1. 

Fri rörlighet för personer – Frihet att tillhandahålla tjänster – Fri rörlighet för kapital – Bestämmelser i fördraget – Prövning av en nationell bestämmelse som har samband med dessa grundläggande friheter – Kriterier för fastställande av tillämpliga regler

(Artiklarna 45, 56 och 63 FEUF)

(se punkt 18)

2. 

Fri rörlighet för personer – Arbetstagare – Bestämmelser i fördraget – Tillämpningsområde – Skattelagstiftning – Nationell lagstiftning om beskattning av överföring av värdet av de pensionsrättigheter som migrerande arbetstagare har förvärvat – Omfattas

(Artikel 45 FEUF)

(se punkterna 19–21)

3. 

Fri rörlighet för personer – Arbetstagare – Skattelagstiftning – Nationell lagstiftning om beskattning av överföring av värdet av de pensionsrättigheter som migrerande arbetstagare har förvärvat – Överföring till ett pensionsförsäkringsorgan i en annan medlemsstat – Skyldighet för detta pensionsförsäkringsorgan att ställa en garanti för uppbörden av skatten eller att acceptera att ta på sig ansvaret för en sådan skatt – Otillåtet – Skäl som motiverar en sådan skyldighet – Föreligger inte”

(Artikel 45 FEUF)

(se punkterna 32–40 och 47– 54 samt punkt 1 i domslutet)

1) 

Konungariket Nederländerna har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 45 FEUF genom att godkänna och bibehålla de krav för överföring av pensionskapital som föreskrivs i artikel 19a punkt 1d och artikel 19b punkterna 1 och 2 i Wet op de Loonbelasting 1964 (1964 års lag om skatt på inkomst av tjänst), i den lydelse som är tillämplig i målet, artikel 40c i Uitvoeringsregeling Invorderingswet (tillämpningsföreskrifter för uppbördslagen), artikel 10d punkt 3 i Uitvoeringsbesluit Loonbelasting 1965 (1965 års genomförandeförordning för lagen om skatt på inkomst av tjänst) samt bilaga IV till Besluit Loonheffingen, inkomstenbelasting, internationale aspecten van pensioenen en stamrechten (förordning om löneavgifter, inkomstskatt, internationella aspekter av pensioner och rätt till periodiska utbetalningar) av den 9 oktober 2015, enligt vilka det pensionsförsäkringsorgan som befinner sig i en annan medlemsstat än Konungariket Nederländerna ska ställa en garanti för uppbörden av skatt på överföringen av värdet av pensionsrättigheter som eventuellt ska betalas av de arbetstagare som accepterar arbete i denna andra medlemsstat och som önskar överföra värdet av sina pensionsrättigheter dit eller i annat fall ska acceptera ansvar för denna skatt som eventuellt ska betalas eller erbjuda dessa arbetstagare möjlighet att ställa en tillräcklig garanti.

2) 

Konungariket Nederländerna ska ersätta rättegångskostnaderna.