11997D/TXT

AMSTERDAMFÖRDRAGET OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN, FÖRDRAGEN OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNA OCH VISSA AKTER SOM HÖR SAMMAN MED DEM (97/C 340/01)

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

DEN KOMMISSION SOM ENLIGT ARTIKEL 14 I IRLANDS FÖRFATTNING HAR RÄTT ATT UTÖVA IRLANDS PRESIDENTS BEFOGENHETER OCH ATT UTFÖRA DENNES UPPGIFTER,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES PRESIDENT,

PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SVERIGE,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

HAR BESLUTAT att ändra Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem

och har för detta ändamål som sina befullmäktigade utsett:

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG

Erik DERYCKE,

utrikesminister

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK

Niels Helveg PETERSEN,

utrikesminister

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

Dr. Klaus KINKEL,

förbundsutrikesminister samt ställföreträdande förbundskansler

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Theodoros PANGALOS,

utrikesminister

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN

Juan Abel MATUTES,

utrikesminister

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Hubert VÉDRINE,

utrikesminister

DEN KOMMISSION SOM ENLIGT ARTIKEL 14 I IRLANDS FÖRFATTNING HAR RÄTT ATT UTÖVA IRLANDS PRESIDENTS BEFOGENHETER OCH ATT UTFÖRA DENNES UPPGIFTER

Raphael P. BURKE,

utrikesminister

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Lamberto DINI,

utrikesminister

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG

Jacques F. POOS,

vice premiärminister, utrikesminister samt minister för utrikeshandel och biståndsfrågor

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA

Hans VAN MIERLO,

vice premiärminister och utrikesminister

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES PRESIDENT

Wolfgang SCHÜSSEL,

förbundsutrikesminister och vicekansler

PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Jaime GAMA,

utrikesminister

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT

Tarja HALONEN,

utrikesminister

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SVERIGE

Lena HJELM-WALLÉN,

utrikesminister

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

Douglas HENDERSON,

biträdande utrikes- och samväldesminister

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

FÖRSTA DELEN MATERIELLA ÄNDRINGAR

Artikel 1

Fördraget om Europeiska unionen skall ändras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

1. Efter det tredje stycket i ingressen skall följande stycke införas:

"SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid de grundläggande sociala rättigheterna såsom dessa fastställs i den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter,".

2. Det befintliga sjunde stycket i ingressen skall ersättas med följande:

"SOM ÄR BESLUTNA att med beaktande av principen om en hållbar utveckling och inom ramen för en förverkligad inre marknad, en ökad sammanhållning och ett förbättrat miljöskydd främja ekonomiska och sociala framsteg för sina folk samt att genomföra en politik som säkerställer att framsteg i fråga om ekonomisk integration åtföljs av motsvarande framsteg på andra områden.".

3. De befintliga nionde och tionde styckena i ingressen skall ersättas med följande:

"SOM HAR FÖRESATT SIG att genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, vilken omfattar den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som i enlighet med bestämmelserna i artikel J 7 skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, och därmed stärka den europeiska identiteten och självständigheten i syfte att främja fred, säkerhet och framsteg i Europa och övriga delar av världen,

SOM HAR FÖRESATT SIG att underlätta fri rörlighet för personer, samtidigt som säkerheten och tryggheten för deras folk säkerställs, genom att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag.".

4. I artikel A skall andra stycket ersättas med följande:

"Detta fördrag markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten skall fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.".

5. Artikel B skall ersättas med följande:

"Artikel B

Unionen skall ha som mål att

- främja ekonomiska och sociala framsteg och en hög sysselsättningsnivå och att uppnå en väl avvägd och hållbar utveckling, särskilt genom att skapa ett område utan inre gränser, genom att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och genom att upprätta en ekonomisk och monetär union som på sikt skall omfatta en gemensam valuta i överensstämmelse med bestämmelserna i detta fördrag,

- hävda sin identitet i internationella sammanhang, särskilt genom att genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, vilken omfattar den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som i enlighet med bestämmelserna i artikel J 7 skulle kunna leda till ett gemensamt försvar,

- stärka skyddet av medlemsstaternas medborgares rättigheter och intressen genom att införa ett unionsmedborgarskap,

- bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring och förebyggande och bekämpande av brottslighet,

- till fullo upprätthålla gemenskapens regelverk och bygga ut det samt att därvid överväga i vilken utsträckning den politik och de samarbetsformer som införs genom detta fördrag kan behöva revideras för att säkerställa effektiviteten i gemenskapens mekanismer och institutioner.

Unionens mål skall uppnås i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag och i överensstämmelse med de villkor och den tidsplan som fastställs i fördraget samt med beaktande av subsidiaritetsprincipen, såsom denna definieras i artikel 3b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.".

6. I artikel C skall andra stycket ersättas med följande:

"Unionen skall särskilt säkerställa att den genomgående handlar samstämmigt i relationerna med omvärlden inom ramen för sin utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska politik och biståndspolitik. Rådet och kommissionen skall ansvara för sådan samstämmighet och samarbeta i detta syfte. De skall var och en inom ramen för sina befogenheter svara för att denna politik genomförs.".

