31986R1866

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1866/86 av den 12 juni 1986 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 170/83 av den 25 januari 1983 om ett gemenskapssystem för bevarande och förvaltning av fiskeresurserna(), särskilt artikel 11 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 2 i förordning (EEG) nr 170/83 skall de åtgärder för bevarande av fiskeresurserna som är nödvändiga för att nå målen i artikel 1 i den förordningen utformas på grundval av tillgänglig vetenskaplig kunskap.

Gemenskapens anslutning till Konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten, ändrat genom protokollet från konferensen med företrädare för de fördragsslutande parterna, nedan kallad "Östersjökonventionen", godkändes genom beslut 83/414/EEG().

Konventionen trädde för gemenskapens del i kraft den 18 mars 1984 och gemenskapen erkände alla de rättigheter och skyldigheter som Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland har enligt Östersjökonventionen.

Genom Östersjökonventionen upprättades den Internationella fiskerikommissionen för Östersjön, nedan kallad "Östersjökommissionen", vilken sedan sin tillkomst beslutat om en rad åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskeresurserna i Östersjön, senast ändrade genom dess rekommendationer av den 20 september 1985.

Enligt ovan nämnda konvention måste gemenskapen sätta dessa rekommendationer i kraft för Östersjön och Bälten, om inte annat följer av de invändningar som framförts i enlighet med förfarandet i artikel XI i konventionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definition av det geografiska området

1. Denna förordning gäller fångst och landning av fiskeresurser i Östersjön, Bälten och Öresund med en begränsning i väster av en linje från Hasenøre Hoved till Gnibens Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen. Den är inte tillämplig på farvatten innanför baslinjerna.

2. Förordningen är tillämplig på

i) gemenskapens fiskare i det geografiska område som beskrivs i punkt 1,

ii) alla fiskare som bedriver fiske i farvatten inom detta område som lyder under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion.

3. Det geografiska området är indelat i elva delsektioner, vilka är numrerade från 22 till 32 och beskrivs i bilaga 1.

Artikel 2

Förbud mot fiske av vissa arter inom vissa geografiska områden under vissa perioder

1. Det är förbjudet att ombord behålla följande arter som fångats i de vatten och under de perioder som anges nedan:

>Plats för tabell>

2. Genom undantag från bestämmelserna i punkt 1 får bifångster av skrubba och rödspätta som tas vid torskfiske under de fredningstider som anges i den punkten behållas ombord i sådan mängd att de utgör högst 10 viktprocent av den totala torskfångsten ombord.

Artikel 3

Minsta fiskstorlekar

1. En fisk skall anses för liten om den är mindre än den minimistorlek som anges i bilaga 3 för de aktuella arterna och farvattnen.

2. En fisks storlek skall mätas från munspetsen när munnen är stängd till den yttersta spetsen av stjärtfenan.

3. Fisk som är mindre än minimistorleken får inte, även om den utgör del av en bifångst, behållas ombord, lastas om, landas, transporteras, beredas eller konserveras, säljas, lagras, uppvisas för eller utbjudas till försäljning. Den skall åter släppas ut i havet omedelbart efter det att den fångats, om möjligt medan den fortfarande lever.

4. Genom undantag från punkt 3 får torsk som är mindre än minimistorleken och som fångats söder om lat. 59°30' N behållas ombord i sådan mängd att den utgör högst 5 viktprocent av den sammanlagda fångsten av alla fiskarter som finns ombord.

Artikel 4

Fastställande av procentandelen bifångst

1. De bifångster som anges i artikel 2.2 skall beräknas som en procentuell andel av vikten av den totala mängden torsk ombord efter sortering eller av all torsk under däck eller vid landning.

2. De bifångster som anges i artikel 3.4 skall beräknas som en procentuell andel av vikten av den totala mängden fisk ombord efter sortering eller av all fisk under däck eller vid landning.

3. Närmare bestämmelser för fastställande av bifångsternas procentandel får antas i enlighet med förfarandet i artikel 13.

Artikel 5

Minsta tillåtna maskstorlek

1. Det skall vara förbjudet att vid fiske efter de aktuella arterna eller grupperna av arter i de berörda farvattnen använda trål, snurrevad eller liknande nätredskap med maskor som är mindre än de som anges i bilaga 4.

2. Det är förbjudet att vid laxfiske använda förankrade flytgarn eller drivgarn med en maskstorlek som är mindre än den som anges i bilaga 4.

