16.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 332/17

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1629/2004 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa grafitelektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8545 11 00, och nipplar som används för sådana elektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8545 90 90, med ursprung i Indien (nedan kallade de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna). Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 0 %.

(2)

Efter en antisubventionsundersökning införde rådet genom förordning (EG) nr 1628/2004 (3) en slutgiltig utjämningstull på import av vissa grafitelektroder som för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8545 11 00, och nipplar som används för sådana elektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8545 90 90, med ursprung i Indien (nedan kallade de slutgiltiga utjämningsåtgärderna). Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 15,7 %, med undantag av ett företag, för vilket tullsatsen var 7 %.

(3)

Efter en partiell interimsöversyn på eget initiativ av utjämningsåtgärderna, ändrade rådet, genom förordning (EG) nr 1354/2008 (4), förordningarna (EG) nr 1628/2004 och (EG) nr 1629/2004. De slutgiltiga utjämningsåtgärderna ändrades till 6,3 % och 7,0 % på import från individuellt namngivna exportörer, med en övrig tull på 7,2 %. De slutgiltiga antidumpningsåtgärderna ändrades till 9,4 % och 0 % på import från individuellt namngivna exportörer, med en övrig tull på 8,5 %.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de nu gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla (5), mottog kommissionen den 18 juni 2009 en begäran om inledande av en översyn av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran om översyn ingavs av tre unionstillverkare, Graftech International, SGL Carbon GmbH, and Tokai ERFTCARBON GmbH (nedan kallade sökandena), som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 90 %, av den sammanlagda tillverkningen i unionen av vissa grafitelektrodsystem.

(5)

Begäran motiverades med att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och skada för unionsindustrin.

(6)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 17 september 2009 i Europeiska unionens officiella tidning  (6) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(7)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning den 17 september 2009 (7) meddelade kommissionen också att den enligt artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (8) inledde en översyn vid giltighetstidens utgång av de slutgiltiga utjämningsåtgärderna.

(8)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni 2009 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(9)

Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer och de användare som den visste var berörda, samt företrädarna för exportlandet om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(11)

Med tanke på det stora antalet icke-närstående importörer ansågs det lämpligt att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen undersöka om huruvida ett stickprovsförfarande borde användas. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de ovannämnda parterna att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynerna hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer gav sig emellertid till känna för att förklara sig villiga att samarbeta. Något stickprovsförfarande behövdes därför inte.

(12)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret inkom från tre grupper av unionstillverkare (dvs. sökandena), en exporterande tillverkare och 17 användare. Ingen av importörerna gav sig till känna under stickprovsförfarandet och inga övriga importörer lämnade några uppgifter till kommissionen eller gav sig till känna under undersökningen.

(13)

Bara en av de två kända exporterande tillverkarna i Indien, nämligen HEG Limited (HEG) samarbetade fullt ut i översynen genom att lämna in ett svar på frågeformuläret. Det ska härvidlag noteras att i den ursprungliga undersökningen var detta företags officiella namn Hindustan Electro Graphite Limited. Företaget har senare ändrat sitt namn till HEG Limited. Den andra exporterande tillverkaren som samarbetade i den ursprungliga undersökningen, nämligen Graphite India Limited (GIL) beslöt att inte lämna in något svar på frågeformuläret i denna översyn.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande berörda parter:

(15)

Den produkt som berörs av denna översyn är samma som den i den ursprungliga undersökningen, nämligen grafitelektroder av det slag som används för elektriska ljusbågsugnar, med en skenbar täthet av minst 1,65 g/cm3 och en elektrisk resistans på högst 6,0 μΩ.m, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8545 11 00, och nipplar som används för sådana elektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8545 90 90, oavsett om de importeras tillsammans eller separat, med ursprung i Indien (nedan kallad den berörda produkten).

(16)

Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades det i denna undersökning att den berörda produkten och den produkt som tillverkas och säljs på Indiens inhemska marknad samt den produkt som unionstillverkarna tillverkar och säljer i unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden, och att dessa produkter således utgör likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte man om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(18)

En exporterande tillverkare i Indien samarbetade. Den andra kända exporterande tillverkaren samarbetade inte i undersökningen.

(19)

En jämförelse mellan de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym med den sammanlagda exportvolymen till unionen från Indien visade att de exporterande tillverkarna stod för merparten av all import till unionen från Indien under översynsperioden. Graden av samarbete får således betraktas som hög.

(20)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarens försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden var representativ, dvs. om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda volymen av exportförsäljningen till unionen.

(21)

Kommissionen fastställde därefter vilka typer av den likadana produkten, som företaget sålde på hemmamarknaden, som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till unionen. De faktorer som beaktades vid avgränsningen av de olika produkttyperna av grafitelektroder var i) huruvida de såldes med nippel eller inte, ii) deras diameter och iii) deras längd.

