EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.5.2020

COM(2020) 505 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Tysklands nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Tysklands stabilitetsprogram 2020

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Tysklands nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Tysklands stabilitetsprogram 2020

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser 2 , särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Tyskland var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)Landsrapporten 2020 för Tyskland 3 offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av hur väl Tyskland hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 4 , med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 26 februari 2020. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Tyskland har makroekonomiska obalanser. Det gäller främst det stora bytesbalansöverskottet som återspeglar en låg investeringsnivå i förhållande till sparandet och har gränsöverskridande betydelse.

(3)Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin är en allvarlig folkhälsokris för invånare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftigt minskad konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och deras inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar inom EU. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande 5 om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen, omfattande alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller vidtagit nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten 6 . Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2. i förordning (EG) nr 1467/97, underlättar samordningen av budgetpolitiken under en allvarlig konjunkturnedgång. I meddelandet framför kommissionen till rådet att man bedömer att det rådande läget med en allvarlig konjunkturnedgång till följd av covid-19-pandemin innebär att villkoren för att aktivera undantagsklausulen är uppfyllda. Den 23 mars 2020 godkände medlemsstaternas finansministrar kommissionens bedömning. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på rekommendation av kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Det ger medlemsstaterna möjlighet att avvika från de budgetkrav som normalt skulle gälla samtidigt som kommissionen och rådet kan vidta de nödvändiga politiska samordningsåtgärderna inom ramen för pakten.

(6)Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa smittspridningen, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens och mildra de socioekonomiska konsekvenserna genom stödåtgärder till företag och hushåll samt för att säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att utforma de åtgärder som krävs för både en återgång till samhällen och ekonomier som fungerar normalt och till en hållbar tillväxt, där bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och man drar nytta av lärdomarna från krisen.

(7)Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära situationer. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och en snabb och smidig återgång till fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare måste dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphöra så snart de inte längre behövs. Den nuvarande krisen har visat att det behövs krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården, bl.a. bättre inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning. Det är centrala faktorer för arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner.

(8)Unionens lagstiftare har redan ändrat de relevanta regelverken 7 för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Ändringarna kommer att öka flexibiliteten och förenkla och effektivisera förfarandena. För att minska pressen på kassaflödena kan medlemsstaterna också använda en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Tyskland uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa sina hårdast drabbade invånare och sektorer.

(9)Pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer sannolikt att drabba sektorerna och regionerna ojämnt på grund av olika specialiseringsmönster. Detta innebär en risk för ökande skillnader inom Tyskland. I kombination med risken för en tillfällig upplösning av konvergensprocessen mellan medlemsstaterna krävs i den nuvarande situationen riktade politiska insatser.

(10)Den 20 april 2020 lade Tyskland fram sitt nationella reformprogram för 2020 och den 30 april 2020 sitt stabilitetsprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)Tyskland omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet.

(12)I sitt stabilitetsprogram för 2020 väntar sig regeringen att det samlade saldot i de offentliga finanserna kommer att försämras från ett överskott på 1,4 % av BNP 2019 till ett underskott på 7,25 % av BNP 2020. Den offentliga skuldkvoten minskade till 59,8 % av BNP under 2019, men väntas enligt stabilitetsprogrammet för 2020 öka till 75,25 % under 2020. De makroekonomiska och offentligfinansiella utsikterna påverkas av den höga graden av osäkerhet till följd av covid-19-pandemin.

