(1)

Den 3 april 2017 underrättade Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Cypern, Litauen, Luxemburg, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Finland Europaparlamentet, rådet och kommissionen om att de önskade upprätta ett fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Utöver detta uttryckte Lettland, Estland, Österrike och Italien, genom skrivelser av den 19 april 2017, den 1 juni 2017, den 9 juni 2017 respektive den 22 juni 2017, sin önskan att delta i genomförandet av det fördjupade samarbetet.

(2)

Den 3 april 2017 ansågs det bemyndigande att inleda ett sådant fördjupat samarbete som avses i artikel 20.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 329.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ha beviljats, i enlighet med artikel 86.1 tredje stycket i EUF-fördraget.

(3)

Den 12 oktober 2017 antog rådet förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

(4)

Den 20 november 2017 trädde förordning (EU) 2017/1939 i kraft. Europeiska åklagarmyndigheten ska åta sig de utrednings- och lagföringsuppgifter som den tilldelats den dag som fastställs genom beslut av kommissionen på förslag från den europeiska chefsåklagaren, när Europeiska åklagarmyndigheten har inrättats, men tidigast tre år efter ikraftträdandet av förordningen.

(5)

Förordning (EU) 2017/1939 föreskriver inga särskilda villkor för att delta i det fördjupade samarbetet om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten.

(6)

I enlighet med artikel 120.2 första stycket i förordning (EU) 2017/1939 ska Europeiska åklagarmyndigheten utöva sin behörighet i fråga om alla brott som omfattas av dess behörighet och som begås efter den dag då förordning (EU) 2017/1939 trätt i kraft. För brott som avses i artiklarna 22 och 23 i förordning (EU) 2017/1939, och som inte redan ingår i Europeiska åklagarmyndighetens behörighet efter förordningens ursprungliga ikraftträdande, bör därför Europeiska åklagarmyndigheten utöva sin behörighet i fråga om Nederländernas territorium eller medborgare först när förordningen har trätt i kraft i Nederländerna.