(1)

Den 11 december 2019 antog kommissionen ett meddelande med titeln Den europeiska gröna given, med en färdplan som anger en ny tillväxtstrategi för Europa och ambitiösa mål för att motverka klimatförändringar och skydda miljön. I enlighet med målet att på ett effektivt och socialt rättvist sätt uppnå unionens klimatmål för 2030, som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (4), och klimatneutralitet i unionen senast 2050, föreslogs i den gröna given en mekanism för en rättvis omställning för att tillhandahålla medel för att hantera den utmaning omställningen till unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050 innebär utan att någon lämnas utanför. De mest sårbara regionerna och människorna är de som är mest utsatta för de skadliga effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. Omställningen till en klimatneutral ekonomi erbjuder nya ekonomiska möjligheter som har betydande potential att skapa arbetstillfällen, särskilt i territorier som för närvarande är beroende av fossila bränslen. Den kan också bidra till ökad energitrygghet och resiliens. Samtidigt kan omställningen emellertid också ge upphov till sociala och ekonomiska kostnader på kort sikt i territorier som genomgår en tung process för att minska koldioxidutsläppen och som redan är försvagade av de störande ekonomiska och sociala effekterna av covid-19-krisen.

(2)

Hanteringen av omställningen kommer att kräva stora strukturförändringar på både nationell och regional nivå. För att omställningen ska bli framgångsrik måste den minska ojämlikheten, åstadkomma en nettosysselsättningseffekt med nya högkvalitativa arbetstillfällen, vara rättvis och socialt godtagbar för alla och samtidigt stärka konkurrenskraften. I det avseendet är det mycket viktigt att de territorier som påverkas mest negativt av omställningen, särskilt koldistrikten, kan få stöd för att diversifiera och blåsa nytt liv i sina lokala ekonomier och skapa hållbara sysselsättningsmöjligheter för de drabbade arbetstagarna.

(3)

Den 14 januari 2020 antog kommissionen ett meddelande med titeln Investeringsplanen för ett hållbart Europa – Investeringsplanen inom den europeiska gröna given, i vilken den föreslog en mekanism för en rättvis omställning som är inriktad på de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen på grund av sitt beroende av fossila bränslen, såsom kol, torv och oljeskiffer, eller av växthusgasintensiva industriella processer, men som har en mindre kapacitet att finansiera de investeringar som krävs. Inrättandet av en mekanism för en rättvis omställning bekräftades också i Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020. Mekanismen för en rättvis omställning består av tre pelare: Fonden för en rättvis omställning (FRO) som genomförs inom ramen för delad förvaltning, en särskild ordning inom InvestEU för en rättvis omställning och en lånefacilitet för den offentliga sektorn för att möjliggöra ytterligare investeringar i de berörda regionerna. Dessa tre pelare ger kompletterande stöd till dessa regioner i syfte att främja omställningen till en klimatneutral ekonomi senast 2050.

(4)

För att förbättra programplaneringen och genomförandet av FRO måste territoriella planer för en rättvis omställning fastställas, vilka innehåller de viktigaste stegen och en tidsplan för omställningsprocessen och ange vilka territorier som påverkas mest negativt av omställningen till en klimatneutral ekonomi och som har mindre kapacitet att hantera utmaningarna i samband med omställningen. Territoriella planer för en rättvis omställning ska utarbetas tillsammans med de berörda lokala och regionala myndigheterna och med deltagande av alla berörda partner i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (5). De och motsvarande program som får stöd från Fonden för en rättvis omställning får ändras i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 i den förordningen, så att de omfattar nya territorier som skulle påverkas allvarligt av omställningen på ett sätt som inte förutsågs när de ursprungligen antogs.

(5)

En lånefacilitet för den offentliga sektorn (nedan kallad faciliteten) bör inrättas. Den utgör den tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning, som syftar till att ge stöd till offentliga organs investeringar mot bakgrund av den offentliga sektorns centrala roll när det gäller att åtgärda marknadsmisslyckanden. Sådana investeringar bör tillgodose de utvecklingsbehov som följer av de omställningsrelaterade utmaningar som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning som godkänts av kommissionen. Den verksamhet som planeras få stöd inom ramen för faciliteten bör vara förenlig med och bör komplettera den verksamhet som får stöd inom ramen för de andra två pelarna i mekanismen för en rättvis omställning. Faciliteten bör inrättas för en sjuårsperiod så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetramens löptid från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2027 (nedan kallad den fleråriga budgetramen 2021–2027) som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (6).