Artikel 6

Mätning av maskstorlek

1. När det gäller trålar, snurrevadar och liknande nätredskap, förankrade flytgarn och drivgarn skall maskorna mätas med hjälp av en plan mätsticka, som är 2 mm tjock och gjord av ett hållbart och formbeständigt material. Den skall ha en eller flera parallella sektioner, som är förbundna med sektioner, vilka avsmalnar i förhållandet 2:8 cm. På mätstickans ena sida skall bredden i millimeter vara angiven både för den eller de parallella sektionerna och för de avsmalnande sektionerna. Vad gäller de sistnämnda skall bredden anges i millimeter med jämna mellanrum.

2. Vid mätningen av en maskas storlek skall mätstickan föras in i maskan vinkelrätt mot nätets plan med den smalaste änden först för att mäta maskans längdaxel när denna är utsträckt diagonalt i sin längdriktning. Mätstickan skall föras in i maskan manuellt så långt det går. En maska skall anses ha den storlek som mätstickan utvisar när den inte kan föras in längre.

3. Nätets maskstorlek skall anses vara den genomsnittliga storleken i minst en serie av 20 maskor i följd som valts ut slumpvis i nätets längdriktning. Mätningen skall påbörjas minst 10 maskor och 50 cm från linor, lister eller knytstropp. Detta avstånd skall mätas upp i rät vinkel mot linor, lister eller knytstropp med nätet sträckt i mätningens riktning.

4. Nätmaskorna skall bara mätas när nätet är vått.

5. Ingen enskild maska skall anses vara för liten om den del av mätstickan som motsvarar den minsta maskstorlek som anges i bilaga 4 för de aktuella arterna och farvattnen med lätthet passerar genom maskan.

Artikel 7

Fastgörande av anordningar vid redskapen

1. Genom undantag från artikel 5.1 är det tillåtet att på utsidan av nedre delen av lyftet på en trål, snurrevad eller liknande nätredskap fästa segelduk, nät eller annat material i syfte att förebygga eller minska förslitning. Sådant material får dock fästas endast utmed lyftets framkant och sidokanter.

2. Genom undantag från artikel 5.1 är det tillåtet att på utsidan av lyftet och förlängningsstycket fästa en förstärkande nätkasse. En förstärkande nätkasse är ett cylinderformat nät som helt och hållet omger lyftet. Det får vara gjort av samma material som lyftet eller förlängningsstycket eller av tyngre material. Den förstärkande nätkassen skall ha minst dubbelt så stora maskor som lyftet, dock minst 80 mm.

En förstärkande nätkasse får

a) anslutas vid framkanten, och

b) anslutas vid bakkanten, och antingen

c) knytas fast vid en maskrad runt om lyftet, eller

d) knytas fast längs en maskrad.

3. Genom undantag från artikel 5.1 är det tillåtet att i trålar, snurrevadar och liknande nätredskap använda ett fallnät eller ett stängnät som har mindre maskstorlek än lyftet.

Stängnätet får fästas antingen inuti eller framför lyftet.

Avståndet från stängnätets främre fästpunkt till lyftets bakända skall vara minst tre gånger stängnätets längd.

Artikel 8

Användning av redskap

1. Redskap som inte får användas inom ett visst geografiskt område eller under viss tid skall stuvas undan ombord på ett sådant sätt att de inte är färdiga att användas i det förbjudna området eller under den förbjudna tiden. Reservredskap skall stuvas undan för sig och på ett sådant sätt att de inte är färdiga att använda.

2. Fiskeredskap skall inte anses färdiga att använda om,

- när det gäller trålar, snurrevadar och liknande nätredskap,

a) trålborden är fästa vid relingens inner- eller yttersida, och

b) sveplinorna eller trålvarpet är lossade från trålborden eller vikterna,

- när det gäller redskap för laxfiske,

a) näten är undanstuvade under en presenning,

b) linor och krokar förvaras i stängda lådor,

- när det gäller snörpvadar huvud- eller bottenwiren är lossad från vaden.

Artikel 9

Begränsningar av fiskeansträngningen vad gäller lax och öring

Följande är förbjudet vid lax- eller öringfiske i de i artikel 1.1 angivna farvattnen, utom norr om de gränser som anges i bilaga 2:

- Att vid fiske med förankrade flytgarn och drivgarn använda mer än 600 nät samtidigt per fiskefartyg, varvid inget nät får vara mer än 35 m långt, mätt i redskapets överdel.

