Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

Interimistiskt förfarande - Uppskov med verkställighet - Interimistiska åtgärder - Villkor för beviljande - Sökandens intresse av att få till stånd den begärda åtgärden - Åtgärder som inte föregriper avgörandet av saken - Uppskov med verkställigheten av ett beslut att inte godkänna stöd till ett stålföretag och begäran om att förfarandet om prövning av stödet skall återupptas - Avslag - Begäran att kommissionen skall uppmana en medlemsstat att inställa utbetalningen av stöd för vilket tillstånd beviljats - Avslag

(EG-fördraget, artiklarna 4 c, 34 och 39; kommissionens beslut nr 3855/91)

Sammanfattning

Ett beslut av kommissionen att inte tillåta att stöd från en medlemsstat beviljas till ett stålföretag har negativ karaktär. Ett sådant företag har inte något intresse av att genom interimistiska åtgärder erhålla uppskov med verkställigheten av beslutet när, i frånvaron av ett positivt beslut från kommissionen om att tillåta stödet i fråga, förbudet mot stödåtgärder i artikel 4 c i EKSG-fördraget är tillämpligt.

Ett sådant företag har inte heller något intresse av att genom interimistiska åtgärder uppnå att stödet i fråga upptas till förnyad prövning, eftersom ett sådant återupptagande inte nödvändigtvis skulle leda till att kommissionen antar ett positivt beslut som ensamt tillåter den berörda staten att utbetala stödet till företaget. Dessutom skulle en åtgärd av detta slag inte vara av interimistisk karaktär, eftersom den skulle ha samma verkan som den som avses i yrkandet i huvudmålet och skulle föregripa beslutet i saken.

Slutligen, eftersom stödet i fråga står i samband med ett program för stöd till slutgiltig nedläggning av stålanläggningar vilket redan har godkänts av kommissionen, skulle en interimistisk åtgärd i syfte att det skall förordnas att kommissionen skall uppmana de italienska myndigheterna att uppskjuta utbetalningen av stödet till nedläggning avseende andra företag bara ha en skenbar nytta, eftersom därigenom den frist som fastställts i beslut nr 3855/91, efter vilken frist utbetalning av stödet inte längre kan ske, inte skulle kunna undvikas. Dessutom skulle en sådan åtgärd, som består i att ålägga medlemsstaten att inställa ett stödprogram som redan har erkänts som förenligt med fördraget, uppenbart överskrida den behörighet som tillkommer kommissionen.