(6)

För att stärka sammanhållningen och öka den ekonomiska diversifieringen i de territorier som påverkas av omställningen bör faciliteten omfatta ett brett spektrum av hållbara investeringar, förutsatt att sådana investeringar bidrar till att tillgodose utvecklingsbehoven i dessa territorier orsakade av omställningen till unionens klimatmål för 2030, som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 och klimatneutralitet i unionen senast 2050, enligt vad som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning. För att faciliteten ska bli mer ändamålsenlig bör den kunna stödja stödberättigande projekt vilkas genomförandefas inletts före bidragsmottagarens inlämnande av ansökan till faciliteten. Faciliteten bör inte stödja investeringar som omfattar verksamhet som undantas enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 (7) men kan stödja investeringar i förnybar energi och grön och hållbar mobilitet, inklusive främjande av förnybar vätgas, investeringar i effektiva fjärrvärmenät, offentlig forskning, digitalisering, miljöinfrastruktur inom smart avfallshantering och vattenförvaltning, och kan stödja hållbar energi, energieffektivitet och integrationsåtgärder, inklusive renovering och ombyggnad av byggnader, stadsförnyelse, omställningen till en cirkulär ekonomi, restaurering och sanering av mark och ekosystem med hänsyn till principen att förorenaren betalar, biologisk mångfald samt kompetenshöjning och omskolning, utbildning och social infrastruktur, inklusive vård- och omsorgsinrättningar och subventionerade bostäder.

(7)

Infrastrukturprojekt kan även omfatta gränsöverskridande projekt och lösningar som leder till ökad resiliens mot ekologiska katastrofer, särskilt mot katastrofer som förvärras av klimatförändringar. En övergripande investeringsstrategi bör prioriteras, särskilt för territorier med stora omställningsbehov. Investeringar i andra sektorer kan också få stöd om de överensstämmer med de godkända territoriella planerna för en rättvis omställning. Genom att ge stöd till investeringar som inte genererar tillräckliga flöden av egna inkomster för att täcka sina investeringskostnader bör faciliteten syfta till att ge offentliga organ de nödvändiga ytterligare medel som behövs för att hantera de territoriella, sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som kommer att följa av anpassningen till klimatomställningen. För att göra det lättare att identifiera investeringar som är stödberättigande inom ramen för faciliteten och som har stor positiv miljöpåverkan, även när det gäller biologisk mångfald, och är stödberättigande inom ramen för faciliteten bör kommissionen vid utvärderingen av faciliteten ta hänsyn till EU:s taxonomi för miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet. Alla finansieringspartner bör i tillämpliga fall använda EU:s taxonomi för miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada, för att säkerställa insyn i samband med hållbara projekt.

(8)

Respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män, bör när så är lämpligt säkerställas under hela utarbetandet, utvärderingen, genomförandet och övervakningen av stödberättigande projekt inom ramen för faciliteten. På samma sätt bör bidragsmottagarna och kommissionen även undvika varje form av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under hela genomförandet av faciliteten. Facilitetens mål bör eftersträvas i överensstämmelse med Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, principen att förorenaren betalar, Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (8) (nedan kallat Parisavtalet) om klimatförändringar och principen om att inte orsaka betydande skada.

(9)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (9) (nedan kallad budgetförordningen) och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget omfattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

(10)

Faciliteten bör ge stöd i form av bidrag från unionen, kombinerade med lån från en finansieringspartner i enlighet med dess regler, utlåningspolitik och förfaranden. Finansieringsramen för bidragsdelen, som genomförs av kommissionen inom ramen för direkt förvaltning, bör inte vara kopplad till kostnaderna, i enlighet med artikel 125 i budgetförordningen. Den finansieringsformen bör bidra till att uppmuntra de projektansvariga att delta och till att facilitetens mål kan uppnås på ett effektivt sätt i förhållande till lånets storlek. Lånedelen bör tillhandahållas av Europeiska investeringsbanken (EIB). Det bör vara möjligt att utvidga faciliteten till att omfatta andra finansieringspartner som tillhandahåller lånedelen, när ytterligare medel för bidragsdelen blir tillgängliga eller när det krävs för ett korrekt genomförande av faciliteten. I sådana fall bör kommissionen informera medlemsstaterna och Europaparlamentet om avsikten att utvidga faciliteten och välja ut ytterligare finansieringspartner med hänsyn till deras förmåga att uppfylla facilitetens mål, bidra med egna medel och säkerställa en lämplig geografisk täckning.

