|
31.10.2017
|
SV
|
Europeiska unionens officiella tidning
|
L 281/14
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1972
av den 30 oktober 2017
om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller ett program för övervakning av chronic wasting disease hos hjortdjur i Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige och om upphävande av kommissionens beslut 2007/182/EG
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1), särskilt artikel 23 första stycket, och
av följande skäl:
|
(1)
|
I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos nötkreatur, får och getter. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter.
|
|
(2)
|
Chronic wasting disease (CWD) är en form av TSE som drabbar hjortdjur och som är utbredd i Nordamerika. CWD har hittills inte rapporterats inom unionens territorium, men påvisades hos en ren för första gången i Norge i april 2016. Norge intensifierade därefter sitt program för övervakning av CWD hos hjortdjur och påvisade ett antal andra fall av CWD hos ren och älg.
|
|
(3)
|
Den 2 december 2016 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett vetenskapligt yttrande om chronic wasting disease hos hjortdjur (nedan kallat Efsas yttrande) (2). Efsas yttrande innehåller rekommendationer för genomförandet av ett treårigt program för övervakning av CWD hos hjortdjur i Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Sverige, som är de länder inom unionen och EES med en ren- och/eller en älgpopulation. Efsas yttrande visar att målen för ett sådant treårigt övervakningsprogram för CWD är att bekräfta eller utesluta förekomst av CWD i länder där sjukdomen aldrig har påvisats och i länder där CWD har påvisats (hittills endast Norge), i syfte att uppskatta prevalensen och den geografiska spridningen av CWD.
|
|
(4)
|
Enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 999/2001 ska varje medlemsstat genomföra ett årligt övervakningsprogram för TSE grundat på aktiv och passiv övervakning i enlighet med bilaga III till den förordningen.
|
|
(5)
|
Kraven för ett treårigt program för övervakning av CWD i Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige bör därför läggas till i kapitel A i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 och de bör grunda sig på rekommendationerna i Efsas yttrande. Dessa krav bör anses vara minimikrav som de berörda medlemsstaterna ska uppfylla. Dessa medlemsstater får emellertid ytterligare justera sina övervakningsprogram för CWD för att anpassa dem till den särskilda situationen i respektive medlemsstat.
|
|
(6)
|
Därutöver bör de laboratorieprotokoll och testmetoder som ska användas för övervakningsprogrammet för CWD samt de åtgärder som ska vidtas till följd av CWD-testning klargöras i kapitel A del III i bilaga III.
|
|
(7)
|
Det treåriga övervakningsprogrammet för CWD bör såsom rekommenderas i Efsas yttrande inriktas å ena sidan på hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap, och å andra sidan på frilevande och halvtama hjortdjur. För att säkerställa rättssäkerhet bör det införas definitioner av ”hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap”, ”frilevande hjortdjur” och ”halvtama hjortdjur” i bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001.
|
|
(8)
|
Enligt artikel 6.4 i förordning (EG) nr 999/2001 ska medlemsstaterna överlämna en årlig rapport om sin TSE-övervakning till kommissionen. De uppgifter som medlemsstaterna genom regelbundna bidrag till EU:s TSE-databas och/eller genom införande i den årliga rapporten ska ta med i sin årliga rapport fastställs i kapitel B del I.A i bilaga III till den förordningen. I del II i det kapitlet föreskrivs att Efsa ska analysera de uppgifter som medlemsstaterna angett i sin årliga rapport och att årligen offentliggöra en rapport om tendenser för och källor till TSE i unionen. Det bör införas rapporteringskrav för det treåriga övervakningsprogrammet för CDW i kapitel B del I.A i bilaga III för att säkerställa att de berörda medlemsstaterna för in de uppgifter som erhållits från programmet i EU:s TSE-databas och därmed att de tas med och analyseras i EU:s årliga sammanfattande rapport om övervakning av TSE som Efsa ska ta fram i enlighet med del II i det kapitlet.
|
|
(9)
|
I kommissionens beslut 2007/182/EG (3) fastställs krav för en undersökning av CWD hos hjortdjur som genomfördes under perioden 2007–2010. Eftersom denna undersökning har slutförts och för att undvika att de definitioner som är relevanta för övervakning av CWD och som anges i bilaga I till det beslutet avviker från definitionerna i den här förordningen bör beslut 2007/182/EG upphöra att gälla. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagorna I och III till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Beslut 2007/182/EG ska upphöra att gälla.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 oktober 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.