(22)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hävdade att det faktum att grafitelektroderna tillverkas av olika kvaliteter av koks (viktigaste råvaran) också bör beaktas när man ska avgöra om de olika typerna av grafitelektroder är identiska eller direkt jämförbara. Man kunde förvisso bekräfta att företaget i tillverkningsprocessen använde sig av två olika typer av koks, nämligen importerad nålkoks, som är av en högre kvalitet och vanlig koks som finns att tillgå på den indiska marknaden. Det kunde också bekräftas att det är typen av koks som avgör produktionskostnaden och priset på slutprodukten.

(23)

För att kunna göra en rättvis jämförelse, delade kommissionen upp varje produkttyp i lägre kvaliteter och högre kvaliteter när dumpningen beräknades.

(24)

Det undersöktes sedan om den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens försäljning på hemmamarknaden av var och en av produkttyperna var representativ, dvs. om försäljningen på den marknaden motsvarade minst 5 % av försäljningsvolymen till unionen av samma produkttyp. För de produkttyper som sålts i representativa kvantiteter undersöktes det sedan om försäljningen hade ägt rum vid normal handel, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(25)

Prövningen av om den inhemska försäljningen av varje produkttyp som sålts i representativa volymer kunde anses ha ägt rum vid normal handel gjordes genom att man fastställde andelen lönsam försäljning, vid normal handel, av den berörda typen till oberoende kunder. I alla de fall när den inhemska försäljningen av den särskilda produkttypen gjorts i tillräckliga kvantiteter och vid normal handel, fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska inhemska priset, beräknat som det vägda genomsnittet av all inhemsk försäljning av den typen under översynsperioden.

(26)

För de återstående produkttyper för vilka den inhemska försäljningen inte hade varit representativ eller inte hade ägt rum vid normal handel, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Normalvärdet konstruerades genom att man till tillverkningskostnaderna för de exporterade typerna, vid behov justerade, lade en skälig procentandel för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal, baserade på faktiska uppgifter om den undersökta exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning av den likadana produkten vid normal handel, i enlighet med artikel 2.6 första meningen i grundförordningen.

(27)

Eftersom all exportförsäljning till unionen från den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren skedde direkt till oberoende kunder, fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(28)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset gjordes på grundval av priset fritt fabrik och i samma handelsled. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis, togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter i faktorer som konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. I detta syfte tog man, där så var tillämpligt och motiverat, i form av justeringar, hänsyn till de kostnader för frakt och försäkringar, hanterings-, förpacknings- och lastningskostnader, finansiella kostnader, bankavgifter och antidumpningstullar som sökanden betalat.

(29)

Den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren hävdade att i dess fall är tullkreditsystemet (Entitlement Passbook Scheme, DEPBS) i själva verket ett restitutionssystem, eftersom DEPBS-licenserna bara används för att betala importtullar för de råvaror som används vid tillverkningen av grafitelektrodsystem. Därför återbetalas kostnaden för de importtullar som betalats för råvaror, när produkten exporteras, vilket resulterar i ett lägre exportpris. Företaget hävdade därför att en justering bör göras av de inhemska priserna, eftersom de inte påverkas av återbetalningen av importtullarna. Tvärtemot vad som hävdats, visar undersökningen att företaget använder tullfritt importerade råvaror både vid tillverkningen av grafitelektrodsystem som är avsedda för exportmarknaden och vid tillverkningen avsedd för den inhemska marknaden. Därför påverkar inte DEPBS-systemet prisskillnaden mellan de produkter som sålts på hemmamarknaden och de produkter som sålts på export och justeringen kan därför inte beviljas.

(30)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. Enligt denna metod, uppgår den dumpningsmarginal som fastställts för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren till 11–12 %.

(31)

I sina synpunkter på meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter), hävdade företaget i fråga att beräkningen av dumpningsmarginalen på grundval av fyra av översynsperiodens tolv månader var en avvikelse från den metod som användes i den ursprungliga undersökningen, där hänsyn togs till alla tolv månaderna. Företaget hävdade därför att den använda beräkningsmetoden artificiellt höjde dumpningsmarginalen.

(32)

Det erinras om att den beräkningsmetod där fyra månader under översynsperioden används är den som vanligtvis används av kommissionen i översyner vid giltighetstidens utgång, när det ska avgöras om dumpningen fortsatt eller om det är sannolikt att den återkommer. Vid undersökningen på plats kontrollerade man att de fyra månaderna var representativa för hela tolvmånadersperioden. Detta gjordes genom att man jämförde kostnads- och prisuppgifter för de fyra månaderna med de återstående åtta månaderna. De fyra utvalda månaderna var dessutom de sista månaderna i varje kvartal och de var därför jämnt fördelade över tolvmånadersperioden. Kommissionen håller därför inte med om att den använda metoden ändrar den slutgiltiga slutsatsen när det gäller dumpning under översynsperioden eller att metoden artificiellt skulle höja dumpningsmarginalen.