(11)

Administrativa överenskommelser bör ingås mellan kommissionen och finansieringspartnerna. Dessa överenskommelser bör innehålla genomförandebestämmelser för utvärdering och övervakning av projekt, samt även ange varje parts rättigheter och skyldigheter, inklusive detaljerade arrangemang för revision, rapportering och kommunikation. Kommunikationsarrangemangen bör särskilt omfatta skyldigheten att offentliggöra information för varje enskilt projekt eller varje enskild låneordning som får stöd inom ramen för faciliteten.

(12)

Genom att tillgodose de investeringsbehov som härrör från omställningen till en klimatneutral ekonomi i de territorier som påverkas mest negativt bör faciliteten ge ett viktigt bidrag till integreringen av klimatåtgärder. Medel från facilitetens bidragsdel kommer därför att bidra till uppnåendet av klimatmålen i samma utsträckning som FRO.

(13)

Av facilitetens bidragsdel bör 250 000 000 EUR finansieras ur unionens budget i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2020/2093, och detta bör utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (10), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(14)

275 000 000 EUR av facilitetens bidragsdel bör finansieras genom återbetalningar från de finansieringsinstrument som inrättats genom de program som förtecknas i bilaga I till denna förordning. Inkomsterna kommer från avslutade program som är fristående från faciliteten, och bör betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål genom undantag från artikel 21.3 f i budgetförordningen på grundval av artikel 322.1 i EUF-fördraget.

(15)

1 000 000 000 EUR av facilitetens bidragsdel bör finansieras genom det förväntade överskottet från avsättningarna till den EU-garanti som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 (11). Ett undantag bör därför göras från artikel 213.4 a i budgetförordningen, där det föreskrivs att eventuella överskott från avsättningar för en budgetgaranti ska återföras till budgeten, så att överskottet kan tilldelas faciliteten. De inkomsterna bör betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål genom undantag från artikel 21.3 f i budgetförordningen på grundval av artikel 322.1 i EUF-fördraget.

(16)

I enlighet med artikel 12.4 c i budgetförordningen bör de anslag som motsvarar externa inkomster avsatta för särskilda ändamål automatiskt överföras till efterföljande program eller åtgärd. Den bestämmelsen gör det möjligt att matcha den fleråriga planen för inkomster avsatta för särskilda ändamål med genomförandeplanen för projekt som finansieras genom faciliteten.

(17)

Medel för rådgivningsstödet bör också tillhandahållas för att främja utarbetande, utveckling och genomförande av stödberättigande projekt och tidigt utarbetande av projekt före bidragsmottagarens inlämnande av ansökan till faciliteten. En andel av dessa medel bör avsättas för att stödja bidragsmottagarnas inneboende kapacitet att säkerställa de stödberättigande projektens hållbarhet.

(18)

För att säkerställa att alla medlemsstater får möjlighet att dra nytta av bidragsdelen bör en mekanism inrättas för att fastställa på förhand tilldelade nationella andelar i ett första skede enligt bilaga I till förordning (EU) 2021/1056. För att jämka samman det målet med behovet att optimera facilitetens ekonomiska påverkan och dess genomförande bör sådana nationella andelar inte tilldelas på förhand efter den 31 december 2025. Därefter bör de återstående medel som avsatts för bidragsdelen tillhandahållas utan någon på förhand tilldelad nationell andel och på konkurrensutsatt grund på unionsnivå, samtidigt som det säkerställs att de är förutsägbara för investeringarna och att de är behovsbaserade och leder till regional konvergens.

(19)

