Mål C‑56/18 P

Europeiska kommissionen

mot

Gmina Miasto Gdynia
och
Port Lotniczy Gdynia Kosakowo sp. z o.o

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 11 mars 2020

”Överklagande – Statligt stöd – Artikel 108.2 FEUF – Investeringsstöd – Driftstöd – Flygplatsinfrastruktur – Offentlig finansiering från kommunerna Gdynia och Kosakowo i syfte att omvandla flygplatsen Gdynia-Kosakowo – Europeiska kommissionens beslut – Stöd som är oförenligt med den inre marknaden – Beslut om återkrav av stödet – Dom om ogiltigförklaring meddelad av Europeiska unionens tribunal – Väsentlig formföreskrift – De berörda parternas processuella rättigheter”

1. Överklagande – Grunder – Kritik som riktas mot en punkt i tribunalens resonemang ska vara precis

   (Artikel 256.1 andra stycket FEUF; domstolens stadga, artikel 58 första stycket; domstolens rättegångsregler, artiklarna 168.1 d och 169.2)

   (se punkterna 35–38)

2. Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter – Begrepp – Grund avseende åsidosättande av de berörda parternas processuella rättigheter vid antagandet av ett beslut om statligt stöd – Beslut om att återkalla ett första beslut och i vilket ett stöd förklaras vara oförenligt med den inre marknaden – Omfattas inte

   (Artiklarna 108.2 och 263 andra stycket FEUF)

   (se punkterna 66, 71, 80–86 och 97)

3. Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Tillämpning på administrativa förfaranden som inletts av kommissionen – Prövning av ett olagligt stöd – Rättigheter som endast tillkommer medlemsstaterna men inte de berörda parterna

   (Artikel 108.2 FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41; rådets förordning nr 659/1999, artikel 1 h)

   (se punkterna 74–79, 93 och 94)

4. Stöd som ges av en medlemsstat – Administrativt förfarande – De berörda parternas rätt att yttra sig – Åsidosättande – Följder – Beslut som bygger på flera rättsliga grunder

   (Artikel 108.2 FEUF)

   (se punkterna 87–90)

5. Stöd som ges av en medlemsstat – Kommissionens beslut i vilket ett stöd förklaras vara oförenligt med den inre marknaden – Driftstöd – Beslut om oförenlighet som bygger på att ett investeringsstöd som beviljats samma projekt är oförenligt – Självständig och tillräcklig grund

   (Artikel 107.1 FEUF)

   (se punkterna 141, 142, 153 och 154)

Resumé

I dom av den 11 mars 2020, kommissionen/Gmina Miasto Gdynia och Port Lotniczy Gdynia Kosakowo (C‑56/18 P), upphävde domstolen tribunalens dom av den 17 november 2017, Gmina Miasto Gdynia och Port Lotniczy Gdynia Kosakowo/kommissionen, (T‑263/15), genom vilken ett beslut av Europeiska kommissionen om statligt stöd ( 1 ) (nedan kallat det omtvistade beslutet) delvis hade ogiltigförklarats på grund av att de berörda parternas processuella rättigheter hade åsidosatts.

Detta mål hade sitt ursprung i kapitaltillskott som år 2007 genomfördes av Gmina Masto Gdynia (kommunen Gdynia, Polen) och Gmina Kosakowo (kommunen Kosakowo, Polen) till förmån för Port Lotniczy Gdynia Kosakowo sp. z o.o., som hade bildats i syfte att omvandla militärflygplatsen Gdynia-Oksywie (Polen) till en civil flygplats. Dessa tillskott var avsedda att täcka såväl investeringskostnaderna som senare driftskostnader. Republiken Polen anmälde denna finansieringsåtgärd till kommissionen år 2012. Efter det att ett formellt granskningsförfarande hade inletts år 2013, antog kommissionen den 11 februari 2014 ett första beslut ( 2 ) i vilket den konstaterade att nämnda åtgärd utgjorde statligt stöd och följaktligen beslutade att stödet skulle återkrävas. Genom det omtvistade beslutet återkallade kommissionen det första beslutet och ersatte det med ett annat beslut.

