiska arbetsmyndigheten kunna bistå i detta avseende genom att hjälpa till att bygga upp en gemenskap av praxis och främja regelbundet utbyte av erfarenheter mellan nationella förvaltningar.

4.Mot ett mer integrerat system för samordning av de sociala trygghetssystemen

Under de senaste åren har kommissionen och medlemsstaterna lagt grunden för ett modernt och digitaliserat system för samordning av de sociala trygghetssystemen, både när det gäller utbyte mellan myndigheter i olika länder och när det gäller tillhandahållande av tjänster till medborgare och företag.

Det är av yttersta vikt att fullfölja dessa ansträngningar och påskynda utvecklingen mot mer medborgar- och företagsvänliga, sammankopplade och interoperabla socialförsäkringssystem. Detta beror i stor utsträckning på politisk styrning, åtaganden och investeringar och kräver en långsiktig vision.

Målet är att möjliggöra ett sömlöst och säkert informationsflöde mellan länder, göra tillgången till socialförsäkringstjänster snabbare och enklare för medborgare och företag och tillhandahålla en smidig upplevelse vid interaktion med dessa tjänster i hela EU.

För att uppnå detta och införa ett medborgar- och företagstillvänt tillvägagångssätt behövs ett mer integrerat utbyte av uppgifter mellan olika socialförsäkringssystem, med förbättrad interoperabilitet – i linje med den föreslagna akten om ett interoperabelt Europa 38 –, automatisering, standardisering av socialförsäkringsuppgifter och direkt tillgång till den ursprungliga uppgiftskällan 39 .

En sådan integrerad metod skulle effektivisera de administrativa förfarandena, minska pappersarbetet och de manuella arbetsmomenten samt möjliggöra en effektivare fördelning av resurser. Med ett interoperabelt system skulle de nationella myndigheterna kunna integrera uppgifter från flera källor och säkerställa att korrekta och aktuella uppgifter delades mellan olika system. Interoperabilitet vid informationsutbyte är också nödvändigt för rörliga arbetstagare som inte omfattas av EU:s regler för samordning av de sociala trygghetssystemen, t.ex. anställda vid internationella organisationer och EU:s institutioner och organ. Automatiserade system skulle kunna hjälpa myndigheterna att upptäcka mönster av bedräglig verksamhet som involverar flera platser i olika länder. Detta skulle medföra kostnadsbesparingar och säkerställa att förmånerna går till människor som verkligen behöver dem och att arbetstagare effektivt skyddas.

Människor skulle enklare kunna komma åt tjänster och beviljas förmåner och på så sätt spara tid och ansträngningar. Företag som tillhandahåller tjänster utomlands skulle gynnas av lättare förfaranden och mer korrekta uppgifter.

För att stötta en sömlös upplevelse när det gäller gränsöverskridande rörlighet för arbetskraft – såväl fysisk som ”virtuell” rörlighet – för människor, företag och nationella myndigheter, är det viktigt att agera bortom gränserna för socialförsäkringsområdet och främja sektorsövergripande interoperabilitet 40 . Detta kräver undersökningar av de olika processer som styr såväl samordning av de sociala trygghetssystemen som utstationering av arbetstagare, gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt interaktionen mellan samordning av de sociala trygghetssystemen och arbetsrätt, beskattning och bolagsrätt 41 . Målet är att öka tydligheten, förenkla de administrativa förfarandena och utforska synergieffekter mellan de digitala lösningar som tagits fram i de olika sektorerna 42 .

Oavsett väg framåt krävs en noggrann bedömning av de behov, det mervärde och de förväntade effekter – inbegripet ekonomiska effekter – som är förknippade med införandet av ytterligare interoperabilitet, tekniska krav och gemensamma standarder för utbyte av uppgifter. Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör beaktas, likaså rättsliga och organisatoriska aspekter.

Utmaningar som rör integritets- och dataskydd bör också hanteras, i synnerhet i samband med att ytterligare uppgiftsdelning möjliggörs. Även vid användning av algoritmer eller artificiell intelligens behövs rejäla skyddsmekanismer, bland annat för att skydda privatpersoner från riskerna med partiskhet och diskriminering.

Högnivåmöten med medlemsstaterna ska äga rum regelbundet för att diskutera de huvudsakliga åtgärder som ska vidtas och för att övervaka och utvärdera framstegen.