7. Artikel E skall ersättas med följande:

"Artikel E

Europaparlamentet, rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten skall utöva sina befogenheter på de villkor och för de syften som har fastställts dels genom bestämmelserna i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i senare fördrag och rättsakter om ändring eller komplettering av dessa fördrag och dels genom de övriga bestämmelserna i det här fördraget.".

8. Artikel F skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"1. Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna.".

b) Nuvarande punkt 3 skall betecknas punkt 4 och en ny punkt 3 skall införas med följande lydelse:

"3. Unionen skall respektera den nationella identiteten hos sina medlemsstater.".

9. Följande artikel skall införas i slutet av avdelning I:

"Artikel F 1

1. Rådet, som skall sammanträda på statschefs- eller regeringschefsnivå, får på förslag från en tredjedel av medlemsstaterna eller från kommissionen och efter Europaparlamentets samtycke, samt efter att ha uppmanat den ifrågavarande medlemsstatens regering att framföra sina synpunkter, enhälligt slå fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter principer som anges i artikel F 1.

2. När detta har fastslagits får rådet, som skall fatta beslut med kvalificerad majoritet, besluta om att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har till följd av tillämpningen av detta fördrag, inbegripet rösträtten i rådet för företrädaren för den medlemsstatens regering. Rådet skall därvid beakta de möjliga följder som ett sådant tillfälligt upphävande kan få för fysiska och juridiska personers rättigheter och skyldigheter.

Den ifrågavarande medlemsstatens skyldigheter enligt detta fördrag skall under alla omständigheter fortsätta att vara bindande för den staten.

3. Rådet får senare med kvalificerad majoritet besluta om att ändra eller återkalla åtgärder som har vidtagits enligt punkt 2, när den situation som ledde till att åtgärderna infördes har förändrats.

4. Vid tillämpningen av denna artikel skall rådet fatta beslut utan att beakta rösten från företrädaren för den ifrågavarande medlemsstatens regering. Att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta hindrar inte att sådana beslut som avses i punkt 1 antas. En kvalificerad majoritet skall anses vara samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster som den som anges i artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Denna punkt skall också tillämpas om rösträtt i enlighet med punkt 2 tillfälligt inte får utövas.

5. Vid tillämpningen av denna artikel skall Europaparlamentet fatta beslut med två tredjedelar av de avgivna rösterna, vilka skall representera en majoritet av dess ledamöter.".

10. Avdelning V skall ersättas med följande:

"Avdelning V

BESTÄMMELSER OM EN GEMENSAM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Artikel J 1

1. Unionen skall fastställa och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som omfattar alla områden inom utrikes- och säkerhetspolitiken och som skall ha som mål att

- skydda unionens gemensamma värden, grundläggande intressen, oavhängighet och integritet i överensstämmelse med grundsatserna i Förenta nationernas stadga,

- på alla sätt stärka unionens säkerhet,

- bevara freden och stärka den internationella säkerheten i enlighet med grundsatserna i Förenta nationernas stadga samt i enlighet med principerna i Helsingforsavtalets slutakt och målen i Parisstadgan, inbegripet de som gäller yttre gränser,

- främja det internationella samarbetet,

- utveckla och befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

2. Medlemsstaterna skall aktivt och förbehållslöst stödja unionens utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet.

Medlemsstaterna skall arbeta tillsammans för att förstärka och utveckla sin ömsesidiga politiska solidaritet. De skall avstå från varje handling som strider mot unionens intressen eller kan minska dess effektivitet som en sammanhållande kraft i de internationella relationerna.

Rådet skall säkerställa att dessa principer följs.

Artikel J 2

Unionen skall sträva efter att förverkliga de mål som anges i artikel J 1 genom att

- bestämma principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

- besluta om gemensamma strategier,

- besluta om gemensamma åtgärder,

- anta gemensamma ståndpunkter,

- stärka det systematiska samarbetet mellan medlemsstaterna om deras politik.

Artikel J 3

1. Europeiska rådet skall bestämma principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inklusive för frågor som har försvarsmässiga konsekvenser.

2. Europeiska rådet skall besluta om gemensamma strategier som skall genomföras av unionen på områden där medlemsstaterna har viktiga gemensamma intressen.

I de gemensamma strategierna skall anges dessas mål och varaktighet samt de medel som unionen och medlemsstaterna skall ställa till förfogande.

3. Rådet skall fatta de beslut som behövs för att fastställa och genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på grundval av de allmänna riktlinjer som Europeiska rådet har antagit.

Rådet skall rekommendera Europeiska rådet gemensamma strategier och genomföra dessa, särskilt genom att besluta om gemensamma åtgärder och anta gemensamma ståndpunkter.

Rådet skall säkerställa enhetlighet, konsekvens och effektivitet i unionens handlande.

Artikel J 4

1. Rådet skall besluta om gemensamma åtgärder. De gemensamma åtgärderna skall avse specifika situationer där operativa insatser från unionens sida anses nödvändiga. De skall ange mål, omfattning, de medel som skall ställas till unionens förfogande, vid behov varaktighet, samt på vilka villkor de skall genomföras.

2. Om förhållandena ändras på ett sätt som är av väsentlig betydelse för en fråga som är föremål för en gemensam åtgärd, skall rådet se över principerna och målen för åtgärden och fatta de nödvändiga besluten. Så länge rådet inte har fattat beslut skall den gemensamma åtgärden bestå.

