52004DC0072

KOMMISSIONENS MEDDELANDE Om genomförandet av den förberedande åtgärden om förbättrande av den europeiska industrins potential för säkerhetsforskning, mot ett program för att förbättra Europas säkerhet genom forskning och teknologi

Inledning

Europa har gått in i en ny fas som präglas av omfattande politiska, demografiska, sociala och ekonomiska omvälvningar. Den svåra uppgiften för unionens nuvarande och kommande 25 medlemsstater består av att anpassa sig och utvecklas i denna snabbskiftande miljö utan att glömma bort unionens grundläggande värden och mål.

Säkerheten är ett globalt problem som nyligen hamnat i fokus beroende på händelser runt om i världen och samhälleliga förändringar. För att på ett effektivt och nyskapande sätt kunna klara dagens och framtidens säkerhetsproblem måste Europa investera i en "säkerhetskultur" som drar nytta av den kombinerade styrkan hos "säkerhetsindustrin" och forskarvärlden, som hittills utnyttjats ganska dåligt.

Kommissionen, med stöd från Europaparlamentet, rådet och näringslivet [1], lägger nu fram en "förberedande åtgärd" [2] på området säkerhetsforskning med målet att ett omfattande program skall vara klart efter 2007.

[1] Europaparlamentet: resolution 172 (april 2002), ordförandeskapets slutsatser från rådets vårmöte i Bryssel (21 mars 2003), slutsatserna från rådets möte (konkurrens) (13 maj 2003), slutsatserna från rådets toppmöte i Thessaloniki (20-21 juni 2003), Star 21 (strategisk genomgång av rymdtekniken för det 21:a århundradet).

[2] Förberedande åtgärder på basis av artikel 49.2b i för budgetförordningen nr 1605/2002) och artikel 32.2 i genomförandereglerna för budgetförordningen (nr 2342/2002) syftar till att förbereda åtgärder med målet att anta framtida gemenskapsåtgärder.

Det här meddelandet syftar till att förklara varför åtgärder måste vidtas på gemenskapsnivå och att presentera de frågor som måste analyseras under den inledande fasen (den förberedande åtgärden) och de förfaranden som gäller (arbetsprogram och regler för deltagande).

Den förberedande åtgärden är därför kommissionens bidrag till en bredare EU-agenda för att möta de hot och utmaningar som EU står inför och som bland annat anges i den europeiska säkerhetsstrategin som godkändes av Europeiska rådet i december 2003. Åtgärden kompletterar åtgärder och insatser från medlemsstaterna och övriga EU-institutioner på det här området. Den förberedande åtgärden är främst inriktad på att utveckla en forskningsagenda för avancerad säkerhet och inom åtgärden kommer man att ta hänsyn till de beslut som fattas av rådet och vid regeringskonferensen om ett organ för försvarsresurser, forskning, anskaffning och försvarsmateriel.

Europeiska utmaningar

Säkerhet är ett begrepp som ständigt utvecklas, som innebär många problem för EU:s kommande 25 medlemsstater och som påverkar befintlig och framtida EU-politik [3] samt människors vardag, exempelvis skydd mot terrorhot, och anpassningen av regeringsstrukturer så att de på ett effektivt sätt kan behandla problemen.

[3] De politiska områdena omfattar konkurrens (KOM(2003) 704), transport, miljö, energi, hälsa, konsumentskydd, finanser, handel, rymdteknik och telekommunikation, samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). Även området rättsliga och inrikes frågor är relevant.

Den europeiska säkerhetsstrategin "A Secure Europe in a Better World", som först presenterades av generalsekreteraren/den höge representanten vid rådets toppmöte i Thessaloniki i juni 2003 och innehåller en översikt över globala utmaningar och de största hoten, godkändes av Europeiska rådet i december 2003. Unionen står inför uppgiften att utveckla och underhålla den kapacitet som är nödvändig för att man skall kunna hantera säkerhetsfrågor av gemensamt intresse för Europas medborgare och Europa som helhet [4]. Utkastet innehåller följande tre strategiska mål för unionen:

[4] Slutversionen av den europeiska säkerhetsstrategin antogs av rådet den 12 december 2003 och utgör basen för utvecklingen av en ny europeisk säkerhetskultur, inklusive en ram för europeisk säkerhetsrelaterad forskning i ett utvidgat Europa.

