52003DC0123

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET - Integrering av EGNOS-projektet med Galileoprojektet

Europeiska unionens råd har vid upprepade tillfällen betonat att man måste se till att EGNOS så långt som möjligt, optimalt eller på lämpligt sätt integreras med Galileoprojektet. [1] Det föreliggande dokumentet tar upp denna fråga. Det har utarbetats av kommissionen i nära samarbete med följande organisationer: Europeiska rymdorganisationen (ESA), Eurocontrol, EOIG [2] och IATA. Syftet är att presentera ramvillkoren för bedrivandet av EGNOS-projektet och för dess integrering med Galileoprojektet.

[1] Rådets resolution av den 5 april 2001 om Galileo (EGT C 157, 30.5.2001.); slutsatser om Galileo från rådets möte (transport och telekommunikation) den 25-26 mars 2002; slutsatser om Galileo från rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 5-6 december 2002.

[2] EOIG är en förkortning för "EGNOS Operation and Infrastructure Group" - drift- och infrastrukturgruppen för EGNOS-projektet. Gruppen består av följande organisationer: AENA ("Aeropuertos Españoles y Navegación Aérea" - spanskt organ med ansvar för flygplatser och luftfart), ANA,EP ("Aeroportos e Navegação Aérea, Empresa Pública" - portugisiskt offentligt företag med ansvar för flygplatser och luftfart), DFS ("Deutsche Flugsicherung GmbH" - tyskt offentligt företag med ansvar för flygtrafikledning), ENAV ("Ente Nazionale Assistenza Volo" - italienskt luftfartsorgan), NATS ("National Air Traffic Services Limited" - brittiskt offentligt-privat företag för flygtrafiktjänster), NMA ("Norwegian Mapping Authority" - norska statens kartverk), SWISSCONTROL - schweiziskt flygledningsorgan samt CNES ("Centre National d'Etudes Spatiales" - franskt rymdforskningscenter).

Innan vi går närmare in på hur EGNOS kan integreras i Galileo är det på sin plats att redogöra för EGNOS samt gå igenom projektets kostnader och praktiska nytta och hur det kan bidra till Galileoprojektet.

1. Redogörelse för EGNOS-projektet

1.1 Vad är EGNOS-systemet och vad består det av?

EGNOS är en förkortning som står för European Geostationary Navigation Overlay Service ("europeiskt system för navigering genom geostationär överlappning" - i praktiken ett satellitbaserat system för förbättring av GPS]). Genom EGNOS tillhandahålls alla satellitnavigeringsanvändare en navigerings- och positioneringstjänst med mycket goda prestanda - bättre än vad man idag har tillgång till i Europa. Systemet utnyttjar signalerna från de satelliter som ingår i det amerikanska GPS-systemet och det ryska GLONASS-systemet. Men till skillnad från de sistnämnda systemen är ändamålet med EGNOS rent civilt och icke-militärt. Det är uppbyggt av ett antal transpondrar installerade i geostationära satelliter, plus ett marknät bestående av 34 stationer för positionering och 4 kontrollcentraler. Alla dessa enheter är förbundna med varandra. Med den här utrustningen ökar tillförlitligheten hos de tjänster som tillhandahålls med hjälp av GPS- och GLONASS-signaler i ett geografiskt område som omfattar Europa, Atlantiska oceanen, Indiska oceanen, Sydamerika, Afrika, Mellanöstern och Centralasien. De tekniska fördelarna med EGNOS beskrivs i avsnitt 2.2 längre fram.

Med hjälp av EGNOS kan man redan idag tillhandahålla tjänster som är närapå likvärdiga med dem som Galileo kommer att kunna tillhandahålla i framtiden. Det gäller särskilt s.k. integritetsmeddelanden ("integrity messages"), som omedelbart upplyser användaren om vilka fel som kan inträffa. EGNOS-systemet är dock beroende av GPS-systemet.

1.2 Tillbakablick

Tanken på EGNOS omnämndes första gången i ett meddelande från Europeiska kommissionen av den 14 juni 1994 [3]. Europeiska unionens råd antog meddelandet i sin resolution av den 19 december 1994 om Europas bidrag till utvecklingen av ett globalt satellitnavigeringssystem [4] samt vid sitt möte den 14 mars 1995. Vid detta möte anmodade rådet kommissionen framför allt att vidta alla erforderliga åtgärder för att hyra in Inmarsat-transpondrar för EGNOS [5]. Vidare har Europaparlamentet och rådet fört in satellitnavigering i gemenskapens riktlinjer för utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet. [6]

[3] KOM(94) 248 slutlig.

[4] EGT C 379, 31.12.1994, s. 2.

[5] Rådets 1834:e möte i Bryssel den 13-14 mars 1995 om transportfrågor, punkt 11.

[6] Beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996. EGT L 228, 9.9.1996, s. 1.

1.3 Utveckling och uppbyggnad av EGNOS-systemet

Utvecklingen av EGNOS baseras på en trepartsöverenskommelse mellan Europeiska gemenskapen - företrädd av Europeiska kommissionen - Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Eurocontrol. Överenskommelsen godkändes av Europeiska unionens råd den 18 juni 1998 [7] och går ut på att

[7] Rådets beslut av den 18 juni 1998 (98/434/EG). EGT L 194, 10.7.1998, s. 15.

- Europeiska rymdorganisationen skall svara för den tekniska utvecklingen av EGNOS-systemet och driften av det för provning och teknisk validering,

- Eurocontrol skall formulera de krav som ställs av användare inom civilflyget samt validera det system som tagits fram på basis av kraven,

- Europeiska gemenskapen skall sammanställa och fastlägga kraven från samtliga användare och hjälpa till med att validera det system som tagits fram på basis av dessa krav, framför allt genom insatser inom ramen för gemenskapens transeuropeiska nät och dess verksamhet inom forskning och utveckling. Gemenskapen skall också sörja för uppbyggnaden av EGNOS-systemet genom att vidta alla erforderliga åtgärder, framför allt inhyrning av transpondrar för geostationära satelliter.

De tre parterna har sålunda inför varandra förpliktat sig att konstruera, utveckla och bygga upp EGNOS tills man genomfört en första driftfas, där man skall använda minst två geostationära navigeringstranspondrar. Överenskommelsen omfattar inte nästa fas, som under ett antal år bör löpa parallellt med Galileos inledande driftfas och integreras med Galileoprojektet.

