I förordningen, som kallas förordningen om gemensamma bestämmelser, fastställs en uppsättning gemensamma finansiella regler för följande av Europeiska unionens (EU) finansieringskällor, samt ytterligare gemensamma bestämmelser för de fonder som markerats med en asterisk (*):

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) (*),
Europeiska socialfonden+ (ESF+) (*),
Sammanhållningsfonden (*),
Fonden för en rättvis omställning (FRO) (*),
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) (*),
Asyl-, migrations- och integrationsfonden,
Fonden för inre säkerhet, och
Instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering.

VIKTIGA PUNKTER

Fem politiska mål

Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF stöder följande politiska mål:

Ett konkurrenskraftigare och smartare Europa genom främjande av
- innovativ och smart ekonomisk omvandling,
- regional konnektivitet när det gäller informations- och kommunikationsteknik.
En grönare och koldioxidsnål ekonomi och övergång till noll nettoutsläpp genom främjande av
- en ren och rättvis energiomställning,
- gröna investeringar (med anknytning till bevarande av naturresurser),
- blå investeringar (med anknytning till oceaner, hav och kuster),
- en cirkulär ekonomi,
- begränsning av och anpassning till klimatförändringarna,
- riskförebyggande insatser och riskhantering,
- hållbar mobilitet i städer.
Ett mer sammanlänkat Europa, genom förbättrad mobilitet.
Ett mer socialt och inkluderande Europa genom genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Ett Europa närmare medborgarna, som uppnås genom hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och lokala initiativ.

Klimatmål

Fonderna bör bidra till att integrera klimatåtgärder och till att uppnå det övergripande målet att 30 % av EU:s budgetutgifter ska stödja klimatmål. I synnerhet måste EU:s medlemsstater tillhandahålla information om hur de stöder miljö- och klimatmål och ange sitt bidrag till det övergripande målet uttryckt i procent av sitt totala anslag till Eruf och Sammanhållningsfonden. Om det inte gjorts tillräckliga framsteg för att uppnå dessa mål ska medlemsstaten och Europeiska kommissionen enas om korrigerande åtgärder vid det årliga översynsmötet.

Huvudprinciper

Medlemsstaterna och kommissionen ska genomföra budgetanslagen på grundval av följande principer:

Delad förvaltning mellan kommissionen och medlemsstaterna. Åtgärder planeras gemensamt. Medlemsstaterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och för ersättningen av utgifter till stödmottagarna, medan kommissionen övervakar genomförandet, ersätter medlemsstaterna och är slutgiltigt ansvarig för budgeten.
Partnerskap och flernivåstyrning. Medlemsstaterna ska organisera och genomföra ett omfattande partnerskap med minst följande partner:
- Myndigheter på regional nivå, lokal nivå och stadsnivå samt andra offentliga myndigheter.
- Ekonomiska och sociala partner.
- Relevanta organ som företräder det civila samhället, såsom miljöpartner, icke-statliga organisationer och organ som främjar social delaktighet, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.
- Forskningsorganisationer och universitet.
Övergripande principer som säkerställer
- att de grundläggande rättigheterna respekteras och att EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna efterlevs,
- att jämställdhet mellan kvinnor och män, jämställdhetsintegrering och integrering av ett jämställdhetsperspektiv samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning beaktas,
- att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra all diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning under utarbetandet, genomförandet, övervakningen, rapporteringen och utvärderingen av programmen.

Partnerskapsavtal

Varje medlemsstat utarbetar en partnerskapsöverenskommelse som anger hur medlemsstaten avser att använda Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF på ett effektivt och ändamålsenligt sätt under perioden 2021–2027.

Programplanering

I samarbete med sina partner utarbetar medlemsstaterna finansieringsprogram för perioden 2021–2027 vilka ska lämnas till kommissionen senast tre månader efter det att partnerskapsöverenskommelsen har lämnats in. I förordningen fastställs regler bestämmelser om följande programplaneringsaspekter:

innehåll,
godkännande,
ändring,
gemensamt stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO,
överföring av medel, inklusive särskilda regler för överföringar från Eruf och ESF+ till FRO.