3. Gemensamma åtgärder skall vara förpliktande för medlemsstaterna vid deras ställningstaganden och handlande.

4. Rådet får anmoda kommissionen att förelägga rådet lämpliga förslag i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att säkerställa genomförandet av en gemensam åtgärd.

5. Information skall lämnas om varje nationellt ställningstagande eller nationell åtgärd som planeras inom ramen för en gemensam åtgärd; informationen skall lämnas i så god tid att föregående samråd kan ske inom om det behövs. Skyldigheten att lämna förhandsinformation skall inte gälla åtgärder som endast innebär att beslut av rådet förs över till nationell nivå.

6. Om förändringar i situationen gör det absolut nödvändigt och i brist på beslut av rådet får medlemsstaterna - med beaktande av de allmänna målen för den gemensamma åtgärden - vidta de brådskande åtgärder som behövs. De berörda medlemsstaterna skall genast underrätta rådet om sådana åtgärder.

7. Om genomförandet av en gemensam åtgärd medför allvarliga svårigheter för en medlemsstat, skall denna lägga fram saken för rådet som skall överväga frågan och söka lämpliga lösningar. Sådana lösningar får inte strida mot målen för den gemensamma åtgärden eller minska dennas effektivitet.

Artikel J 5

Rådet skall anta gemensamma ståndpunkter. Dessa skall ange unionens inställning till en särskild fråga av geografisk eller tematisk karaktär. Medlemsstaterna skall se till att deras nationella politik överensstämmer med de gemensamma ståndpunkterna.

Artikel J 6

Medlemsstaterna skall informera och samråda med varandra inom rådet om alla utrikes- och säkerhetspolitiska frågor av allmänt intresse för att säkerställa att unionens inflytande utövas så effektivt som möjligt genom ett konvergent uppträdande.

Artikel J 7

1. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall omfatta alla frågor som gäller unionens säkerhet, inklusive den gradvisa utformningen i enlighet med andra stycket av en gemensam försvarspolitik som skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, om Europeiska rådet beslutar det. Europeiska rådet skall i så fall rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.

Västeuropeiska unionen (VEU) är en integrerad del av unionens utveckling som ger unionen tillgång till operativ kapacitet, särskilt såvitt avser punkt 2. Den stöder unionen när det gäller att i enlighet med denna artikel utforma de aspekter på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som har försvarsmässiga konsekvenser. Unionen skall i enlighet med detta främja närmare institutionella förbindelser med VEU inför möjligheten av VEU:s införlivande unionen, om Europeiska rådet beslutar det. Europeiska rådet skall i så fall rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.

Unionens politik enligt denna artikel skall inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och den skall respektera de förpliktelser som vissa medlemsstater, som anser att deras gemensamma försvar förverkligas genom Atlantpaktsorganisationen (NATO), har enligt Nordatlantiska fördraget och vara förenlig med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har upprättats inom den ramen.

Den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik skall, på det sätt som medlemsstaterna anser lämpligt, stödjas av samarbete mellan dem på krigsmaterielområdet.

2. De frågor som avses i denna artikel skall omfatta humanitära insatser och räddningsinsatser, fredsbevarande insatser och insatser med stridskrafter vid krishantering inklusive fredsskapande åtgärder.

3. Unionen kommer att anlita VEU för att utarbeta och genomföra de av unionens beslut och åtgärder som har försvarsmässiga konsekvenser.

Europeiska rådets behörighet att lägga fast riktlinjer i enlighet med artikel J 3 skall också gälla såvitt avser VEU i de frågor där unionen anlitar VEU.

När unionen anlitar VEU för att utarbeta och genomföra unionens beslut om de insatser som avses i punkt 2, skall unionens alla medlemsstater ha rätt att delta till fullo i de ifrågavarande insatserna. Rådet skall i samförstånd med VEU:s institutioner besluta om de praktiska arrangemang som är nödvändiga för att göra det möjligt för alla medlemsstater som medverkar i dessa insatser att till fullo och på lika villkor delta i planering och beslutsfattande inom VEU.

Sådana beslut som har försvarsmässiga konsekvenser och som behandlas i denna punkt skall fattas utan att det påverkar den politik och de förpliktelser som avses i punkt 1 tredje stycket.

4. Bestämmelserna i denna artikel skall inte hindra utvecklingen av ett närmare samarbete mellan två eller flera medlemsstater på bilateral nivå inom ramen för VEU och Atlantpakten, förutsatt att ett sådant samarbete inte strider mot eller hindrar det samarbete som föreskrivs i denna avdelning.

5. För att främja målen i denna artikel kommer bestämmelserna i denna artikel att ses över i enlighet med artikel N.

Artikel J 8

1. Ordförandelandet skall företräda unionen i frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

2. Ordförandelandet skall ansvara för att beslut som fattas enligt denna avdelning genomförs; i den egenskapen skall det därför i princip uttrycka unionens ståndpunkt inom internationella organisationer och vid internationella konferenser.