1.4 EGNOS-systemets roll i Europeiska unionens politik inom området satellitnavigering

EGNOS är det första steget - benämnt GNSS 1 - i Europeiska unionens politik beträffande det globala satellitnavigeringssystemet (Global Navigation Satellite System, GNSS). Det andra steget, GNSS 2, utgörs av Galileoprojektet och uppskjutning av en ny serie navigeringssatelliter. EGNOS torde vara i full drift år 2004.

På sikt kan man tänka sig ett dubbelt system med å ena sidan GPS förbättrat med hjälp av EGNOS och å andra sidan Galileo. De två systemen skulle vara helt driftskompatibla och tillhandahålla sådana data att de skulle komplettera varandra. En sådan dubbelverkan skulle vara till stor nytta, eftersom den ytterligare skulle öka tillförlitligheten hos de tjänster som satellitnavigeringssystemen tillhandahåller. Alternativet med ett dubbelt system måste emellertid utredas längre fram beroende på hur Galileoprojektet utvecklas under de kommande två åren.

1.5 EGNOS-systemets ställning bland övriga satellitnavigeringssystem i världen

Den teknik som används i EGNOS uppfyller de tekniska standarder som fastlagts på det internationella planet av ICAO ("International Civil Aviation Organisation" - Internationella civila luftfartsorganisationen) och IMO ("International Maritime Organisation" - Internationella sjöfartsorganisationen).

EGNOS utgör också Europas bidrag till det internationella satellitnavigeringssystem som utvecklats av ICAO och som bygger på en teknisk lösning med ett rymdbaserat system för förstärkning av radionavigeringssignaler ("Space-Based Augmentation System", SBAS). När det är i full drift i april 2004, kommer EGNOS att utgöra ett viktigt regionalt inslag i detta system, som tack vare ett vittomfattande nät kommer att täcka hela världen och som syftar till att förbättra satellitnavigeringssignalerna så att de tillgodoser de krav på tillförlitlighet som ställs av vissa kategorier av användare. De system som detta nät består av och som bygger på SBAS-teknik är EGNOS i Europa, WAAS ("Wide Area Augmentation System") i Förenta staterna samt MSAS ("Multi Satellite Augmentation system") i Japan och Fjärran östern.

>Hänvisning till>

Det bör framhållas att EGNOS täckning kan utsträckas utanför Europa till att omfatta regioner som Sydamerika, Indien, Afrika etc., om markstationsnätet byggs ut tillräckligt.

1.6 Finansieringen av EGNOS-projektet fram till driftfasen

EGNOS är ett av de projekt som valts ut för TEN-programmet (de transeuropeiska näten). Genom TEN-programmet finansierar Europeiska gemenskapen EGNOS-projektet med ett belopp på 116,4 milj. euro, vilket utgör omkring en tredjedel av totalkostnaden för projektet. Genom EGNOS har man banat väg för gemenskapens finansiering av nästa globala satellitnavigeringssystem (Galileo), och man har i beräkningen redan tagit med de nya prioriteringar som flyg- och rymdsektorerna fått i sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling (2002-2006). Utöver Europeiska gemenskapens och Europeiska rymdorganisationens ekonomiska bidrag har den offentliga sektorn och de medlemsföretag i EOIG som är verksamma inom civilflyget bidragit med omkring 100 milj. euro för utvecklingen av EGNOS.

Tabell över gemenskapens bidrag till EGNOS-projektet

>Plats för tabell>

2. EGNOS-projektet - kostnader och nytta

2.1 Kostnaderna för EGNOS

Den sammanlagda kostnaden för utvecklingen och uppbyggnaden av EGNOS-systemet - i den färdiga form som det skall levereras i av Europeiska rymdorganisationen i april 2004 - uppgår till 310 milj. euro. [8]

[8] Källa: rapport från PricewaterhouseCoopers - fas 2 - januari 2003.

Driftskostnaderna under den följande fasen kommer att uppgå till omkring 33 milj. euro per år [9], vilket motsvarar omkring 15 % av den totala årliga driftskostnaden för Galileo.

[9] Inklusive kostnader för drift, underhåll och hyra av transpondrar. Källa: rapport från PricewaterhouseCoopers - fas 2 - januari 2003.

För tekniskt godkännande av EGNOS, utveckling av speciella tillämpningar och marknadsföring blir kostnaden sammanlagt 14,4 milj. euro.

I dessa kostnader ingår basdriften av EGNOS-systemet och det tekniska godkännandet av systemet för samtliga transportsätt.

Tabell över gemenskapens bidrag till EGNOS-projektet under dess olika faser

Projektfas // Bidrag från gemenskapen

(milj. euro)

Utveckling och uppbyggnad // 116,4

Integrering av EGNOS med Galileo (2004-2008) // „ 33 per år för 2004, 2005, 2006 och preliminärt för 2007

Nedanstående tabell ger en översikt av gemenskapens ekonomiska bidrag till Galileoprojektet.

Tabell över gemenskapens bidrag till Galileoprojektet under dess olika faser

>Plats för tabell>

2.2 Nyttan med EGNOS

Bland de olika nyttoaspekterna hos EGNOS måste man skilja mellan dem som har generell karaktär och dem som rör enskilda verksamhetsområden. EGNOS betydelse för Galileo behandlas i avsnitt 3 längre fram.

a) Generella nyttoaspekter

EGNOS utgör ett framsteg både tekniskt och politiskt.

i) Tekniskt

En av de stora förtjänsterna med EGNOS-projektet är att det har gett Europeiska unionen möjlighet att bygga upp teknisk kapacitet och know-how inom den spetsteknik som satellitnavigering utgör.

Sedan oktober 2002 har man med den infrastruktur som tagits fram för EGNOS lyckats täcka in hela Europa och Medelhavsområdet vid test i "provbänken" EGNOS System Test Bed (ESTB). Med start år 2004 kommer EGNOS att sända ut den första europeiska driftsklara signalen för satellitnavigering. Det kommer att förbättra de tjänster som GPS- och GLONASS-systemen tillhandahåller genom att deras tillförlitlighet ökar högst avsevärt för alla kategorier av användare. EGNOS-signalerna kommer att i hela Europa vara tillgängliga som en öppen tjänst, dvs. en tjänst som utan några tekniska eller ekonomiska begränsningar tillhandahålls alla som har en mottagare. Det är viktigt att påpeka att EGNOS kommer att kunna användas av alla. På världsmarknaden finns redan mottagare avsedda för den breda allmänheten med möjlighet att ta in signaler som bygger på SBAS-teknik.