Villkoren för stödberättigande och tilldelningskriterier bör anges i arbetsprogrammet och i inbjudan att lämna förslag. I villkoren för stödberättigande och tilldelningskriterierna bör projektets relevans beaktas, när det gäller de utvecklingsbehov som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning, det övergripande målet att främja regional och territoriell konvergens samt bidragsdelens betydelse för projektets genomförbarhet. I arbetsprogrammen bör det också fastställas tilldelningskriterier ifall det inte finns tillräckliga medel för att stödja stödberättigande projekt. Prioritet bör ges åt projekt i mindre utvecklade regioner, projekt som bidrar direkt till uppnåendet av unionens klimatmål och projekt som främjas av offentliga organ som har antagit planer för minskade koldioxidutsläpp, i tillämpliga fall med motsvarande rangordning av kriterier. Unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för faciliteten bör därför endast göras tillgängligt för medlemsstater som har antagit minst en territoriell plan för en rättvis omställning. Arbetsprogrammet och ansökningsomgångarna bör också beakta de territoriella planer för en rättvis omställning som medlemsstaterna lämnar in för att säkerställa enhetlighet mellan de olika pelarna i mekanismen. För att optimera facilitetens påverkan bör enskilda projekt som får stöd inom ramen för faciliteten inte få stöd från andra unionsprogram, förutom vad gäller utarbetande av projekt. Projekt vid insatser som består av identifierbara separata projekt kan emellertid få stöd från olika unionsprogram, i enlighet med de tillämpliga reglerna för stödberättigande.

(20)

I syfte att optimera unionsstödets ändamålsenlighet och undvika att sådant stöd ersätter potentiellt stöd och potentiella investeringar från alternativa källor, bör stöd inom faciliteten endast ges till projekt som inte genererar tillräckliga flöden av egna inkomster för att täcka sina investeringskostnader. Dessa inkomster bör bestå av inkomster, budgetöverföringar ej medräknade, som genererats direkt av den verksamhet som bedrivs inom projektet, t.ex. försäljning, avgifter eller besparingar till följd av uppgradering av befintliga tillgångar.

(21)

Eftersom bidragsdelen bör beakta regionernas olikartade utvecklingsbehov i de olika medlemsstaterna bör stödet anpassas till förmån för mindre utvecklade regioner. Med hänsyn till att offentliga organ i mindre utvecklade regioner ofta har en lägre investeringskapacitet bör bidragsnivån för lån till sådana enheter vara jämförelsevis högre.

(22)

För att säkerställa ett effektivt genomförande av faciliteten kan det bli nödvändigt att tillhandahålla rådgivningsstöd för utarbetandet, utvecklingen och genomförandet av projekten. Detta stöd bör tillhandahållas genom InvestEU:s rådgivningscentrum för stödberättigande projekt och utarbetande av projekt före inlämnandet av ansökan och särskilt inriktas på bidragsmottagare med mindre administrativ kapacitet eller bidragsmottagare i mindre utvecklade regioner. Sådant stöd bör också kunna beviljas för utveckling och utarbetande av projekt inom ramen för andra unionsprogram.

(23)

För att mäta facilitetens ändamålsenlighet och förmåga att uppfylla sina mål samt stödja förberedelserna inför en eventuell förlängning efter 2027 bör kommissionen göra en interimsutvärdering och en slututvärdering, inbegripet en bedömning av möjligheten att, när så är lämpligt, anta bestämmelser om en könsspecifik konsekvensbedömning, och bör lägga fram utvärderingsrapporterna för Europaparlamentet och rådet. Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (12) bör faciliteten utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks.

(24)

För att påskynda genomförandet och säkerställa att medlen används i rätt tid bör det i den här förordningen fastställas särskilda skyddsåtgärder som ska ingå i bidragsöverenskommelserna. För att uppnå det målet bör kommissionen, i enlighet med proportionalitetsprincipen, kunna minska eller häva unionsstöd vid allvarliga brister på framsteg i genomförandet av projektet. Budgetförordningen är tillämplig på faciliteten. För att säkerställa samstämmighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram bör budgetförordningen tillämpas på bidragsdelen och på medel till rådgivningsstöd som tillhandahålls inom ramen för faciliteten.

(25)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (13) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (14), (Euratom, EG) nr 2185/96 (15) och (EU) 2017/1939 (16) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (17). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939, de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(26)

I syfte att ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på nyckelprestationsindikatorerna för att övervaka genomförandet av och framstegen med faciliteten. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(27)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på arbetsprogrammen samt villkoren och förfarandena för val av andra finansieringspartner än EIB. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (18).

(28)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att främjainvesteringar i de territorier som påverkas mest negativt av övergången till klimatneutralitet genom att tillgodose motsvarande utvecklingsbehov genom att främja offentliga investeringar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av att det är svårt för offentliga organ att ge stöd till investeringar som inte genererar tillräckliga flöden av inkomster för att täcka sina investeringskostnader utan snarare, på grund av behovet av en enhetlig genomföranderam med direkt förvaltning, kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.