3. Ordförandelandet skall biträdas av rådets generalsekreterare, som skall fungera som hög representant när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

4. Kommissionen skall fullt ut omfattning medverka i de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2. Ordförandelandet skall när det gäller dessa uppgifter vid behov biträdas av den medlemsstat som står närmast i tur att utöva ordförandeskapet.

5. Rådet får när det anser det nödvändigt utse en särskild representant som skall ha mandat för särskilda politiska frågor.

Artikel J 9

1. Medlemsstaterna skall samordna sitt uppträdande inom internationella organisationer och vid internationella konferenser. De skall där hävda de gemensamma ståndpunkterna.

Inom internationella organisationer och vid internationella konferenser där inte samtliga medlemsstater deltar skall de deltagande medlemsstaterna hävda de gemensamma ståndpunkterna.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 och artikel J 4.3 skall de medlemsstater som är företrädda inom internationella organisationer och vid internationella konferenser där inte samtliga medlemsstater deltar hålla de senare informerade om alla frågor som är av gemensamt intresse.

Medlemsstater som också är medlemmar av Förenta nationernas säkerhetsråd skall samråda med varandra och hålla övriga medlemsstater fullt informerade. Medlemsstater som är permanenta medlemmar av säkerhetsrådet skall då de fullgör sina uppgifter se till att unionens ståndpunkter och intressen tillvaratas, dock utan att detta skall påverka deras ansvar enligt bestämmelserna i Förenta nationernas stadga.

Artikel J 10

Medlemsstaternas diplomatiska och konsulära myndigheter och kommissionens delegationer i tredje land och vid internationella konferenser samt deras representationer vid internationella organisationer skall samarbeta för att säkerställa att av rådet beslutade gemensamma ståndpunkter och gemensamma åtgärder följs och genomförs.

De skall intensifiera samarbetet genom att utbyta information, göra gemensamma bedömningar och bidra till att genomföra de bestämmelser som avses i artikel 8c i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Artikel J 11

Ordförandelandet skall höra Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och se till att vederbörlig hänsyn tas till Europaparlamentets synpunkter. Ordförandeskapet och kommissionen skall regelbundet hålla Europaparlamentet informerat om utvecklingen av unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

Europaparlamentet får ställa frågor eller avge rekommendationer till rådet. En gång om året skall Europaparlamentet hålla en debatt om de framsteg som har gjorts för att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Artikel J 12

1. Varje medlemsstat eller kommissionen får hänskjuta frågor om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken till rådet och lägga fram förslag för rådet.

2. I sådana fall som kräver ett snabbt beslut skall ordförandelandet på eget initiativ eller på begäran av kommissionen eller en medlemsstat kalla till ett extra rådssammanträde inom fyrtioåtta timmar eller, i en nödsituation, inom kortare tid.

Artikel J 13

1. Beslut enligt denna avdelning fattas enhälligt av rådet. Att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta hindrar inte att sådana beslut fattas.

En rådsmedlem som avstår från att rösta får motivera sitt avstående genom att avge en formell förklaring enligt detta stycke. Om så sker skall rådsmedlemmen inte vara skyldig att tillämpa beslutet men skall godta att beslutet är förpliktande för unionen. Den berörda medlemsstaten skall i en anda av ömsesidig solidaritet avhålla sig från varje handling som skull kunna strida mot eller hindra en unionshandling på grundval av det beslutet, och de andra medlemsstaterna skall respektera dess ståndpunkt. Om de rådsmedlemmar som på detta sätt motiverar sitt avstående företräder mer än en tredjedel av rösterna, vägda i enlighet med artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall beslutet inte fattas.

2. Rådet skall med avvikelse från bestämmelserna i punkt 1 med kvalificerad majoritet

- besluta om gemensamma åtgärder, anta gemensamma ståndpunkter eller fatta andra beslut på grundval av en gemensam strategi,

- besluta om genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt.

Om en rådsmedlem förklarar att denne av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik avser att motsätta sig antagandet av ett beslut som skall fattas med kvalificerad majoritet, skall omröstning inte ske. Rådet får med kvalificerad majoritet begära att frågan skall hänskjutas till Europeiska rådet för enhälligt beslut.

Rådsmedlemmarnas röster skall vägas i enlighet med artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Rådets beslut skall fattas med minst sextiotvå röster från minst 10 medlemmar.

Denna punkt skall inte tillämpas på beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

3. I procedurfrågor skall rådet fatta beslut med en majoritet av sina medlemmar.

Artikel J 14

När det är nödvändigt att ingå ett avtal med en eller flera stater eller internationella organisationer för att genomföra denna avdelning får rådet genom enhälligt beslut bemyndiga ordförandelandet, som om det är lämpligt skall biträdas av kommissionen, att inleda förhandlingar i detta syfte. Sådana avtal skall ingås av rådet genom enhälligt beslut efter rekommendation av ordförandelandet. Ett avtal skall inte vara bindande för en medlemsstat vars företrädare i rådet förklarar att medlemsstaten måste uppfylla vissa krav som följer av dess egna konstitutionella förfaranden: de övriga rådsmedlemmarna kan enas om att avtalet skall gälla provisoriskt för dem.

Bestämmelserna i denna artikel skall också gälla frågor som omfattas av avdelning VI.