EGNOS innebär att Europa kan tillhandahålla satellitnavigeringstjänster som är mycket bättre än de som signalerna från GPS-systemet ensamt presterar idag. Jämfört med GPS-systemet ensamt innebär EGNOS ett stort plus:

- Man får bättre positionsnoggrannhet och ökar tillförlitlighet hos de data som sänds ut för positioneringen, eftersom EGNOS sänder ut signaler som kompletterar GPS-signalerna. EGNOS signaler kommer från tre olika geostationära satelliter. [10]

[10] Dessa egenskaper är särskilt viktiga för yrkesmässiga tillämpningar. Inom civilflyget kräver satellitnavigeringen användning av s.k. FDI- och RAIM-algoritmer. FDI används för avbrottsdetektering ("Fault Detection and Identification" - feldetektering och isolering) och RAIM för övervakning av tillförlitligheten ("Receiver Autonomous Integrity Monitoring" - en i förhållande till mottagaren självständig övervakning av signaltillförlitligheten). Algoritmerna kräver kontinuerlig mottagning av signaler från minst sex satelliter.

- Man har möjlighet att få bättre mottagning på vissa platser, eftersom systemet använder sig av fler satelliter.

- Användaren får inom sex sekunder information om systemets tillförlitlighet i form av ett s.k. integritetsmeddelande när kvaliteten på de mottagna signalerna inte klarar vissa gränsvärden.

Dessutom sänder EGNOS ut en universaltidssignal ("Universal Time Coordinated", UTC).

Den tekniska tillförlitligheten och säkerheten hos EGNOS-systemet innebär att det för en del tjänster vore tänkbart att införa en rättsligt bindande garanti avseende tillgänglighet, avbrottsfri drift och tillförlitlighet. [11] Tillförlitligheten och säkerheten gör det också möjligt att t.ex. utnyttja EGNOS inom civilflyget i Europa under alla skeden av en flygning - från start till landning - och för alla möjliga tillämpningar till lands och till sjöss. Även om EGNOS-systemet i första hand är avsett för s.k. livskritiska tillämpningar [12], kommer det också att vara av intresse för kommersiella tjänster och mer vardagsnära tillämpningar av satellitnavigering. I kraft av de faktiska förhållandena är EGNOS självskriven att bli måttstock i Europa i fråga om kvalitet och tillförlitlighet för satellitnavigering och utgöra den första etappen på vägen mot de tjänster som längre fram kommer att tillhandahållas av Galileo.

[11] Denna avtalsbaserade garanti omfattar dock inte tillgången till signaler från GPS- och GLONASS-systemen, som befinner sig utom EGNOS-operatörens kontroll. Garantin är således begränsad till kvaliteten hos den tjänst som tillhandahålls direkt av EGNOS-systemet, dvs. förbättring av kvaliteten på GPS- och GLONASS-signalerna och utsändande av integritetsmeddelanden.

[12] Med livskritiska (vitala) tillämpningar menas tjänster som har mycket hög kvalitet och tillförlitlighet och som används när mänskligt liv står på spel, som t.ex. inom flyget och sjöfarten.

Den här utvecklingen kommer att stärkas av det faktum att EGNOS är kompatibelt med liknande system som redan är i bruk i Förenta staterna och Kanada och som snart kommer att vara det i Japan, Indien och Kina. Som redan nämnts har ICAO [13] och IMO [14] erkänt den teknik som utnyttjas i EGNOS som internationell standard.

[13] EGNOS är redan nu erkänt av ICAO, som har tagit med systemet i sin förteckning över certifierade navigationshjälpmedel (se bilaga 10 till den internationella civila luftfartskonventionen, band 1).

[14] EGNOS erkändes som ett navigationssystem vid det 76:e mötet med IMO:s säkerhetskommitté.

ii) Politiskt

EGNOS innebär även politiska fördelar. När EGNOS-projektet har genomförts kommer - som tidigare nämnts - den första fasen (GNSS 1) av den europeiska politiken beträffande ett globalt system för satellitnavigering att vara slutförd, såsom denna politik är fastlagd i rådets beslut nr 98/434/EG av den 18 juni 1998.

Vidare kommer Europeiska unionens nya medlemsstater att dra nytta av EGNOS-systemets tjänster, eftersom systemet täcker territorierna i alla de kandidatländer som ingår i utvidgningen. Det faktum att Europeiska unionens politik för satellitnavigering utvidgas till att omfatta hela det geografiska Europa kommer att underlätta lanseringen av Galileo på marknaderna i de tredje länder som redan är intresserade av att delta aktivt i projektet.

Dessutom kommer de livskritiska tjänster som EGNOS tillhandahåller att efterfrågas starkt av många utvecklingsländer, som hittills haft mycket begränsad infrastruktur inom detta område. Europeiska unionen skulle kunna hjälpa dem att bygga upp den. Om man utsträckte mottagningsområdet skulle EGNOS också kunna betjäna regioner bortom Europa och Medelhavsområdet.

Slutligen kan nämnas, att samtidigt som EGNOS-systemet huvudsakligen bygger på användning av GPS-signaler är det även konstruerat för att utnyttja signaler från GLONASS-systemet. EGNOS är därför ett resultat av samarbete med Förenta staterna och Ryssland.

b) Nytta för olika verksamhetsområden

Med hänsyn både till satellitnavigeringens växande betydelse för den framtida flygtrafikledningen och till flygbranschens direkta medverkan i utvecklingen av EGNOS, är det nödvändigt att skilja den nytta civilflyget har av EGNOS från den nytta andra delar av näringsliv och samhälle har av systemet.

i) Civilflyget

Civilflyget har ända från början varit pådrivande när det gäller att utnyttja satellitnavigering. Det var också inom civilflyget som man var först med att investera i denna nya teknik.

I framtiden kommer flygnavigeringen i hela världen huvudsakligen att bygga på satellitteknik. Genom EGNOS kan Europeiska unionens flygbolag närmare lära känna den nya tekniken och på så sätt skaffa sig en bra position gentemot sina konkurrenter i avvaktan på införandet av tekniken i stor skala. Airbus Industrie liksom en rad flygbolag har för övrigt redan påbörjat arbetet med att utrusta sina flygplan med EGNOS-utrustning.

