9.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/26

(1)

Enligt artikel 128.1 i fördraget och artikel 16 i ECBS-stadgan har ECB-rådet (ECB) ensamrätt att tillåta utgivning av eurosedlar inom unionen. Enligt dessa bestämmelser får ECB och de nationella centralbankerna ge ut eurosedlar som är de enda sedlarna som är lagliga betalningsmedel i de medlemsstater som har euron som valuta. Unionsrätten möjliggör ett system med flera utgivare av sedlar. ECB och de nationella centralbankerna ger ut eurosedlar.

(2)

Enligt artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (1) ska Europeiska centralbanken (ECB) och centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna från och med den 1 januari 2002 sätta sedlar som anges i euro i omlopp. Eurosedlarna representerar en och samma gemensamma valuta och är föremål för gemensamma regler.

(3)

Utgivningen av eurosedlar behöver inte vara föremål för kvantitativa eller andra begränsningar, eftersom den process där sedlar sätts i omlopp styrs av efterfrågan.

(4)

Beslut ECB/2003/4 av den 20 mars 2003 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar (2) innehåller gemensamma regler för eurosedlar. ECB har fastställt gemensamma tekniska specifikationer för eurosedlar och åtgärder för kvalitetskontroll för att säkerställa att sedlarna överensstämmer med specifikationerna. Följaktligen har alla eurosedlar samma fysiska kännetecken, är av samma kvalitet och det består inga skillnader mellan sedlar av samma valör.

(5)

Alla eurosedlar erkänns och behandlas lika av Eurosystemets medlemmar oavsett vilken av medlemmarna som satt sedlarna i omlopp. Praxis att återsända sedlar denominerade i nationella valutaenheter till den centralbank som gett ut dem tillämpas inte för eurosedlar. Reglerna för utgivning av eurosedlar är baserade på principen att eurosedlar inte återsänds till utgivningslandet.

(6)

Enligt artikel 29.1 i ECBS-stadgan tilldelas varje centralbank som är medlem av Europeiska centralbankssystemet en vikt i fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital som framgår av beslut ECB/2008/23 av den 12 december 2008 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (3). Denna vikt är baserad på de olika medlemsstaternas befolkning och bruttonationalprodukt och styr andelen i ECB:s kapital, de nationella centralbankernas överföringar av valutareserver till ECB, fördelningen av de nationella centralbankernas monetära inkomster samt fördelningen av ECB:s resultat.

(7)

Eurosedlar är lagliga betalningsmedel i alla medlemsstater som har euron som valuta och cirkulerar fritt inom euroområdet, de kan ges ut på nytt av Eurosystemets medlemmar och de får även lagras och användas utanför euroområdet. Utgivningsansvaret för det sammanlagda värdet av eurosedlar i omlopp bör därför fördelas mellan Eurosystemets medlemmar enligt ett objektivt kriterium. Ett lämpligt kriterium är de nationella centralbankernas respektive andel i ECB:s inbetalda kapital. Denna andel är resultatet av en proportionell tillämpning på de nationella centralbankerna av den fördelningsnyckel som avses i ECBS-stadgans artikel 29.1. Eftersom detta kriterium inte gäller för ECB bör den procentuella andel av eurosedlarna som ges ut av ECB bestämmas av ECB-rådet.

(8)

Med stöd av artikel 9.2 och artikel 12.1 i ECBS-stadgan, som lägger grunden för decentraliserade transaktioner inom Eurosystemet, får de nationella centralbankerna sätta i omlopp och ta ur omlopp alla eurosedlar, även sådana som getts ut av ECB. I enlighet med denna princip kommer den fysiska hanteringen av eurosedlarna också att utföras av de nationella centralbankerna.

(9)

Mellanskillnaden mellan värdet på de eurosedlar som tilldelas varje nationell centralbank i enlighet med fördelningsnyckeln för sedlar och värdet på de eurosedlar som respektive nationell centralbank sätter i omlopp medför att olika saldon uppstår inom Eurosystemet. Eftersom ECB inte sätter eurosedlar i omlopp, bör den inom Eurosystemet ha fordringar på de nationella centralbankerna som motsvarar andelen eurosedlar som den ger ut. Förräntningen av dessa saldon inom Eurosystemet får konsekvenser för de nationella centralbankernas inkomster, och med stöd av artikel 32 i ECBS-stadgan behandlas dessa i beslut ECB/2010/23 av den 25 november 2010 om fördelning av de monetära inkomsterna för nationella centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta (4).

(10)

Enligt artikel 1 i rådets beslut 2010/416/EU av den 13 juli 2010 i enlighet med artikel 140.2 i fördraget om Estlands införande av euron den 1 januari 2011 (5) uppfyller Estland nu de nödvändiga villkoren för att införa euron och Estlands undantag enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt (6) kommer att upphävas från och med den 1 januari 2011.

(11)

Mot bakgrund av att Estland kommer att införa euron den 1 januari 2011 måste beslut ECB/2001/15 av den 6 december 2001 om utgivningen av eurosedlar (7) ändras för att fastställa den fördelningsnyckel för sedlar som gäller från och med den 1 januari 2011. Eftersom riktlinje ECB/2001/15 redan har ändrats flera gånger bör den för tydlighets skull omarbetas.

a)

skadade, förstörda, slitna eller indragna eurosedlar förstöras av den mottagande nationella centralbanken, och

b)

eurosedlar som innehas av nationella centralbanker av logistiska skäl omfördelas i större kvantiteter inom Eurosystemet.