This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62000CJ0442
Sammanfattning av domen
Sammanfattning av domen
1. Socialpolitik - Tillnärmning av lagstiftning - Skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens - Direktiv 80/987 - Tillämpningsområde - Begreppet fordran - Begreppet lön - Ogiltig uppsägning - Lön som skall utgå för den tid som tvist om uppsägning pågår (salarios de tramitacíon) - Nationell lagstiftning innefattar fordringar som fastställts av domstol men inte fordringar som fastställts i ett förlikningsförfarande - Åsidosättande av likabehandlingsprincipen - Otillåtet
(Rådets direktiv 80/987, artiklarna 1.1, 3.1 och 10)
2. Socialpolitik - Tillnärmning av lagstiftning - Skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens - Direktiv 80/987 - Omfattningen av garantiinstitutionens åtagande - Enligt nationell lagstiftning omfattas fordringar avseende lön som skall utgå för den tid som tvist om uppsägning pågår (salarios de tramitacíon) som fastställts av domstol men inte de som fastställts i ett förlikningsförfarande - Åsidosättande av likabehandlingsprincipen - Skyldigheter och befogenheter för den nationella domstol vid vilken talan förs - Förhindrande av diskriminering - Tillämpning av samma bestämmelser på de arbetstagare som missgynnats av denna diskriminering som de som tillämpas på arbetstagare som inte missgynnats av densamma
(Rådets direktiv 80/987, artikel 2.2)
1. Den allmänna likabehandlingsprincipen och förbudet mot diskriminering, som återfinns i en rad grundläggande rättigheter, medför att en nationell bestämmelse, enligt vilken "salarios de tramitacíon", som är den lön som skall utgå för den tid då tvist om uppsägningens laglighet pågår i de fall arbetstagarna vinner framgång med talan, inte skall anses utgöra fordringar som avser lön i den mening som avses i artiklarna 1.1 och 3.1 i rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens, utan endast beaktas av garantiinstitutionerna när de fastställts i ett domstolsavgörande, medan de som fastställts i ett förlikningsförfarande inte beaktas, inte är tillåten. En sådan inskränkning skall heller inte anses vara motiverad med hänvisning till att den är nödvändig för att förhindra missbruk i den mening som avses i artikel 10 i direktivet, eftersom förlikningsverksamheten övervakas och risken för bedrägerier därmed motverkas.
( se punkterna 33-40, samt punkt 1 i domslutet )
2. När det konstateras att det föreligger en diskriminering i strid med gemenskapsrätten och så länge det inte antagits några bestämmelser för att åtgärda denna kan iakttagandet av likabehandlingsprincipen endast säkerställas genom att de som drabbats av denna diskriminering tillerkänns samma förmåner som de som behandlats mer förmånligt.
Nationella domstolar skall underlåta att tillämpa nationella bestämmelser som i strid med likabehandlingsprincipen utesluter sådana fordringar avseende lön som skall utgå för den tid då tvist om uppsägningens laglighet pågår som överenskommits i ett förlikningsförfarande inför domstol, och som godkänts av denna, från tillämpningsområdet för uttrycket "lön" i artikel 2.2 i direktiv 80/987/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens. Den nationella domstolen skall tillämpa samma bestämmelser på de arbetstagare som missgynnats av denna diskriminering som de bestämmelser som tillämpas på arbetstagare vars fordringar av samma slag, men som fastställts av domstol, till följd av nationella bestämmelser om omfattningen av uttrycket "lön", omfattas av direktivets tillämpningsområde.
( se punkterna 42, 44, samt punkt 2 i domslutet )