i. Att möta hot: Unionen behöver olika typer av instrument för att kunna ta itu med aktuella hot som terrorism, spridning av massförstörelsevapen, sönderfallande stater, regionala konflikter och organiserad brottslighet.

ii. Att skapa säkerhet i vår närhet: Utvidgningen kommer att leda till att EU:s yta ökar med 34 % och att unionen i framtiden kommer att gränsa till mindre stabila områden. EU måste kunna garantera en hög och enhetlig säkerhetsnivå i hela det nya, mer mångfacetterade territoriet.

iii. En internationell ordning baserad på multilaterala förbindelser: I en värld präglad av globala hot, marknader och media, beror säkerhet och framgång på ett effektivt multilateralt samarbete. Inget land i Europa kan ensamt klara av dagens och framtidens breda och komplexa säkerhetsproblem.

Om man skall uppfylla dessa ambitioner, måste unionen förfoga över de tekniskt mest avancerade instrumenten för att kunna möta nya säkerhetshot och ta itu med dem på ett sätt som tjänar unionens intresse och utan att respekten för dess värden går förlorad.

Europa uppvisar en jämförelsevis stark teknologisk kompetens på många områden (inklusive teknologier med dubbla användningsområden), även på områden med tydligare säkerhetsanknytning, men bilden grumlas av följande:

i. En hög grad av överlappning och fragmentering av strukturer och program.

ii. Stora problem med kompatibilitet och kostnadseffektivitet hos säkerhetssystem och -infrastruktur.

iii. Outnyttjad potential för korsbefruktning av idéer och resultat mellan den civila och militära säkerhetsforskningen.

iv. Alltför låga FoTU-investeringar på området i jämförelse med andra regioner i världen.

Europa måste dra nytta av sina starka sidor genom ett mer samordnat och sammanhängande tillvägagångssätt inom innovationsstrategier och forskning. Det skulle dessutom bidra till att uppnå Barcelona-målet om att tre procent av BNP bör satsas på forskning och utveckling till år 2010. Om inga åtgärder vidtas, kan kostnaderna bli oacceptabla - både politiskt och för Europas medborgare.

I. BEHOVET AV GEMENSKAPSFORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING PÅ SÄKERHETSOMRÅDET

Europa måste tackla hot som är komplexare, mindre synliga och förutsägbara. Detta leder till krav på ändrat beteende och på mer nyskapande metoder anpassade till komplicerade situationer så att säkerhetsfrågorna kan behandlas på ett heltäckande sätt ("heltäckande säkerhet").

Europa måste använda sin teknologiska styrka för att bygga upp den kapacitet som krävs för att man skall kunna frigöra tillräckliga resurser för fredsuppdrag, humanitär hjälp och återuppbyggande av stater. Uppdragen kan skötas av enbart Europa eller i annat internationellt samarbete. [5] För ett lyckat resultat krävs optimal användning av resurserna och utveckling av den industriella kapaciteten i Europa.

[5] De så kallade Petersbergs-uppgifterna ingår i artikel artikel 17 i Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen och är en integrerad del av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

I en värld som blir allt mer teknik- och kunskapsbaserad är det nödvändigt att inta en tätposition inom forskning och teknisk utveckling (FoTU) om man vill vara rustad för att kunna klara nya säkerhetsproblem. Det finns utrymme för kraftigt ökat mervärde och stordriftsfördelar inom säkerhetsforskningen genom bättre samordning och harmonisering av krav samt enhetligt agerande på europeisk nivå i fråga om FoTU, utvecklingsmöjligheter och kompetens.

20 års erfarenhet av europeiska forskningsprogram som genomförts med "gemenskapsmetoden" som underlag har visat hur effektivt FoTU-samarbete och hur värdefullt samarbetsprojekt varit för att samordna industrins insatser, vilket lett till ledande forskningsresultat och goda resultat mot bakgrund av de anslag som satsats genom att man främjat konkurrens på europeisk nivå. De insatser som planeras inom säkerhetsforskningen och som föreslås i det här meddelandet skall inte ersätta medlemsstaternas insatser på området, utan skall, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, stödja, stärka och komplettera dem, samtidigt som en sammanhängande referensram skapas på europeisk nivå. Åtgärderna kommer att bidra till att synergieffekter utnyttjas och komplettera pågående FoTU och strategiarbete i gemenskapsprogrammen.

