EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008AG0021

Gemensam ståndpunkt (EG) nr 21/2008 av den 19 maj 2008 , antagen av rådet i enlighet med det i artikel 251 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen angivna förfarandet, inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (Text av betydelse för EES)

OJ C 254E, 7.10.2008, p. 1–17 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

7.10.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 254/1


GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 21/2008

antagen av rådet den 19 maj 2008

inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/…/EG av den … om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 254 E/01)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

I överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (4) upprättas det genom detta direktiv en gemensam rättslig ram för att få till stånd en hållbar användning av bekämpningsmedel.

(2)

För närvarande bör detta direktiv tillämpas på bekämpningsmedel som är växtskyddsmedel. I framtiden förutses dock en utvidgning av detta direktivs tillämpningsområde så att det även omfattar biocidprodukter.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv bör komplettera och inte påverka åtgärder enligt annan närliggande gemenskapslagstiftning, särskilt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (5), rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (6), Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (7), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung (8) och rådets förordning (EG) nr …/… av den … om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (9). Dessa åtgärder bör inte heller förhindra frivilliga åtgärder inom ramen för förordningarna om strukturfonderna eller i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (10).

(4)

För att underlätta genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna använda nationella handlingsplaner i syfte att fastställa mål, åtgärder och tidtabeller för att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön samt för att främja att integrerat växtskydd och andra alternativa metoder eller tekniker utvecklas och införs för att minska beroendet av bekämpningsmedel. De nationella handlingsplanerna kan samordnas med genomförandeplaner enligt annan tillämplig gemenskapslagstiftning och användas för att gruppera samman mål som ska nås enligt annan gemenskapslagstiftning om bekämpningsmedel.

(5)

Informationsutbytet om de mål och åtgärder som medlemsstaterna fastställer i sina nationella handlingsplaner är en mycket viktig faktor för att nå målen för detta direktiv. Därför bör medlemsstaterna uppmanas att regelbundet lämna rapporter till kommissionen och övriga medlemsstater, särskilt om genomförandet och resultatet av nationella handlingsplaner och gjorda erfarenheter.

(6)

Det bör föreskrivas att utarbetande och ändring av nationella handlingsplaner ska ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön (11).

(7)

Det är nödvändigt att medlemsstaterna inrättar system för såväl grundutbildning som vidareutbildning av distributörer, rådgivare och yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel samt ett system för utbildningsbevis för detta så att de som använder eller kommer att använda bekämpningsmedel är fullt medvetna om möjliga hälso- och miljörisker och om lämpliga åtgärder för att minska riskerna så mycket som möjligt. Utbildningar för yrkesmässiga användare kan samordnas med utbildningar som anordnas inom ramen för förordning (EG) nr 1698/2005.

(8)

Försäljningen av bekämpningsmedel, inbegripet försäljning via Internet, utgör ett viktigt inslag i distributionskedjan, och det bör vid försäljningstillfället ges särskilda säkerhetsföreskrifter när det gäller människors hälsa och miljön till slutanvändare, särskilt yrkesmässiga användare. För icke yrkesmässiga användare, som i allmänhet inte har samma utbildning, bör det ges rekommendationer särskilt om en säker hantering och lagring av bekämpningsmedel och om bortskaffande av förpackningar.

(9)

Med beaktande av de möjliga risker som är förknippade med användning av bekämpningsmedel bör allmänheten få bättre information om de övergripande följderna av användning av bekämpningsmedel genom medvetandehöjande kampanjer, information som lämnas via detaljhandlare och andra lämpliga åtgärder.

(10)

Det kan bli nödvändigt att fastställa minimikrav för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i samband med hantering och spridning av bekämpningsmedel, omfattande de risker som uppstår genom arbetstagares exponering för dessa produkter samt allmänna och särskilda förebyggande åtgärder för att minska riskerna. Dessa åtgärder omfattas av rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (12) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (13).

(11)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner (14) kommer det att anges regler för utsläppande av utrustning för spridning av bekämpningsmedel på marknaden som säkerställer att miljökrav uppfylls. För att minimera de negativa hälso- och miljöeffekter av bekämpningsmedel som sådan utrustning ger upphov till, bör det därför införas system för regelbunden teknisk kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel som redan är i bruk. Medlemsstaterna bör i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de kommer att gå till väga för att säkerställa att dessa krav genomförs.

(12)

Flygbesprutning av bekämpningsmedel kan ge betydande negativ påverkan på människors hälsa och på miljön, särskilt genom vindavdrift. Det bör därför införas ett generellt förbud mot flygbesprutning, med möjlighet att medge undantag om det innebär klara fördelar i form av minskad påverkan på människors hälsa och miljön, jämfört med andra spridningsmetoder, eller om fungerande alternativ saknas.

(13)

Vattenmiljön är särskilt känslig för bekämpningsmedel. Det är därför nödvändigt att ägna särskild uppmärksamhet åt att undvika förorening av ytvatten och grundvatten genom lämpliga åtgärder, exempelvis att skapa buffert- eller säkerhetszoner eller plantera häckar längs ytvatten för att minska vattnets exponering för vindavdrift, dräneringsflöde och avrinning. Storleken på buffertzonerna bör särskilt bero på jordens egenskaper, bekämpningsmedlets egenskaper samt de berörda områdenas jordbruksförhållanden. Användning av bekämpningsmedel i områden som används för uttag av dricksvatten, på eller längs transportleder, t.ex. järnvägslinjer, på hårdgjorda eller mycket genomsläppliga ytor kan leda till högre risker för förorening av vattenmiljön. I sådana områden bör därför användning av bekämpningsmedel begränsas så långt som möjligt eller, där det är lämpligt, undvikas helt.

(14)

Användning av bekämpningsmedel kan vara särskilt farlig i mycket känsliga områden, exempelvis Natura 2000-områden som är skyddade enligt direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG. På andra platser, exempelvis allmänna parker, sportanläggningar och lekplatser för barn, är risken stor för att allmänheten exponeras för bekämpningsmedel. Man bör därför förbjuda eller begränsa användningen av bekämpningsmedel i dessa områden eller minimera riskerna av sådan användning.

(15)

Hantering av bekämpningsmedel, inbegripet lagring, utspädning och blandning av bekämpningsmedel samt rengöring av utrustning för spridning av bekämpningsmedel efter användning, och återvinning eller bortskaffande av vätskor som finns kvar i tanken, tomma förpackningar och bekämpningsmedelsrester innebär särskilt stora risker för oönskad exponering av människor och miljön. Det bör därför införas särskilda åtgärder för dessa aktiviteter som komplement till de åtgärder som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall (15) och i rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (16). Åtgärderna bör också omfatta icke yrkesmässiga användare, eftersom risken för olämplig hantering är stor i denna grupp på grund av bristande kunskap.