Utöver det tillåtna antalet nät får det inte finnas mer än 100 reservnät ombord.

- Att vid fiske med drivande långrevar använda mer än 2 000 krokar samtidigt per fiskefartyg.

Krokar på drivande och förankrade långrevar skall ha ett minsta avstånd mellan spetsen och skaftet på minst 19 mm.

Utöver det för fisket tillåtna antalet krokar får det finnas 200 reservkrokar ombord.

Allmänna bestämmelser

Artikel 10

1. Fiske inriktat på torsk och plattfisk (Pleuronectidae) i syfte att landa fisken för andra ändamål än att användas som livsmedel är förbjudet.

2. Sprängämnen, gift eller bedövningsmedel får inte användas för att fånga fisk.

3. Det är förbjudet att använda förankrade eller drivande redskap utan att utmärka dem med bojar eller andra igenkänningstecken.

4. Det är förbjudet att sätta ut exotiska arter i Östersjön, Bälten eller Öresund eller att bedriva fiske efter exotiska arter eller stör om inte tillstånd givits enligt de regler som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 13 och i enlighet med de förpliktelser som följer av Östersjökonventionen. Med exotiska arter avses sådana arter som normalt inte förekommer i Östersjön, Bälten eller Öresund.

Artikel 11

Denna förordning skall inte tillämpas på fiske som uteslutande bedrivs för vetenskapliga undersökningsändamål med tillstånd och bemyndigande av den eller de berörda medlemsstaterna och om vilket kommissionen och den eller de medlemsstater i vars farvatten forskningen bedrivs underrättats i förväg.

Fisk, kräftdjur och blötdjur som fångats i det syfte som anges i första stycket får säljas, lagras, uppvisas för eller bjudas ut till försäljning, förutsatt att

- de uppfyller de normer som anges i bilagorna 2 och 3 och de marknadsnormer som antagits i enlighet med artiklarna 2 och 3 i rådets förordning (EEG) nr 3796/81 av den 29 december 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter(), eller

- säljs direkt för annat ändamål än att användas som livsmedel.

Ett fartyg som bedriver sådan verksamhet som anges i första stycket skall medföra ett tillstånd ombord som utfärdats av den medlemsstat vars flagg fartyget för.

Artikel 12

Denna förordning skall inte tillämpas på fiske som bedrivs i samband med artificiell reproduktion och omplantering av fisk, kräftdjur eller blötdjur.

Fisk, kräftdjur och blötdjur som fångats i det syfte som anges i första stycket får inte säljas direkt som livsmedel, bevaras, uppvisas för eller bjudas ut till försäljning i strid med de övriga bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna får vidta åtgärder för bevarande och förvaltning av bestånd om dessa åtgärder avser

a) rent lokala bestånd av värde endast för fiskarna i medlemsstaten i fråga, eller

b) villkor eller förfaranden avsedda att begränsa fångster genom tekniska åtgärder

i) som utgör tillägg till de åtgärder som är fastställda i gemenskapens fiskeriförordningar, eller

ii) går utöver de minimikrav som är fastställda i sådana förordningar,

förutsatt att dessa åtgärder är tillämpliga enbart på fiskare i den berörda medlemsstaten, att de är förenliga med gemenskapsrätten och i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitiken eller de förpliktelser som följer av Östersjökonventionen.

2. Kommissionen skall informeras om alla förslag till införande eller ändring av nationella tekniska åtgärder i så god tid att den kan lämna synpunkter på förslagen.

Om kommissionen inom en månad efter det att en sådan anmälan gjorts begär detta skall den berörda medlemsstaten uppskjuta ikraftträdandet av de planerade åtgärderna i tre månader från dagen för anmälan för att göra det möjligt för kommissionen att inom denna tidsram avgöra om åtgärderna är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

Om kommissionen när det gäller ett beslut som den skall informera de övriga medlemsstaterna om finner att en planerad åtgärd är oförenlig med bestämmelserna i punkt 1 får inte den berörda medlemsstaten vidta åtgärden utan att göra de ändringar som krävs.

Medlemsstaten i fråga skall utan dröjsmål underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de åtgärder som vidtagits, i förekommande fall efter att ha gjort de nödvändiga ändringarna.

