Äkthetskontroller av euromynt

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) nr 1210/2010 – äkthetskontroller av euromynt och hantering av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

• I förordningen fastställs förfarandena och metoderna för äkthetskontroll av euromynt och hantering av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation.
• Den kompletterar förordning (EG) nr 1338/2001 – System för att skydda euron mot förfalskning, enligt vilken banker och andra betaltjänstleverantörer ska se till att de eurosedlar och mynt som de mottar och avser att sätta i cirkulation testas för äkthet i syfte att upptäcka potentiell förfalskning.

VIKTIGA PUNKTER

Tester

Enligt förordningen ska inrättningarna ska se till att euromynten äkthetskontrolleras med hjälp av lämpliga myntsorteringsmaskiner eller manuellt av personal som är utbildad specifikt för syftet. Alla myntsorteringsmaskiner måste redan ha klarat ett detekteringstest som genomförts av den behöriga nationella myndigheten eller av centrumet för myntanalys i varje land i euroområdet.

Kontroller på plats

Medlemsstaterna ska varje år utföra kontroller på plats i inrättningarna för att genom detekteringstest verifiera att ett representativt urval av de myntsorteringsmaskiner som används fungerar korrekt. Hur många myntsorteringsmaskiner som ska kontrolleras i varje medlemsstat under ett år beror på hur många euromynt som behandlas av dessa maskiner under årets lopp, eftersom denna mängd ska motsvara minst 25 % av den totala samlade nettomängden mynt som getts ut av medlemslandet. Detta måste vara från datumet för införandet av euromynt fram till slutet av föregående år.

Indragning av och betalning av ersättning för euromynt som inte är lämpliga för cirkulation

EU-länderna ska ta ur omlopp inte bara förfalskade mynt utan även äkta euromynt som inte är lämpliga på grund av långvarig cirkulation, olyckshändelse eller annan anledning. EU-länder får vägra att betala ersättning för euromynt som inte är lämpliga för cirkulation och som har ändrats antingen avsiktligen eller genom en process som på goda grunder kan förutses ändra dem.

Nationella myndigheter som hanterar mynt som inte är lämpliga för cirkulation får ta ut en hanteringsavgift av juridiska eller fysiska personer för att täcka kostnaderna för hanteringen. Hanteringsavgifter bör inte tillämpas på små mängder euromynt som är olämpliga för cirkulation.

Förordningen fastställer regler för förpackning av euromynt som är olämpliga för cirkulation, som måste sorteras per valör* i standardiserade påsar eller lådor.

Rapportering och utvärdering

Medlemsländerna ska en gång om året lämna in rapporter till kommissionen om sina äkthetskontroller av euromynt.

För att kontrollera inrättningars efterlevnad kan EU-länderna begära att de tillhandahåller åtminstone följande information:

• Typer av och antal myntsorteringsmaskiner som används.
• Var varje myntsorteringsmaskin finns.
• Volym hanterade mynt för varje myntsorteringsmaskin per år och per valör, åtminstone för de tre högsta valörerna.

Som föreskrivs i förordningen lade kommissionen 2017 fram till Europaparlamentet och rådet den senaste rapporten om förordningens verksamhet och effekter.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan 1 januari 2012, med undantag för kapitel III (hantering av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation), som har gällt sedan den 11 januari 2011.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• ”Bekämpning av förfalskning” (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1210/2010 av den 15 december 2010 om äkthetskontroll av euromynt och hantering av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation (EUT L 339, 22.12.2010, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rapport från kommissionen till Ekonomiska och finansiella kommittén enligt artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1210/2010 av den 15 december 2010 om äkthetskontroll av euromynt och hantering av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation (C(2017) 6734 final, 12.10.2017).

Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 651/2012 av den 4 juli 2012 om utgivning av euromynt (EUT L 201, 27.7.2012, s. 135).

Rådets förordning (EG) nr 1338/2001 av den 28 juni 2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning (EGT L 181, 4.7.2001, s. 6).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) nr 1338/2001 har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 06.12.2017