Mål C‑384/14

Alta Realitat SL

mot

Erlock Film ApS,

och

Ulrich Thomsen

(begäran om förhandsavgörande från

Juzgado de Primera Instancia no 44 de Barcelona)

”Begäran om förhandsavgörande — Samarbete i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur — Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar — Förordning (EG) nr 1393/2007 — Artikel 8 — Handlingen har inte översatts — Vägran att ta emot en handling — Adressatens språkkunskaper — Kontroll som ombesörjs av den domstol som handlägger målet i den sändande medlemsstaten”

Sammanfattning – Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 28 april 2016

1. Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007 – Mål

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007)

2. Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007 – Vägran att ta emot handlingen – Det mottagande organets befogenheter och skyldigheter – Befogenhet att bedöma villkoren för vägran – Föreligger inte – Bedömning som det ankommer på den nationella domstolen i den sändande medlemsstaten att göra

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artiklarna 7, 8.1, 8.2 och 8.3 samt bilaga I)

3. Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007 – Vägran att ta emot handlingen – En rätt som en handlings adressat under vissa förhållanden tillerkänns – Skyldighet för det mottagande organet att upplysa nämnda adressat om dennes rätt medelst standardformuläret i bilaga II till nämnda förordning – Inget utrymme för skönsmässig bedömning

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artikel 8.1 och bilaga II)

4. Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007 – Vägran att ta emot handlingen – Bedömningen av skälen för att vägra ankommer på den nationella domstolen i den sändande medlemsstaten – Dennes kontroll av handlingens adressats språkkunskaper – Skyldighet att pröva alla fakta och all bevisning

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artikel 8.1)

5. Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007 – Vägran att ta emot handlingen – Föreskrifter saknas i förordningen om följderna av en vägran utan skäl – Tillämpning av nationell rätt – Villkor – Iakttagande av likvärdighetsprincipen och effektivitetsprincipen – Räckvidd

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007)

6. Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007 – Stämningsansökan som översänts till en annan medlemsstat för delgivning – Svarandes utevaro – Skyldigheter som åligger den nationella domstolen i den sändande medlemsstaten

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artikel 19.1, rådets förordning nr 44/2001, artikel 34 led 2)

7. Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007 – Vägran att ta emot handlingen – Följder – Tillämpning av nationell rätt – Villkor – Iakttagande av kraven i och syftet med förordning nr 1393/2007

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007)

1.  Se beslutet.

   (se punkterna 47–51)

2.  Se beslutet.

   (se punkterna 53–58)

3.  Se beslutet.

   (se punkterna 59–71)

4.  Se beslutet.

   (se punkterna 75–79)

5.  Se beslutet.

   (se punkterna 81–85)

6.  När en stämningsansökan har översänts till en annan medlemsstat för delgivning och svaranden inte inställer sig, krävs det enligt förordning nr 1393/2007, såsom närmare framgår av dess artikel 19.1, att det säkerställs att den berörda personen faktiskt och på ett ändamålsenligt sätt har mottagit stämningsansökan, så att han eller hon fått möjlighet att få kännedom om den rättsliga process som inletts mot vederbörande och att identifiera saken i målet och grunderna för talan, och att han eller hon förfogar över tillräckligt mycket tid för att kunna förbereda sitt försvar. En sådan skyldighet överensstämmer för övrigt med bestämmelsen i artikel 34 led 2 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

   (se punkt 86)

7.  Förordning nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och om upphävande av förordning nr 1348/2000 ska tolkas så, att när en handling delges en adressat som bor i en annan medlemsstat och denna handling inte har avfattats på eller åtföljts av en översättning till antingen ett språk som den berörda personen förstår eller det officiella språket i den mottagande medlemsstaten eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, det officiella språket eller ett av de officiella språken på delgivningsorten, så

   —	ska den domstol som handlägger målet i den sändande staten försäkra sig om att denna adressat vederbörligen, genom det standardformulär som återges i bilaga II till denna förordning, har informerats om sin rätt att vägra att ta emot handlingen,

   —	ankommer det på den domstolen att, för det fall denna formalitet har underlåtits, rätta till förfarandet i enlighet med bestämmelserna i nämnda förordning,

   —	tillkommer det inte den domstol som handlägger målet att förhindra adressaten från att utnyttja sin rätt att vägra att ta emot handlingen,

   —

   är det först efter det att adressaten faktiskt har utnyttjat sin rätt att vägra att ta emot handlingen som den domstol som handlägger målet kan pröva om denna vägran är berättigad; denna domstol ska, i detta syfte, ta hänsyn till alla relevanta uppgifter i akten för att fastställa om den berörda personen förstår eller inte förstår det språk på vilket handlingen har avfattats, och

   —	kan denna domstol, om den konstaterar att adressatens vägran att ta emot handlingen inte var berättigad, i princip tillämpa de rättsföljder som i ett sådant fall föreskrivs i nationell rätt, under förutsättning att den ändamålsenliga verkan av förordning nr 1393/2007 iakttas.

   Det är således först efter det att de olika etapper som föreskrivs i förordning nr 1393/2007 har avslutats som det enligt denna förordning är tillåtet att tillämpa en nationell bestämmelse enligt vilken de handlingar som ska delges, om svaranden vägrar att motta dem, ska anses ha delgetts med giltig verkan så snart domstolen fastställt att det saknades sakliga skäl för att inte ta emot handlingarna, under förutsättning att de konkreta regler som rör tillämpningen av en sådan nationell bestämmelse är förenliga med kraven i och syftet med förordning nr 1393/2007.

   (se punkterna 87–89 samt domslutet)