Efter att ha konstaterat att den delen av den aktuella finansieringsåtgärden som avsåg ”driftstöd” hade prövats mot bakgrund av olika riktlinjer och undantag i de två på varandra följande besluten, fann tribunalen i sin dom av den 17 november 2017 att de berörda parterna i förevarande fall inte hade beretts tillfälle att yttra sig på ett ändamålsenligt sätt i denna fråga, vilket innebar att deras processuella rättigheter hade åsidosatts. Tribunalen fann att iakttagandet av de berörda parternas processuella rättigheter utgjorde en väsentlig formföreskrift i den mening som avses i artikel 263 FEUF och ogiltigförklarade det omtvistade beslutet, i den del det innebar att finansieringsåtgärden i fråga kvalificerades som statligt stöd och att stödet skulle återkrävas.

Efter ett överklagande av kommissionen slog domstolen för det första fast att tribunalen hade gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att kvalificera iakttagandet av de berörda parternas processuella rättigheter som en väsentlig formföreskrift vars åsidosättande i sig skulle medföra en ogiltigförklaring av det angripna beslutet, utan att det var nödvändigt att fastställa huruvida detta åsidosättande eventuellt hade påverkat innehållet i det omtvistade beslutet. Domstolen erinrade härvidlag om att de processuella rättigheter som berörda parter har i förfaranden för kontroll av statligt stöd skiljer sig från den rätt till försvar som medlemsstaterna har i egenskap av parter i sådana förfaranden. Härav följer enligt domstolen att berörda parter ska beredas tillfälle att yttra sig när kommissionen avser att grunda sitt beslut på nya principer som införts genom en ny rättslig reglering. Domstolen underströk emellertid att ett förfarandefel, såsom ett åsidosättande av de berörda parternas processuella rättigheter, endast kan leda till ogiltigförklaring av beslutet om det visas att det angripna beslutet hade kunnat få ett annat innehåll om detta förfarandefel inte hade förelegat. Av detta drog domstolen slutsatsen att tribunalen hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att enbart grunda ogiltigförklaringen av det angripna beslutet på ett åsidosättande av de berörda parternas processuella rättigheter, utan att, såsom kommissionen hade begärt, pröva huruvida det omtvistade beslutet hade antagits med stöd av en självständig rättslig grund som inte på något sätt påverkades av ändringen av den rättsliga regleringen.

Domstolen uteslöt för det andra att de nya principer som tillämpades i det omtvistade beslutet hade kunnat påverka beslutets innehåll. Enligt domstolen kunde nämligen tribunalen inte begränsa sig till att konstatera att de tillämpliga bestämmelserna hade ändrats, utan den borde ha undersökt den eventuella inverkan som dessa ändringar hade på beslutets innehåll. Domstolen påpekade att konstaterandet i det omtvistade beslutet att driftstödet var oförenligt med den inre marknaden grundades på att investeringsstödet var oförenligt med den inre marknaden. Efter att ha granskat motiveringen av det omtvistade beslutet konstaterade domstolen att denna slutsats grundades på själva bestämmelserna i fördraget och inte på en tillämpning av riktlinjerna, och förändringen av dessa riktlinjer kunde följaktligen inte påverka det omtvistade beslutets innehåll.

Domstolen drog således slutsatsen att åsidosättandet av de berörda parternas processuella rättigheter i det aktuella fallet inte hade kunnat påverka innehållet i det omtvistade beslutet, varför tribunalens dom skulle upphävas. Domstolen återförvisade målet till tribunalen för prövning av de delar av talan som ännu inte hade prövats.

( 1 ) Kommissionens beslut (EU) 2015/1586 av den 26 februari 2015 om åtgärd SA.35388 (13/C) (f.d. 13/NN och f.d. 12/N) – Polen – Upprättandet av Gdynia-Kosakowo flygplats (EUT L 250, 2015, s. 165).

( 2 ) Beslut 2014/883/EU om åtgärd SA.35388 (13/C) (f.d. 13/NN och f.d. 12/N) – Polen – Upprättandet av Gdynia-Kosakowo flygplats (EUT L 357, 2014, s. 51).