(2) ”Scientific Opinion on Chronic wasting disease (CWD) in cervids”, EFSA Journal vol. 15(2017):1, artikelnr 46.
(3) Kommissionens beslut 2007/182/EG av den 19 mars 2007 om en undersökning av chronic wasting disease (CWD) hos hjortdjur (EUT L 84, 24.3.2007, s. 37).
BILAGA
Bilagorna I och III till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras på följande sätt:
|
1.
|
I bilaga I ska följande läggas till i punkt 2:
”o)
hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap
: djur av familjen Cervidae som hålls av människor i inhägnade områden.
p)
frilevande hjortdjur
: djur av familjen Cervidae som inte hålls av människor.
q)
halvtama hjortdjur
: djur av familjen Cervidae som hålls av människor men inte i inhägnade områden.”
|
|
2.
|
Bilaga III ska ändras på följande sätt:
|
a)
|
I kapitel A ska del III ersättas med följande:
”III. ÖVERVAKNING AV HJORTDJUR
A. Treårigt övervakningsprogram för chronic wasting disease (CWD)
1. Allmänt
|
1.1
|
De medlemsstater som har en population av frilevande och/eller hägnade och/eller halvtama älgar och/eller renar (Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige) ska genomföra ett treårigt övervakningsprogram för CWD hos hjortdjur under perioden 1 januari 2018–31 december 2020. De TSE-tester som genomförs för detta övervakningsprogram ska äga rum mellan den 1 januari 2018 och den 31 december 2020, medan insamlingen av prover för övervakningsprogrammet får påbörjas 2017.
|
|
1.2
|
Det treåriga övervakningsprogrammet för CWD ska omfatta följande arter av hjortdjur:
|
—
|
Fjällren (Rangifer tarandus tarandus).
|
|
—
|
Skogsren (Rangifer tarandus fennicus).
|
|
—
|
Rådjur (Capreolus capreolus).
|
|
—
|
Vitsvanshjort (Odocoileus virginianus).
|
|
—
|
Kronhjort (Cervus elaphus).
|
|
|
1.3
|
Genom undantag från punkt 1.2 får en medlemsstat utifrån en dokumenterad riskbedömning som lämnas till Europeiska kommissionen göra ett urval av de arter som förtecknas i den punkten för det treåriga övervakningsprogrammet för CWD.
|
2. Utformning av provtagning
|
2.1
|
De medlemsstater som avses i punkt 1.1 ska identifiera den primära urvalsenheten (PSU) som ska omfatta alla områden där populationer av hjortdjur förekommer med hjälp av minst följande parametrar:
|
a)
|
För hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap ska varje jordbruksföretag och varje anläggning där hjortdjur hålls i ett inhägnat område anses vara en PSU.
|
|
b)
|
För frilevande och halvtama hjortdjur ska PSU definieras geografiskt utifrån följande kriterier:
|
i)
|
De områden där frilevande och halvtama djur av en art som omfattas av övervakningsprogrammet samlas ihop åtminstone under en viss period av året.
|
|
ii)
|
Om djur av en art inte samlas ihop: de områden som avgränsas av naturliga eller konstgjorda gränser inom vilka djur av de arter som omfattas av övervakningsprogrammet förekommer.
|
|
iii)
|
De områden inom vilka djur av de arter som omfattas av övervakningsprogrammet jagas och områden som är kopplade till andra relevanta aktiviteter i samband med de arter som omfattas av övervakningsprogrammet.