(16)

Om alla jordbrukare tillämpade allmänna principer och gröd- och sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd skulle det leda till en mer riktad användning av alla tillgängliga bekämpningsmetoder, däribland bekämpningsmedel. Detta skulle därför bidra till att ytterligare minska riskerna för människors hälsa och för miljön och beroendet av bekämpningsmedel. Medlemsstaterna bör främja bekämpning med liten användning av bekämpningsmedel, särskilt integrerat växtskydd, och skapa nödvändiga förutsättningar och åtgärder för dess genomförande.

(17)

Eftersom genomförandet av principerna för integrerat växtskydd är obligatoriskt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/… och detta ramdirektiv och eftersom subsidiaritetsprincipen är tillämplig på det sätt på vilket principerna för integrerat växtskydd genomförs, bör medlemsstaterna i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de ser till att principerna för integrerat växtskydd genomförs.

(18)

Det är nödvändigt att mäta de framsteg som görs när det gäller att minska de risker och negativa effekter som bekämpningsmedelsanvändningen innebär för människors hälsa och för miljön. De harmoniserade riskindikatorer som behövs för detta kommer att fastställas på gemenskapsnivå. Medlemsstaterna bör använda dessa indikatorer för riskhantering på nationell nivå och för rapportering, och kommissionen bör beräkna indikatorer för att utvärdera framsteg på gemenskapsnivå. Statistiska uppgifter insamlade i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/… av den … om statistik om växtskyddsmedel (9) bör användas. Medlemsstaterna bör ha rätt att använda nationella indikatorer utöver de harmoniserade gemensamma indikatorerna.

(19)

Medlemsstaterna bör fastställa sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och se till att de tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(20)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att skydda människors hälsa och miljön från möjliga risker förknippade med användningen av bekämpningsmedel, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som särskilt fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet är framför allt att främja att en hög nivå i fråga om miljöskydd integreras i gemenskapens politik i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(22)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (17).

(23)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att fastställa och uppdatera bilagorna till detta direktiv. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(24)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (18) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

Detta direktiv fastställer en ram för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel genom att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön och genom att främja användning av integrerat växtskydd och andra alternativa metoder eller tekniker.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Detta direktiv ska tillämpas på bekämpningsmedel som är växtskyddsmedel enligt definitionen i punkt 9 a i artikel 3.

2.   Detta direktiv ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av annan relevant gemenskapslagstiftning.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.

yrkesmässig användare: en person som använder bekämpningsmedel i sin yrkesmässiga verksamhet, inbegripet operatörer, tekniker, arbetsgivare och egenföretagare, både på jordbruksområdet och inom andra sektorer,

2.

distributör: en fysisk eller juridisk person som gör ett bekämpningsmedel tillgängligt på marknaden, inbegripet grossister, detaljhandlare, säljare och leverantörer,

3.

rådgivare: en person som ger råd om växtskydd och säker användning av bekämpningsmedel, inom ramen för sin yrkesverksamhet eller en kommersiell tjänst, inbegripet privata rådgivningsföretag, handelsagenter, livsmedelsproducenter och detaljhandlare om tillämpligt,

4.

utrustning för spridning av bekämpningsmedel: en apparat som är särskilt avsedd för spridning av bekämpningsmedel, däribland tillbehör som är nödvändiga för att den ska fungera effektivt, t.ex. munstycken, manometrar, filter, silar och anordningar för tankrengöring,

5.

flygbesprutning: spridning av bekämpningsmedel med luftfartyg (flygplan eller helikopter),

6.

integrerat växtskydd: noggrann genomgång av alla tillgängliga växtskyddsmetoder och därpå följande integrering av lämpliga åtgärder som motverkar utvecklingen av populationer av skadliga organismer och som håller användningen av växtskyddsmedel och andra former av ingrepp på nivåer som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och minskar eller minimerar riskerna för människors hälsa och miljön. Integrerat växtskydd betonar odlingen av sunda grödor med minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosystemen och uppmuntrar naturliga mekanismer för skadedjursbekämpning,

7.

riskindikator: resultatet av en beräkningsmetod som används för att bedöma riskerna med bekämpningsmedel för människors hälsa och/eller miljön,

8.

ytvatten och grundvatten: den mening som avses i direktiv 2000/60/EG,

9.

bekämpningsmedel:

a)

ett växtskyddsmedel enligt definitionen i förordning (EG) nr …/…,

b)

en biocidprodukt enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (19).

Artikel 4

Nationella handlingsplaner

1.   Medlemsstaterna ska anta nationella handlingsplaner för att fastställa mål, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön och för att uppmuntra utvecklingen och införandet av integrerat växtskydd och alternativa metoder eller tekniker för att minska beroendet av bekämpningsmedel.

När medlemsstaterna upprättar och ändrar sina nationella handlingsplaner, ska de beakta de planerade åtgärdernas sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsomässiga effekter. Medlemsstaterna ska i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de genomför åtgärder enligt artiklarna 5–14 för att nå de mål som avses i första stycket i denna punkt.

2.   Medlemsstaterna ska senast den … (20) överlämna sina nationella handlingsplaner till kommissionen och övriga medlemsstater.

De nationella handlingsplanerna ska ses över minst vart femte år, och alla väsentliga ändringar av de nationella handlingsplanerna ska utan onödigt dröjsmål rapporteras till kommissionen.

3.   När det är relevant ska kommissionen göra information som meddelas i enlighet med punkt 2 tillgänglig på Internet.

4.   De bestämmelser om allmänhetens deltagande som anges i artikel 2 i direktiv 2003/35/EG ska tillämpas vid utarbetande och ändring av de nationella handlingsplanerna.

KAPITEL II

Utbildning, försäljning av bekämpningsmedel samt information och medvetandehöjande åtgärder

Artikel 5

Utbildning

1.   Medlemsstaterna ska se till att alla yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till lämplig utbildning. Den ska bestå av både grundutbildning och vidareutbildning för att ge kunskap och vid behov uppdatera denna.

Utbildningen ska vara utformad så att den ger sådana användare, distributörer och rådgivare tillräcklig kunskap om de ämnen som anges i bilaga I, med hänsyn till deras olika roller och ansvarsområden.