(33)

På grund av att den andra indiska exporterande tillverkaren inte samarbetade, gick det inte att beräkna någon dumpningsmarginal för denna tillverkare. Enligt begäran om översyn skedde emellertid detta företags export till unionen också till dumpade priser. Eftersom största delen av exporten från Indien härrör från den samarbetsvilliga indiska tillverkaren som befanns dumpa och eftersom det genomsnittliga priset för den importerade berörda produkten från Indien enligt Eurostat är lägre än det samarbetsvilliga företagets genomsnittliga exportpris, bekräftas härmed dumpning på landsomfattande nivå.

(34)

Utöver undersökningen av om det förekom dumpning under översynsperioden, undersöktes även sannolikheten för fortsatt dumpning. Eftersom bara en enda exporterande tillverkare i Indien samarbetade i denna undersökning, bygger nedanstående slutsatser på uppgifter från detta enda samarbetsvilliga företag, samt på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen, dvs. uppgifter från Eurostat och uppgifter i begäran om översyn.

(35)

I detta hänseende analyserades följande aspekter: De exporterande indiska tillverkarnas outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft för de indiska tillverkarna och exportpriserna till tredjeländer.

(36)

När det gäller den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren, visade undersökningen att detta företag har outnyttjad kapacitet. Företaget har dessutom officiellt uppgivit att det planerar att öka sin nuvarande kapacitet. Det ska också understrykas att företaget är exportorienterat med en omsättning under översynsperioden som till största delen genererades av exportförsäljningen och att unionen fortfarande är en viktig exportdestination, trots de åtgärder som är i kraft.

(37)

Den andra indiska tillverkaren har enligt begäran om översyn redan avsevärt ökat sin kapacitet sedan åtgärderna infördes och har planer på att ytterligare öka den. Det kan därför inte uteslutas att en del av denna ökade kapacitet skulle kunna riktas till unionsmarknaden i avsaknad av åtgärder.

(38)

Unionsmarknadens attraktionskraft illustreras av det faktum att införandet av antidumpnings- och utjämningstullar inte hindrade den indiska exportens expansion. Istället mer än fördubblade de indiska exportörerna sin export under de senaste tre åren och deras marknadsandel i unionen mer än tredubblades. Det ska också understrykas att under denna period ökade prisnivån på unionsmarknaden med 40 %.

(39)

När det gäller exporten till tredjeländer visade undersökningen att under översynsperioden var det samarbetsvilliga företagets exportpriser, fritt fabrik, lägre än de exportpriser till unionen som befanns ha dumpats. Det är därför sannolikt att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i avsaknad av åtgärder skulle lägga om åtminstone en del av sin export till unionen, med tanke på marknadens attraktionskraft.

(40)

Mot bakgrund av resultaten ovan, går det att dra slutsatsen att exporten från Indien fortfarande dumpas och att det är sannolikt att ett upphävande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle medföra fortsatt dumpning. Om hänsyn tas till den befintliga outnyttjade kapaciteten i Indien och unionsmarknadens attraktionskraft, har de indiska exporterande tillverkarna ett incitament att öka sin export till unionsmarknaden till dumpade priser, åtminstone när det gäller den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(41)

Inom unionen framställs den likadana produkten av fem företag eller företagsgrupper, vars produktion utgör unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(42)

Två av de fem företagen gav sig inte till känna för att stödja begäran och samarbetade inte i översynsundersökningen genom att lämna in ett besvarat frågeformulär. Följande tre grupper av tillverkare ingav begäran och samtyckte till att samarbeta: Graftech International, SGL Carbon GmbH och Tokai ERFTCARBON GmbH.

(43)

Dessa tre grupper av tillverkare svarar för en betydande del av den sammanlagda tillverkningen i unionen av den likadana produkten, eftersom de svarar för mer än 90 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen av grafitelektrodsystem (se skäl 4). De anses därför utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer hädanefter att kallas unionsindustrin.

(44)

Eftersom det bara var en enda indisk exporterande tillverkare av den berörda produkten som samarbetade i undersökningen, kunde man inte använda exakta siffror i uppgifterna om import till Europeiska unionen av den berörda produkten med ursprung i Indien, eftersom konfidentiella uppgifter måste skyddas enligt artikel 19 i grundförordningen.

(45)

Situationen i grafitelektrodindustrin är nära förbunden med situationen i stålsektorn, eftersom grafitelektroderna i första hand används i den elektriska stålindustrin. Det bör i detta sammanhang noteras att under 2007 och fram till det fjärde kvartalet 2008 rådde mycket gynnsamma marknadsförhållanden i stålsektorn, och till följd av detta också i grafitelektrodindustrin.