|
|
|
|
2.2
|
De medlemsstater som avses i punkt 1.1 ska välja ut hägnade hjortdjur, hjortdjur i fångenskap, frilevande hjortdjur och halvtama hjortdjur för TSE-testning med hjälp av följande urvalsmetod i två steg:
|
a)
|
I det första steget ska dessa medlemsstater göra ett urval enligt följande:
|
i)
|
För hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap:
|
—
|
Slumpmässigt, varvid geografisk representativitet säkerställs, och i relevanta fall med hänsyn tagen till relevanta riskfaktorer som identifierats i en dokumenterad riskbedömning som medlemsstaten genomfört: 100 PSU som ska behandlas under den treårsperiod som övervakningsprogrammet omfattar, eller
|
|
—
|
om medlemsstaten inte har kunnat identifiera 100 PSU för hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap: alla PSU som identifierats.
|
|
|
ii)
|
För frilevande och halvtama hjortdjur:
|
—
|
Slumpmässigt, varvid geografisk representativitet säkerställs, och i relevanta fall med hänsyn tagen till relevanta riskfaktorer som identifierats i en dokumenterad riskbedömning som medlemsstaten genomfört: 100 PSU som ska behandlas under den treårsperiod som övervakningsprogrammet omfattar, eller
|
|
—
|
om medlemsstaten inte har kunnat identifiera 100 PSU för frilevande och halvtama hjortdjur: alla PSU som identifierats.
|
|
|
|
b)
|
I det andra steget:
|
i)
|
För hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap:
|
—
|
En medlemsstat ska efter att ha valt ut 100 PSU inom varje utvald PSU provta alla djur som tillhör de målgrupper som förtecknas i punkt 2.4 a under treårsperioden fram till dess att målet på 30 testade djur per PSU har uppnåtts. Men om det för vissa PSU inte är möjligt att uppnå målet på 30 testade djur under treårsperioden på grund av hjortdjurspopulationens begränsade storlek, får provtagningen av djur som tillhör de målgrupper som förtecknas i punkt 2.4 a fortsätta i större PSU, även efter det att målet på 30 testade djur uppnåtts, i syfte att där så är möjligt uppnå att sammanlagt upp till 3 000 hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap ska ha testats på nationell nivå under den treårsperiod som övervakningsprogrammet omfattar.
|
|
—
|
En medlemsstat som har identifierat färre än 100 PSU ska inom vare PSU provta alla djur som tillhör de målgrupper som förtecknas i punkt 2.4 a under treårsperioden, i syfte att där så är möjligt uppnå att sammanlagt upp till 3 000 hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap ska ha testats på nationell nivå under den treårsperiod som övervakningsprogrammet omfattar.
|
|
|
ii)
|
För frilevande och halvtama hjortdjur:
|
—
|
En medlemsstat ska efter att ha valt ut 100 PSU inom varje utvald PSU provta alla djur som tillhör de målgrupper som förtecknas i punkt 2.4 b under treårsperioden fram till dess att målet på 30 testade djur per PSU har uppnåtts, i syfte att uppnå att upp till 3 000 frilevande och halvtama hjortdjur ska ha testats på nationell nivå under den treårsperiod som övervakningsprogrammet omfattar.
|
|
—
|
En medlemsstat som har identifierat färre än 100 PSU ska inom vare PSU provta alla djur som tillhör de målgrupper som förtecknas i punkt 2.4 b under treårsperioden, i syfte att uppnå att sammanlagt 3 000 frilevande och halvtama hjortdjur ska ha testats på nationell nivå under den treårsperiod som övervakningsprogrammet omfattar.
|
|
|
|
|
2.3
|
Alla hjortdjur ska vara äldre än 12 månader. Åldern ska uppskattas utifrån tandbildning, uppenbara mognadstecken eller andra tillförlitliga upplysningar.
