Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Beslutet bemyndigar EU-länderna att underteckna Haagkonventionen.
Konventionen innehåller bestämmelser för att förbättra skyddet för barn i internationella situationer och undvika konflikter mellan olika nationella rättssystem.
Alla EU-länder är parter i Haagkonventionen. Det innebär att de kan förlita sig på gemensamma rättsliga regler för länder utanför EU som är parter i konventionen när det handlar om att skydda barn som är inblandade i internationella tvister.
Konventionen syftar till att ge internationellt skydd till barn upp till 18 år, genom att fastställa
vilket land som har behörighet att vidta åtgärder för att skydda ett barn eller barnets egendom,
vilken lag som är tillämplig för utövandet av denna behörighet,
vilken lag som gäller för föräldraansvar,
att skyddsåtgärderna erkänns och verkställs i alla undertecknande länder,
samarbete mellan undertecknande länder.
Åtgärderna som syftar till att skydda ett barn gäller
föräldraansvar,
vårdnadsrätt,
förmyndarskap,
hur barnet representeras,
placering av barnet i fosterhem eller annan vård,
tillsyn av den vården,
hur barnets egendom förvaltas.
Vilket land är ansvarigt?
Landet med behörighet att ge skyddsåtgärder är i allmänhet det land där barnet är stadigvarande bosatt.
Det är det land där de är närvarande
för flyktingar eller internationellt fördrivna barn,
för barn vars vanliga hemland inte kan fastställas,
i nödsituationer (tillval).
Undantag
I särskilda fall, om ett annat land verkar vara bättre lämpat för att bedöma barnets bästa, kan det tillåtas att utöva behörighet.
Vilken lag gäller?
Landet som utövar behörighet gör det under sina egna lagar.
I undantagsfall kan landet använda eller utgå ifrån lagen i ett annat land som har nära anknytning till situationen – om detta är i barnets bästa intresse.
Ett land kan bara vägra att tillämpa lagen enligt konventionen om det är motiverat med hänsyn till allmän ordning och i barnets bästa intresse.
Erkännande och verkställighet
De åtgärder som ett undertecknande land vidtar enligt konventionen för att skydda ett barn eller barnets egendom måste erkännas i alla andra undertecknande länder.
Bara i ett begränsat antal fall, som anges i konventionen, kan ett land vägra att erkänna en åtgärd.
När skyddsåtgärder förklaras verkställbara i ett annat land måste det landet verkställa dem som om landet själv hade beslutat om dem, och göra det i enlighet med den egna lagstiftningen.
Samarbete
Alla undertecknande länder måste utse en eller flera centrala myndigheter för att utföra de skyldigheter som konventionen ålägger dem.
Dessa myndigheter ska samarbeta och utbyta information med varandra, och även främja samarbete där det är aktuellt mellan de nationella myndigheterna.
Rådets beslut 2003/93/EG av den om bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse underteckna 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (EUT L 48, , s. 1–2).
ANKNYTANDE RÄTTSAKTER
Rådets beslut 2008/431/EC av den om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om bemyndigande för vissa medlemsstater att avge en förklaring om tillämpningen av gemenskapsrättens relevanta interna regler (EUT L 151, , s. 36–48).