(13)Som en reaktion på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad EU-strategi, har Tyskland antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvårdssystemet, begränsa smittspridningen och hjälpa de hårdast drabbade invånarna och branscherna. Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppgår dessa budgetåtgärder till 7,2 % av BNP för 2020. Åtgärderna omfattar likviditetsstöd till företag, riktat stöd till småföretag och egenföretagare genom bidrag och lån samt enklare tillgång till system för korttidsarbete för att förhindra uppsägningar. Tyskland har dessutom aviserat åtgärder som, även om de inte påverkar budgeten direkt, kommer att bidra till likviditeten i företagen, och som enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppskattas till 24,9 % av BNP. Dessa åtgärder består av lånegarantier som främst tillhandahålls av den statligt ägda utvecklingsbanken KfW samt den nya ekonomiska stabiliseringsfonden, som bildats som ett svar på covid-19-pandemin. Till skillnad från i stabilitetsprogrammet för 2020 anses i kommissionens uppskattningar inte uppskov med skatter och budgetkompensationer för minskade skatteintäkter till följd av konjunkturnedgången vara diskretionära åtgärder med budgeteffekt. Totalt sett är de åtgärder Tyskland har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på covid-19-utbrottet. Ett fullständigt genomförande av dessa åtgärder, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot en välgenomtänkt offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(14)Enligt kommissionens vårprognos 2020 beräknas Tysklands saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -7,0 % av BNP 2020 och -1,5 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten beräknas uppgå till 75,6 % av BNP 2020 och till 71,8 % 2021.

(15)Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av att Tyskland planerade att överträda underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar denna analys att underskottskriteriet enligt fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 inte är uppfyllt.

(16)Den första infektionen i Tyskland registrerades den 27 januari 2020 och antalet fall av covid-19 började öka exponentiellt i mars 2020. De tyska myndigheterna svarade med isoleringsåtgärder för att bromsa smittspridningen, såsom att stänga alla icke nödvändiga detaljhandelsbutiker, restauranger, nöjes- och kulturinrättningar, idrottsanläggningar, skolor och universitet. Alla offentliga sammankomster med fler än två personer förbjöds och människor ombads att begränsa sina sociala kontakter i så hög grad som möjligt. Tillverkningssektorn i sig har inte varit föremål för åtgärder för att begränsa rörelsefriheten. Men större fabriker har varit stängda ett antal veckor på grund av störningar i utrikeshandeln och minskad efterfrågan. De ekonomiska utsikterna har försämrats kraftigt och enligt kommissionens vårprognos kommer BNP att minska med 6,5 % under 2020. Även om utökningen av systemet för korttidsarbete (Kurzarbeit) hjälper företagen att behålla sin arbetskraft förefaller det vara omöjligt att undvika att arbetslösheten ökar. Enligt prognosen väntas arbetslösheten öka till 4 % 2020 och sedan vända ned till 3,5 % 2021.

(17)För att dämpa den ekonomiska effekten har Tysklands regering reagerat snabbt och vidtagit långtgående åtgärder. Upp till 50 miljarder euro erbjuds i omedelbart stöd (direkta bidrag) till små företag, egenföretagare och frilansare. Genom den nyinrättade ekonomiska stabiliseringsfonden och den statliga utvecklingsbanken KfW har regeringen, med hjälp av statliga garantier uppgående till minst 822 miljarder euro (24 % av BNP), utökat volymen för och tillgången till lånegarantier för företag av olika storlekar, som täcker upp till 80–90 % av bankens kreditrisk (i vissa fall upp till 100 %). Den ekonomiska stabiliseringsfonden kan även stödja större företag genom att tillfälligt tillhandahålla extra eget kapital. För att förbättra företagens likviditet har man antagit ändringar gällande skatteuppskov, preliminär skatt och skattetillägg. Man har också ändrat insolvensreglerna för att undvika tekniska insolvensförfaranden. De enskilda delstaterna (Länder) kompletterar de federala åtgärderna med egna stödprogram. Vid utformningen och genomförandet av dessa åtgärder måste banksektorns motståndskraft beaktas. Covid-19-krisen kommer sannolikt att leda till ytterligare press på den redan låga lönsamheten i den tyska banksektorn. Det förefaller därför vara motiverat med ytterligare kostnadsminskningar för de tyska bankerna för att förbättra lönsamheten och frigöra medel till it-investeringar och skapande av organiskt kapital. Ytterligare konsolidering skulle också bidra i detta avseende.