(46)

Det bör noteras att försäljningsvolymerna av grafitelektroder mer eller mindre följer volymerna i stålproduktionen. Leveransavtalen för grafitelektroder, som reglerar priser och kvantiteter, förhandlas oftast fram för perioder om 6–12 månader. Det finns därför i allmänhet en tidsförskjutning mellan den utveckling av försäljningsvolymerna som blir resultatet av förändringar i efterfrågan och en eventuell efterföljande effekt på priserna.

(47)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden, en uppskattning av de övriga unionstillverkarnas försäljningsvolym på unionsmarknaden, importuppgifter från Eurostat och uppgifter som samlats in enligt artikel 14.6 i grundförordningen. Liksom i den ursprungliga undersökningen (9) tog man inte med en del av importen, eftersom det, med utgångspunkt i tillgängliga uppgifter, inte verkade röra sig om den undersökta produkten.

(48)

Mellan 2006 och översynsperioden, minskade unionens förbrukning med nära 25 %, och den främsta minskningen ägde rum mellan 2008 och översynsperioden. Beroende på mycket positiva marknadsförhållanden i början av skadeundersökningsperioden, låg unionens förbrukning på mycket höga nivåer och ökade med 30 % mellan undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen och 2006.

Tabell 1

(49)

Volymen import med ursprung i Indien (nedan kallat det berörda landet) ökade stadigt med 143 procentenheter under skadeundersökningsperioden och nådde en nivå på mellan 5 000 och 7 000 ton under översynsperioden. Marknadsandelen för importen från det berörda landet mer än tredubblades mellan 2006 och översynsperioden, när den nådde en nivå på ungefär 5 %. Marknadsandelen ökade fortfarande under översynsperioden, trots den stora minskningen av efterfrågan. Priserna på importen från det berörda landet ökade med 52 % under skadeundersökningsperioden, vilket följer trenden för unionsindustrins priser, men priserna förblev ändå genomgående lägre än unionsindustrins priser. Uppgifterna i tabell 2 lämnas av konfidentiella skäl inte i form av exakta uppgifter, eftersom det bara finns två exporterande tillverkare i Indien.

Tabell 2

(50)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation.

(51)

Under översynsperioden minskade tillverkningen med 29 % jämfört med 2006. Unionsindustrins tillverkning ökade först med 2 % 2007, jämfört med 2006, för att därefter kraftigt minska, särskilt under översynsperioden.

Tabell 3

(52)

Produktionskapaciteten minskade marginellt (med sammanlagt 2 %) mellan 2006 och översynsperioden. Eftersom tillverkningen också minskade under 2008, och särskilt under undersökningsperioden, uppvisade det resulterande kapacitetsutnyttjandet en sammanlagd minskning på 25 procentenheter mellan 2006 och översynsperioden.

Tabell 4

(53)

Unionsindustrins utgående lager förblev stabilt under 2007, jämfört med 2006, och minskade sedan med 10 % under 2008. Under översynsperioden ökade det utgående lagret något, men var fortfarande 5 % mindre än under 2006.

Tabell 5

(54)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden till oberoende kunder minskade med 39 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningen var mycket hög i början av skadeundersökningsperioden, eftersom den hade ökat med nära 70 % jämfört med undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen. Försäljningsvolymerna minskade något under 2007 och 2008, men förblev på en ganska hög nivå (2008 låg de fortfarande 47 % över nivån som konstaterades för undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen). Försäljningsvolymerna minskade emellertid avsevärt mellan 2008 och översynsperioden (med närmare en tredjedel).

Tabell 6

(55)

Unionsindustrins marknadsandel minskade successivt med nära 16 procentenheter mellan 2006 och översynsperioden (från 84,6 % till 68,7 %).

Tabell 7

(56)

Mellan 2006 och översynsperioden minskade unionsindustrins förbrukning med nära 25 %. Unionsindustrin förlorade ungefär 16 procentenheter av sin marknadsandel samtidigt som den berörda importens marknadsandel ökade med 3,4 procentenheter.

(57)

Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin minskade med 7 % mellan 2006 och översynsperioden.

Tabell 8

(58)

Produktiviteten hos de anställda inom unionsindustrin, mätt som produktion per anställd och år, minskade med 24 % mellan 2006 och översynsperioden. Produktiviteten ökade något under 2007 och 2008, för att därefter minska med nära 25 % under undersökningsperioden.

Tabell 9

(59)

Unionsindustrins försäljningspriser per enhet uppvisar en positiv trend, efter att ha ökat med 40 % under skadeundersökningsperioden. Detta beror på: i) den allmänna prisnivån på marknaden, ii) behovet av att hämta in kostnadsökningarna och iii) det sätt som leveransavtalen upprättas på.

(60)

Under 2007 och 2008 kunde unionsindustrin öka sina priser i samband med de allmänt ökande marknadspriserna, som berodde på en fortsatt stor efterfrågan på grafitelektroder. Efterfrågan var en följd av de mycket gynnsamma marknadsförhållandena i stålsektorn under de första tre kvartalen 2008 (se skäl 45).

