(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om aktörernas skyldighet att registrera vattenbruksanläggningar och skyldigheten för aktörer som driver vattenbruksanläggningar och för transportörer av vattenlevande djur att föra journal. Dessutom föreskrivs det i den förordningen att kommissionen får fastställa genomförandebestämmelser avseende de typer av vattenbruksanläggningar som medlemsstaterna får undanta från kravet på registrering, eftersom risken för att de sprider förtecknade eller nya sjukdomar är obetydlig, samt genomförandebestämmelser avseende de typer av vattenbruksanläggningar och de transportörer av vattenlevande djur som medlemsstaterna får undanta från kraven på att föra vissa typer av journal. Följaktligen bör sådana bestämmelser fastställas i den här förordningen. Eftersom kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/691 (2) antogs inom ramen för förordning (EU) 2016/429 och innehåller bestämmelser om vattenlevande djur, bör dessutom de definitioner som fastställs i den delegerade förordningen också gälla i den här förordningen.

(2)

Definitionen av anläggning i artikel 4.27 i förordning (EU) 2016/429 är bred, och detsamma gäller för definitionen av vattenbruk i led 6 i den artikeln. Därför bör kommissionens befogenhet enligt artikel 175.2 i den förordningen användas till att låta medlemsstaterna undanta vissa typer av vattenbruksanläggningar som utgör en obetydlig risk från kravet på att ha registrerats av den behöriga myndigheten.

(3)

Vissa vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar eller som inte släpper ut avloppsvatten direkt i naturliga vatten, utgör en låg risk för kontaminering av öppet vatten. När andra faktorer beaktas, såsom förflyttningar av vattenlevande djur till och från vattenbruksanläggningen samt de arter, de kategorier och det antal djur som hålls, kan vissa av dessa vattenbruksanläggningar anses utgöra en obetydlig risk för sjukdomsspridning, varför medlemsstaterna får undanta dem från kravet på registrering.

(4)

Vattenlevande prydnadsdjur hålls ofta som sällskapsdjur i andra lokaler än i hushåll. Sådana lokaler omfattas av definitionen av anläggning i artikel 4.27 i förordning (EU) 2016/429. Även utrymmen där vattenbruksdjur hålls för hälso- och sjukvård och liknande användningar omfattas av definitionen av anläggning. Vattenbruksdjur hålls också ofta i restauranger i väntan på att väljas ut för att användas som livsmedel, och ibland även i dammar eller tankar i hushåll för att användas som livsmedel. Om sådana vattenbruksanläggningar är slutna anläggningar eller om de inte släpper ut avloppsvatten direkt i naturliga vatten och inte flyttar vattenbruksdjur, utgör de en obetydlig risk, och medlemsstaterna bör därför få undanta dem från kravet på registrering.

(5)

Beroende på typen av vattenbruksanläggning bör i vissa fall också ytterligare krav uppfyllas för att mildra sjukdomsriskerna och möjliggöra undantag från kravet på registrering. Till exempel bör detaljhandelsbutiker som säljer prydnadsarter till sällskapsdjurshållare eller rekreationsanläggningar eller hushåll där vattenbruksdjur hålls utomhus i dammar eller tankar som slutlig destination få dessa djur levererade direkt från en vattenbruksanläggning som godkänts i enlighet med förordning (EU) 2016/429 för att medlemsstaterna ska få undanta dem från kravet på registrering.

(6)

Vattenbruksanläggningar med nätkassar eller andra strukturer där tidigare vilda vattenlevande djur tillfälligt hålls i naturliga vatten, i samma epidemiologiska enhet som de har fångats i, i väntan på att tas upp för att användas som livsmedel, utgör också en obetydlig sjukdomsrisk och medlemsstaterna får undanta dem från kravet på registrering.

(7)

Journalföring är viktigt för vattenbruksdjurens spårbarhet. Under vissa omständigheter får dock undantag beviljas från kravet på att aktörerna ska föra sådana journaler när risken i samband med en viss typ av vattenbruksanläggning är låg. Vattenbruksanläggningar som registrerats i enlighet med artikel 173 i förordning (EU) 2016/429, och som inte flyttar vattenbruksdjur till andra vattenbruksanläggningar eller sätter ut dem i naturen, utgör en lägre risk än de anläggningar som måste godkännas i enlighet med artikel 176 eller 177 i den förordningen. Därför får medlemsstaterna undanta sådana registrerade vattenbruksanläggningar från kravet på att föra vissa journaler.

(8)

Medlemsstaterna får också undanta transportörer av vissa kategorier av vattenlevande djur som transporteras på ett biosäkert sätt från kravet på att föra vissa journaler. I denna förordning bör de kategorierna av vattenlevande djur och de närmare villkoren för transport av dem fastställas, liksom vilken typ av journalföring de är undantagna från.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.