(18)Efter en stark start i början av året har arbetsmarknaden försämrats till följd av pandemin och åtgärderna för att bekämpa den. För att dämpa krisens effekter på sysselsättning och samhälle har regeringen gett omfattande stöd genom systemet för korttidsarbete (Kurzarbeit). Det har blivit lättare att få tillgång till systemet, som även har utökats retroaktivt till visstidsanställda och nu omfattar generösare villkor. Detta bidrar till att bevara arbetstillfällen och skydda hushållens inkomster. Arbetsgivare ges en ekonomisk lättnad genom att de inte behöva betala sociala avgifter, eller endast en del av dem, för den förlorade arbetstiden. Det har blivit lättare att få tillgång till minimiinkomststödet (grundar sig på volym II av den tyska sociallagen, Sozialgesetzbuch/SGB) vilket är en hjälp mot förlorade inkomster. Låginkomstfamiljer får stöd genom enklare tillgång till barnbidrag och minimiinkomst. Dessutom skyddas hyresgäster som riskerar att förlora sin inkomst tillfälligt mot vräkning. Tyskland har visserligen gjort framsteg med den sociala resultattavlan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, men brister i omfattning kan om de inte åtgärdas leda till minskade inkomster för utsatta grupper mot bakgrund av den rådande krisen.

(19)Under kampen mot hälsokonsekvenserna har Tyskland haft nytta av sitt allmänna hälso- och sjukvårdssystem med vård av hög kvalitet som snabbt har klarat att öka kapaciteten för testning och intensivvård. Den rådande covid-19-krisen visar dock på det fortsatta behovet av att öka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens. Tillgången till sjukvårdspersonal och sjuksköterskeyrkets attraktionskraft är fortsatta problem. Trots det jämförelsevis höga antalet yrkesverksamma sjuksköterskor per capita har sjukhusen i högre grad rapporterat lediga tjänster för sjuksköterskor. Samordningen mellan vårdgivare inom primär- och sjukhusvården samt mellan hälso- och sjukvården och social omsorg kan också förbättras och få stöd av digitala verktyg. Infrastruktur för e-hälsotjänster införs i snabb takt, men användningen av hälso- och sjukvårdstjänster på nätet, e-recept och utbytet av medicinska uppgifter ligger fortfarande långt under genomsnittet i EU. En ny lag som godkändes i mars 2020 hjälper till att minska de ekonomiska konsekvenserna av covid-19 främst för sjukhus och läkare med egen praktik. Trots det måste den långsiktiga finansieringen av hälso- och sjukvårdsinrättningar säkras för att upprätthålla vård inom alla områden, eftersom uppskjutna icke-akuta ingrepp och behandlingar påverkar vårdinrättningarnas inkomster, och tillgängliga medel används för att köpa in prioriterade tester och utrustning. Med en stark forskningsbas har Tyskland kapacitet att medverka i särskilda forsknings- och innovationsåtgärder med anledning av covid-19-krisen, inbegripet utvecklingen av vacciner och behandlingsmetoder, utvecklingen av ett forskningsnätverk för att slå samman och stärka forskningen på tyska medicinska universitet samt bistå med stöd till Coalition for Epidemic Preparedness Innovations.