(61)

Priserna ökade också under 2007 och 2008, delvis för att göra det möjligt att hämta in de ökande produktionskostnaderna, särskilt på råvaror. Kostnaderna ökade med 23 % från 2006 till 2008. Unionsindustrin kunde emellertid täcka dessa kostnader genom att höja priserna avsevärt (+ 33 %).

(62)

Priserna gick ändå upp, men i mindre utsträckning (+ 5 %) under översynsperioden. Det faktum att priserna inte föll under en period när efterfrågan minskade förklaras av hur leveransavtalen upprättas på marknaden och det faktum att de flesta leveransavtalen för 2009 slöts redan 2008. Såsom anges i skäl 46, följer försäljningsvolymerna av grafitelektroder mer eller mindre volymerna i stålproduktionen. Slutandet av leveransavtal för grafitelektroder för perioder om 6–12 månader kan emellertid leda till en försening när det gäller effekten på priserna av en eventuell förändring (ökning eller minskning) av efterfrågan. Avtal sluts på grundval av förväntade försäljningsvolymer, som kan skilja sig från de faktiskt uppnådda försäljningsnivåerna, vilket får till följd att pristrenden under en viss period inte nödvändigtvis följer trenden när det gäller försäljningsvolymerna under samma period. Detta var fallet under översynsperioden när försäljningsvolymerna minskade men priserna förblev höga, framför allt därför att de flesta leveransavtalen för 2009 slöts 2008 och en del leveranser som planerades till 2008 sköts upp till 2009. Prisökningen på 5 % under översynsperioden räckte ändå inte till för att täcka kostnadsökningarna (+ 13 %), såsom var fallet under de tidigare perioderna. Priserna förhandlades om på lägre nivåer efter översynsperioden.

(63)

Såsom förklarades i skäl 49, följde priserna på importen från det berörda landet en liknande trend som unionsindustrins priser, men de förblev dock genomgående lägre än unionsindustrins priser.

Tabell 10

(64)

Mellan 2006 och översynsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 15 %.

Tabell 11

(65)

Mellan 2006 och översynsperioden ökade det årliga flödet av investeringar i den berörda produkten som gjordes av unionsindustrin med 37 %. Under översynsperioden minskade emellertid investeringarna med 14 % i förhållande till 2008.

Tabell 12

(66)

Med en kostnadsökning på 40 % under skadeundersökningsperioden, lyckades unionsindustrin mellan 2006 och 2007 ändå öka sina priser mer än kostnaderna ökade. Detta ledde till en vinstökning från en nivå på 19 % 2006 till 26 % 2007. Mellan 2007 och 2008 ökade priser och kostnader i samma proportioner, så att unionsindustrins marginal förblev på samma nivå som 2007. Vinsterna minskade sedan igen till 19 % under översynsperioden, beroende på att kostnaderna påverkades av det lägre kapacitetsutnyttjandet och de högre råvarupriserna. Vinsterna minskade ytterligare under 2009, eftersom unionsindustrin blev tvungen att justera sina priser nedåt för att återspegla den allmänna nedgång i försäljningspriserna på marknaden för grafitelektroder som berodde på den krympande efterfrågan i stålsektorn.

(67)

Räntabiliteten ökade från en nivå på 71 % 2006 till 103 % 2007. Under 2008 ökade den till 119 %, för att sedan minska till 77 % under översynsperioden. Totalt sett ökade räntabiliteten bara med 6 procentenheter mellan 2006 och översynsperioden.

Tabell 13

(68)

Kassaflödet (netto) från den operationella verksamheten ökade mellan 2006 och 2007. Ökningen fortsatte under 2008 för att sedan minska under översynsperioden. Överlag var kassaflödet under översynsperioden 28 % högre än i början av skadeundersökningsperioden.

(69)

Det fanns inga indikationer på att unionsindustrin hade svårigheter att anskaffa kapital, mest beroende på att en del av tillverkarna ingår i större koncerner.

Tabell 14

(70)

Med tanke på volym, marknadsandel och pris på importen från Indien kan de faktiska dumpningsmarginalernas effekt på unionsindustrin inte anses vara försumbara.

(71)

De ovan undersökta indikatorerna visar att det har skett en viss förbättring av unionsindustrins ekonomiska och finansiella situation sedan de slutgiltiga utjämnings- och antidumpningsåtgärderna infördes 2004. Särskilt mellan 2006 och 2008 kunde unionsindustrin dra fördel av ökade priser och vinster. Detta berodde på mycket positiva marknadsförhållanden, som tillät att en hög pris- och lönsamhetsnivå upprätthölls, även om unionsindustrins marknadsandel minskade (se skäl 55). Trots åtgärderna ökade emellertid under samma period den indiska importens marknadsandel, och indiska produkter importerades till priser som var lägre än unionsindustrins priser. Under översynsperioden började unionsindustrins vinster redan att minska och föll sedan ytterligare under 2009, beroende på ökade kostnader och begränsade prisökningar.