2.   Medlemsstaterna ska senast den … (21) införa system för utbildningsbevis och utse de behöriga myndigheter som ska ansvara för genomförandet. Dessa utbildningsbevis ska, som ett minimikrav, styrka tillräckliga kunskaper i de ämnen som anges i bilaga I, vilka förvärvats av yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare antingen genom deltagande i utbildning eller på andra sätt.

Systemen för utbildningsbevis ska innefatta krav och förfaranden för utfärdande, upprätthållande och återkallande av utbildningsbevis.

3.   Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv avseende ändring av bilaga I för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.2.

Artikel 6

Krav för försäljning av bekämpningsmedel

1.   Medlemsstaterna ska se till att åtminstone de distributörer som säljer bekämpningsmedel till yrkesmässiga användare har tillräckligt med anställda som innehar ett utbildningsbevis enligt artikel 5.2. Dessa personer ska finnas tillgängliga vid försäljningen för att ge kunder tillräcklig information om användning av och säkerhetsföreskrifter för bekämpningsmedel för de berörda produkterna när det gäller människors hälsa och miljön.

2.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att inskränka försäljningen av bekämpningsmedel som är godkända för yrkesmässig användning till personer som innehar ett utbildningsbevis enligt artikel 5.2.

3.   Medlemsstaterna ska ålägga distributörer som säljer bekämpningsmedel till icke yrkesmässiga användare att lämna allmän information om riskerna med användning av bekämpningsmedel, särskilt om faror, exponering, korrekt lagring, hantering, spridning och säkert bortskaffande i enlighet med gemenskapslagstiftningen om avfall, samt om lågriskalternativ. Medlemsstaterna får kräva att bekämpningsmedelsproducenter lämnar sådan information.

4.   De åtgärder som anges i punkterna 1 och 2 ska fastställas senast den … (22).

Artikel 7

Information och medvetandehöjande åtgärder

Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att informera allmänheten samt för att stödja och främja medvetandehöjande åtgärder och allmänhetens tillgång till korrekt och balanserad information om bekämpningsmedel, särskilt när det gäller riskerna för människors hälsa, icke-målorganismer och miljön samt användning av icke-kemiska alternativ.

KAPITEL III

Utrustning för spridning av bekämpningsmedel

Artikel 8

Kontroll av utrustning i bruk

1.   Medlemsstaterna ska se till att utrustning för spridning av bekämpningsmedel i yrkesmässig användning kontrolleras med jämna mellanrum. Kontrollerna ska ske minst vart femte år fram till 2020 och därefter minst vart tredje år.

2.   Medlemsstaterna ska, senast den … (23), se till att åtminstone en kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel har genomförts. Efter denna tidsperiod får endast utrustning för spridning av bekämpningsmedel som har godkänts vid kontrollen vara i yrkesmässig användning.

Ny utrustning ska kontrolleras åtminstone en gång inom fem år efter inköpet.

3.   Genom undantag från punkterna 1 och 2 och efter en riskbedömning när det gäller människors hälsa och miljön, som även omfattar en bedömning av omfattningen av användningen av utrustningen, får medlemsstaterna

a)

tillämpa olika tidsplaner och intervall mellan kontrollerna för sådan utrustning för spridning av bekämpningsmedel som inte används för besprutning, för handhållen utrustning för spridning av bekämpningsmedel eller för ryggburna sprutor samt för annan utrustning för spridning av bekämpningsmedel som används i mycket liten omfattning, som ska anges i den nationella handlingsplan som avses i artikel 4.

Följande annan utrustning för spridning av bekämpningsmedel ska aldrig anses användas i mycket liten omfattning:

i)

Spridningsutrustning som monterats på tåg eller luftfartyg.

ii)

Sprutbommar på över 3 m, däribland sprutbommar som monterats på såningsutrustning,

b)

undanta handhållen utrustning för spridning av bekämpningsmedel eller ryggburna sprutor från kontroll.

4.   Vid kontrollerna ska det kontrolleras att utrustning för spridning av bekämpningsmedel uppfyller de relevanta krav som anges i bilaga II för att uppnå en hög nivå för skydd av människors hälsa och miljön.

Utrustning för spridning av bekämpningsmedel som uppfyller de harmoniserade standarder som utarbetas enligt artikel 18.1 ska antas uppfylla de grundläggande hälso-, säkerhets- och miljökraven.

5.   Yrkesmässiga användare ska genomföra regelbunden kalibrering och tekniska kontroller av utrustningen för spridning av bekämpningsmedel i enlighet med den lämpliga utbildning de har fått som föreskrivs i artikel 5.

6.   Medlemsstaterna ska utse de organ som är ansvariga för att genomföra kontrollsystemen och underrätta kommissionen om detta.

Varje medlemsstat ska införa godkännandesystem som gör det möjligt att bekräfta de kontroller och erkänna de bevis som utfärdats av andra medlemsstater enligt de krav som avses i punkt 4 om tidsperioden efter den senaste kontrollen som utförts i en annan medlemsstat är lika lång eller kortare än de intervall för kontroller som tillämpas i medlemsstaten.

Medlemsstaterna ska sträva efter att erkänna utbildningsbevis som har utfärdats i andra medlemsstater förutsatt att intervallen för kontroller som anges i punkt 1 respekteras.

7.   Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv avseende ändring av bilaga II för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.2.

KAPITEL IV

Särskilda metoder och användningar

Artikel 9

Flygbesprutning

1.   Medlemsstaterna ska se till att flygbesprutning är förbjuden.

2.   Genom undantag från punkt 1 får flygbesprutning tillåtas endast i särskilda fall förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

Det får inte finnas några fungerande alternativ, eller också ska det innebära klara fördelar i form av minskad påverkan på människors hälsa och miljön jämfört med markbaserad spridning av bekämpningsmedel.

b)

De bekämpningsmedel som används ska uttryckligen ha godkänts av medlemsstaten för flygbesprutning efter en särskild bedömning av riskerna i samband med flygbesprutning.

c)

Den operatör som utför flygbesprutningen ska ha ett utbildningsbevis enligt artikel 5.2. Under den övergångsperiod då system för utbildningsbevis ännu inte har införts får medlemsstaterna godta andra bevis på kompetens.

d)

Det företag som ansvarar för att tillhandahålla av flygbesprutningsutrustning ska godkännas av en myndighet som är behörig att utfärda tillstånd för utrustning och luftfartyg för flygbesprutning med bekämpningsmedel.