Den förberedande åtgärden

Den förberedande åtgärden är utformad så att man kan bedöma behovet av ytterligare gemenskapsinitiativ som skall komplettera och infogas i befintligt och framtida mellanstatligt samarbete. Initiativet, som bygger på gemenskapsprinciper, skall vara öppet för EU:s medlemsstater och bidra till att överbrygga den klyfta som finns mellan allmän civil forskning (som stöds av gemenskapens ramprogram) och nationella och mellanstatliga program för försvarsupphandlingar.

Av vikt är också att den förberedande åtgärden skall omfatta frågan om hur slutanvändaren gynnas. Slutanvändare är i det här fallet offentliga serviceorganisationer och då främst myndigheter, säkerhetstjänster, icke-statliga organisationer, industrin samt den offentliga sektorn i vidare mening.

Som ett resultat av kommissionens förslag har budgetmyndigheten godkänt [6] 15 miljoner euro [7] under 2004 för att inleda en förberedande åtgärd med rubriken "Förbättrande av den europeiska industrins potential för säkerhetsforskning 2004-2006" [8] i syfte att bidra till att förbättra säkerheten för Europas medborgare och i enlighet med artikel 157 [9]. Den planerade åtgärden skall enligt planerna sträcka sig över tre år med en uppskattad total budget på 65 miljoner euro (under förutsättning att budgetmyndigheten fattar ett sådant beslut).

[6] Budgetbeslut, plenarmöte i december 2003.

[7] Nio miljoner euro för EU-15 plus sex miljoner euro för EU-10 som skall godkännas som ett budgettillägg.

[8] I kommissionens meddelande (KOM(2003) 113) "På väg mot en EU-politik för försvarsutrustning" föreslås ett förberedande projekt rörande avancerad forskning på området global säkerhet.

[9] Artikel 157.1 fjärde strecksaten i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen: "främja ett bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken inom sektorerna för innovation, forskning och teknisk utveckling".

En lyckad förberedande fas kommer att lägga grunden för ett beslut från Europaparlamentet och rådet om att inrätta ett europeiskt program för säkerhetsforskning efter 2006, genom att man under den fasen fastställt det optimala mervärdet för Europa och vad som skall prioriteras i programmet. Formellt sett inleds förberedelserna av det europeiska säkerhetsforskningsprogrammet med antagandet av detta meddelande med målet att det skall vara avslutat i slutet av den förberedande åtgärden. Beslut om den rättsliga grunden för ett sådant program kommer att fattas och genomföras i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av den nya konstitutionen, inklusive inrättandet av ett organ för försvarsresurser, forskning, anskaffning och försvarsmateriel samt sjunde ramprogrammet för forskning och andra relevanta frågor.

II. GENOMFÖRANDET AV DEN FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDEN

1. Frågor som skall behandlas under den förberedande åtgärden

Inom den förberedande åtgärden finns utrymme för att ringa in och behandla viktiga frågor som förberedelse för den grund som skall läggas för ett omfattande säkerhetsforskningsprogram för 2007 och framåt.

För att genomföra åtgärden kommer flera inledande åtgärder (projekt och stödåtgärder), som fastställts efter brett samråd med medlemsstaterna, industrin och forskarvärlden, att ske på gemenskapsnivå. Dessa inledande åtgärder skall komplettera och bygga på befintliga FoTU-projekt och undersökningar som genomförts på europeisk, regional och nationell nivå samt mellan stater.

Projekten syftar till att visa vilka resurser som finns för att ta itu med de omedelbara säkerhetshot Europa står inför, samt vilka tekniska och kontraktsmässiga frågor samt frågor om genomförandet som skall utvecklas för det framtida programmet. Årligen kommer ett begränsat antal (mellan sex och åtta) projekt att få pengar. Bland annat följande:

* Uppdragsinriktade projekt som ger konkreta resultat i utvalda prioriterade områden inom åtgärdsperioden.

* Lagstiftningsförberedande projekt på områden för standarder och system som är internationellt kompatibla. Arbetet skall främst ske mellan försvars- och andra säkerhetsorganisationer.

* Kunskaper om mänskliga faktorer, sociala och etiska värden, exempelvis allmänhetens uppfattning om hot och säkerhetsåtgärder samt förvärvandet av kunskaper för att ta itu med sådana frågor.