(72)

Trots att förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden, mer än fördubblades importvolymen från det berörda landet och marknadsandelen för denna import mer än tredubblades (se skäl 49). Om antidumpnings- och utjämningstullarna inte beaktas, underskred priserna på importen från det berörda landet unionsindustrins priser under översynsperioden, även om det bara var med mindre än 2 %.

(73)

Beroende på de mycket positiva ekonomiska villkor som rådde i stålindustrin och närbesläktade branscher, inklusive grafitelektrodbranschen, under 2007 och de tre första kvartalen 2008, var unionsindustrin i ett relativt gott skick när den ekonomiska krisen började i slutet av 2008. Det faktum att leveransavtalen för grafitelektroder vanligtvis förhandlas fram för perioder om 6–12 månader betyder att det uppstår en försening när det gäller effekten på priserna av en eventuell förändring (ökning eller minskning) av efterfrågan. Eftersom avtalen för översynsperioden förhandlades fram när effekterna av den ekonomiska krisen ännu inte kunde förutses, inverkade den ekonomiska krisen under översynsperioden huvudsakligen på volymerna, eftersom unionsindustrin, när det gäller priser, skulle ha påverkats med en försening. I detta sammanhang bör det noteras att unionsindustrins situation på en del sätt försämrades, även under perioden med positiva ekonomiska villkor, genom att man förlorade marknadsandelar till importen från det berörda landet. Det faktum att försämringen inte fick några större negativa verkningar berodde delvis på den höga nivån på efterfrågan under 2007–2008, vilken gjorde att unionsindustrin kunde behålla stora försäljnings- och produktionsvolymer, och delvis på att priserna beroende på tidsförskjutningen (se ovan) kunde upprätthållas när volymerna minskade under översynsperioden.

(74)

På grund av att de tillgängliga uppgifterna baserade på KN-nummer i Eurostats importstatistik också innehåller andra produkter än den undersökta produkten, har följande analys gjorts utifrån importuppgifter baserade på Taricnummer, tillsammans med uppgifter som samlats in enligt artikel 14.6 i grundförordningen. En del import fick man bortse från, eftersom den enligt tillgängliga uppgifter inte verkade vara den undersökta produkten.

(75)

Man uppskattar att volymen import från andra tredjeländer ökade med 63 % från ungefär 11 000 ton 2006 till ungefär 18 500 ton under översynsperioden. Marknadsandelen för import från andra länder ökade från 6,6 % 2006 till 14,4 % under översynsperioden. Det genomsnittliga priset på importen från andra tredjeländer ökade med 42 % mellan 2006 och översynsperioden. Den största delen av importen verkar komma från Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina), Ryssland, Japan och Mexiko, som var de enda länder som hade individuella marknadsandelar på mer än 1 % under översynsperioden. Importen från dessa länder undersöks närmare i de följande skälen. Importen från nio andra länder har en sammanlagd marknadsandel på bara ungefär 2 % och undersöks därför inte närmare.

(76)

Marknadsandelen för importen från Kina ökade med 2,4 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 0,2 % till 2,6 %). Enligt de tillgängliga uppgifterna skedde denna import till priser som var lägre än unionsindustrins priser och likaså lägre än priserna på importen med ursprung i Indien.

(77)

Marknadsandelen för importen från Ryssland ökade med 4,2 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 1,9 % till 6,1 %). Enligt de tillgängliga uppgifterna skedde denna import till priser som var något lägre än unionsindustrins priser, men högre än priserna på importen med ursprung i Indien.

(78)

Marknadsandelen för importen från Japan ökade med 0,4 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 2,0 % till 1,6 %). Enligt de tillgängliga uppgifterna skedde denna import till priser som var desamma som eller högre än unionsindustrins priser och likaså högre än priserna på importen med ursprung i Indien.

(79)

Marknadsandelen för importen från Mexiko ökade med 1,0 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 0,9 % till 1,9 %). Enligt de tillgängliga uppgifterna skedde denna import till priser som liknande eller var högre än unionsindustrins priser och likaså högre än priserna på importen med ursprung i Indien.

(80)

Det kan därför inte uteslutas att utvecklingen av importen från Kina och Ryssland i viss utsträckning kan ha bidragit till försämringen av unionsindustrins marknadsandel. Eftersom de tillgängliga uppgifterna i importstatistiken var av så allmän karaktär att de inte möjliggjorde en prisjämförelse per produkttyp på samma sätt som den för Indien på basis av de detaljerade uppgifterna från den exporterande tillverkaren, kunde emellertid importen från Kina och Ryssland inte fastställas med säkerhet.