Artikel J 15

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 151 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall en politisk kommitté övervaka den internationella situationen på de områden som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och bidra till att utforma politiken genom att avge yttranden till rådet på begäran av detta eller på eget initiativ. Kommittén skall också övervaka genomförandet av den beslutade politiken, dock utan att detta påverkar ordförandelandets eller kommissionens befogenheter.

Artikel J 16

Rådets generalsekreterare, som är den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, skall biträda rådet i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, särskilt genom att medverka vid utformning, förberedelse och genomförande av beslut i politiska frågor samt att, när det är lämpligt, på rådets vägnar och på ordförandeskapets begäran föra en politisk dialog med tredje part.

Artikel J 17

Kommissionen skall fullt ut delta i arbetet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Artikel J 18

1. Artiklarna 137, 138, 139-142, 146, 147, 150-153, 157-163, 191a och 217 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall tillämpas på bestämmelserna om de områden som avses i denna avdelning.

2. Institutionernas förvaltningsutgifter till följd av bestämmelserna om de områden som avses i denna avdelning skall belasta Europeiska gemenskapernas budget.

3. Driftsutgifterna för att genomföra de nämnda bestämmelserna skall också belasta Europeiska gemenskapernas budget, bortsett från driftsutgifter i samband med operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser och i fall då rådet enhälligt beslutar något annat.

Om utgifterna inte skall belasta Europeiska gemenskapernas budget skall de belasta medlemsstaterna i enlighet med den på bruttonationalinkomsten grundade fördelningsnyckeln, om inte rådet enhälligt beslutar något annat. De medlemsstater, vilkas företrädare i rådet har avgett en formell förklaring enligt artikel J 13.1 andra stycket är inte skyldiga att bidra till finansieringen av utgifter i samband med operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

4. Det budgetförfarande som fastställs i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall tillämpas på de utgifter som belastar Europeiska gemenskapernas budget.".

11. Avdelning VI skall ersättas med följande:

"Avdelning VI

BESTÄMMELSER OM POLISSAMARBETE OCH STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE

Artikel K 1

Utan att det påverkar Europeiska gemenskapens befogenheter skall unionens mål vara att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att bland medlemsstaterna utforma gemensamma insatser på områdena polissamarbete och straffrättsligt samarbete samt genom att förebygga och bekämpa rasism och främlingsfientlighet.

Detta mål skall uppnås genom förebyggande och bekämpande av brottslighet, vare sig denna är organiserad eller ej, särskilt terrorism, människohandel och brott mot barn, olaglig narkotikahandel och olaglig vapenhandel, korruption och bedrägeri, genom

- närmare samarbete mellan polismyndigheter, tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna, både direkt och genom Europeiska polisbyrån (Europol), i enlighet med bestämmelserna i artiklarna K 2 och K 4,

- närmare samarbete mellan rättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i artiklarna K 3 a-K 3 d och K 4,

- tillnärmning, när det är nödvändigt, av straffrättsliga regler i medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i artikel K 3 e.

Artikel K 2

1. De gemensamma insatserna på polissamarbetets område skall omfatta

a) operativt samarbete mellan de behöriga myndigheterna, inbegripet polisen, tullen och andra specialiserade brottsbekämpande organ i medlemsstaterna för att förebygga, upptäcka och utreda brott,

b) insamling, lagring, bearbetning, analys och utbyte av relevant information, inbegripet information som brottsbekämpande organ innehar, i synnerhet genom Europol, om rapporter om tvivelaktiga ekonomiska transaktioner, under iakttagande av tillämpliga bestämmelser om skydd av personuppgifter,

c) samarbete och gemensamma initiativ när det gäller utbildning, utbyte av sambandsmän, utstationering, användning av utrustning och kriminalteknisk forskning,

d) gemensam utvärdering av särskild utredningsteknik i samband med upptäckt av grova former av organiserad brottslighet.

2. Rådet skall främja samarbete genom Europol och skall särskilt, inom fem år från dagen för Amsterdamfördragets ikraftträdande,

a) göra det möjligt för Europol att underlätta och stödja förberedelse av samt att främja samordning och utförande av särskilda utredningsinsatser från medlemsstaternas behöriga myndigheters sida, inklusive operativa insatser av gemensamma grupper som omfattar företrädare för Europol i en stödjande funktion,

b) besluta om åtgärder som tillåter Europol att anmoda medlemsstaternas behöriga myndigheter att genomföra och samordna sina utredningar i särskilda fall och att utveckla specialiserad sakkunskap som kan ställas till medlemsstaternas förfogande för att biträda dem vid utredning av fall av organiserad brottslighet,

c) främja sambandssystem mellan tjänstemän som handlägger förundersökning respektive åtal och som är särskilt inriktade på att bekämpa organiserad brottslighet i nära samarbete med Europol,

d) upprätta ett nätverk för forskning, dokumentation och statistik om gränsöverskridande brottslighet.

Artikel K 3

De gemensamma insatserna rörande straffrättsligt samarbete skall omfatta

a) underlättande och påskyndande av samarbete mellan behöriga ministerier och rättsliga eller likvärdiga myndigheter i medlemsstaterna när det gäller rättsliga förfaranden och verkställighet av beslut,

b) underlättande av utlämning mellan medlemsstaterna,

c) säkerställande av förenlighet mellan tillämpliga regler i medlemsstaterna, när detta är nödvändigt för att förbättra samarbetet,

d) förebyggande av behörighetskonflikter mellan medlemsstaterna,

e) gradvisa beslut om åtgärder som fastställer minimiregler avseende brottsrekvisit och påföljder på områdena organiserad brottslighet, terrorism olaglig narkotikahandel.