3.   Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som är behöriga att fastställa de särskilda villkor enligt vilka flygbesprutning får utföras och offentliggöra för vilka grödor och områden, under vilka omständigheter samt enligt vilka särskilda spridningskrav, inklusive väderförhållanden, som flygbesprutning kan tillåtas.

De behöriga myndigheterna ska ange vilka åtgärder som är nödvändiga för att varna boende och andra närvarande personer och för att skydda miljön i närheten av det besprutade området.

4.   En yrkesmässig användare som vill sprida bekämpningsmedel genom flygbesprutning ska i god tid lämna in en begäran till den behöriga myndigheten om att få sprida bekämpningsmedel genom flygbesprutning tillsammans med uppgifter som styrker att de villkor som anges i punkterna 2 och 3 är uppfyllda. Medlemsstaterna får föreskriva att en begäran som inte har besvarats inom en tidsperiod som fastställs av de behöriga myndigheterna ska betraktas som godkänd.

5.   Medlemsstaterna ska se till att de villkor som anges i punkterna 2 och 3 är uppfyllda genom lämplig övervakning.

6.   De behöriga myndigheterna ska föra register över begäran som lämnas in enligt punkt 4.

Artikel 10

Särskilda åtgärder för att skydda vattenmiljön och dricksvattnet

1.   Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda vattenmiljön och dricksvattenförsörjningen mot effekterna av bekämpningsmedel. Dessa åtgärder ska stödja och vara förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG och förordning (EG) nr …/….

2   De åtgärder som anges i punkt 1 ska omfatta följande:

a)

Att ge företräde för bekämpningsmedel som inte är klassificerade som farliga för vattenmiljön enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (24) och som inte innehåller några prioriterade farliga ämnen enligt artikel 16.3 i direktiv 2000/60/EG.

b)

Att ge företräde för den effektivaste spridningstekniken, exempelvis användning av utrustning för spridning av bekämpningsmedel med låg avdrift, särskilt för högväxande grödor som humle och de som återfinns i odlingar av frukt och vin.

c)

Att använda åtgärder som minimerar risken för förorening utanför området till följd av vindavdrift, dräneringsflöde och ytavrinning. Åtgärderna ska vid behov innefatta skapande av buffertzoner av lämplig storlek för att skydda vattenorganismer utanför målgrupperna och säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten, där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras.

d)

Att så långt det är möjligt begränsa eller, om så är lämpligt, helt undvika spridning av bekämpningsmedel på och längs vägar, järnvägslinjer, mycket genomsläppliga ytor eller annan infrastruktur nära ytvatten eller grundvatten, eller på hårdgjorda ytor med hög risk för ytavrinning till ytvatten eller avloppssystem.

Artikel 11

Minskad användning av eller minskade risker från bekämpningsmedel i särskilda områden

Medlemsstaterna ska, med beaktande av nödvändiga krav på hygien och allmän säkerhet samt den biologiska mångfalden eller resultaten av relevanta riskbedömningar, se till att användningen av bekämpningsmedel förbjuds eller begränsas eller att riskerna med sådan användning minimeras i

1)

områden som används av allmänheten eller av sårbara befolkningsgrupper, exempelvis parker, offentliga trädgårdar, sportanläggningar, skolgårdar och lekplatser,

2)

skyddade områden enligt direktiv 2000/60/EG och andra områden för vilka nödvändiga bevarandeåtgärder ska vidtas enligt bestämmelserna i direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG,

3)

nyligen behandlade områden som används av eller är tillgängliga för jordbruksarbetare.

Artikel 12

Hantering och lagring av bekämpningsmedel samt behandling av deras förpackningar och rester

1.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att följande arbetsmoment som utförs av yrkesmässiga användare, och i förekommande fall av distributörer, inte medför någon risk för människors hälsa eller för miljön:

a)

Lagring, hantering, utspädning och blandning av bekämpningsmedel före spridning.

b)

Hantering av förpackningar för och rester av bekämpningsmedel.

c)

Bortskaffande av vätskor som finns kvar i tanken efter spridning.

d)

Rengöring efter spridning av den utrustning som använts.

e)

Återvinning eller bortskaffande av rester av bekämpningsmedel och deras förpackningar i enlighet med gemenskapslagstiftningen om avfall.

2.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att undvika farliga moment i hanteringen av bekämpningsmedel som är godkända för icke yrkesmässiga användare. Åtgärderna kan innefatta användning av bekämpningsmedel med låg toxicitet, bruksklara beredningar och gränser för storlekar på behållare eller förpackningar.

3.   Medlemsstaterna ska se till att lagringsplatser för bekämpningsmedel för yrkesmässig användning utformas på ett sådant sätt att oönskade utsläpp undviks. Lokalisering, storlek och byggnadsmaterial bör ägnas särskild uppmärksamhet.

Artikel 13

Integrerat växtskydd

1.   Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel och i görligaste mån ge företräde till icke kemiska metoder och i annat fall metoder eller produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön bland de produkter som är tillgängliga för samma skadegörarproblem. Ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel inkluderar integrerat växtskydd samt ekologiskt jordbruk i enlighet med rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (25).

2.   Medlemsstaterna ska skapa eller främja skapandet av nödvändiga förutsättningar för tillämpning av integrerat växtskydd. De ska särskilt se till att yrkesmässiga användare har tillgång till information, verktyg för övervakning av skadegörare och för beslutsfattande samt till rådgivningstjänster om integrerat växtskydd.

3.   Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2013 rapportera till kommissionen om genomförandet av punkterna 1 och 2 och särskilt om huruvida de nödvändiga förutsättningarna för tillämpning av integrerat växtskydd finns.

4.   Medlemsstaterna ska i sina nationella handlingsplaner som avses i artikel 4 beskriva hur de säkerställer att de allmänna principerna om integrerat växtskydd enligt bilaga III kommer att genomföras av alla yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel senast den 1 januari 2014.

Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv avseende ändring av bilaga III för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.2.

5.   Medlemsstaterna ska införa lämpliga incitament för att uppmuntra yrkesmässiga användare att frivilligt tillämpa grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd. Myndigheter och/eller organisationer som företräder särskilda yrkesmässiga användare kan utarbeta sådana riktlinjer. Medlemsstaterna ska hänvisa till de riktlinjer som de anser är relevanta och lämpliga i sina nationella handlingsplaner i enlighet med artikel 4.

KAPITEL V

Indikatorer, rapportering och informationsutbyte

Artikel 14

Indikatorer

1.   Harmoniserade riskindikatorer ska utarbetas i enlighet med bilaga IV. Medlemsstaterna får dock fortsätta att använda befintliga nationella indikatorer eller anta andra lämpliga indikatorer utöver de harmoniserade indikatorerna.

Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv avseende ändring av bilaga IV för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.2.

2.   Medlemsstaterna ska

a)

beräkna harmoniserade riskindikatorer enligt punkt 1 genom att använda statistiska uppgifter insamlade i enlighet med förordning (EG) nr …/… tillsammans med andra relevanta uppgifter,

b)

identifiera trender för användningen av vissa verksamma ämnen,

c)

identifiera prioriteringar, som verksamma ämnen, grödor, regioner eller praxis, som kräver särskild uppmärksamhet eller god praxis som kan tjäna som exempel för att uppnå direktivets syfte att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön och för att uppmuntra utvecklingen och införandet av integrerat växtskydd och alternativa metoder eller tekniker, för att minska beroendet av bekämpningsmedel.

3.   Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och övriga medlemsstater resultaten av de utvärderingar som görs i enlighet med punkt 2.

4.   Kommissionen ska beräkna riskindikatorer på gemenskapsnivå genom att använda statistiska uppgifter insamlade i enlighet med förordning (EG) nr …/… och andra relevanta uppgifter i syfte att bedöma risktrender för användning av bekämpningsmedel.

Kommissionen ska också använda uppgifterna och informationen för att bedöma framsteg som leder till uppnåendet av målen för annan gemenskapspolitik som syftar till att minska påverkan av bekämpningsmedel på människors hälsa och på miljön.

Artikel 15

Rapportering

Kommissionen ska regelbundet lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av detta direktiv, vid behov tillsammans med förslag till ändringar.

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Artikel 16

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och ska vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den … (20) och ska utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar.

Artikel 17

Avgifter

1.   Medlemsstaterna får ta ut ersättning för de kostnader som arbete till följd av skyldigheterna enligt detta direktiv ger upphov till genom olika former av avgifter.

2.   Medlemsstaterna ska se till att de avgifter som avses i punkt 1 fastställs på ett öppet sätt och att de motsvarar den faktiska kostnaden för arbetet.

Artikel 18

Standardisering

1.   De standarder som avses i artikel 8.4 i detta direktiv ska fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (26).

Anmodan om utarbetande av dessa standarder får fastställas i samråd med den kommitté som avses i artikel 19.1.

2.   Kommissionen ska offentliggöra referenser för standarderna i Europeiska unionens officiella tidning.

3.   Om en medlemsstat eller kommissionen anser att en standard inte helt uppfyller de grundläggande krav som den omfattar, ska kommissionen eller den berörda medlemsstaten ta upp frågan och lägga fram sina argument inför den kommitté som inrättats enligt direktiv 98/34/EG. Kommittén ska lämna sitt yttrande utan dröjsmål.

Mot bakgrund av kommitténs yttrande ska kommissionen besluta att offentliggöra referenserna för den aktuella harmoniserade standarden i Europeiska unionens officiella tidning eller att inte offentliggöra dem, att offentliggöra dem med begränsning, att bibehålla de befintliga referenserna, att bibehålla dem med begränsning eller att dra tillbaka dem.

Artikel 19

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats enligt artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (27).

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 20

Utgifter

För att stödja införandet av harmoniserade åtgärder och system när det gäller hållbar användning av bekämpningsmedel, får kommissionen finansiera

1)

utarbetande av ett harmoniserat system inbegripet en lämplig databas för att samla in och lagra all information om riskindikatorer för bekämpningsmedel och för att göra denna information tillgänglig för behöriga myndigheter, andra berörda parter och allmänheten,

2)

undersökningar som behövs för att förbereda och utveckla lagstiftning, inbegripet att anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen,

3)

utarbetande av vägledning och bästa praxis för att underlätta genomförandet av detta direktiv.

Artikel 21

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den … (28).

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 22

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 23

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ….

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  EUT C 161, 13.7.2007, s. 48.

(2)  EUT C 146, 30.6.2007, s. 48.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 23 oktober 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 19 maj 2008 och rådets beslut av den … (ännu ej offentliggjort i EUT).

(4)  EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(5)  EGT L 103, 25.4.1979, s. 1.

(6)  EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.

(7)  EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

(8)  EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.

(9)  EUT L ….

(10)  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(11)  EUT L 156, 25.6.2003, s. 17.

(12)  EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

(13)  EUT L 158, 30.4.2004, s. 50. Rättad version i EUT L 229, 29.6.2004, s. 23.

(14)  EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

(15)  EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.

(16)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 20.

(17)  EUT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(18)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(19)  EUT L 123, 24.4.1998, s. 1.

(20)  Tre år efter det att detta direktiv har trätt ikraft.

(21)  Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(22)  Sex år efter det att detta direktiv har trätt ikraft.

(23)  Sju år efter det att detta direktiv har trätt ikraft.

(24)  EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

(25)  EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(26)  EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

(27)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(28)  Två år efter det att detta direktiv har trätt ikraft.


BILAGA I

Utbildningsämnen enligt artikel 5

1.

All tillämplig lagstiftning om bekämpningsmedel och deras användning.

2.

De faror och risker som är förknippade med bekämpningsmedel och hur dessa kan identifieras och kontrolleras, särskilt

a)

risker för människor (operatörer, boende, andra närvarande personer, personer som ger sig in i behandlade områden och personer som hanterar eller äter behandlade produkter) och hur faktorer som rökning förvärrar dessa risker,

b)

symptom på bekämpningsmedelsförgiftning och första hjälpen-åtgärder,

c)

risker för växter utanför målgrupperna, nyttiga insekter, vilda djur och växter, biologisk mångfald och miljön i stort.

3.

Kännedom om strategier och tekniker för integrerat växtskydd, strategier och tekniker för integrerad odling, principer för ekologiskt jordbruk och information om allmänna principer och grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd.

4.

Introduktion till jämförande bedömning på användarnivå för att hjälpa yrkesmässiga användare att göra de lämpligaste valen av bekämpningsmedel med minsta möjliga biverkningar för människors hälsa, icke-målorganismer och miljön mellan alla godkända medel för ett visst skadegörarproblem i en given situation.

5.

Åtgärder för att minimera riskerna för människor, icke-målorganismer och miljön: säkra arbetsmetoder för lagring, hantering och blandning av bekämpningsmedel samt för bortskaffande av tomma förpackningar, annat förorenat material och bekämpningsmedelsrester (även tankblandningar) i koncentrerad eller utspädd form; rekommenderat sätt att övervaka operatörens exponering (personlig skyddsutrustning).