Territoriell utveckling

Den integrerade strategin för territoriell utveckling stärks och kan stödjas genom något av följande:

Integrerad territoriell investering, som gör det möjligt för medlemsstaterna att kombinera finansiering från flera fonder, program eller prioriteringar inom samma program för att säkerställa en integrerad strategi för ett visst territorium.
Lokalt ledd utveckling, som är ett verktyg som används på subregional nivå och som kompletterar det lokala stödet för att mobilisera och involvera lokala samhällen och organisationer, med fokus på
- kapacitetsuppbyggnad,
- genomförande av insatser, och
- förvaltning, övervakning och utvärdering av strategin, inbegripet kommunikation mellan berörda parter.
Andra territoriella verktyg som tagits fram av medlemsstaten.

Tekniskt bistånd

På kommissionens initiativ får fonderna stödja förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering, kommunikation, synlighet samt administrativt och tekniskt bistånd som krävs för att genomföra förordningen, också i länder utanför EU när så är lämpligt.

På en medlemsstats initiativ får fonderna stödja åtgärder som krävs för att fonderna ska kunna förvaltas och användas på ett ändamålsenligt sätt, inbegripet kapacitetsuppbyggnad hos partner och förberedelse, utbildning, förvaltning, övervakning, utvärdering, synlighet och kommunikation.

Prestation

Medlemsstaterna ska inrätta ett system som gör det möjligt för dem att övervaka, rapportera om och utvärdera prestation, bestående av

output- och resultatindikatorer som är kopplade till specifika mål,
delmål som ska uppnås till slutet av 2024 för outputindikatorer, och
mål som ska uppnås till slutet av 2029 för output- och resultatindikatorer.

Övervakning

Varje medlemsstat ska inrätta en övervakningskommitté inom tre månader efter det att ett program godkänts. Kommittéerna ska sammanträda minst en gång om året för att granska programmets framsteg med uppnåendet av dess mål. Medlemsstaten ska fastställa kommitténs sammansättning och måste säkerställa en balanserad representation av berörda organ och av partnernas företrädare.
Varje medlem i övervakningskommittén ska ha en röst. Arbetsordningen ska reglera utövandet av rösträtten och de närmare bestämmelserna om förfarandet i övervakningskommittén.
Kommissionens företrädare ska delta i egenskap av övervakare och rådgivare.
Årliga översynsmöten mellan kommissionen och varje medlemsstat ska anordnas för att granska prestationen för varje program.

Utvärdering

Medlemsstaterna eller deras förvaltningsmyndigheter ska utvärdera programmen med hjälp av funktionellt oberoende experter i syfte att förbättra programmens kvalitet och genomförande.

Kommissionen ska genomföra sin egen halvtidsutvärdering av varje fond i slutet av 2024 och en efterhandsutvärdering senast den 31 december 2031. Utvärderingarna bygger på följande kriterier:

ändamålsenlighet,
effektivitet,
relevans,
samstämmighet,
fördelar för EU.

Vid utvärderingarna får hänsyn också tas till inkludering, icke-diskriminering och synlighet.

Dessutom måste medlemsstaterna senast den 30 juni 2029 göra en utvärdering av varje program för att bedöma dess genomslag.

Synlighet

Varje medlemsstat ska se till att stödet synliggörs både i all verksamhet som rör insatser som får stöd från fonderna och att EU-medborgarna informeras om fondernas roll och resultat genom en enda webbportal som ger tillgång till alla program som involverar den medlemsstaten.

I synnerhet ska stödmottagare och organ som genomför finansieringsinstrument erkänna stöd från fonderna i enlighet med bestämmelserna i förordningen. Om de inte gör det har förvaltningsmyndigheten rätt att vidta åtgärder och annullera upp till 3 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.

Ekonomiskt stöd

EU:s ekonomiska bidrag får utformas på något av följande sätt:

Finansiering som inte är kopplad till kostnader, på grundval av antingen uppfyllande av villkor eller uppnående av resultat.
Återbetalning av bidrag från medlemsstaterna till stödmottagarna.
Återbetalning av programbidrag från förvaltningsmyndigheterna till finansieringsinstrument.
Stödberättigande enhetskostnader.
Enhetsbelopp som tydligt fastställts på förhand.
Finansiering genom schablonbelopp som fastställts på förhand.
En kombination av ovanstående.