Artikel K 4

Rådet skall bestämma de villkor och begränsningar enligt vilka de behöriga myndigheter som avses i artiklarna K 2 och K 3 får verka på en annan medlemsstats territorium i samverkan och samförstånd med den statens myndigheter.

Artikel K 5

Denna avdelning skall inte påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten.

Artikel K 6

1. På de områden som avses i denna avdelning skall medlemsstaterna inom rådet informera och samråda med varandra inom rådet i syfte att samordna sitt handlande. För detta ändamål skall de upprätta ett samarbete mellan de behöriga enheterna i sina förvaltningar.

2. Rådet skall på lämpligt sätt och enligt den ordning som anges i denna avdelning vidta åtgärder och främja samarbete som bidrar till att unionens mål uppnås. För detta ändamål får rådet genom enhälligt beslut på initiativ av en medlemsstat eller kommissionen

a) anta gemensamma ståndpunkter som anger unionens inställning i en viss fråga,

b) fatta rambeslut om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar. Rambesluten skall vara bindande för medlemsstaterna när det gäller de resultat som skall uppnås men skall överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt; de skall inte ha direkt effekt,

c) fatta beslut för alla andra ändamål som stämmer överens med målen i denna avdelning, dock med uteslutande av tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar. Dessa beslut skall vara bindande och skall inte ha direkt effekt; rådet skall med kvalificerad majoritet besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dessa beslut på unionsnivå,

d) upprätta konventioner som rådet skall rekommendera medlemsstaterna att anta i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Medlemsstaterna skall påbörja tillämpliga förfaranden inom den tid som rådet fastställer.

Om inte annat anges i konventionerna skall dessa, så snart de har antagits av åtminstone hälften av medlemsstaterna, träda i kraft för dessa medlemsstater. Åtgärder för att genomföra konventionerna skall beslutas inom rådet med en majoritet av två tredjedelar av de fördragsslutande parterna.

3. När rådet skall besluta med kvalificerad majoritet skall medlemmarnas röster vägas enligt artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, varvid åtminstone 62 röster från minst 10 medlemmar skall krävas för beslut.

4. I procedurfrågor skall rådet besluta med en majoritet av sina medlemmar.

Artikel K 7

1. Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att i enlighet med de villkor som anges i denna artikel meddela förhandsavgöranden om giltighet och tolkning av rambeslut och beslut, om tolkning av konventioner som upprättas enligt denna avdelning och om giltighet och tolkning av åtgärderna för att genomföra dessa.

2. En medlemsstat skall ha möjlighet att genom en förklaring som avges vid tidpunkten för Amsterdamfördragets undertecknande eller när som helst därefter godta domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden enligt punkt 1.

3. En medlemsstat som avger en förklaring enligt punkt 2 skall ange antingen

a) att en domstol i den medlemsstaten, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, får begära att Europeiska gemenskapernas domstol meddelar ett förhandsavgörande om en fråga som uppkommer i ett mål som är anhängigt vid den förstnämnda domstolen om giltighet eller tolkning av en rättsakt som avses i punkt 1, om den förstnämnda domstolen anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, eller

b) att en domstol i den staten får begära att Europeiska gemenskapernas domstol meddelar ett förhandsavgörande i en fråga som uppkommer i ett mål som är anhängigt vid den förstnämnda domstolen om giltighet eller tolkning av en rättsakt som avses i punkt 1, om den förstnämnda domstolen anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken.

4. Varje medlemsstat skall, vare sig den har avgivit en förklaring enligt punkt 2 eller inte, ha rätt att till domstolen inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter i mål som uppkommer enligt punkt 1.

5. Domstolen skall inte vara behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat eller av medlemsstaternas utövning av sitt ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten.

6. Domstolen skall vara behörig att granska lagenligheten i rambeslut och andra beslut när en medlemsstat eller kommissionen väcker talan rörande bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av detta fördrag eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller rörande maktmissbruk. Talan som avses i denna punkt skall väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes.

7. Domstolen skall vara behörig att avgöra alla tvister mellan medlemsstaterna om tolkning eller tillämpning av rättsakter som har antagits enligt artikel K 6.2, om rådet inte kan avgöra tvisten inom sex månader efter det att den hänsköts till rådet av en av dess medlemmar. Domstolen skall även vara behörig att döma i tvister mellan medlemsstaterna och kommissionen om tolkning eller tillämpning av konventioner som har upprättats enligt artikel K 6.2 d.

Artikel K 8

1. En samordningskommitté som består av högre tjänstemän skall inrättas. Utöver sin samordningsfunktion skall kommittén ha till uppgift att

- avge yttranden till rådet, antingen på rådets begäran eller på eget initiativ,

- utan att det påverkar tillämpningen av artikel 151 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, bidra till att förbereda rådets överläggningar inom de områden som avses i artikel K 1.

