Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

Gemenskapsvarumärke – Överklagande

(Rådets förordning nr 40/94, artiklarna 58 och 108–110)

Sammanfattning

Ett beslut av invändningsenheten vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), som med avseende på samtliga berörda tjänster bifaller en invändning som framställts mot registrering av ett kännetecken som gemenskapsvarumärke, vilken invändning grundats på ett äldre nationellt varumärke och ett äldre gemenskapsvarumärke, kan inte anses ha gått den part som framställt invändningen emot i den mening som avses i artikel 58 i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken, även om inte båda de varumärken som åberopats som grund för invändningen ansetts utgöra hinder för registrering, utan endast det äldre nationella varumärket, vilket medför att registreringssökanden alltjämt kan begära att ansökan om gemenskapsvarumärke skall omvandlas i enlighet med artikel 108.1 a i förordning nr 40/94 till en ansökan om nationellt varumärke i någon av medlemsstaterna, med undantag för den medlemsstat beträffande vilken invändningsenheten ansett att registreringshinder föreligger.

Syftet med invändningsförfarandet är nämligen att ge företagen en möjlighet att med utnyttjande av ett enhetligt förfarande invända mot ansökningar om gemenskapsvarumärken som skulle kunna ge upphov till en risk för förväxling med deras egna äldre varumärken eller rättigheter. Förfarandet syftar emellertid inte till att i förväg avgöra eventuella motsättningar mellan varumärken på nationell nivå eller gemenskapsnivå.

Det i artiklarna 108­–110 i förordning nr 40/94 föreskrivna omvandlingsförfarandet är endast ett fakultativt förfarande för den som ansöker om gemenskapsvarumärke. Översändandet av en begäran om omvandling till de berörda nationella myndigheterna i enlighet med artikel 109.3 i förordningen innebär inte heller att varumärkesansökan automatiskt beviljas. Det ankommer på de nationella myndigheterna att undersöka huruvida det föreligger något registreringshinder, varvid den som invänt mot registreringen i princip kan göra sina rättigheter gällande.

I artikel 108.2 b i förordning nr 40/94 föreskrivs visserligen, för att undvika motstridiga avgöranden och tillgodose processekonomiska hänsyn, att omvandling inte får ske för skydd i en medlemsstat där det i enlighet med harmoniseringsbyråns beslut föreligger ett registreringshinder för ansökan om gemenskapsvarumärke. I denna bestämmelse åläggs emellertid endast harmoniseringsbyrån att iaktta innehållet i ett sådant beslut. Det finns däremot inga skäl att anta att denna bestämmelse även syftar till att ålägga invändningsenheten att utforma sitt beslut så, att beslutet i möjligaste mån hindrar den som ansökt om ett gemenskapsvarumärke från att begära omvandling av ansökan.

(se punkterna 27–30 och 37)