3. Medlemsstaterna skall på kommissionens begäran förse den med all information som behövs för att kunna bedöma om de nationella tekniska åtgärderna är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

4. På kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat kan frågan om en nationell teknisk åtgärd som vidtagits av en medlemsstat är förenlig med bestämmelserna i punkt 1 hänskjutas till förvaltningskommittén för undersökning i enlighet med artikel 15 i förordning (EEG) nr 170/83 och beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 14 i den förordningen. Om ett sådant beslut fattas skall punkt 2 tredje och fjärde stycket gälla i tillämpliga delar.

5. Om kommissionen finner att en anmäld åtgärd inte är förenlig med bestämmelserna i punkt 1 skall den inom högst ett år från den dag då åtgärden anmäldes fatta beslut om att medlemsstaten skall upphäva eller ändra åtgärden inom den tidsfrist som kommissionen anger. Bestämmelserna i punkt 2 fjärde stycket skall gälla i tillämpliga delar.

6. Åtgärder rörande vattenbruk och fiske från land skall anmälas till kommissionen av medlemsstaterna endast för kännedom.

Med vattenbruk avses odling av fisk, kräftdjur eller blötdjur i salt eller bräckt vatten.

Artikel 14

Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna förordning skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 14 i förordning (EEG) nr 170/83.

Artikel 15

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapenas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.Utfärdad i Luxemburg den 12 juni 1986.

På rådets vägnar

P. WINSEMIUS

Ordförande

() EGT nr L 24, 27.1.1983, s. 1.

() EGT nr L 237, 26.8.1983, s. 4.

() EGT nr L 379, 31.12.1981, s. 1.

BILAGA 1

DELSEKTIONER AV DET GEOGRAFISKA OMRÅDE SOM AVSES I ARTIKEL 1

Delsektion 22

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från Hasenøre Hoved (56° 09' N, 10° 44' Ö) på Jyllands östkust till Gniben Odde (56° 01' N, 11° 18' Ö) på Själlands västkust; därifrån längs Själlands västkust och sydkust till en punkt vid long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till Falster; därifrån längs Falsters östkust till Gedser Odde (54° 34' N, 11° 58' Ö); därifrån rakt åt öster till long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till Tyska demokratiska republikens kust; därifrån i sydvästlig riktning längs Tyska demokratiska republikens och Förbundsrepubliken Tysklands kuster och Jyllands östkust till utgångspunkten.

Delsektion 23

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från Gilbjerg Hoved (56° 08' N, 12° 18' Ö) på Själlands nordkust till Kullen (56° 18' N, 12° 28' Ö) på Sveriges kust; därifrån i sydlig riktning längs Sveriges kust till Falsterbo fyr (55° 23' N, 12° 50' Ö); därifrån genom den södra infarten till Öresund till Stevns fyr (55° 19' N, 12° 28' Ö) på Själlands kust; därifrån i nordlig riktning längs Själlands östkust till utgångspunkten.

Delsektion 24

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från Stevns fyr (55° 19' N, 12° 28' Ö) på Själlands östkust genom den södra infarten till Öresund till Falsterbo fyr (55° 23' N, 12° 50' Ö) på Sveriges kust; därifrån längs Sveriges sydkust till Sandhammarens fyr (55° 24' N, 14° 12' Ö); därifrån till Hamerodde fyr (55° 18' N, 14° 47' Ö) på Bornholms nordkust; därifrån längs Bornholms väst- och sydkust till en punkt vid long. 15° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till Polens kust; därifrån i västlig riktning längs Polens och Tyska demokratiska republikens kuster till en punkt vid long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till en punkt vid lat. 54° 34' N och long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt väster till Gedser Odde (54° 34' N, 11° 58' Ö); därifrån längs Falsters öst- och nordkust till en punkt vid long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till Själlands sydkust; därifrån i västlig och nordlig riktning längs Själlands västkust till utgångspunkten.

Delsektion 25

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust vid lat. 56° 30' N och därifrån rakt åt öster till Ölands västkust; därifrån efter att ha passerat söder om Öland till en punkt på östkusten vid lat 56° 30' N, rakt åt öster till long. 18° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till Polens kust; därifrån i västlig riktning längs Polens kust till en punkt vid long. 15° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till Bornholm; därifrån längs Bornholms syd- och västkust till Hammerodde fyr (55° 18' N, 14° 47' Ö); därifrån till Sandhammarens fyr (55° 24' N, 14° 12' Ö) på Sveriges sydkust: därifrån i nordlig riktning längs Sveriges östkust till utgångspunkten.