Med hjälp av EGNOS skulle man också kunna förbättra driftsförhållandena för de europeiska flygbolagen. Det är emellertid svårt att kvantifiera EGNOS positiva effekter för miljön vid olika flygplatser eller de fördelar som skulle uppnås genom ökad säkerhet under alla de flygfaser för vilka det finns få eller inga hjälpmedel för flygledning. Under alla omständigheter passar EGNOS helt och hållet in i ICAO:s politik som syftar till att i betydande omfattning använda satellitnavigering för flygledning under alla flygfaser och - som sista steg - avskaffa den markbaserade flygtrafikledningen (se fotnot 13).

Sist men inte minst kommer EGNOS att bidra till att bekämpa de bullerstörningar som drabbar dem som bor i närheten av flygplatser. Det skall ske genom införande av nya start- och landningsrutiner, som innebär överflygning av mindre tätbefolkade områden omkring flygplatser.

ii) Övriga verksamhetsområden

Under flera år hävdade en del av dem som bevakade EGNOS-projektet att det skulle resultera i ett system som främst var avsett för civilflyget. Men av reaktionerna från en rad kategorier av användare framgår det nu klart att EGNOS är av intresse även för många andra verksamhetsområden. Civilflyget har varit det område som varit mest involverat i utvecklingen av EGNOS - helt enkelt på grund av de rigorösa rutiner och föreskrifter som tillämpas inom denna avancerade verksamhet.

Precis som i fallet med Galileo sträcker sig EGNOS-systemets tillämpningar långt utöver transportsektorn. Här är främst två användarkategorier aktuella: de som har intresse av kommersiella tjänster med en rättsligt bindande tillförlitlighetsgaranti och de som är inriktade på livskritiska tjänster. EGNOS är ett avgörande steg i riktning mot ett införande av en omfattande mängd kommersiella och livskritiska tjänster baserade på satellitnavigeringsteknik.

Följande verksamhetsområden kommer att ha särskilt stor nytta av EGNOS:

- Ut- och insjöfart. Här skulle man kunna använda sig av informationen från EGNOS till utveckling av nya informations- och trafikledningssystem för farleder och hamnar. Utöver detta håller IMO på att införa automatisk identifiering (AIS) för handelssjöfarten. Tillförlitliga uppgifter om fartygs positioner och rörelser kommer att vara av stor betydelse för EGNOS-systemets tillämpningar, och längre fram för Galileosystemets.

- Järnvägar. Civilflygets användning av livskritiska tjänster baserade på EGNOS kan fungera som drivkraft för införandet av motsvarande tjänster inom järnvägstrafiken. Att det finns tillgång till system med redan bevisad tillförlitlighet är nämligen avgörande när det gäller att införa säkerhetstekniska förändringar inom järnvägen.

- Vägtrafik. De nuvarande trafikledningssystemen bygger på ett marknät av antenner och direktmottagning av GPS-signaler. I dessa system kommer man därför att dra nytta av de bättre mottagningsmöjligheter och i synnerhet den tillförlitlighet som EGNOS erbjuder. Det kommer framför att gälla sådan utrustning för uttag av vägavgifter som redan bygger på GPS-teknik, eftersom EGNOS i hög grad kommer att minska riskerna för feldebiteringar.

- Jordbruket. I Europa och Förenta staterna använder lantbrukarna redan system som är likvärdiga med EGNOS. Europas lantbrukare kommer att utnyttja EGNOS för att utveckla precisionsodling, framförallt genom bättre hantering av gödsel och bekämpningsmedel, något som ger besparingar och gör det möjligt att kontrollera efterlevnaden av gemenskapens bestämmelser.

- Synkroniserade nät. EGNOS kommer att visa sig ha stor nytta för användare av synkroniserade nät - t.ex. banker och eldistributörer - vilka ställer krav på ytterst exakt tidmätning och för vilka tillförlitligheten hos GPS-systemets tidssignal har stor betydelse. EGNOS-systemets integritetsmeddelanden kommer att garantera att dessa användare får den tillförlitlighet de kräver.

Slutligen bör det framhållas att merparten av de tillämpningar för vilka användning av EGNOS har betydande fördelar hänför sig till den offentliga sektorn, och det leder till makroekonomiska förtjänster till gagn för samhället som helhet. Det är inte förvånande, eftersom EGNOS-systemet framför allt kännetecknas av att det skall åstadkomma bättre säkerhet för användning av GPS- och GLONASS-systemen, och säkerhet är en mycket angelägen fråga för den offentliga sektorn.

3. Hur kan EGNOS bidra till Galileo?

EGNOS erbjuder den första europeiska satellignavigeringstjänsten i Europa och innebär därför stort steg framåt för utvecklingen av denna teknik i Europa. Genom EGNOS har Europas näringsliv fått möjlighet att skaffa sig ökad kunskap om den teknik som krävs, framförallt för de livskritiska tjänsterna som kommer att kunna ge Galileo en särställning i förhållande till GPS. Den know-how som samlats inom EGNOS-projektet, på såväl det tekniska som organisatoriska planet, har gjort att Europa kunnat skaffa sig en bra startposition för att ge sig in i det ambitiösa Galileoprojektet. De flesta av de hundratals europeiska ingenjörer som har arbetat med EGNOS deltar också aktivt i Galileoprojektet. De erfarenheter som vunnits under EGNOS-projektets validerings- och driftfaser kommer också att vara till stor nytta för genomförandet av Galileoprojektet.

EGNOS bidrar i betydande grad till att Galileo kommer att bli en framgång.

3.1 EGNOS som föregångare till Galileo

EGNOS kommer i hög grad att innebära ett ökat förtroende hos innehavare av satellitsignalmottagare för att den europeiska politiken på satellitnavigeringsområdet är välgrundad och trovärdig, en politik som för övrigt överensstämmer med den politik och de normer som är förhärskande på det internationella planet.

De tjänster som EGNOS erbjuder fyller en roll som föregångare till de kommande tillämpningarna av Galileo. Tack vare EGNOS deltar Europa numera som fullvärdig part i utformningen av världspolitiken inom området satellitnavigering. I de flesta delar av världen kan man tack vare EGNOS övertyga länder, som är intresserade av att införa ny teknik, om fördelarna med satellitnavigeringssystem som utsänder integritetsmeddelanden. EGNOS är redan nu ett exempel på ett sådant system, och Galileo kommer att tillhandahålla tjänsten med integritetsmeddelanden i världsomfattande skala. Genom att EGNOS redan idag gör det möjligt att bedriva en konkret politik för internationellt samarbete inom området satellitnavigering banas vägen för ett positivt internationellt mottagande av Galileo i framtiden.