2. Kommissionen skall till fullo delta i arbetet inom de områden som avses i denna avdelning.

Artikel K 9

Medlemsstaterna skall inom internationella organisationer och vid internationella konferenser företräda de gemensamma ståndpunkter som har antagits enligt bestämmelserna i denna avdelning.

Artiklarna J 8 och J 9 skall i förekommande fall tillämpas på frågor som omfattas av denna avdelning.

Artikel K 10

Sådana avtal som avses i artikel J 14 får omfatta frågor som omfattas av denna avdelning.

Artikel K 11

1. Rådet skall höra Europaparlamentet innan det beslutar om en sådan åtgärd som avses i artikel K 6.2 b, K 6.2 c och K 6.2 d. Europaparlamentet skall avge sitt yttrande inom en tidsfrist som rådet får bestämma och som inte får vara kortare än tre månader. Om inget yttrande har avgivits inom denna tid får rådet fatta beslut.

2. Ordförandelandet och kommissionen skall regelbundet underrätta Europaparlamentet om överläggningar på de områden som omfattas av denna avdelning.

3. Europaparlamentet får ställa frågor eller avge rekommendationer till rådet. Europaparlamentet skall varje år hålla en debatt om de framsteg som har gjorts inom de områden som avses i denna avdelning.

Artikel K 12

1. Medlemsstater som har för avsikt att upprätta ett närmare samarbete sinsemellan kan, i enlighet med artiklarna K 15 och K 16, bemyndigas att använda de institutioner, förfaranden och mekanismer som föreskrivs i fördragen, förutsatt att det föreslagna samarbetet

a) respekterar Europeiska gemenskapens befogenheter och de mål som uppställs i denna avdelning,

b) syftar till att göra det möjligt för unionen att snabbare utvecklas till ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

2. Sådana bemyndiganden som avses i punkt 1 skall meddelas av rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet på begäran av berörda medlemsstater och efter att ha uppmanat kommissionen att yttra sig; denna begäran skall också överlämnas till Europaparlamentet.

Om en rådsmedlem förklarar att denne av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik avser att motsätta sig att ett bemyndigande meddelas med kvalificerad majoritet, skall omröstning inte äga rum. Rådet får med kvalificerad majoritet begära att frågan skall hänskjutas till Europeiska rådet för enhälligt beslut.

Rådsmedlemmarnas röster skall vägas i enlighet med artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Rådets beslut skall fattas med minst 62 röster från minst 10 medlemsstater.

3. Varje medlemsstat som önskar delta i samarbete enligt denna artikel skall anmäla sin avsikt till rådet och till kommissionen, som inom tre månader efter att ha mottagit anmälan skall avge ett yttrande till rådet, eventuellt åtföljt av en rekommendation om sådana särskilda arrangemang som den anser vara nödvändiga för att den medlemsstaten skall kunna delta i det ifrågavarande samarbetet. Rådet skall inom fyra månader efter denna anmälan besluta i anledning av begäran och om sådana särskilda arrangemang som det anser nödvändiga. Beslutet skall anses fattat, om inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att skjuta upp beslutet; i så fall skall rådet motivera sitt beslut och bestämma en tidsfrist för ny behandling av ärendet. Vid tillämpningen av denna punkt skall rådet besluta enligt de villkor som anges i artikel K 16.

4. Bestämmelserna i artiklarna K 1-K 13 skall tillämpas på det närmare samarbete som avses i denna artikel, utom när annat föreskrivs i denna artikel och i artiklarna K 15 och K 16.

De bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som rör Europeiska gemenskapernas domstols behörighet och utövningen av denna behörighet skall tillämpas på punkterna 1, 2 och-3.

5. Denna artikel skall inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.

Artikel K 13

1. Artiklarna 137, 138, 138e, 139-142, 146, 147, 148.3, 150-153, 157-163, 191a och 217 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall tillämpas på bestämmelserna om de områden som avses i denna avdelning.

2. Institutionernas förvaltningsutgifter till följd av bestämmelserna om de områden som avses i denna avdelning skall belasta Europeiska gemenskapernas budget.

3. Driftsutgifterna för att genomföra de nämnda bestämmelserna skall också belasta Europeiska gemenskapernas budget, såvida inte rådet enhälligt beslutar något annat. Om utgifterna inte skall belasta Europeiska gemenskapernas budget skall de belasta medlemsstaterna i enlighet med den på bruttonationalinkomsten grundade fördelningsnyckeln, om inte rådet enhälligt beslutar något annat.

4. Det budgetförfarande som fastställs i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall tillämpas på de utgifter som belastar Europeiska gemenskapernas budget.

Artikel K 14

På initiativ av kommissionen eller en medlemsstat och efter att ha hört Europaparlamentet får rådet enhälligt besluta att åtgärder inom de områden som avses i artikel K 1 skall omfattas av avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och samtidigt fastställa vilka omröstningsregler som skall gälla. Rådet skall rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.".