Tabell 15

(81)

Såsom anges i skäl 49 mer än fördubblades importvolymen från det berörda landet mellan 2006 och översynsperioden. Eftersom förbrukningen minskade med nära 25 % under samma period, resulterade detta i en kraftig ökning av de indiska exportörernas marknadsandel, från ungefär 1,5 % under 2006 till ungefär 5 % under översynsperioden. De indiska exportpriserna till unionen ökade visserligen avsevärt under skadeundersökningsperioden till följd av allmänt högre marknadspriser, men de underskred fortfarande unionsindustrins priser.

(82)

Trots de befintliga antidumpnings- eller utjämningsåtgärderna, utvecklades mellan 2006 och översynsperioden ett antal skadeindikatorer negativt: Produktions- och försäljningsvolymerna minskade med 29 % respektive 39 %, kapacitetsutnyttjandet sjönk med 28 % och följdes av en minskning av sysselsättningen och produktiviteten. Även om en del av denna negativa utveckling kan förklaras av den starka tillbakagången i förbrukning, som minskade kraftigt med närmare 25 % under skadeundersökningsperioden, måste unionsindustrins kraftiga tillbakagång när det gäller marknadsandel (ner med 15,9 procentenheter mellan 2006 och översynsperioden) också tolkas i ljuset av den konstanta ökningen av den indiska importens marknadsandel.

(83)

När det gäller den relativt höga vinstnivån under översynsperioden, berodde den i huvudsak på den fortsatt höga prisnivån, av de orsaker som anges i skäl 62. Slutsatsen dras att unionsindustrins situation försämrades genomgående under skadeundersökningsperioden och att unionsindustrin var i en bräcklig situation i slutet av översynsperioden, trots en ganska hög vinstnivå vid den tidspunkten, när dess ansträngningar att upprätthålla försäljningsvolymerna och en tillräcklig prisnivå i en situation med minskande efterfrågan hämmades av den ökande indiska dumpade importen.

(84)

Såsom redan konstaterats har införandet av antidumpningsåtgärderna bara till en viss grad gjort det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den skada den lidit. När den höga förbrukning som unionen hade under större delen av skadeundersökningsperioden minskade under översynsperioden, framstod unionsindustrins situation som bräcklig och sårbar och fortfarande utsatt för den skadliga effekten av den dumpade importen från Indien. Det var särskilt unionsindustrins förmåga att täcka sina ökade kostnader som försvagades under översynsperioden.

(85)

Man kunde konstatera att det genomsnittliga exportpriset för den indiska försäljningen till icke EU-länder var lägre än det genomsnittliga exportpriset till unionen och även lägre än priserna på hemmamarknaden. Den indiska exportören sålde ansenliga mängder till icke EU-länder och denna försäljning svarade för större delen av dess sammanlagda exportförsäljning. Kommissionen ansåg därför att om åtgärderna skulle upphöra skulle detta stimulera de indiska exportörerna att dirigera om stora mängder av exporten från andra tredjeländer till den mer attraktiva unionsmarknaden till prisnivåer som, även om de var högre än priserna till tredjeländer, troligen fortfarande skulle vara lägre än de nuvarande exportpriserna till unionen.

(86)

Den samarbetsvilliga indiska tillverkaren hade betydande outnyttjad kapacitet och planerade att öka sin kapacitet 2010/11. Det finns därför kapacitet att i betydande utsträckning öka exportkvantiteterna till unionen, särskilt som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera en eventuell ökning av tillverkningen.

(87)

I sina synpunkter på meddelandet av uppgifter hävdade den samarbetsvilliga indiska tillverkaren att dess outnyttjade kapacitet i huvudsak berodde på den ekonomiska krisen med tillhörande minskad efterfrågan. En stor del av företagets kapacitetsutnyttjande kan emellertid förklaras av det faktum att företaget avsevärt ökade sin kapacitet mellan 2006 och översynsperioden. Vidare bör det noteras att företaget har planerat att ytterligare öka sin kapacitet. Det bör också påpekas att det finns en annan indisk tillverkare som inte samarbetade och som har liknande kapacitet och kapacitetsutnyttjande och som också nyligen tillkännagivit en ännu större ökning av kapaciteten.

(88)

Tillverkarna i det berörda landet har därför möjlighet att öka och/eller dirigera om sina exportvolymer till unionsmarknaden. Priserna på den indiska exporten till tredjeländer är dessutom lägre än priserna på exporten till unionen. Undersökningen visade, på grundval av jämförbara produkttyper, sålde den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren den berörda produkten till avsevärt lägre priser än unionsindustrins priser. Det är högst troligt att dessa låga priser skulle minska i överensstämmelse med de lägre priser som tas ut i resten av världen. Ett sådant prisbeteende, tillsammans med den förmåga som exportörerna i det berörda landet har att leverera betydande kvantiteter av den berörda produkten till unionsmarknaden, skulle med all sannolikhet få negativa verkningar för unionsindustrins ekonomiska situation.