3.2 EGNOS underlättar idrifttagandet av Galileo

De erfarenheter som vunnits under EGNOS-projektets validerings- och driftfaser, samt i samband med dess tekniska godkännande, kommer att vara ovärderliga för konstruktionsarbetet, utvecklingen, valideringen, driften och det tekniska godkännandet av Galileo.

För att rutiner, material och standarder skall kunna godkännas och certifieras för satellitnavigering inom vissa verksamhetsområden - framför allt livskritiska tjänster - krävs perioder av föregående studier och undersökningar, som ofta är långvariga med hänsyn till att det rör sig om mycket känsliga verksamheter där ingen felmarginal tolereras.

Genom de förfaranden för tekniskt godkännande som genomförs för EGNOS-systemets tjänster kommer man att kunna börja använda Galileosystemet inom planerad tid och så snart det har tagits i drift. Utan EGNOS skulle Galileo komma att drabbas av förseningar. Inget satellitnavigeringssystem har hittills genomgått ett förfarande för tekniskt godkännande. EGNOS är det första hjälpmedel som gör att användare i Europa - och därefter i hela världen - kan certifiera sådana system. Det beror på att EGNOS erbjuder en tjänstekvalitet som uppfyller minimikraven inom de områden där användningen av systemet gör att certifiering är föreskriven.

Dessa förfaranden, där betoningen ligger på en serie tester i realtid av att systemet uppfyller fastställda krav och tester av tillförlitligheten, är rigorösa och tidskrävande, och de tar minst ett till två år att genomföra. Med hjälp av EGNOS, vars egenskaper i fråga om livskritiska tjänster ligger mycket nära egenskaperna hos det kommande Galileosystemet, kan man inleda, och i de flesta fall även avsluta, de erforderliga förfarandena för tekniskt godkännande. Galileosystemets framtida tjänster kommer därför att kunna användas så fort systemet är driftsklart år 2008, och inom områden som t.ex. luftfart och sjöfart behöver man inte vänta mer än ett eller två år ytterligare, dvs. till 2009 eller 2010, innan tjänsterna kan användas. Det faktum att Galileosystemets tjänster kan börja användas redan från det första år som systemet tagits i drift (2008) kommer att leda till kostnadsbesparingar för driften, som ensamma skulle motsvara över fem års driftskostnader för EGNOS. Nuvärdet netto av dessa kostnadsbesparingar för driften kan uppskattas till 166 milj. euro fram till slutet av 2020, samtidigt som fem års driftskostnader för EGNOS uppgår till omkring 165 milj. euro (i 2002 års priser) [15].

[15] Källa: rapport från PricewaterhouseCoopers - fas 2 - januari 2003.

Siffrorna visar hur stor betydelse det har att EGNOS snabbt tas i drift redan från och med 2004.

Uppskattning av de årliga intäkterna från Galileo (milj. euro i nominellt penningvärde)

>Hänvisning till>

3.3 EGNOS innebär direkta inbesparingar av driftskostnader

En undersökning av de olika alternativen för integreringen av EGNOS med Galileo visar att den kommer att leda till inbesparade driftskostnader för Galileo, oberoende av vilket alternativ som väljs.

De årliga driftskostnaderna för Galileo uppskattas till 140 milj. euro [16] och för EGNOS till 33 milj. euro. Integreringen skulle kunna leda till kostnadsbesparingar på upp till 9 % av de kombinerade driftskostnaderna, dvs. 15,1 milj. euro per år om de två systemen fortsätter att drivas oberoende av varandra. Om driften av de två systemen integreras helt kan upp till 12 % eller 21,8 milj. euro per år av driftskostnaderna sparas in. [17]

[16] Till dessa driftskostnader kommer kostnader för systemunderhåll som uppskattas till 80 milj. euro per år.

[17] Källa: rapport från PricewaterhouseCoopers - fas 2 - januari 2003.

Besparingarna beror framför allt på

- att den tekniska infrastrukturen används gemensamt,

- att man får ökad kunskap om utveckling av systemet och dess drift,

- att det europeiska systemet har kommit in tidigt på marknaden och spritt sig snabbt,

- att EGNOS och Galileo tillhandahåller kompletterande tjänster som inte konkurrerar med varandra,

- att näten för distribution och användarsupport används gemensamt.

Slutligen kommer de erfarenheter som vunnits genom EGNOS och dess integrering med Galileo att resultera i en bättre kontroll över kostnaderna för Galileoprojektet, en minskning av en del tekniska risker i projektet samt större chanser till framgång.

3.4 Med hjälp av EGNOS kan man kartlägga marknaden och positionera sig på den

Mer än 85 % av de ekonomiska effekterna av Galileoprojektet kommer att vara knutna till utveckling av tjänster och försäljning av mottagare.

Med tillkomsten av EGNOS får Europeiska unionen ett unikt tillfälle dels att redan nu skapa sig en position på världsmarknaden för satellitnavigering, dels att göra så att europeisk teknik kan tillgodose den europeiska marknaden. 22 länder i Europa kommer inom kort att ha EGNOS-utrustning. Det kommer att göra det mycket lättare för Galileo att komma in på dessa marknader och - genom att erbjuda bättre tjänster - överta den goodwill som redan skapats genom EGNOS. Missar man tåget kommer potentiella utländska konkurrenter till Galileo och EGNOS - som t.ex. WAAS-systemet, EGNOS motsvarighet i Nordamerika - inte att försitta tillfället att - innan Galileo tas i bruk - invadera den europeiska marknaden och världsmarknaden för satellitbaserad högprecisionsnavigering och införa sin egen standard.

För att understödja den europeiska tekniken kan man använda sig av EGNOS och omedelbart inleda demonstrationsaktiviteter i de flesta delar av världen. Genom demonstrationerna skulle man visa på de möjligheter som ett förbättrat satellitnavigeringssystem kan erbjuda användarna i ett visst geografiskt område. Demonstrationerna skulle också ge en utmärkt bild av vad Europeiska unionen förmår prestera inom det aktuella området och underlätta den kommande lanseringen av Galileo på världsmarknaden. En hel rad tredje länder - som t.ex. Kina, Israel, Sydkorea, Australien och de viktigaste staterna i Afrika, Medelhavsområdet och Latinamerika - har redan bett att få systemet demonstrerat och testat. Sådana uppvisningar i olika delar av världen har mycket stor politisk betydelse, eftersom de utgör ett konkret stöd till införandet av ny teknik i utvecklingsländer, framför allt i Afrika söder om Sahara. Eftersom det rör sig om en teknik med stor betydelse för framtiden passar den in i ramen för den europeiska politiken för utvecklingsbistånd.