Stödåtgärderna är inriktade på struktursplittringen i Europa, integrationen av heterogena nätverk, ökad förståelse för pågående verksamhet inom vissa områden, socioekonomiska studier och marknadsundersökningar, utarbetande av strategier, scenariosimulering inklusive hotanalyser och prognoser för teknikutveckling. Åtgärderna skall också bidra till utnyttjandet och bedömningen av resultat. Ett begränsat antal stödåtgärder kommer att bli föremål för ansökningsomgångar och anbudsinfordringar. Dessa är i första hand inriktade på följande:

* Fastställandet av villkor för att stimulera resultatspridningen via användargrupper, inklusive utveckling av gränssnitt med slutanvändare, främst myndigheter, säkerhetstjänster, icke-statliga organisationer, industrin samt den offentliga sektorn i vidare mening.

* Nätverkssamarbete mellan intressenter, utvärdering av pågående åtgärder och undersökningar.

* Fastställandet av vilken teknologi som kommer att behövas för framtida industriinvesteringar i Europa.

* Dessutom planeras inrättandet av en plattform för samråd och samförståndsbyggande med berörda intressenter efter samma mönster som den europeiska teknikplattform som finns på flera områden, exempelvis rymdteknik, och som Europeiska rådet godkänt [10]. Målet är att utveckla en långsiktig plan och ett strategiskt program för den säkerhetsrelaterade forskningen.

[10] Ordförandeskapets slutsatser, Europeiska rådet, 20-21 mars 2003.

2. Arbetsprogrammet och förfaranden för den förberedande åtgärden

Det här kapitlet innehåller arbetsprogrammet och förfaranden för den förberedande åtgärden. En ansökningsomgång kommer att utlysas i slutet av mars 2004. Under andra halvåret 2004 kommer urval av projekt samt kontraktsundertecknande att ske.

Arbetsprogrammet är uppdragsinriktat. Åtgärderna definieras som tvärvetenskapliga projekt med flera deltagare där det eftersträvas ett brett strategiskt perspektiv vid behandlingen av de aktuella ämnesområdena. Samtidigt skall åtgärderna ge tydliga resultat som skall ligga till grund för framtida program inom säkerhetsforskningen.

Genom åtgärderna skall man stimulera integreringen av kritisk teknologi-, kunskaps- och resursmassa för att få fram validerade lösningar på specifika säkerhetsproblem. Genom åtgärderna skall vidare de villkor som är nödvändiga för att skapa gynnsamma förutsättningar för förbättrade europeiska, vetenskapliga, teknologiska och industriella kapaciteter inom säkerhetsrelaterad forskning undersökas och främjas.

Inom åtgärderna tas det hänsyn till aktuella lagstiftnings- och regleringsmässiga initiativ på gemenskapsnivå på områden som rättsliga och inrikes frågor, beskattning och tull, yttre förbindelser, transport och energi, jordbruk, hälsofrågor och övrigt, som syftar till att stödja teknologi och koncept. Vidare måste man beakta program på närliggande områden för att man skall kunna komplettera åtgärderna och undvika onödigt dubbelarbete.

2.1. Verksamhetsområden

Åtgärderna bör stödja EU:s politik och strategier, bör överensstämma med EU:s politik och värderingar, och bör framförallt vara inriktade på EU-medborgarnas farhågor i fråga om säkerhet och integritetsskydd samt på frågor av allmänt europeiskt intresse i ett globalt sammanhang. Dessutom skall följande bredare principer respekteras:

i. Åtgärdernas relevans i fråga om målet för den förberedande åtgärden och i vilken utsträckning de kan bidra till konkreta och påvisbara säkerhetsförbättringar som kan växa fram under den förberedande åtgärdens varaktighet.

ii. Stimuleringen av marknadsvillkor och innovativa mekanismer för att skapa möjligheter för den europeiska industrin att skaffa sig komparativa fördelar.

iii. Konsortiets möjligheter att genomföra åtgärderna på ett lyckat sätt och att säkerställa förvaltningen av immateriella rättigheter och, i tillämpliga fall, rätt hantering av hemlig information.

iv. Byggandet av stabila och effektiva partnerskap, nätverk och arbetsmetoder mellan (offentliga) användare, industrin och forskarvärlden.

Följande prioriterade uppdrag har tagits fram i samarbete med nationella myndigheter, industrin och den högnivågrupp som presenteras i avsnitt III:

- Förbättrad situationsmedvetenhet.