(20)För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det att bli viktigt att tidigarelägga mogna projekt för offentliga investeringar och gynna privata investeringar. Offentliga och privata investeringar fortsatte att öka stabilt under 2019, men släpade efter investeringsbehoven. Offentliga investeringar ligger under ersättningsnivån på kommunal nivå, där eftersläpningen av investeringar är fortsatt hög (4 % av BNP), och begränsas fortfarande av kapacitets- och planeringsbegränsningar. Investeringar i grön teknik och grön energi som redan har planerats kan tidigareläggas, till exempel småskaliga projekt för byggnadsrenoveringar och saneringsprojekt. Trots de senaste satsningarna är det fortsatt en utmaning både att nå de kort- och medelfristiga målen om minskade koldioxidutsläpp och målet om klimatneutralitet 2050. Detta gäller även miljö- och energieffektivitetsmål, eftersom prisincitament, särskilt med tanke på de låga oljepriserna till följd av covid-19-krisen, motverkar ett klimat- och miljövänligt beteende. Tysklands omställning till en klimatneutral ekonomi kommer att kräva avsevärda privata och offentliga investeringar under lång tid, i t.ex. förnybar energi, elinfrastruktur, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och hållbara transporter. Tysklands federala revisionsmyndighet kritiserade dessutom kostnadseffektiviteten i åtgärder med koppling till den gröna energiomställningen. Fler insatser och varaktiga investeringar i energinätet behövs för att kunna dra nytta av ett helt integrerat hållbart energisystem, med konsekventa prissignaler. Ren rörlighet kan främjas genom lämplig lagstiftning och med ökade och snabbare investeringar i infrastruktur för hållbara transporter och lösningar för ren rörlighet. Ytterligare investeringar i forskning och utveckling är grundläggande för en återhämtning mot en mer hållbar och konkurrenskraftig ekonomi. Utgifterna för utbildning och forskning låg kvar på 9,1 % av BNP 2018 och därmed under det nationella målet på 10 %. Privata investeringar i forskning och utveckling är allt mer koncentrerade till större företag. Bostadsutbudet låg avsevärt under det årliga bostadsmålet att bygga 375 000 nya lägenheter mellan 2017 och 2021, trots politiska åtgärder. Politiska åtgärder som uppmuntrar till investeringar i nya bostäder skulle åtgärda den här obalansen och förbättra tillgången till bostäder till överkomliga priser. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning för perioden 2021–2027 kan hjälpa Tyskland att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten. Detta skulle ge Tyskland möjlighet att på bästa sätt använda fonden.

(21)En modern digital infrastruktur och digitala tjänster är avgörande när rörligheten begränsas. Investeringar i digital infrastruktur och offentliga tjänster kan stödja den ekonomiska återhämtningen och hjälpa till att minska Tysklands avstånd till andra länder vad gäller täckningen av nätverk med mycket hög kapacitet, eftersom avståndet är fortsatt betydande. I Tyskland var denna täckning 32,7 % 2019, jämfört med ett EU-genomsnitt på 44 %, medan täckningen av fiber till fastigheten var 10,5 %, vilket är avsevärt under EU-genomsnittet på 33,5 %. Covid-19-krisen understryker vikten av digitala tjänster via internet. Bristen på förbindelser kan vara en av de främsta faktorerna som hindrar investeringar i digitalisering, i synnerhet för små och medelstora företag, vilka fortsatt är långsamma när det gäller att införa digital teknik. Tysklands digitala offentliga tjänster är fortfarande bristfälliga i jämförelse med övriga medlemsstater, trots en förbättring av dessa tjänster för företag. Interaktionsnivån på nätet mellan offentliga myndigheter och allmänheten är dock mycket låg. Genomförandet av lagen om internetåtkomst går sakta framåt, och det kommer att bli en utmaning att nå målet att samtliga 575 tjänster ska vara digitaliserade till slutet av 2022. Lagen bör genomföras av alla berörda offentliga organ (myndigheter på federal, statlig och lokal nivå) för att man ska kunna genomföra mer betydelsefulla förbättringar inom digital offentlig förvaltning.

(22)Det är viktigt att regelbördan och den administrativa bördan inte är för betungande, både för genomförandet av stödåtgärderna och längre fram. Att hålla den administrativa bördan till ett minimum för tillgång till stödåtgärder bör säkerställa att mindre företag får samma stöd från intermediärer som större företag. Att även minska andra administrativa bördor, dvs. utöver för stödåtgärderna, t.ex. genom flexibilitet vid icke nödvändiga byråkratiska förfaranden, kan ge ytterligare avlastning för små och medelstora företag.