3.5 EGNOS ger möjlighet till kompatibilitet med GPS

Genom att EGNOS förbättrar kvaliteten på GPS-signalerna blir det lättare att uppnå driftskompatibilitet mellan det framtida Galileosystemet och det nuvarande GPS-systemet. På det sättet uppfylls samtidigt de framtida användarnas krav på fullständig förenlighet mellan de två systemen.

3.6 EGNOS främjar utvecklingsarbetet i näringslivet

Den offentliga sektorns fortlöpande stöd av EGNOS innebär automatiskt ett ökat förtroende hos de privata investerarna för Europeiska unionens politiska vilja att utveckla satellitnavigeringsteknik. Därigenom uppmuntras också den privata sektorns finansiella deltagande, inte bara i EGNOS, utan också i Galileoprojektet och dess kommersiella tillämpningar.

Slutligen kan man med hjälp av EGNOS redan nu göra "varumärket" Galileo känt på satellitnavigeringsmarknaden. Den effekten skulle bli ännu större ifall EGNOS längre fram skulle ges en ny beteckning i form av en förkortning där namnet Galileo skulle ingå som en del. En sådan åtgärd skulle bara göra det ännu lättare för Galileo att komma in på marknaden.

4. Former för integrerering av EGNOS med Galileo

När det gäller framtiden för EGNOS är i första hand tre alternativ möjliga: 1) stopp av de offentliga bidragen till EGNOS-projektet, 2) fullständig åtskillnad mellan EGNOS och Galileos verksamheter, som alltså skall bedrivas självständigt i förhållande till varandra, samt 3) fullständig integrering av EGNOS med Galileo.

De tre alternativen behandlas i tur och ordning nedan utan att det innebär något ställningstagande i fråga om Europeiska rymdorganisationens och Eurocontrols rättigheter. Under alla omständigheter kommer dessa två organisationer att knytas till driften av EGNOS.

4.1 Andra alternativ än fullständig integrering

a) Stopp av de offentliga bidragen till EGNOS-projektet

Ett upphörande av de offentliga bidragen till EGNOS skulle sätta punkt för projektet och omöjliggöra varje slags utnyttjande av systemet. Utan offentligt stöd vore det nämligen högst osannolikt att man skulle hitta en privat investerare som skulle vilja fortsätta att driva projektet. Det beror på att den största nyttan med EGNOS ligger på det makroekonomiska planet och på att driften av systemet enligt gjorda undersökningar skapar få inkomstkällor.

Ett avbrytande av EGNOS-projektet skulle medföra svåra konsekvenser. Framför allt skulle man utan EGNOS inte kunna åstadkomma ett snabbt tekniskt godkännande av europeisk know-how för de nya tjänster som skall tillhandahållas genom satellitnavigering, där de kommersiella och livskritiska tjänsterna är särskilt viktiga. Alla kostnader för detta tekniska godkännande skulle belasta Galileoprojektet och därigenom försena dess inträde på marknaden. Möjligheterna att exportera europeisk satellitnavigeringsteknik skulle också äventyras om EGNOS inte skulle användas i Europa.

Ett avbrytande av EGNOS-projektet skulle först och främst leda till att det under flera år inte skulle finnas någon europeisk satellitnavigeringstjänst och till att hela marknaden skulle domineras av teknik från Amerika och Sydostasien, även beträffande de kommande Galileomottagarna. Riskerna med Galileoprojektet skulle öka, och de utländska företag som är verksamma inom satellitnavigering skulle få större makt. Därigenom vore det i praktiken uteslutet med ett europeiskt deltagande i SBAS-tekniken, som godkänts av ICAO. Europamarknaden skulle på så sätt stå vidöppen för lansering av icke-europeiska system - t.ex. det amerikanska WAAS-systemet - och motsvarande standarder. I det fallet är det också mycket sannolikt att de europeiska användarna skulle bli tvungna att bära åtminstone en del av kostnaderna för en sådan marknadslansering. Med tanke på det kommersiella handikapp som Galileo skulle drabbas av i slutänden, är detta hot ensamt tillräckligt för att motivera ett fortsatt bedrivande av EGNOS-projektet.

Slutligen skulle ett avbrytande av EGNOS-projektet i slutet av den utvecklingsfas som Europeiska rymdorganisationen nu bedriver innebära att Europa skulle ha lagt ned runt 300 milj. euro på att utveckla ett system som aldrig lämnade ritbordet och försöksstadiet.

b) Fullständig åtskillnad mellan EGNOS och Galileos verksamheter

Det är teoretiskt möjligt att driva de två systemen EGNOS och Galileo självständigt i förhållande till varandra, men det skulle strida mot idén om enhetlighet i den europeiska politik för satellitnavigering som Europeiska unionen driver [18]. Enligt åtskillnadsscenariot skulle EGNOS och Galileo vara två system som befann sig i okontrollerad konkurrens med varandra inom samma marknadssegment. Det skulle leda till fördubblade kostnader, och Galileo skulle inte fullt ut kunna dra nytta av de synergieffekter som en fullständig integrering skulle ge.

[18] Rådets resolution av den 5 april 2001 om Galileo (EGT C 157, 30.5.2001); slutsatser om Galileo från rådets möte (transport och telekommunikation) den 25-26 mars 2002; slutsatser om Galileo från rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 5-6 december 2002.

4.2 Fullständig integrering av EGNOS med Galileo

Man måste skilja mellan tekniska och organisatoriska aspekter vid en fullständig integrering av EGNOS med Galileo.

a) Tekniska aspekter

En integrering av EGNOS med Galileo är tekniskt sett inte speciellt svår att genomföra.

I det allra tidigaste skedet av arbetet med satellitnavigering i Europa var avsikten att GNSS 2-fasen, dvs. Galileoprojektet, skulle vara kompatibel med EGNOS, som utgör GNSS 1-fasen. För de europeiska användarna innebär en integrering av EGNOS med Galileo alltså helt enkelt att de får tillgång till en tjänst av hög kvalitet genom samtidigt mottagning av signaler från både Galileo- och GPS-satelliter.