- Optimerad säkerhet i och skydd av nätverkssystem.

- Terrorskydd (inklusive bioterror och incidenter med biologiska, kemiska och andra ämnen).

- Förbättrad krishantering (evakuering, sök- och räddningsuppdrag, kontroll av aktiva ämnen och avhjälpande åtgärder).

- Skapandet av kompatibla och integrerade informations- och kommunikationssystem.

De åtgärder som kan finansieras inom ramen för den förberedande åtgärden är projekt och stödåtgärder som är inriktade på angivna prioriteringar, och, i de fall det är nödvändigt och lämpligt, kan de samordnas med relevant standardiseringsarbete inom europeiska standardiseringsorganisationer. Åtgärderna kommer att genomföras genom ansökningsomgångar och anbudsinfordringar. Denna prioritering utesluter inte möjligheten att andra, välmotiverade projekt, väljs ut. De prioriteringar som gjorts för den förberedande åtgärden kommer att gås igenom en gång per år.

2.2 Projekt

A. Förbättrad situationsmedvetenhet

Syfte: Att identifiera de allvarligaste hoten mot Europa, främst vid dess lands- och havsgränser samt mot tillgångar av globalt intresse. Detta skall uppnås genom insamling, tolkning, integration samt spridning av information, vilket skall leda till delning av underrättelseinformation. Metoder och teknik för ökad situationsmedvetenhet på lämpliga nivåer kan utvecklas och demonstreras.

Frågor som är relevanta för projektet:

- Demonstration av metoder, teknik och kapacitet för system för situationsmedvetenhet, som syftar till förbättrad övervakning av lands- och havsgränser, i synnerhet av stödåtgärder för nya landsgränser i den utökade unionen och tillgångar av globalt intresse.

- Demonstration av lämpligheten och acceptansen i fråga om märknings- och spårningsutrustning med statiska och mobila multipla sensorer som förbättrar förmågan att lokalisera, identifiera och följa rörelserna hos rörliga tillgångar, varor och personer, inklusive smart dokumentation (t.ex. biometri, automatiska chips med positioneringsangivelser) och teknologi för dataanalyser (fjärrkontroll och -åtkomst).

B. Optimerad säkerhet i och skydd av nätverkssystem

Syfte: Att analysera befintliga och framtida nätverkssystem, till exempel kommunikationssystem, hjälpsystem, transportmöjligheter eller nätverk för e-handel i fråga om säkerheten vid användning, sårbarhet och identifiering av inbördes beroende för att visa hur man kan använda säkerhetsåtgärder mot både elektroniska och fysiska hot.

Frågor som är relevanta för projektet:

- Utveckling av standardiserade metoder och beslutsverktyg för att bedöma arten hos de potentiella hoten mot kritiska nätverksuppbyggda infrastrukturer och hur sårbara dessa strukturer är.

- Demonstration av åtgärder för utökat skydd och säkring av komponenter som är av avgörande betydelse för offentliga, privata och statliga infrastrukturer i syfte att upprätthålla en hög skyddsnivå i ett utvidgat Europa.

- Utveckling av kapacitet för upptäckt, förebyggande, åtgärder och larmfunktioner för att förstärka informations- och kontrollsystem, och, i lämpliga fall, integrera användningen av rymdbaserade tillgångar samt fasta och trådlösa markbundna system.

C. Terrorskydd (inklusive bioterror, attacker och incidenter med biologiska, kemiska och andra ämnen).

Syfte: Att identifiera och prioritera de material- och informationskrav som finns hos regeringar, organ och offentliga myndigheter för kampen och skyddet mot terrorism och för att ta fram tekniska lösningar för att avslöja och identifiera hot, för att skydda mot och neutralisera hot samt för att begränsa och ta hand om farliga ämnen, exempelvis biologiska och kemiska ämnen samt kärnämnen och massförstörelsevapen.

Frågor som är relevanta för projektet:

- Demonstration av effektiv integration av aktiv och passiv sensorteknik lämplig för olika typer av plattformar, samt teknik för jämförelse av data från system för upptäckt och identifiering.

- Utveckling av modeller för storskalig spridning över stora områden och på många olika sätt av extremt farliga sjukdomsframkallande organismer (smittkoppor, mjältbrand, C. botulinum, Yersinia pestis, hemorragisk febervirus, Francisella tularensis och genetiskt modifierade organismer) i syfte att ta fram en validerad modell för offentliga myndigheter.

