Mål C‑216/17

Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato – Antitrust
och
Coopservice Soc. coop. arl

mot

Azienda socioSanitaria Territoriale della Vallecamonica – Sebino (ASST) m.fl.

(begäran om förhandsavgörande från Consiglio di Stato)

”Begäran om förhandsavgörande – Direktiv 2004/18/EG – Artikel 1.5 – Artikel 32.2 – Offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster – Ramavtal – Utvidgningsklausul som innebär att ramavtalet utsträcks till att omfatta andra upphandlande myndigheter – Öppenhetsprincipen och principen om likabehandling av de ekonomiska aktörerna – Avsaknad av fastställelse av kvantiteten med avseende på efterföljande offentliga kontrakt eller fastställelse med hänvisning till ordinarie behov för de upphandlande myndigheter som inte undertecknat ramavtalet – Förbud”

Sammanfattning – Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 19 december 2018

1. Unionsrätt – Talan vid nationell domstol – Grund om åsidosättande av unionsrätten som tas upp ex officio – Skyldighet för den nationella domstolen – Föreligger inte – Gränser

   (Artikel 4.3 FEU)

2. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster – Direktiv 2004/18 – Tilldelning av kontrakt – Upphandlande myndighet ingår ett ramavtal med flera anbudsgivare – Införande av en utvidgningsklausul som innebär att ramavtalet utsträcks till att omfatta andra upphandlande myndigheter – Tillåtet – Villkor

   (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18, skäl 11 och artikel 32.2 och 32.4)

3. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster – Direktiv 2004/18 – Tilldelning av kontrakt – Principerna om likabehandling av anbudsgivare och om öppenhet – Räckvidd – Skyldighet att ange villkoren för tilldelning av kontraktet på ett klart, precist och entydigt sätt

   (Artiklarna 49 och 56 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18, artikel 2)

4. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster – Direktiv 2004/18 – Tilldelning av kontrakt – Upphandlande myndighet ingår ett ramavtal med flera anbudsgivare – Ramavtalet utsträcks till att omfatta andra upphandlande myndigheter som inte är parter – Möjlighet för dessa upphandlande myndigheter att underlåta att fastställa kvantiteten med avseende på efterföljande offentliga kontrakt eller att fastställa kvantiteten med hänvisning till deras ordinarie behov – Saknas – Åsidosättande av principerna om insyn och likabehandling

   (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18, artiklarna 1.5 och 32.2 fjärde stycket)

1.  I unionsrätten åläggs inte de nationella domstolarna att ex officio komplettera med en grund som är hänförlig till det förhållandet att unionsrättsliga bestämmelser har överträtts, när prövningen av denna grund tvingar dem att åsidosätta den princip om passivitet som det åligger dem att beakta, genom att gå utöver tvistens ramar såsom dessa har angetts av parterna och genom att grunda sig på andra fakta och omständigheter än de på vilka den part som har intresse av att nämnda bestämmelser tillämpas har grundat sin ansökan (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 december 1995, van Schijndel och van Veen, C‑430/93 och C‑431/93, EU:C:1995:441, punkterna 21 och 22).

   (se punkt 40)

2.  Domstolen framhåller inledningsvis att av artikel 32.4 andra stycket i direktiv 2004/18, jämförd med skäl 11 i samma direktiv, följer att efterföljande kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som ingåtts med flera anbudsgivare sker efter det att parterna i ramavtalet på nytt blivit inbjudna att lämna anbud utan fastställda villkor. Av dessa bestämmelser följer att villkoret att från början vara parter i ramavtalet endast avser ekonomiska aktörer, eftersom det inte kan vara fråga om att de upphandlande myndigheterna ska lämna anbud.

   Av ovanstående överväganden följer att artikel 32.2 andra stycket i direktiv 2004/18 syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att ge andra upphandlande myndigheter tillgång till ett ramavtal som den myndigheten står i begrepp att ingå med de ekonomiska aktörer som från början är parter i det avtalet. Artikel 32.2 andra stycket i direktiv 2004/18 innebär således inte att en ”sekundär” upphandlande myndighet, såsom ASST Valcamonica i det nationella målet, måste ha deltagit i undertecknandet av ramavtalet för att kunna tilldela ett efterföljande kontrakt. Det är tillräckligt att en sådan upphandlande myndighet framstår som om den potentiellt skulle kunna ha användning av ramavtalet från den tidpunkt då det ingås, och den tydligt identifieras i upphandlingshandlingarna genom en uttrycklig angivelse som är sådan att såväl den ”sekundära” upphandlande myndigheten själv som alla berörda aktörer får kännedom om den möjligheten. Angivelsen i fråga kan återfinnas antingen i ramavtalet eller i en annan handling, såsom exempelvis en utvidgningsklausul i förfrågningsunderlag, eftersom kraven på offentlighet och rättssäkerhet, och följaktligen öppenhet, iakttas.

   (se punkterna 51, 52, 55 och 56)

3.  Såväl likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen som öppenhetsprincipen som följer härav (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 december 2015, UNIS och Beaudout Père et Fils, C‑25/14 och C‑26/14, EU:C:2015:821, punkt 38) innebär att samtliga villkor och bestämmelser för tilldelningsförfarandet ska vara formulerade, i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget, på ett klart, precist och entydigt sätt dels för att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare ska kunna förstå den exakta innebörden av dessa och tolka dem på samma sätt, dels för att den upphandlande myndigheten på ett effektivt sätt ska kunna kontrollera om anbuden från anbudsgivarna uppfyller upphandlingskriterierna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 juli 2017, Ingsteel och Metrostav, C‑76/16, EU:C:2017:549, punkt 34).

   (se punkt 63)

4.  Artikel 1.5 och artikel 32.2 fjärde stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, ska tolkas så, att de innebär att

   –	en upphandlande myndighet får handla för egen räkning och på andra specifikt angivna upphandlande myndigheters vägnar, vilka emellertid inte direkt är parter i ett ramavtal, förutsatt att kraven på offentliggörande, rättssäkerhet och följaktligen öppenhet iakttas, och

   –

   det är uteslutet att de upphandlande myndigheter som inte har undertecknat ramavtalet underlåter att ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på detta ramavtal eller anger nämnda kvantitet med hänvisning till deras ordinarie behov, då de i annat fall skulle åsidosätta öppenhetsprincipen och principen om likabehandling av de ekonomiska aktörer som berörs av ingåendet av nämnda ramavtal.

   (se punkt 70 och domslutet)