När det gäller utrustningen kan EGNOS infrastruktur - t.ex. stationer och kommunikationsförbindelser - användas även för Galileo. Dessutom har arbetet med att ta fram dataprogrammen för EGNOS integritetsmeddelanden inneburit att man skaffat sig know-how i Europa, som kommer att utnyttjas i Galileoprojektet för att bygga upp ett system av hög kvalitet och för att sänka utvecklingskostnaderna.

Rent praktiskt förutsätter en fungerande integrering av EGNOS med Galileo att det tekniska godkännandet och idrifttagandet av EGNOS har slutförts för alla aktuella transportsätt. Här måste man uppmuntra tjänsteleverantörerna inom alla tänkbara användningsområden för EGNOS, framför allt civilflyget, att skyndsamt vidta alla åtgärder som krävs för införandet av satellitnavigering i Europa. Som tidigare påpekats i avsnitt 3 är detta en absolut nödvändig förutsättning för att de kommande Galileotjänsterna skall nå framgång.

Sett ur en mer kommersiell synvinkel kan, som redan tidigare framhållits, EGNOS användas till att på ort och ställe demonstrera de möjligheter som europeisk satellitnavigeringsteknik med högsta precision och tillförlitlighet erbjuder. Tack vare EGNOS kommer man i länder, där det ännu saknas erfarenhet av denna teknik, att bli medveten om betydelsen av satellitnavigering så att man sedan kan medverka till att Galileotjänsterna utnyttjas i respektive länder. Genom att utnyttja EGNOS för att i hela världen visa upp de möjligheter som satellitnavigeringen erbjuder kommer man överallt att fästa uppmärksamheten på värdet av Galileoprojektet.

b) Organisatoriska aspekter

En integrering av administrationen av EGNOS- och Galileoprojekten i en enda organisation framstår som den lösning som leder till den bästa samordningen, vare sig man ser det på kort eller lång sikt.

i) På kort sikt

EGNOS måste drivas så att systemet kan testas i stor skala av ett betydande antal användare, också från andra områden än civilflyget. Avsikten är också att sörja för en fortlöpande förbättring av systemet i takt med den tekniska utvecklingen av GPS och mottagarnas konstruktion. Om EGNOS skall kunna vara i drift fr.o.m. 2004 tycks det vara nödvändigt att under innevarande år inrätta ett organ för driften och utse en lämplig operatör och därigenom garantera att systemet kommer att fungera optimalt. Drift reglerad genom ett koncessionsavtal tycks vara den mest kostnadseffektiva lösningen för utnyttjandet av de disponibla budgetmedlen, och på det sättet kan man också få de viktigaste användarna av EGNOS att investera i systemet. Europeiska rymdorganisationen har därför vidtagit åtgärder för att kartlägga marknaden och hitta tänkbara operatörer av EGNOS-systemet.

Det bästa sättet att se till att de tjänster som EGNOS tillhandahåller blir fullständigt samordnade med de tjänster som Galileo kommer att tillhandahålla i framtiden är att låta EGNOS sortera under det gemensamma företaget Galileo. Det har bildats för en period på fyra år genom rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002 [19]. Huvuduppgiften för det gemensamma företaget Galileo är att sörja för en enhetlig administration av Galileoprojektet. Som framgår av artikel 2 i företagets stadgar är den första uppgiften att " ... leda den optimala integreringen av EGNOS ... i Galileoprogrammet". Operatören av EGNOS bör följaktligen stå under kontroll av det gemensamma företaget, som bl.a. skulle ha till uppgift att övervaka genomförandet av uppgifterna enligt koncessionsavtalet mellan de offentliga myndigheterna och operatören av EGNOS.

[19] EGT L 138, 28.5.2002, s. 1.

Anbudsinfordran för val av operatör för EGNOS skiljer sig naturligtvis helt och hållet från den anbudsinfordran som det gemensamma företaget Galileo skall genomföra under loppet av de närmaste månaderna i syfte att utse koncessionsinnehavaren för Galileo.

ii) På medellång och lång sikt

Den lösning på kort sikt som föreslagits ovan utgör bara en inledande etapp och leder inte till någon optimal integrering. På längre sikt skulle det vara effektivast att följa samma tillvägagångssätt som för Galileoprojektet och driva de två systemen EGNOS och Galileo inom ramen för det avtal som skall ingås med den blivande koncessionsinnehavaren för Galileo. På detta sätt skulle EGNOS ingå som en integrerad del av Galileoprojektet och erbjudas åt Galileos blivande koncessionsinnehavare, som bl.a. skulle ha till uppgift att administrera och samordna de två systemen. På samma sätt som för Galileo skulle EGNOS förbli offentligägt. Enbart administration och kommersiell drift skulle omfattas av koncessionen. På det sättet skulle koncessionsinnehavaren ha möjlighet att förbereda Galileos inträde på marknaden, även när det gäller certifieringsförfarandena. Det skulle vara ett viktigt trumfkort ur kommersiell synpunkt.

Den här lösningen innebär att EGNOS redan nu måste ställas under det gemensamma företaget Galileos kontroll.

Slutligen måste användarna av EGNOS-systemet - när de är redo för det - fatta beslut om dess framtid efter det att Galileosystemet har validerats och tagits i drift. Beslut skall fattas på basis av de erfarenheter som vunnits under de första år Galileo varit i drift.

4.3 Kostnaden för integreringen av EGNOS med Galileo

Den tekniska och organisatoriska integreringen av EGNOS, som den beskrivits i avsnitt 4.2 ovan, ger inte upphov till några betydande kostnader. Rent tekniskt skulle integreringen inte bara vara gratis, utan också leda till intäkter tack vare de synergieffekter som uppnås genom integreringen med Galileo.

Som framgår av avsnitt 2.1 ovan uppgår de årliga driftskostnaderna för basversionen av EGNOS-systemet, där hyran för transpondrarna för signalöverföring samt underhåll ingår, till omkring 33 milj. euro. Det är ett blygsamt belopp med tanke på EGNOS bidrag till Galileoprojektets politiska och kommersiella framgång, som beskrivits i avsnitt 3 ovan. Dessa kostnader, eller i varje fall en betydande del av dem, bör betalas av de offentliga myndigheterna, eftersom EGNOS kommer att innebära en betydande makroekonomisk nytta för samhället som helhet och då framförallt för de transportsätt som av naturliga skäl hör till den offentliga sektorn. Kostnaderna för förfaranden för tekniskt godkännande och för utveckling av tillämpningar skall betalas av användarna eller Galileos blivande koncessionsinnehavare.