Delsektion 26

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt vid lat. 56° 30' N och long. 18° 00' Ö och därifrån rakt åt öster till Sovjetunionens västkust; därifrån i sydlig riktning längs Sovjetunionens och Polens kuster till en punkt på den polska kusten vid long. 18° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till utgångspunkten.

Delsektion 27

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på östkusten av Sveriges fastland vid lat. 59° 41' N och long. 19° 00' Ö och därifrån rakt åt söder till Gotlands nordkust; därifrån i sydlig riktning längs Gotlands västkust till en punkt vid lat. 57° 00' N; därifrån rakt åt väster till long. 18° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till lat. 56° 30' N; därifrån rakt åt väster till Ölands östkust; därifrån efter att ha passerat söder om Öland till en punkt på Ölands västkust vid lat. 56° 30' N; därifrån rakt rakt åt väster till Sveriges kust; därifrån i nordlig riktning längs Sveriges östkust till utgångspunkten.

Delsektion 28

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt vid lat. 58° 30' N och long. 19° 00' Ö och därifrån rakt åt öster till Saaremaas västkust; därifrån efter att ha passerat norr om Saaremaa till en punkt på dess östkust vid lat. 58° 30' N; därifrån rakt åt öster till Sovjetunionens kust; därifrån i sydlig riktning längs Sovjetunionens västkust till en punkt vid lat. 56° 30' N; därifrån rakt åt väster till long. 18° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till lat. 57° 00' N; därifrån rakt åt öster till Gotlands västkust; därifrån i nordlig riktning till en punkt på Gotlands nordkust vid long. 19° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till utgångspunkten.

Delsektion 29

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på östkusten av Sveriges fastland vid lat. 60° 30' N och därifrån rakt åt öster till Finlands fastlandskust; därifrån i sydlig riktning längs Finlands väst- och sydkust till en punkt på södra fastlandskusten vid long. 23° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till lat. 59° 00' N; därifrån rakt åt öster till Sovjetunionens fastlandskust; därifrån i sydlig riktning längs Sovjetunionens västkust till en punkt vid lat. 58° 30' N; därifrån rakt åt väster till Saaremaas östkust; därifrån efter att ha passerat norr om Saaremaa till en punkt på Saaremaas västkust vid lat. 58° 30' N; därifrån rakt åt väster till long. 19° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till en punkt på östkusten av Sveriges fastland vid lat. 59° 41' N; därifrån i nordlig riktning längs Sveriges östkust till utgångspunkten.

Delsektion 30

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust vid lat. 63° 30' N och därifrån rakt åt öster till Finlands fastlandskust; därifrån i sydlig riktning längs Finlands kust till en punkt vid lat. 60° 30' N; därifrån rakt åt väster till Sveriges fastlandskust; därifrån i nordlig riktning längs Sveriges östkust till utgångspunkten.

Delsektion 31

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust vid lat. 63° 30' N och därifrån efter att ha passerat norr om Bottniska viken till en punkt på västkusten av Finlands fastland vid lat. 63° 30' N; därifrån rakt åt väster till utgångspunkten.

Delsektion 32

De farvatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Finlands sydkust vid long. 23° 00' Ö och därifrån efter att ha passerat öster om Finska viken till en punkt på Sovjetunionens västkust vid lat. 59° 00' N; därifrån rakt åt väster till long. 23° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till utgångspunkten.

BILAGA 2

AVGRÄNSNING AV VISSA GEOGRAFISKA OMRÅDEN SOM AVSES I ARTIKEL 2

Avgränsning av geografiska områden i Öresund, Stora och Lilla Bält vad gäller fiske av honskrubba, honrödspätta, lax och öring.

- Falsterbo fyr Stevns fyr

- Jungshoved Bøgenæssand

- Hestehoved fyr Maddes Klint

- Skelby kyrka Flinthorne Odde

- Kappel kyrka Gulstav

- Ristingehale Ærøhale

- Skjoldnæs Pøls Huk

- Christian X:s bro, Sønderborg

BILAGA 3

MINIMISTORLEKAR SOM AVSES I ARTIKEL 3.3

>Plats för tabell>

BILAGA 4

MINSTA MASKSTORLEK ENLIGT ARTIKEL 5

>Plats för tabell>