Medlemsstaterna ska använda medlen för att tillhandahålla stöd till stödmottagarna i form av bidrag, finansieringsinstrument eller priser (eller en kombination av dessa).

Behörighet

Utgifternas stödberättigande ska fastställas i nationella bestämmelser, utom när det finns särskilda regler i denna förordning eller fondspecifika förordningar.

Följande kostnader ska inte berättiga till bidrag från fonderna:

Skuldräntor, med mindre undantag.
Förvärv av mark till ett belopp som överstiger 10 % av de totala stödberättigande utgifterna, eller 15 % för övergivna tomter och före detta industritomter där det finns byggnader (ej tillämpligt om projektet omfattar miljöbevarande insatser).
Mervärdesskatt (moms) utom för
- insatser som understiger 5 000 000 (inklusive moms),
- insatser som överstiger 5 000 000 (inklusive moms), när moms inte kan återkrävas enligt nationell lagstiftning, och
- småprojektsfonder och investeringar som görs inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

Fondspecifika förordningar får fastställa ytterligare kostnader som inte berättigar till bidrag från den särskilda fonden.

Förvaltning och kontroll

Medlemsstaterna ska ha effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för sina program och ska bland annat ansvara för

att säkerställa att programmen fungerar i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och de förtecknade nyckelkraven,
att säkerställa lagenligheten hos de utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas in till kommissionen,
att förebygga, upptäcka, korrigera och rapportera oriktigheter, inbegripet bedrägerier,
att säkerställa kvaliteten, korrektheten och tillförlitligheten hos övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorer,
att se till att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker med hjälp av elektroniska system för datautbyte,
att säkerställa offentliggörande av information,
att ha system och förfaranden för att säkerställa att alla dokument som krävs för verifieringskedjan bevaras.

Kommissionen måste bland annat

försäkra sig om att medlemsstaterna har effektiva och ändamålsenliga förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven, och
genomföra revisioner inom tre år efter det att räkenskaperna har godtagits, utom när det finns misstanke om bedrägerier.

Förvaltningsmyndigheterna ansvarar bland annat för att

välja ut insatser,
utföra programförvaltning,
stödja övervakningskommitténs arbete,
övervaka förmedlande organ,
på ett säkert sätt registrera uppgifter om varje insats för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner.

I förordningen fastställs detaljerade regler för revisioner som utförs av nationella revisionsmyndigheter, däribland

insatsrevisioner,
rutiner för samordnad granskning,
användning av nationella förvaltningssystem genom förbättrade proportionella åtgärder.

Ekonomisk förvaltning

I förordningen fastställs detaljerade regler, bland annat för

budgetåtaganden,
återbetalning,
regler för betalningar till medlemsstater,
typer av betalningar och gemensamma regler för betalningar,
bidrag från EU på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser, och av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna,
avbrott och innehållanden,
innehåll i, inlämning av och granskning av räkenskaper,
beräkning av saldot,
finansiella korrigeringar,
principer, regler, förfaranden och undantag när det gäller tillbakadragande.

Budgetram

Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden stöder målet Investering för sysselsättning och tillväxt, där medel anslagits i alla Nuts 2-regioner som inrättats genom förordning (EG) nr 1059/2003, ändrad genom förordning (EU) 2016/2066 (se sammanfattningen).

Framför allt anslås medel från Eruf och ESF+ till följande tre kategorier av regioner:

Mindre utvecklade regioner vars bruttonationalprodukt (BNP) per capita är mindre än 75 % av genomsnittet för EU-27.
Övergångsregioner, vars BNP per capita ligger mellan 75 % och 100 % av genomsnittet för EU-27.
Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita överstiger 100 % av genomsnittet för EU-27.

Sammanhållningsfonden stöder de medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita, mätt i köpkraftsstandarder och beräknad på grundval av EU-siffror för perioden 2015–2017, är mindre än 90 % av den genomsnittliga bruttonationalinkomsten per capita i EU-27 för samma referensperiod.

I förordningen anges också bestämmelser om följande:

Medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.
Medel för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och för Interreg.
Möjligheter att föra över medel.
Fastställande av medfinansieringsgrader.