6.

Metoder för att förbereda utrustning för spridning av bekämpningsmedel för arbete, inbegripet kalibrering, och för handhavande med minsta möjliga risker för användaren, andra personer, djur och växter utanför målgrupperna, den biologiska mångfalden och miljön.

7.

Användning och underhåll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel och särskilda spruttekniker (t.ex. lågvolymssprutning, avdriftsreducerande munstycken), mål för den tekniska kontrollen av sprutor i bruk och metoder för att förbättra sprutningskvaliteten.

8.

Nödåtgärder för att skydda människors hälsa och miljön vid oavsiktligt spill och förorening.

9.

Hälsoövervakning och anordningar för rapportering om eventuella incidenter eller misstänkta incidenter.

10.

Dokumentation av all bekämpningsmedelsanvändning i enlighet med tillämplig lagstiftning.


BILAGA II

Hälso-, säkerhets- och miljökrav i samband med kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel

Kontrollen av utrustning för spridning av bekämpningsmedel ska omfatta alla aspekter som är viktiga för att uppnå en hög nivå för skydd av människors hälsa och miljön. Full effekt av spridningen bör säkerställas genom kontroll av att utrustningens anordningar och funktioner är felfria för att garantera att följande mål uppnås.

Utrustningen för spridning av bekämpningsmedel ska fungera tillförlitligt och användas på ett korrekt sätt för det avsedda syftet som säkerställer att bekämpningsmedlet doseras och sprids på ett noggrant sätt. Utrustningen ska vara i så gott skick att den kan fyllas på och tömmas på ett betryggande, enkelt och fullständigt sätt samt förhindra läckage av bekämpningsmedel. Det ska även vara lätt att rengöra den ordentligt. Driften ska också vara säker, och den ska kunna kontrolleras och omedelbart stoppas från operatörens plats. Justeringar av utrustningen, när så är nödvändigt, ska vara enkla, noggranna och reproducerbara.

Särskild omsorg bör ägnas följande:

1.   Kraftöverföring

För att säkerställa ett fullgott skydd för operatören ska skydden för kraftuttagsaxeln och kraftintaget vara monterade och i gott skick, och alla skydd och rörliga eller roterande kraftöverföringsdelar ska fungera korrekt.

2.   Pump

Pumpkapaciteten ska vara anpassad till utrustningens behov, och pumpen ska fungera på rätt sätt så att spridningstakten blir stabil och tillförlitlig. Pumpen får inte ha något läckage.

3.   Omrörning

Anordningar för omrörning ska säkerställa en god cirkulation så att en jämn koncentration erhålls i hela volymen sprutvätska i tanken.

4.   Tank för sprutvätska

Spruttankar, inbegripet indikator för tankinnehåll, påfyllningsanordningar, silar och filter, tömnings- och rengöringsanordningar och omrörningsanordningar ska fungera på ett sådant sätt att oavsiktligt spill, ojämn koncentrationsfördelning, exponering av operatören och kvarvarande vätskevolym minimeras.

5.   Mätsystem, styr- och reglersystem

Alla anordningar för mätning, till- och frånkoppling och justering av tryck och/eller flöde ska vara rätt kalibrerade och fungera korrekt och får inte ha något läckage. Anordningar för kontroll och reglering av tryck ska vara lätta att använda under spridning. Anordningar för tryckreglering ska upprätthålla ett konstant arbetstryck vid konstant pumpvarvtal så att en jämn dosering erhålls.

6.   Slangar och ledningar

Slangar och ledningar ska vara i gott skick så att störning av vätskeflödet och oavsiktligt spill vid fel undviks. Läckor från slangar eller ledningar får inte förekomma när systemet drivs med högsta möjliga tryck.

7.   Filtrering

För att undvika turbulens och ojämnhet i spridningsbilden ska filter vara i gott skick och filtrens masktäthet ska vara anpassad till storleken på de munstycken som är monterade på sprutan. I tillämpliga fall ska systemet för indikering av stopp i filter fungera korrekt.

8.   Sprutbom (för utrustning som sprutar bekämpningsmedel med hjälp av en horisontell bom som befinner sig nära grödan eller det material som ska behandlas)

Sprutbommen ska vara i gott skick och stabil i alla riktningar. System för fixering och justering och anordningar för dämpning av oavsiktliga rörelser och anpassning till marklutning ska fungera korrekt.

9.   Munstycken

Munstycken ska fungera korrekt så att efterdropp förhindras när sprutning upphör. För att få en jämn spridningsbild får flödet från varje enskilt munstycke inte avvika märkbart från flödesuppgifterna i de tabeller som tillhandahålls av tillverkaren.

10.   Fördelning

Sprutblandningen ska fördelas jämnt i sidled och höjdled (vid spridning i högväxande grödor) över det behandlade området, om tillämpligt.

11.   Fläkt (för utrustning som sprider bekämpningsmedel med hjälp av luft)

Fläkten ska vara i gott skick och ska ge en jämn och tillförlitlig luftström.


BILAGA III

Allmänna principer för integrerat växtskydd

1.

Bland de olika till buds stående alternativen för att hindra och/eller hålla tillbaka skadegörare ska framför allt följande användas eller stödjas:

växelbruk,

användning av lämplig odlingsteknik (såsom falsk såbädd, såtidpunkter, såtäthet, insådd, reducerad jordbearbetning, gallring och direktsådd),

användning där så är lämpligt av odlingsväxter som är resistenta/tåliga samt bruksutsäde/certifierat utsäde och plantmaterial,

användning av väl avvägda metoder för gödsling, kalkning och bevattning/dränering,

förebyggande av spridning av skadegörare genom hygienåtgärder (t.ex. genom regelbunden rengöring av maskiner och utrustning),

åtgärder för att skydda viktiga nyttoorganismer och öka deras antal, t.ex. genom lämpliga växtskyddsåtgärder eller användning av ekologiska infrastrukturer på och utanför produktionsställena.

2.

Skadliga organismer ska övervakas med hjälp av lämpliga metoder och verktyg, där sådana finns att tillgå. Sådana lämpliga verktyg bör omfatta fältobservationer och vetenskapligt underbyggda system för varning, prognos och tidig diagnos, där så är möjligt, samt rådgivning av professionella rådgivare.

3.

Yrkesmässiga användare ska utifrån resultaten av övervakningen fatta beslut om huruvida och när växtskyddsåtgärder ska vidtas. Robusta och vetenskapligt välunderbyggda tröskelvärden är väsentliga för beslutsfattandet. Innan någon behandling inleds ska när så är möjligt hänsyn tas till vilka tröskelvärden för skadegörare som fastställts för regionen, de särskilda områdena, grödorna och de särskilda klimatförhållandena.