5.Slutsatser

Digitalisering underlättar medborgarnas utövande av sina socialförsäkringsrättigheter i olika länder och minskar hindren för fri rörlighet och rörlighet för arbetskraft, vilket gör det enklare för människor att röra sig inom EU för att resa, bo, arbeta eller studera i andra medlemsstater. Den bidrar även till att förhindra bedrägerier och lättar den administrativa bördan för företag som tillhandahåller tjänster utomlands genom att förenkla förfaranden. I slutändan främjar detta en hållbar tillväxt och förbättrar konkurrenskraften.

Det har gjorts betydande framsteg under de senaste åren, men för att uppnå målet om en sömlös, smidig upplevelse för mobila medborgare och företag är det av yttersta vikt att trappa upp ansträngningarna på EU-nivå och nationell nivå mot mer automatiserade, interoperabla och integrerade nationella socialförsäkringssystem.

Kommissionen satsar helhjärtat på att vägleda och stötta medlemsstaterna och de nationella myndigheterna i deras ansträngningar för att påskynda den digitala omställningen i hela Europa.

Medlemsstaternas fortsatta engagemang och ytterligare politiska och ekonomiska åtaganden är en förutsättning för att bygga ett mer digitalt Europa, inbegripet när det gäller samordning av de sociala trygghetssystemen för att främja fri rörlighet och rättvis rörlighet för arbetskraft.

(1)     Meddelande från kommissionen ,  Inre marknaden 30 år

(2)      Eurobarometerundersökningar: Intra-EU labour mobility after the pandemic, tillgänglig via länken: Intra-EU labour mobility after the pandemic - December 2022 - Eurobarometer survey (europa.eu) , och European Union Citizens and Democracy – July 2020 .

(3)       Europaparlamentets utredningstjänst (2020) – Coronavirus and the cost of non-Europe och OECD Economic Survey: Euro Area 2021 , OECD Publishing, Paris.

(4)       Förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004. Dessa förordningar gäller även för Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Särskilda regler har fastställts i avtalen med Förenade kungariket. 

(5)     COM(2016) 815 final .

(6)      Se standardintyg för sociala förmåner – Ditt Europa (europa.eu) .

(7)      Den administrativa börda som orsakas av reglerna om utstationering av arbetstagare utomlands är ett av de huvudsakliga hindren för den inre marknaden, enligt kommissionens kartläggning av hinder från 2020 .

(8)       Conference on the Future of Europe – final report och Recommendation 20 from the Panel on learning mobility .

(9)      För fall av bedrägerier och fel i samband med intyg för utlandet och olämplig användning av det europeiska sjukförsäkringskortet: Fraud and errors in the field of EU social security coordination och Cross-border healthcare in the EU under social security coordination – reference year 2021 .

(10)      Se Europaparlamentets resolutioner: P9_TA(2020)0371 ; P9_TA(2020)0284 ;  P9_TA(2021)0007 ; P9_TA(2021)0249 ; P9_TA(2020)0176 ; P9_TA(2021)0473 ; P9_TA(2023)0203 .

(11)       Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 Enligt en nyligen genomförd tror 74 % av alla EU-medborgare att digital teknik kommer att spela en viktig roll i deras liv år 2030, i synnerhet för att komma åt tjänster online, även i andra EU-länder.

(12)       Europaåret för kompetens

(13)       Europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer

(14)       Förordning (EU) 2018/1724 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av (EU) No 1024/2012.

(15)      Dessa förfaranden omfattar situationer som är relevanta för att arbeta, studera, gå i pension, flytta till ett annat land eller bedriva affärsverksamhet (både i ett nationellt och ett gränsöverskridande sammanhang), där förfarandena för att till exempel registrera en bil eller ansöka om pension är helt digitaliserade och behovet av pappersarbete är avskaffat.

(16)       https://europa.eu/youreurope/index_en.htm .

(17)       Förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering. Den 29 juni 2023 nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse om detta förslag.

(18)       Förslag till förordning om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen.

(19)      Se artiklarna 78 och 79 i förordning (EG) nr 883/2004 och artiklarna 4 och 95 i förordning (EG) nr 987/2009.

(20)      Sedan projektet inleddes 2008 har mer än 120 miljoner euro gjorts tillgängligt från EU:s budget, utöver nationella medel, till stöd för utvecklingen av EESSI.

(21)      13 länder kan utbyta uppgifter elektroniskt inom alla socialförsäkringsgrenar och med alla institutioner: BG, DK, EE, FR, CY, LV, HU, MT, PT och SE samt IS, NO och UK.