- Demonstration av förmågan hos tekniska lösningar och protokoll att sanera personal, anläggningar och utrustning från biologiska, kemiska och andra ämnen.

- Bedömning och identifiering av de totala behoven i en utvidgad union av laboratorier som uppfyller kraven på biosäkerhetsnivå 4 för att man skall kunna garantera optimal samverkan och utveckla nätverkssamarbetet mellan laboratorierna.

D. Förbättrad krishantering (evakuering, sök- och räddningsuppdrag, kontroll av aktiva ämnen och avhjälpande åtgärder).

Syfte: Att beakta operationella och tekniska frågor ur följande tre perspektiv: krisförebyggande, förberedelse för operativa insatser och krishantering.

Frågor som är relevanta för projektet:

- Utveckling av verktyg och modeller för gemensam informationsförvaltning för att underlätta integration av räddnings- och förvaltningstjänster med beaktande av bl.a. följande frågor: struktur på organisationer, samordning och kommunikation inom organisationer, delad arkitektur och mänskliga faktorer.

E. Kompatibla och integrerade informations- och kommunikationssystem

Syfte: Att utveckla och demonstrera koncept för kompatibilitet mellan säkerhetsinformationssystem för att möjliggöra ihopkoppling av befintliga och nya tillgångar i kluster vilket ger ökade prestanda och bättre anpassningsförmåga. För att stödja kompatibiliteten måste systemleverantörerna samarbeta med slutanvändare och standardiseringsorgan.

Frågor som är relevanta för projektet:

- Att tillsammans med befintliga och potentiella användarkategorier utveckla och demonstrera koncept och arkitekturer för internationellt kompatibla system och standarder, till exempel i fråga om ordergivning och kontroll samt system för kommunikation och informationsutbyte. Uppmärksamhet bör också riktas mot pålitlighet, organisatoriska frågor, skydd av hemliga uppgifter och informationsintegritet.

2.3 Stödåtgärder

Ett litet antal (maximalt 10) stödåtgärder planeras årligen för de ämnen som valts ut, med inriktning på strategier för FoTU, standardisering eller kravanalyser, spridning, nätverkssamarbete och samordning, som är betydelsefulla för att förbättra säkerheten för EU:s medborgare och samhället i stort. Det kan röra sig om följande:

* Framtagande av scenarier för att bedöma hot mot och risker för strategiska anläggningar och tillgångar.

* Identifiering av kritiska områden (sociala, psykologiska, strategiska, informationsrelaterade) för att minska riskerna och sårbarheten.

* Tekniska och finansiella genomförbarhetsstudier av ett europeiskt säkerhetsinformationssystem (inklusive användningen av rymdbaserade tillgångar).

* Undersökning av goda förebilder i fråga om övervakningsuppdrag (varor och personer) i medlemsstaterna och andra regioner. Undersökningen omfattar även en bedömning av den ekonomiska bärkraften (kostnader och resultat) hos åtgärder och av i vilken utsträckning system och kapaciteter kan spridas över en utvidgad union.

* Utveckling av metoder och bästa praxis på för att på EU-nivå definiera nya teknologier och kapaciteter mot bakgrund av de behov som finns hos olika offentliga organ.

2.4 Förvaltning

Den förberedande åtgärden och all verksamhet kring förberedelserna av programmet kommer att förvaltas och utföras av kommissionen.

Även om det finns stora skillnader jämfört med det sjätte ramprogrammet, främst i form av det uppdragsinriktade tillvägagångssättet och reglerna för immateriella rättigheter och deltagande, utgör de väl utprovade förfaranden och instrument som används i gemenskapens forskningsprogram grunden för förvaltningen av den förberedande åtgärden.

Ansökningsomgångar och anbudsinfordringar kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med det arbetsprogram som utarbetats i samråd med övriga berörda parter som underlag.