(23)Redan före covid-19-krisen förändrade den tekniska utvecklingen arbetsmarknaden, vilket krävde ökad finansiering av utbildning, inbegripet omskolning, kompetenshöjning och förbättring av den digitala kompetensen. Covid-19-krisen har gjort detta än mer akut i synnerhet för arbetstagare som är anställda i sektorer som kan komma att påverkas under en längre tid av social distansering eller de som riskerar att bli arbetslösa. Den plötsliga förändringen till ett mer digitaliserat samhälle och hemundervisning kan utgöra en särskild utmaning för utsatta elever och studerande som inte har tillgång till digitala lösningar och stöd hemma. Detta inbegriper även elever med funktionsnedsättning. Särskild omsorg behövs för att säkerställa att alla elever och studenter får den nyckelkompetens som ingår i läroplanen, och att de månadslånga störningar som orsakats av covid-19 inte leder till en hel livstid med sämre förutsättningar. Redan befintliga skillnader i grundläggande kunskaper, som är kopplade till socioekonomiska skillnader och invandrarbakgrund, riskerar att förvärras. Krisen har belyst vikten av ytterligare utveckling av utbildningssystemet för att främja en smart och inkluderande återhämtning och fortsätta på rätt spår vad gäller den gröna och digitala omställningen.

(24)Dessa rekommendationer är visserligen inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, men de landsspecifika rekommendationerna för 2019 som rådet antog den 9 juli 2019 innehöll reformer som krävs för att kunna åtgärda strukturella problem på medellång och lång sikt. De rekommendationerna är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas nästa år, inom ramen för den europeiska planeringsterminens årliga cykel. Det gäller även rekommendationer rörande investeringsrelaterade ekonomiska strategier. De senare rekommendationerna bör beaktas vid finansieringen av sammanhållningspolitikens strategiska programplanering efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna vad gäller den rådande krisen.

(25)Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. Medlemsstaterna har utvärderat framstegen vad gäller genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i sina nationella reformprogram för 2020. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av rekommendationerna nedan kommer Tyskland att bidra till målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(26)Det är viktigt med ett nära samarbete mellan länderna i den ekonomiska och monetära unionen för att åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19. Mot bakgrund av politisk vägledning från Eurogruppen bör Tyskland, i egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta, säkerställa att landets politik är förenlig med rekommendationerna för euroområdet och politiken i andra medlemsstater i euroområdet.

(27)Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Tysklands ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 samt uppföljningen av de rekommendationer Tyskland har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Tyskland utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(28)Mot bakgrund av den bedömningen har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020 och dess yttrande 8 återspeglas nedan, särskilt i rekommendation 1.

(29)Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2020 och stabilitetsprogrammet för 2020. I dessa rekommendationer beaktas behovet av att bekämpa pandemin och underlätta den ekonomiska återhämtningen som ett första nödvändigt steg för att möjliggöra en justering av obalanserna. Rekommendationer som direkt behandlar de makroekonomiska obalanser som konstaterats av kommissionen enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendation 2.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Tyskland att 2020 och 2021 vidta följande åtgärder:

1.I enlighet med den allmänna undantagsklausulen vidta alla nödvändiga åtgärder för att ändamålsenligt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den efterföljande återhämtningen. Så snart som de ekonomiska förhållandena tillåter det bedriva en finanspolitik som syftar till att uppnå ansvarsfulla offentliga finanser på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, och samtidigt förbättra investeringarna. Mobilisera lämpliga resurser och stärka hälso- och sjukvårdssystems resiliens, inbegripet genom att införa tjänster för e-hälsa.

2.Tidigarelägga mogna projekt för offentliga investeringar och främja privata investeringar för att gynna den ekonomiska återhämtningen. Styra investeringarna till den gröna och digitala omställningen, särskilt inom områden som hållbara transporter, rena, effektiva och integrerade energisystem, digital infrastruktur och digital kompetens, bostäder, utbildning och forskning och innovation. Förbättra digitala offentliga tjänster på alla nivåer och främja digitaliseringen i små och medelstora företag. Minska regelbördan och den administrativa bördan för företagen. 

Utfärdad i Bryssel den

(1)    EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(2)    EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(3)    SWD(2020) 504 final.

(4)    EUT C 301, 5.9.2019, s. 117.

(5)    COM(2020) 112 final.

(6)    COM(2020) 123 final.

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 av den 30 mars 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaters hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet (investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset) (EUT L 99, 31.3.2020, s. 5), och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/558 av den 23 april 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013 och (EU) nr 1303/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-pandemin (EUT L 130, 24.4.2020, s. 1).

(8)    Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.