Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Restriktioner – Lagstiftning som innebär begränsningar vad gäller stora detaljhandelsbutikers läge och storlek inom ett visst territorium

(Artikel 43 EG)

Sammanfattning

En medlemsstat har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 43 EG om den antar och/eller bibehåller bestämmelser som

– förbjuder etablering av stora detaljhandelsbutiker utanför tätortsbebyggelse i ett begränsat antal kommuner,

– begränsar möjligheten att etablera nya stormarknader till ett begränsat antal distrikt och innebär att sådana nya stormarknader inte får tillhandahålla mer än 9 procent av hushållens konsumtion av basvaror och 7 procent av deras konsumtion av andra varor,

– innehåller ett krav på tillämpning av övre gränser vad gäller marknadsandelen och inverkan på den befintliga detaljhandeln och innebär att stora detaljhandelsbutiker och/eller medelstora detaljhandelsbutiker inte får öppnas om dessa gränser överskrids, och

– reglerar sammansättningen av detaljhandelskommittén, som måste rådfrågas innan ett särskilt tillstånd utfärdas för öppnande av en stor detaljhandelsbutik, på så sätt att det föreskrivs att den befintliga detaljhandelns intressen ska vara representerade i kommittén medan det saknas föreskrifter om att sammanslutningar som är aktiva på området för miljöskydd och intressegrupper som arbetar för att främja konsumentskydd ska vara representerade, när dessa bestämmelser betraktade som en helhet gör det svårare eller mindre attraktivt för ekonomiska aktörer från andra medlemsstater att bedriva sin verksamhet i den berörda medlemsstaten genom ett fast driftställe, och den således påverkar deras etablering på den nationella marknaden, och följaktligen utgör en inskränkning i etableringsfriheten enligt artikel 43 EG.

Sådana inskränkningar är inte motiverade med hänsyn till miljöskydd, god samhällsplanering eller konsumentskydd.

Skyldigheten att vid bedömningen av om ett sådant tillstånd ska beviljas beakta dels huruvida det redan finns tillräckligt med detaljhandelsbutiker i det berörda området, dels den nya butikens inverkan på områdets kommersiella struktur avser inte konsumentskyddet utan inverkan på den befintliga handeln och marknadsstrukturen. Detsamma gäller skyldigheten att inom ramen för förfarandet för utfärdande av tillståndet avge ett marknadsandelsutlåtande, som är bindande om det är negativt och ska vara negativt om marknadsandelen överstiger en viss gräns. I den mån det finns ett krav på tillämpning av övre gränser vad gäller marknadsandelen och inverkan på den befintliga detaljhandeln som innebär att stora detaljhandelsbutiker och/eller medelstora detaljhandelsbutiker inte får öppnas om dessa gränser överskrids kan sådana överväganden, som uteslutande är ekonomiska, inte utgöra tvingande skäl av allmänintresse som kan motivera inskränkningar i etableringsfriheten.

Vad gäller den omständigheten att det enda branschintresse som finns representerat inom detaljhandelskommittén är den befintliga lokala handeln, kan ett organ som är sammansatt på detta sätt, i vilket varken miljöskyddsintressen eller konsumentskyddsintressen finns representerade, men däremot potentiella konkurrenter till tillståndssökanden, inte utgöra ett instrument som är ägnat att förverkliga målen rörande god samhällsplanering, miljöskydd och konsumentskydd.

(se punkterna 70, 72, 85, 95–98 och 111 samt punkt 1 i domslutet)