4.

Biologiska, fysiska och andra icke-kemiska metoder ska ges företräde framför kemiska metoder om de leder till tillfredsställande skadegörarbekämpning.

5.

De växtskyddsmedel som används ska vara så målspecifika som möjligt och ha minsta möjliga biverkningar för människors hälsa, icke-målorganismer och miljön.

6.

Yrkesmässiga användare ska begränsa användningen av växtskyddsmedel och andra ingrepp till vad som är nödvändigt, exempelvis genom minskade doser, minskad spridningsfrekvens eller partiell spridning och därvid ta hänsyn till att riskerna för växtligheten ska vara acceptabla och att insatserna av växtskyddsmedel inte får öka risken för att populationerna av skadliga organismer ska utveckla resistens.

7.

Om risken för resistens mot ett växtskyddsmedel är känd och när förekomsten av skadliga organismer kräver att växtskyddsmedel vid upprepade tillfällen används på någon gröda, ska tillgängliga strategier mot resistens användas, så att växtskyddsmedlen inte förlorar sin verkan. Detta kan inbegripa användning av flera olika växtskyddsmedel med olika verkningssätt.

8.

De yrkesmässiga användarna ska på grundval av dokumentationen över användningen av bekämpningsmedel och övervakningen av skadliga organismer, undersöka nyttan med de växtskyddsåtgärder som vidtas.


BILAGA IV

Harmoniserade riskindikatorer

 


RÅDETS MOTIVERING

I   INLEDNING

1.

Den 18 juli 2006 förelade kommissionen rådet ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förslaget bygger på artikel 175.1 i fördraget.

2.

Europaparlamentet antog sitt yttrande vid första behandlingen den 23 oktober 2007 (1). Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén avgav sina yttranden den 14 mars respektive den 1 februari 2007.

3.

Den 19 maj 2008 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt i enlighet med artikel 251 i fördraget.

II   SYFTEN

Genom förslaget försöker man skydda människors och djurs hälsa samt miljön mot de negativa konsekvenserna av användning av bekämpningsmedel i jordbruket och ekosystemet. Det syftar till att minska riskerna av användningen av bekämpningsmedel på ett sätt som är förenligt med ett tillräckligt växtskydd.

Det innebär bland annat följande:

upprättande av nationella handlingsplaner för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön,

information, medvetandehöjande åtgärder och utbildning för rådgivare och professionella användare av bekämpningsmedel,

konkreta krav när det gäller försäljning av bekämpningsmedel,

regelbunden kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel,

förbud mot flygbesprutning med möjlighet till undantag,

vissa särskilda åtgärder för att skydda vattenmiljön från att förorenas av bekämpningsmedel,

minskad användning av bekämpningsmedel i känsliga områden,

krav för hantering och lagring av bekämpningsmedel samt deras förpackningar och rester,

fastställande av obligatoriska standarder på gemenskapsnivå för integrerat växtskydd,

utveckla riskindikatorer för att utvärdera framsteg när det gäller användningen av bekämpningsmedel.

III   ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

1.   Allmänna iakttagelser

Rådets gemensamma ståndpunkt överensstämmer i stort sett med Europaparlamentets och kommissionens ställningstagande såtillvida som den

bekräftar syftena och de flesta arrangemang som kommissionen föreslår och som Europaparlamentet stöder,

införlivar ett stort antal ändringar som antogs vid Europaparlamentets första behandling.

Ändringarna 6, 17, 43, 49, 52, 60, 61, 62, 63, 68, 85, 93, 95, 103, 106, 112, 122, 137 och 155 införlivas fullt ut.

Ändringarna 13, 18, 29, 35, 36, 39, 42, 48, 51, 54, 59, 64, 87, 90, 114, 146 och 164 godtas till innebörden eller införlivas delvis.

Ändringarna 1, 5, 16, 22, 23, 28, 30, 32, 37, 40, 55, 57, 58, 69, 72, 77, 84, 88, 91, 96, 98, 99, 102, 104, 120, 121, 138, 139 har inte införlivats eftersom rådet delar kommissionens ståndpunkt.

Ändringarna 2–4, 7–11, 15, 19–21, 24–27, 31, 33, 44, 46, 47, 50, 53, 56, 65, 66, 70, 71, 74, 76, 78, 79, 81–83, 92, 94, 97, 100, 101, 105, 107–111, 113, 115–119, 133, 135, 141, 143, 151 och 153 som godtogs av kommissionen har inte införts i den gemensamma ståndpunkten eftersom rådet inte delar kommissionens synpunkter.

Den gemensamma ståndpunkten inkluderar också andra ändringar som Europaparlamentet inte behandlat och där ett antal farhågor som uttryckts av medlemsstaterna under förhandlingarnas lopp tas upp.

Ett antal tekniska och redaktionella ändringar infördes också för att definiera vissa bestämmelsers tillämpningsområde för att göra direktivets ordalydelse mer explicit och få den att i högre grad motsvara ordalydelsen i utkastet till förordning om utsläppande på marknaden, för att även garantera rättslig säkerhet eller öka dess överensstämmelse med andra gemenskapsintrument.

Kommissionen har godtagit den gemensamma ståndpunkt som rådet enades om.

2.   Särskilda kommentarer

Rättslig grund

Ändring 1 godtogs inte av rådet eftersom det ansåg att artikel 175.1 är den korrekta och tillräckliga rättsliga grunden.

Definitioner

Följande ändringar av det ursprungliga förslaget gjordes:

definitionen av användning ströks eftersom den ansågs onödig,

begreppen yrkesverksamhet eller kommersiell tjänst infördes i definitionen av rådgivare,

definitionerna av utrustning för spridning av bekämpningsmedel och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel slogs ihop,

definitionen av integrerat växtskydd flyttades från förslaget till en förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden till det här förslaget,

definitionerna av ytvatten och grundvatten lades till.

Ändring 29 om att införa en definition av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel införlivades i den gemensamma ståndpunkten fastän kommissionen avvisade den. Rådet utvidgade denna definition till att omfatta biocidprodukter.

Nationella handlingsplaner

Europaparlamentet och rådet samtyckte till följande inslag:

medlemsstaterna bör överväga de planerade åtgärdernas hälsomässiga effekter,

nationella handlingsplaner bör beskriva hur medlemsstaterna genomför direktivet (särskilt åtgärder till följd av artiklarna 5–14) för att minska beroendet av bekämpningsmedel,

kommissionen ska göra den information som den fått om dessa nationella handlingsplaner tillgänglig på Internet.