Det kommer att upprättas finansieringsavtal enligt kommissionens modell för standardfinansieringsöverenskommelser och i lämpliga fall med delar från kontrakt från sjätte ramprogrammet för projekten, i enlighet med principerna i bilagan till det här meddelandet. För stödåtgärder kan det tilldelas ett finansieringsavtal om de väljs ut efter en ansökningsomgång, eller ett tjänstekontrakt om de väljs ut efter en anbudsinfordran. Tyngdpunkten kommer att läggas på att genomförandet av den förberedande åtgärden skall vara så flexibel och enkel som möjligt för att de koncept som presenteras skall kunna provas på ett optimalt sätt. Kommissionen kommer att följa EU:s lagstiftning om hemlig och konfidentiell information. Bilagan till kommissionens beslut om genomförandet av den förberedande åtgärden om förbättrande av den europeiska industrins potential för säkerhetsforskning innehåller mer upplysningar om genomförandet.

2.5 Genomgång och bedömning

Kommissionen kommer att med jämna mellanrum informera Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna om hur genomförandet av den förberedande åtgärden fortlöper. Till exempel om följande:

* Specifika tekniska aspekter på genomförandet och övriga resultat av initiativet.

* Omfattningen av den "kompetensbank" och det samförstånd som uppnåtts bland intressenterna i fråga om en europeisk strategi för säkerhetsforskningen.

* De framtida behoven av säkerhetsforskning för att stödja EU-politiken på vissa områden och reagera på nya säkerhetsproblem i en alltmer föränderlig värld.

III. LÅNGSIKTIGA PERSPEKTIV

Som komplement till dessa åtgärder och för att införa ett långsiktigt perspektiv på säkerhetsforskningen har det inrättats en högnivågrupp under ledning av kommissionärerna Busquin (forskning) och Liikanen (informationssamhället). Gruppen består vidare av ledande befattningshavare från näringslivet och forskningsinstitut, europeiska toppolitiker, ledamöter från parlamentet samt observatörer från mellanstatliga institutioner.

Gruppen skall i första hand utarbeta framtidsplaner och föreslå ett underlag för fastställandet av krav på EU:s FoTU på säkerhetsområdet och vilket bidrag som kan lämnas i kampen mot de nya säkerhetsproblemen i en föränderlig värld.

Gruppen skall förbereda en rapport som innehåller deras syn på Europas framtida säkerhetsforskning. Rapporten skall därefter under våren 2004 bli föremål för ett meddelande från kommissionen.

IV. SLUTSATS

Detta meddelande är ett svar på upprepade önskemål från Europaparlamentet, rådet och industrin till kommissionen och utgör ett direkt svar på ordförandeskapets slutsatser från rådets möte (konkurrens) den 13 maj 2003.

Den förberedande åtgärden lanseras väl avpassat i tiden till de växande säkerhetsproblem Europa står inför, vilket bland annat angivits i den nyligen antagna säkerhetsstrategin. Den förberedande åtgärden är kommissionens bidrag till en bredare EU-agenda för att möta de hot och utmaningar som EU har att kämpa mot. Den kompletterar åtgärder och insatser från medlemsstaterna och övriga EU-institutioner på det här området. Vidare är den främst inriktad på att utveckla en forskningsagenda för avancerad säkerhet och inom åtgärden kommer man att ta hänsyn till de beslut som fattas av rådet och vid regeringskonferensen om ett organ för försvarsresurser, forskning, anskaffning och försvarsmateriel. Den bidrar också till tillväxtinitiativet (rådets slutsatser från den 16-17 oktober 2003) eftersom den möjliggör en förstärkning av den potential som finns inom den europeiska teknologin och industrin på området.

Meddelandet innehåller de viktigaste målen för den förberedande åtgärden, de inledande åtgärder som kommissionen planerar att vidta samt de förfaranden som skall följas.

Medlemsstaterna, industrin och forskarvärlden är och kommer att fortsätta vara kommissionens samarbetspartners vid utvecklingen av det nya programmet. Förutom den tekniska inriktningen för åtgärden, kommer även socio-ekonomiska aspekter, förvärvande av kunskaper och allmänhetens medvetenhet att behandlas under den förberedande fasen.

Målet för den förberedande åtgärden är ett europeiskt program för säkerhetsforskning som skall starta 2007. De erfarenheter och kunskaper som den inledande fasen leder fram till skall bidra till att det framtida forskningsprogrammet utformas på ett optimalt sätt av berörda EU-institutioner, med lämpliga finansiella resurser, och att det kommer att bidra till de tekniska framsteg och den tekniska kapacitet EU behöver för att kunna främja fred, säkerhet och välstånd både inom och utom Europa.