Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62013CJ0580

    Coty Germany

    Mål C‑580/13

    Coty Germany GmbH

    mot

    Stadtsparkasse Magdeburg

    (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof)

    ”Begäran om förhandsavgörande — Immateriell och industriell äganderätt — Direktiv 2004/48/EG — Artikel 8.3 e — Försäljning av intrångsgörande varor — Rätt till information i samband med ett förfarande om intrång i en immateriell rättighet — Medlemsstats lagstiftning som gör det möjligt för banker att avslå en begäran om information om ett bankkonto (banksekretess)”

    Sammanfattning – Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 16 juli 2015

    1. Tillnärmning av lagstiftning – Skydd för immateriella rättigheter – Direktiv 2004/48 – Medlemsstaterna ska, när de införlivar direktiv, säkerställa en korrekt balans mellan de olika grundläggande rättigheter som åtnjuter skydd enligt unionens rättsordning – Nationella myndigheter är skyldiga att inte stödja sig på en tolkning av dessa direktiv som står i konflikt med nämnda grundläggande rättigheter eller med de andra allmänna principerna i unionsrätten

      (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 52.1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48)

    2. Tillnärmning av lagstiftning – Skydd för immateriella rättigheter – Direktiv 2004/48 – Rätt till information i samband med ett förfarande om intrång i en immateriell rättighet – Nationell bestämmelse, enligt vilken det utan begränsning eller förbehåll är tillåtet för en bank att vägra att lämna ut information i nämnda förfarande beträffande en kontoinnehavares namn och adress med hänvisning till banksekretessen – Otillåtet – Nationella domstolens prövning av om det finns andra sätt eller andra förfaranden i aktuell nationell rätt som gör det möjligt för behöriga rättsliga myndigheter att besluta om utlämnande av nödvändig information

      (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48, sjuttonde skälet och artikel 8.1 och 8.3 e)

    1.  Se domen.

      (se punkterna 33 och 34)

    2.  Artikel 8.3 e i direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse, enligt vilken det utan begränsning eller förbehåll är tillåtet för en bank att vägra att lämna ut information enligt artikel 8.1 c i detta direktiv beträffande en kontoinnehavares namn och adress med hänvisning till banksekretessen.

      Möjligheten att utan begränsning eller förbehåll göra gällande banksekretessen kan nämligen hindra att vederbörlig hänsyn tas till särdragen hos de olika typerna av immateriella rättigheter och, när det är lämpligt, till huruvida intrånget har begåtts avsiktligt eller oavsiktligt i samband de förfaranden som föreskrivs i direktiv 2004/48 och de åtgärder som vidtas av behöriga nationella myndigheter, bland annat när de avser besluta att nödvändig information ska lämnas ut enligt artikel 8.1 i detta direktiv. Därför kan en bestämmelse som tillåter detta utgöra en klar kränkning inom ramen för artikel 8 i direktiv 2004/48 av det effektiva utövandet av den grundläggande rätten till immateriell egendom, och detta till förmån för den rätt till skydd av personuppgifter som tillkommer de personer som avses i artikel 8.1 i direktiv 2004/48 genom skyldigheten för en bank att iaktta banksekretessen. En nationell bestämmelse, betraktad för sig, kan utgöra en klar kränkning av den grundläggande rätten till ett effektivt rättsmedel och slutligen av rätten till immateriell egendom som tillkommer innehavarna av dessa rättigheter, varför en sådan bestämmelse således inte iakttar skyldigheten att säkerställa en korrekt balans mellan de olika grundläggande rättigheter som behandlas i artikel 8 i direktiv 2004/48.

      Det ankommer emellertid på den hänskjutande domstolen att pröva om det i förekommande fall finns andra sätt eller andra förfaranden i nationell rätt som gör det möjligt för behöriga rättsliga myndigheter att besluta om utlämnande av nödvändig information om identiteten för de personer som omfattas av artikel 8.1 i direktiv 2004/48 utifrån särdragen för varje enskilt fall, i enlighet med skäl 17 i direktivet.

      (se punkterna 39–43 samt domslutet)

    Top