Dessutom måste man ta vederbörlig hänsyn till det faktum att de investeringar som redan gjorts i EGNOS inte kommer att ge någon omedelbar avkastning. Det bör framhållas att den fas som inleds 2004 huvudsakligen omfattar ett fullskaletest med deltagande av ett stort antal tänkbara investerare.

Om det gemensamma företaget Galileo tar hand om de bidrag som operatören av EGNOS fått beviljade, skulle EGNOS komma att integreras även ekonomiskt med Galileo. Om rådet skulle godkänna detta alternativ - något som skulle kunna kräva en ändring av artikel 1 i stadgarna för det gemensamma företaget Galileo [stadgarna finns som bilaga till den ovannämnda förordningen (EG) nr 876/2002] - skulle man behöva utreda vilken del av finansieringen som skulle kunna tas från gemenskapens budget. Ytterligare medel skulle kunna komma från ett kompletterande program hos Europeiska rymdorganisationen [20], och eventuellt genom införandet av ett system med gemenskapsavgifter för försäljning av mottagare.

[20] SBAS-systemen, där EGNOS ingår, är system som befinner sig i ständig utveckling och som hela tiden måste anpassas till användarnas driftskrav. En del nya krav som framförts sedan EGNOS lanserades har redan beaktats i utvecklingsprogrammet. Andra krav håller på att utredas och skulle kunna ingå i kompletterande utvecklingsverksamhet. Här ingår bl.a. krav på att förbättra systemet för att på sikt sänka driftskostnaderna och öka systemets tillförlitlighet i enlighet med rekommendationer från internationella standardiserings- och certifieringsorgan. Ett alternativ skulle kunna vara att inom Europeiska rymdorganisationen inrätta ett program ("post-ORR-EGNOS") som skulle genomföras efter kontrollen av att EGNOS-systemet är klart för drift (se avsnitt 4.4). Programmet skulle ledas av det gemensamma företaget Galileo enligt ett avtal mellan företaget och rymdorganisationen, liknande det avtal som ingåtts för Galileo.

4.4 Tidsplan för integreringen av EGNOS med Galileo

Integreringen av EGNOS med Galileo bör omfatta följande tre faser i det fall rådet har antagit det alternativ som rekommenderas i avsnitt 4.2 och 4.3 ovan.

a) Under 2003 kommer det gemensamma företaget Galileo - i enlighet med ett beslut av sin styrelse där kommissionen och Europeiska rymdorganisationen är representerade - att utlysa en anbudsinfordran [21] i syfte att utse en operatör (koncessionsinnehavare) för EGNOS i enlighet med det gemensamma företagets egna förfaranden. Den utsedda koncessionsinnehavaren skulle ha till uppgift att svara för driften av EGNOS från det att kontrollen av att EGNOS-systemet är driftsklart ("Operational Readiness Review", ORR) har avslutats 2004 och fram till inledandet av Galileosystemets driftfas 2008. Koncessionsinnehavaren kommer att stå under det gemensamma företaget Galileos kontroll så länge det senare finns kvar. Det gemensamma företaget ansvarar för ingåendet av koncessionsavtalet och för att det tillämpas riktigt. Enligt avtalet skall operatören av EGNOS bl.a. vidta alla åtgärder som erfordras för att man i Galileoprojektet skall kunna dra nytta av de erfarenheter och den know-how som operatören skaffat sig genom driften av EGNOS-systemet. Bidraget till driften av EGNOS får inte överskrida 33 milj. euro per år. Efter avvecklingen av det gemensamma företaget Galileo övergår uppgiften att övervaka driften av EGNOS till den offentliga myndighet som skall ansvara för övervakningen av den blivande koncessionsinnehavaren för Galileosystemet.

[21] Anbudsinfordran skall utlysas så fort som möjligt baserat på de erfarenheter som vunnits av Europeiska rymdorganisationen, som genomfört ett liknande förfarande.

b) Fr.o.m. 2005 och tills Galileo tas i drift kommer ansvaret för driften av EGNOS att ligga på koncessionsinnehavaren för Galileo, som skall vara utsedd före slutet av 2004. EGNOS skall därvid administreras åtskilt från Galileo till dess att de tjänster som Galileo tillhandahåller finns tillgängliga på marknaden. Koncessionsinnehavaren, som utsetts för att sköta Galileo, har rätt att omförhandla det koncessionsavtal för EGNOS som ingåtts av det gemensamma företaget Galileo år 2004 om den nya koncessionsinnehavaren kan erhålla bättre ekonomiska villkor från andra marknadsaktörer.

c) 2008, när Galileo tas i drift, kommer de offentliga ägarna, koncessionsinnehavaren och användarna av de två systemen att utvärdera fördelarna med respektive system. På så sätt kommer de berörda parterna själva att kunna lägga fram sina synpunkter på systemens framtida utveckling och utsikter. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till rådet om ett beslut att genomföra en sådan utvärdering.

Slutsatser

Det föreliggande dokumentet utmynnar i följande rekommendationer:

- Att slutföra EGNOS-projektet samt att utnyttja EGNOS både som föregångare till Galileo och som medel för att snabbt få in Galileo på marknaden för olika satellitnavigeringstjänster.

- Att från och med nu låta EGNOS-projektet sortera under det gemensamma företaget Galileo och att låta detta företag

- övervaka driften av EGNOS efter det att kontrollen av att systemet är klart för drift ("Operational Readiness Review") är genomförd i juni 2004,

- skyndsamt utlysa ett anbudsförfarande i syfte att ingå ett koncessionsavtal med en operatör som skall svara för driften av EGNOS från juni 2004.

- Att driften av EGNOS helt och hållet skall ingå i det kommande koncessionsavtalet om driften av Galileo.

- Att under perioden 2004-2008 finansiera basversionen av EGNOS-systemet med offentliga anslag uppgående till 33 milj. euro per år.

- Att stödja utvidgningen av EGNOS till andra delar av världen så att systemet kan utnyttjas gemensamt.

- Att rådet på förslag av kommissionen och i samverkan med tjänsteleverantörer och användare skall besluta om huruvida driften av EGNOS skall fortsätta efter det att Galileo tagits i full drift.