Översyn

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd måste se över förordningen senast den 31 december 2027.

Ytterligare flexibilitet för att hantera konsekvenserna av Rysslands aggression i Ukraina

Genom förordning (EU) 2022/2039 om Fast-Care ändras förordningarna om gemensamma bestämmelser för användning av EU:s fonder under två budgetperioder: 2014–2020 (förordning (EU) nr 1303/2013 – se sammanfattningen) och 2021–2027 (förordning (EU) 2021/1060).

När det gäller förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 syftar ändringen av Fast-Care till att minska bördan för medlemsstaternas budgetar och underlätta genomförandet av insatser för att hantera utmaningarna till följd av Rysslands aggression.

Ändringsförordningen innebär följande:

Förfinansieringen höjs för program som får stöd från Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt, med 0,5 % år 2022 och med 0,5 % år 2023 av det totala stöd från fonderna som fastställs i beslutet om godkännande av programmet i alla medlemsstater.
En EU-medfinansieringsgrad på upp till 100 % möjliggörs till och med den 30 juni 2024 för separata prioriteringar som fastställts inom program som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare. Minst 30 % av stödet inom prioriteringen måste beviljas stödmottagare som är lokala myndigheter eller organisationer i det civila samhället som är verksamma i lokalsamhällen. Det totala belopp som planerats för sådana prioriteringar i en medlemsstat får inte överstiga 5 % av det ursprungliga nationella anslaget till medlemsstaten från Eruf och ESF+ tillsammans. Medfinansieringsgraden på upp till 100 % kommer att ses över senast den 30 juni 2024.
Enligt en ny artikel (artikel 118a) anses insatser med en totalkostnad på mer än 1 miljon euro, som valdes ut för stöd enligt förordning (EU) 1303/2013 och som inleddes före den 29 juni 2022, vara stödberättigande under programperioden 2021–2027. Enligt artikeln får den förvaltande myndigheten också direkt bevilja stöd, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.
Vidare uppdateras tabell 1 i bilaga I till förordning (EU) 2021/1060 så att den omfattar insatser som genomförs i etapper och som annars inte hade varit stödberättigande under perioden 2021–2027.

Stöd till överkomliga energipriser

Ändringsförordningen (EU) 2023/435 är ett led i en bredare politisk förändring som syftar till att hantera EU:s energiberoende i förhållande till Ryssland.

Bland annat ändras förordningen om gemensamma bestämmelser för 2014–2020 när det gäller användningen av EU:s fonder (förordning (EU) nr 1303/2013) i syfte att hantera konsekvenserna av de stigande energipriserna i samtliga medlemsstater till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Dessutom ändras förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 för att specifikt tillåta att medlemsstater använder 7,5 % av anslaget för sammanhållningspolitiken under 2021–2027 i syfte att bidra till målen i REPowerEU. Sådana åtgärder bör fortsätta att uppfylla de fondspecifika reglerna, inbegripet principen om att ”inte orsaka betydande skada”.

Genom förordning (EU) 2023/435 ändras också följande:

Faciliteten för återhämtning och resiliens, särskilt genom att införa ett kapitel om REPowerEU i planerna för återhämtning och resiliens (förordning (EU) 2021/241).
Brexitjusteringsreserven (förordning (EU) 2021/1755).
Direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter (direktiv 2003/87/EG).

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen har gällt sedan den 1 juli 2021.

BAKGRUND

Se även tillhörande lagstiftning:

Förordning (EU) 2021/1139 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (se sammanfattningen).
Förordning (EU) 2021/1056 om Interreg (se sammanfattningen).
Förordning (EU) 2021/1057 om ESF+ (se sammanfattningen).
Förordning (EU) 2021/1058 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (se sammanfattningen).
Förordning (EU) 2021/1059 om Interreg (se sammanfattningen).

Mer information finns här:

Förordningen om gemensamma bestämmelser (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2021/1060 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 (EUT L 247, 13.7.2021, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (EUT L 231, 30.6.2021, s. 21).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 231, 30.6.2021, s. 60).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder (EUT L 231, 30.6.2021, s. 94).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 30.03.2023

Top

All