|
|
2.4
|
Hjortdjuren ska väljas ut från följande målgrupper:
|
a)
|
För hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap:
|
i)
|
Självdöda/utslagna hägnade hjortdjur eller hjortdjur i fångenskap, definierade som hägnade hjortdjur eller hjortdjur i fångenskap som hittats döda i det inhägnade område där de hålls, under transport eller i slakteriet, liksom hägnade hjortdjur eller hjortdjur i fångenskap som avlivats av hälso- eller åldersskäl.
|
|
ii)
|
Kliniska/sjuka hägnade hjortdjur eller hjortdjur i fångenskap definierade som hägnade hjortdjur eller hjortdjur i fångenskap som uppvisar tecken på onormalt beteende och/eller rörelsestörningar och/eller som är i allmänt dålig kondition.
|
|
iii)
|
Slaktade hägnade hjortdjur som har förklarats vara otjänliga som livsmedel.
|
|
iv)
|
Slaktade hägnade hjortdjur som har förklarats vara tjänliga som livsmedel om en medlemsstat identifierat färre än 3 000 hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap från grupperna i–iii.
|
|
|
b)
|
För frilevande och halvtama hjortdjur:
|
i)
|
Självdöda/utslagna frilevande eller halvtama hjortdjur, definierade som hjortdjur som hittats döda i naturen liksom halvtama hjortdjur som hittats döda eller som avlivats av hälso- eller åldersskäl.
|
|
ii)
|
Trafikskadade eller trafikdödade hjortdjur/hjortdjur som skadats eller dödats av rovdjur, definierade som frilevande eller halvtama hjortdjur som blivit överkörda av vägfordon eller tåg eller som har angripits av rovdjur.
|
|
iii)
|
Kliniska/sjuka frilevande och halvtama hjortdjur definierade som frilevande och halvtama hjortdjur som uppvisar tecken på onormalt beteende och/eller rörelsestörningar och/eller som är i allmänt dålig kondition.
|
|
iv)
|
Nedlagda frilevande hjortdjur och slaktade halvtama hjortdjur som har förklarats vara otjänliga som livsmedel.
|
|
v)
|
Nedlagt frilevande vilt och slaktade halvtama hjortdjur som har förklarats vara tjänliga som livsmedel om en medlemsstat identifierat färre än 3 000 frilevande och halvtama hjortdjur från grupperna i–iv.
|
|
|
|
2.5
|
Vid positivt fynd av TSE hos ett hjortdjur ska det antal prover från hjortdjur som samlas in i den zon där det positiva TSE-fallet hittades ökas utifrån en bedömning av den berörda medlemsstaten.
|
3. Provtagning och laboratorietestning
|
3.1
|
För varje hjortdjur som valts ut i enlighet med punkt 2 ska det tas ett prov från obexområdet som testas för TSE.
Om möjligt ska det dessutom tas ett prov av en av följande vävnader i följande preferensordning:
|
a)
|
Retrofaryngeallymfknutor.
|
|
c)
|
Andra lymfknutor i huvudet.
|
För snabbtestning ska en hemisektion av obex lämnas in i färskt eller fruset tillstånd. Den resterande hemisektionen bör fixeras. Lymfknutor och tonsiller bör fixeras när de samlas in.
En del färsk vävnad från varje prov ska förvaras fryst tills man fått ett negativt resultat, ifall en bioassay skulle krävas.
|
|
3.2
|
Följande laboratoriemetod ska användas för övervakningsprogrammet för CWD fram till dess att EU:s referenslaboratorium för TSE har publicerat riktlinjer om testning av TSE hos hjortdjur:
|
a)
|
Snabbtester:
De snabbtester som avses i kapitel C punkt 4 i bilaga X och som används för att påvisa TSE i obex hos nötkreatur eller mindre idisslare anses vara ändamålsenliga för påvisande av TSE i obex hos hjortdjur. De snabbtester som avses i kapitel C punkt 4 i bilaga X och som används för att påvisa TSE i lymfknutor hos nötkreatur eller mindre idisslare anses vara ändamålsenliga för påvisande av TSE i lymfknutor hos hjortdjur. För screeningändamål får medlemsstaterna också använda immunohistokemi, varvid de ska uppfylla kraven i en kvalifikationsprövning som anordnats av EU:s referenslaboratorium för TSE.