(89)

Såsom framgår ovan är unionsindustrin fortfarande sårbar och bräcklig. Om unionsindustrin skulle utsättas för ökad import till dumpade priser från det berörda landet, skulle detta troligen resultera i en försämring av dess försäljning, marknadsandel och försäljningspriser och därigenom en konsekvent försämrad ekonomisk situation ner till de nivåer som konstaterades i den ursprungliga undersökningen. Detta innebär att om åtgärderna skulle upphävas, skulle detta med all sannolikhet leda till att den redan bräckliga situationen skulle försämras och den väsentliga skadan för unionsindustrin skulle återkomma.

(90)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om huruvida ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, dvs. unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse.

(91)

Det erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot unionens intresse i den ursprungliga undersökningen. Denna undersökning är dessutom en översyn som analyserar en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft, vilket gör det möjligt att bedöma en eventuell otillbörlig negativ effekt för de berörda parterna av de aktuella antidumpningsåtgärderna.

(92)

På denna grund undersöktes det därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att behålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(93)

Unionsindustrin har visat sig vara en strukturellt bärkraftig industri. Detta bekräftades av den positiva utveckling som noterades när det gäller dess ekonomiska situation efter det att antidumpningsåtgärder infördes 2004. Det faktum att unionsindustrin ökade sin lönsamhet under åren närmast före översynsperioden står i skarp kontrast till den situation som föregick införandet av åtgärder. Unionsindustrin förlorade emellertid genomgående marknadsandelar, medan importen från det berörda landet ökade sin marknadsandel betydligt under skadeundersökningsperioden. Utan åtgärder skulle unionsindustrin troligen vara i en ännu värre situation.

(94)

Ingen av de nio icke-närstående importörerna gav sig till känna för att samarbeta.

(95)

Sjutton användare gav sig till känna för att lämna in svar på frågeformuläret. Även om de flesta användarna inte har köpt grafitelektroder från Indien på många år, och därför var neutrala i förhållande till ett eventuellt bibehållande av åtgärderna, har sex användare, åtminstone i viss utsträckning, använt indiska grafitelektroder. Fyra användare hävdade att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle få negativa verkningar för konkurrensen. En sammanslutning (Eurofer) opponerade sig kraftigt mot fortsatta åtgärder och hävdade att åtgärderna har resulterat i att de indiska exportörerna i stor utsträckning har dragit sig tillbaka från unionsmarknaden. Sammanslutningen hävdar att fortsatta åtgärder skulle hindra ståltillverkarna från att utveckla alternativa försörjningskällor och göra att unionsindustrin kan fortsätta att ha en dominerande ställning, som närmar sig ett duopol. Det framgår emellertid tydligt av utvecklingen av den indiska importen efter införandet av åtgärder att något sådant tillbakadragande inte har ägt rum, utan importen från Indien har i stället ökat betydligt under skadeundersökningsperioden. Undersökningen har dessutom visat att grafitelektroderna i ökande grad kommer in på unionsmarknaden från ett antal andra tredjeländer. När det gäller unionsindustrins ställning på marknaden, erinras det om att marknadsandelen minskade med nära 16 procentenheter under skadeundersökningsperioden (se skäl 55). Slutligen medgav denna sammanslutning att grafitelektroderna bara utgör en relativt liten del av ståltillverkarnas sammanlagda kostnader.

(96)

Det erinras vidare om att det i den ursprungliga undersökningen konstaterades att verkningarna av att åtgärderna infördes inte skulle bli betydande för användarna (10). Trots att åtgärder har varit i kraft under fem år, fortsatte importörer och användare i unionen att skaffa leveranser från bland annat Indien. Det framkom inga indikationer på att det skulle ha varit svårt att hitta andra källor. När det gäller konsekvenserna för användarna av ett eventuellt införande av åtgärder drogs i den ursprungliga undersökningen dessutom slutsatsen att, eftersom kostnaderna för grafitelektroder har försumbara verkningar för användarindustrierna, var det osannolikt att en ökning av dessa kostnader skulle få några betydande konsekvenser för användarindustrin. Inga indikationer på motsatsen konstaterades efter det att åtgärderna hade införts. Därför dras slutsatsen att det inte är troligt att ett upprätthållande av antidumpningsåtgärderna skulle få någon större konsekvenser för importörerna och användarna i unionen.

(97)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte behålla de nuvarande antidumpningsåtgärderna.

(98)

Alla berörda parter informerades om de fakta och hänsyn som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noga när så var berättigat.

(99)

Av ovanstående följer att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bör de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa grafitelektroder med ursprung i Indien bibehållas. Det erinras om att dessa åtgärder består av värdetullar.

(100)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i den här förordningen gäller endast import av den berörda produkten som tillverkats av dessa företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten som tillverkats av något annat företag som inte särskilt nämns med namn och adress i den här förordningens normativa del, inbegripet enheter som är närstående de särskilt nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa satser utan ska i stället omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(101)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (11) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hör ihop med t.ex. denna namnändring eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.