Rådet ansåg inte att det var lämpligt att beakta andra ändringar, till exempel fastställandet kvantitativa mål för minskad användning. Rådet föredrog att koncentrera sig på att minska risker hellre än att fastställa mål för användning.

Utbildning

Rådet har infört bestämmelser för att garantera att både grundutbildning och vidareutbildning ska erbjudas. Denna önskan delades av Europaparlamentet. Rådet godtog också ett av Europaparlamentets förslag till bilaga I om introduktion till jämförande bedömning för att hjälpa yrkesmässiga användare att göra de lämpligaste valen av bekämpningsmedel med minsta möjliga negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.

Rådet ansåg också att det var värdefullt att fastslå att utbildningen ska ta hänsyn till olika roller och ansvarsområden hos personer som hanterar bekämpningsmedel: användare, distributörer och rådgivare. Dessutom har rådet införlivat en bestämmelse där det fastställs att de system för utbildningsbevis som medlemsstaterna inrättat ska innefatta krav och förfaranden för utfärdande, upprätthållande och återkallande av utbildningsbevis.

Krav när det gäller försäljning av bekämpningsmedel

Rådet har godtagit Europaparlamentets förslag att personer som säljer bekämpningsmedel till yrkesmässiga användare ska ge råd inte bara om användningen av bekämpningsmedlet utan också om säkerhetsföreskrifter när det gäller människors hälsa och miljön.

Rådet har också lagt till kravet att distributörer som säljer bekämpningsmedel till icke yrkesmässiga användare dessutom ska informera om lågriskprodukter. Dessutom ändrade rådet denna artikel för att tillåta att den som innehar ett utbildningsbevis inte behöver vara fysiskt närvarande men ändå tillgänglig på något annat sätt. Rådet ansåg att det var nödvändigt för små detaljhandlare att få denna flexibilitet.

Information och medvetandehöjande åtgärder

Europaparlamentet har utvecklat artikel 7 avsevärt och rådet kunde inte godta alla dess förslag. Rådet har emellertid behållit kravet på att informationen till allmänheten om bekämpningsmedel bör vara korrekt och balanserad.

Kontroll av utrustning i bruk

Rådet godtog alla utom en av Europaparlamentets ändringar när det gäller kontroll av utrustning för yrkesmässig användning. Rådet liksom parlamentet ansåg att det var nödvändigt att vara mer exakt när det gäller intervallen mellan kontrollerna men har gått ett steg längre och kräver kortare intervall mellan kontrollerna från och med 2020.

Rådet ansåg emellertid att krav på kontroll av handhållen utrustning för spridning av bekämpningsmedel eller för ryggburna sprutor skulle vara oproportionerligt och införde en möjlighet att undanta dem. Rådet införde också möjligheten att efter en riskbedömning tillämpa olika tidtabeller och kontrollintervall för vissa typer av utrustning för småskalig användning.

Dessutom ansåg rådet att det var nödvändigt att kräva att yrkesmässiga användare genomför regelbunden kalibrering och tekniska kontroller av utrustningen för spridning av bekämpningsmedel.

Slutligen beslutade rådet att medlemsstaterna ska inrätta ett system för utbildningsbevis som erkänns ömsesidigt.

Flygbesprutning

Även om rådet är enigt med Europaparlamentet om den allmänna riktlinjen i denna fråga och har godkänt ändring 63 och en del av ändring 64, ansåg det att det är onödigt att införa ändringar som riskerar att skapa alltför stora administrativa bördor för behöriga myndigheter.

Rådet ändrade det ursprungliga förslaget för att ange att produkter som används måste godkännas efter en riskbedömning och att företag som genomför flygbesprutning måste godkännas samt att ge möjlighet för behöriga myndigheter att ge automatiskt godkännande av ansökningar om flygbesprutning efter det att en viss tid har förflutit.

Särskilda åtgärder för att skydda vattenmiljön

Rådet införlivade ändring 68 för att framhålla betydelsen av att skydda dricksvatten. Artikel 10 ändrades också för att ge företräde åt bekämpningsmedel som inte innehåller några prioriterade farliga ämnen.

Beträffande ändring 70 om det obligatoriska skapandet av buffertzoner ansåg rådet att det är mer lämpligt att vidga artikel 10 så att den omfattar ett bredare spektrum av minskningsåtgärder som skulle kunna sättas in när så är nödvändigt.

Minskad användning av eller minskade risker från bekämpningsmedel i särskilda områden

Texten har omformulerats för att ge medlemsstaterna valfrihet att minimera riskerna från bekämpningsmedel när de används inom dessa särskilda områden. Rådet kunde inte godta parlamentets ändringar i detta fall.

Hantering, lagring och behandling av förpackningar och rester

Rådet omformulerade texten i artikel 12.1 och 12.3 för att klargöra att de åtgärderna endast är tillämpliga på yrkesmässiga användare och, i förekommande fall, på rådgivare. Det lade även till en bestämmelse om återvinning eller bortskaffande av rester av bekämpningsmedel och förpackningar. Rådet ansåg inte parlamentets ändringar vara relevanta.

Integrerat växtskydd

Rådets och parlamentets åsikter sammanfaller i denna fråga i det stora hela. Rådet kan särskilt stödja parlamentets ändringar 85 och 122 om att införa en ny bilaga till förslaget innehållande allmänna principer för integrerat växtskydd. Det kan även samtycka till delar av ändringarna 164 och 87.

Rådet ersatte dessutom jordbruk med små insatser av bekämpningsmedel med växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel och preciserade att detta uttryck innefattar integrerat växtskydd och ekologiskt jordbruk.

Indikatorer

Rådet var enigt med kommissionen om att ändringar som innefattar användning inte är relevanta. Rådet godtog bara delvis ändring 93 och principen i ändring 95.

Kommittéförfarande

Rådet har tagit med de ändringar som innebär att vissa artiklar anpassas till det nya beslutet om kommittéförfarande (17, 52, 62, 103, 137 och 155).

IV   SLUTSATS

Rådet anser att dess gemensamma ståndpunkt utgör en väl avvägd och realistisk lösning på ett antal problem som kommissionens förslag ger uttryck för och ser fram mot en konstruktiv diskussion med Europaparlamentet så att en användbar överenskommelse kan nås om direktivet.


(1)  14183/07.


Top