|
|
b)
|
Bekräftande tester:
Om det inte går att dra några säkra slutsatser av resultatet av snabbtestet eller om testet är positivt, ska provet genomgå kontrollundersökningar med minst en av de följande metoderna respektive ett av de följande protokollen som anges i den senaste utgåvan av OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Manual for diagnostic tests and vaccines for terrestrial animals:
|
—
|
Immunhistokemisk metod.
|
När en medlemsstat inte kan bekräfta ett positivt snabbtestresultat ska lämplig vävnad sändas till EU:s referenslaboratorium för bekräftelse.
|
|
c)
|
Karakterisering av isolat:
Vid positiva fynd av TSE bör ytterligare karakterisering av isolat ske i samråd med EU:s referenslaboratorium för TSE.
|
|
|
3.3
|
Prionproteinet ska genotypbestämmas för varje positivt fynd av TSE hos hjortdjur.
Dessutom ska för varje hjortdjur som testats och befunnits negativt för TSE antingen
|
—
|
prionproteinet genotypbestämmas för det djur som har testats och befunnits negativt för TSE, eller
|
|
—
|
ett prov av vävnad, exempelvis av obex, förvaras fryst åtminstone till och med den 31 december 2021 för att möjliggöra genotypning om så beslutas.
|
|
B. Annan övervakning av hjortdjur
Medlemsstaterna ska genomföra ytterligare övervakning av TSE hos hjortdjur utifrån en riskbedömning där det kan tas hänsyn till påvisande av TSE hos hjortdjur i samma eller angränsande regioner.
Andra medlemsstater än de som nämns i del A punkt 1.1 får på frivillig väg genomföra övervakning av TSE hos hjortdjur.
När det treåriga övervakningsprogram som avses i del A är avslutat får de medlemsstater som nämns i del A punkt 1.1 på frivillig väg genomföra övervakning av TSE hos hjortdjur.”
|
|
b)
|
I kapitel A ska följande del läggas till som del IV:
”IV. ÖVERVAKNING AV ANDRA DJURARTER
Medlemsstaterna får på frivillig väg genomföra övervakning av TSE hos andra djurarter än nötkreatur, får, getter och hjortdjur.”
|
|
c)
|
I kapitel B del I.A ska punkt 7 ersättas med följande:
|
”7.
|
Antalet stickprover och antalet bekräftade fall av TSE per art hos andra djur än nötkreatur, får och getter, och andra hjortdjur än de som omfattas av det treåriga övervakningsprogram för CWD som avses i kapitel A del III.A i denna bilaga.”
|
|
|
d)
|
I kapitel B del I.A ska följande punkt läggas till som punkt 9:
|
”9.
|
För medlemsstater som omfattas av det treåriga övervakningsprogram för CWD som avses i kapitel A del III.A i denna bilaga ska den årliga rapporten för åren 2018, 2019 och 2020 omfatta följande:
|
a)
|
Antalet prover från hjortdjur som lämnats för testning, angivna enligt målgrupp efter följande kriterier:
|
—
|
Identifikator för den primära urvalsenheten (PSU).
|
|
—
|
Driftssystem: hägnade, i fångenskap, frilevande eller halvtama.
|
|
|
b)
|
Resultaten av snabbtester och bekräftande tester (antal positiva och negativa) och, i tillämpliga fall, av ytterligare undersökningar för karakterisering av isolat, vävnad som provtagits samt snabbtest och bekräftande metod som använts.
|
|
c)
|
Geografiskt läge, inklusive ursprungslandet om det inte är detsamma som den rapporterande medlemsstaten, för positiva fall av TSE.
|
|
d)
|
Genotypen och arten av varje hjortdjur som befunnits positivt för TSE.
|
|
e)
|
Om det har testats genotypen för hjortdjur som testats och befunnits negativa för TSE.”
|
|
|
|
In force