(22)      Ett fullständigt införande av EESSI skulle effektivt kunna främja gränsöverskridande rörlighet för arbetskraft och på så sätt bidra till att göra arbetsmarknader mer tåliga mot konjunkturcykeln: OECD Economic Survey: Euro Area 2021 OECD Publishing, Paris.

(23)      Skäl 19 och artikel 7.3 i förordning (EU) 2019/1149 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten.  

(24)       Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsinformation (EESSI) – Sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(25)       Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter .

(26)       Förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

(27)      Se i synnerhet direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer samt direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster, i synnerhet bilaga I.

(28)      Resultaten presenterades på konferensen om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen och arbetstagarkort. De som besvarade konferensens frågeformulär trodde att Esspass skulle kunna bidra betydligt till att minska hindren för fri rörlighet och arbetskraftens rörlighet (56 %) och förenkla förfarandena för medborgare och arbetstagare (63 %), institutioner, arbetsinspektioner och vårdgivare (66 %) samt företag (52 %). Esspass skulle även bidra till att minska förekomsten av fel och socialförsäkringsbedrägerier (61 %).

(29)      De institutioner som ingår i konsortiet för en europeisk digital identitet (AT, BE, CZ, DK, DE, IE, IT, NL, PL, PT, ES, SE) arbetar med användningen av EU:s e-identitetsplånbok för A1-intyget och det europeiska sjukförsäkringskortet (bland andra användningsfall). De institutioner som ingår i konsortiet för den europeiska infrastrukturen för blockkedjetjänster (AT, BE, DE, IT) undersöker närmare användningen av denna infrastruktur och blockkedjeteknik för utbyte av digitala handlingar.

(30)       Direktiv 2014/67/EU om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster .

(31)       Förslag till förordning om ett europeiskt hälsodataområde.

(32)      Enligt direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård

(33)      En del av de medlemsstater som besvarade frågeformuläret om en arbetsgrupp om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen (den 8 mars 2023) betonade de risker och utmaningar som är förknippade med medlemsstaternas olika nivåer av digitalisering och automatisering på socialförsäkringsområdet.

(34)      Se fotnot 34 ovan.

(35)      DIGITAL har en budget på 7,5 miljarder euro i löpande priser för 2021–2027, vilket innefattar 1,1 miljarder för att säkerställa ett förnuftigt utnyttjande av digital teknik i hela ekonomin och samhället.

(36)      Se till exempel https://reform-support.ec.europa.eu/what-we-do/labour-market-social-protection-and-migration/strengthening-administrative-capacity-italian-national-institute-social-security_en .

(37)      Flera länder utnyttjar dessa instrument för att stödja initiativ för digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen (t.ex. Europeiska socialfonden+ för EESSI samt faciliteten för återhämtning och resiliens och DIGITAL för pilotprojektet Esspass).

(38)      Gränsöverskridande interoperabilitet bidrar till att tillhandahålla bättre sammankopplade tjänster och leder till kostnadsbesparingar för medborgare och företag i kontakten med offentliga förvaltningar. Kostnadsbesparingarna beräknas uppgå till mellan 5,5 och 6,3 miljoner euro för privatpersoner och mellan 5,7 och 19,2 miljarder euro för företag i kontakten med offentliga förvaltningar – Staff Working Document (2022) 721

(39)      Behovet av ytterligare interoperabilitet, standardisering av uppgifter och automatisering uttrycktes av många aktörer på konferensen om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen och arbetstagarkort samt i arbetsgruppen om digitalisering. 

(40)      80 % av de som besvarade frågeformuläret för konferensen om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen och arbetstagarkort ansåg att EU och medlemsstaterna bör investera mer i i) gränsöverskridande interoperabilitet inom relaterade politiska områden och ii) automatisering.

(41) Som framgår av handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin arbetar kommissionen med att underlätta genomförandet av skattebetalarnas rättigheter och förenkla skattskyldigheterna.

(42)      Till exempel i artikel 4 i kommissionens förslag till direktiv   om att ytterligare utvidga användning av digitala verktyg och processer inom EU:s bolagsrätt föreskrivs en bedömning av den potentiella interoperabiliteten mellan företagsregistrens sammankopplingssystem (Bris) och andra system, till exempel på områdena beskattning och social trygghet. Genom företagsregistrens sammankopplingssystem ges kostnadsfri tillgång till bolagsinformation, på alla EU-språk, som samlats in direkt från nationella företagsregister.