12. Följande nya avdelning skall införas:

"Avdelning VIa

BESTÄMMELSER OM ETT NÄRMARE SAMARBETE

Artikel K 15

1. De medlemsstater som avser att upprätta ett närmare samarbete sinsemellan får använda sig av de institutioner, förfaranden och mekanismer som föreskrivs i det här fördraget och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, förutsatt att samarbetet

a) syftar till att främja unionens mål och till att skydda och tjäna dess intressen,

b) respekterar de nämnda fördragens principer och unionens gemensamma institutionella ram,

c) endast används som en sista utväg, när de nämnda fördragens mål inte kan uppnås genom tillämpning av de relevanta förfaranden som föreskrivs där,

d) berör åtminstone en majoritet av medlemsstaterna,

e) inte påverkar gemenskapens regelverk och de åtgärder som har beslutats enligt övriga bestämmelser i de nämnda fördragen,

f) inte påverkar befogenheter, rättigheter, skyldigheter och intressen för de medlemsstater som inte deltar,

g) är öppet för alla medlemsstater och tillåter dem att bli parter i samarbetet när som helst, under förutsättning att de iakttar grundbeslutet och de beslut som fattas inom den ramen,

h) sker under iakttagande av de särskilda tilläggskriterierna i artikel 5a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel K 12 i detta fördrag, beroende på vilket område som berörs, samt att rådet ger sitt bemyndigande till det i enlighet med de förfaranden som fastställs där.

2. Medlemsstaterna skall, i den mån de berörs, tillämpa de rättsakter och beslut som antas för att genomföra det samarbete som de deltar i. De medlemsstater som inte deltar i detta samarbete skall inte hindra de deltagande medlemsstaterna från att genomföra det.

Artikel K 16

1. Vid antagande av de rättsakter och beslut som är nödvändiga för att genomföra det samarbete som avses i artikel K 15, skall de relevanta institutionella bestämmelserna i detta fördrag och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas. Alla rådsmedlemmar skall kunna delta i överläggningarna, dock får endast de som företräder deltagande medlemsstater delta i beslutsfattandet. Kvalificerad majoritet skall anses vara samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster, som den som anges artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Enhällighet kräver endast de berörda rådsmedlemmarnas röster.

2. Andra utgifter för samarbetets genomförande än de förvaltningskostnader som institutionerna åsamkas skall bäras av de deltagande medlemsstaterna, om inte rådet enhälligt beslutar något annat.

Artikel K 17

Rådet och kommissionen skall regelbundet underrätta Europaparlamentet om utvecklingen av det närmare samarbete som upprättas på grundval av denna avdelning.".

13. Artikel L ersätts med följande:

"Artikel L

Bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen om Europeiska gemenskapernas domstols behörighet och om utövandet av denna behörighet, skall endast tillämpas på följande bestämmelser i det här fördraget:

a) Bestämmelserna om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att upprätta Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

b) Bestämmelserna i avdelning VI enligt de villkor som föreskrivs i artikel K 7.

c) Bestämmelserna i avdelning VIa enligt de villkor som föreskrivs i artikel 5a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel K 12 i det här fördraget.

d) Artikel F.2 i fråga om institutionernas verksamhet i den mån som domstolen har behörighet enligt de fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och enligt det här fördraget.

e) Artiklarna L-S.".

14. I artikel N skall punkt 2 utgå och punkt 1 upphöra att vara numrerad.

15. I artikel O skall första stycket ersättas med följande:

"Varje europeisk stat som respekterar de principer som anges i artikel F 1 får ansöka om att bli medlem av unionen. Ansökan skall ställas till rådet, som skall besluta enhälligt efter att ha hört kommissionen och efter samtycke av Europaparlamentet, som skall fatta sitt beslut med absolut majoritet av sina ledamöter.".

16. I artikel S skall följande nya stycke läggas till:

"Till följd av 1994 års anslutningsfördrag är även de finska och svenska texterna giltiga.".

Artikel 2

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall ändras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

1. Följande nya stycke skall läggas till efter det åttonde stycket i ingressen:

"SOM ÄR FAST BESLUTNA att främja utvecklingen av högsta möjliga kunskapsnivå för sina folk genom en bred tillgång till utbildning och kontinuerlig fortbildning.".

2. Artikel 2 skall ersättas med följande:

"Artikel 2

Gemenskapen skall ha till uppgift att genom att upprätta en gemensam marknad och en ekonomisk och monetär union och genom att fullfölja den gemensamma politik eller verksamhet som avses i artiklarna 3 och 3a främja en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av näringslivet inom gemenskapen som helhet, en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, en hållbar och icke-inflatorisk tillväxt, en hög grad av konkurrenskraft och ekonomisk konvergens, en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet, en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna.".

3. Artikel 3 skall ändras på följande sätt:

a) den nuvarande texten skall numreras och betecknas punkt 1,

b) i den nya punkten 1 skall punkt d ersättas med följande:

"d) åtgärder som avser personers inresa och rörlighet enligt avdelning IIIa;",

c) i den nya punkten 1 skall följande nya punkt i införas efter punkt h:

"i) främjande av samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik i syfte att göra denna mer effektiv genom att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi.",

d) i den nya punkten 1 skall nuvarande punkt i betecknas j och efterföljande punkter numreras om på motsvarande sätt,

e) följande punkt skall läggas till:

"2. I all verksamhet som avses i denna artikel skall gemenskapen syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.".

4. Följande artikel skall införas:

"Artikel 3c

Miljöskyddskraven skall integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet enligt artikel 3, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.".

5. Följande artikel skall införas:

"Artikel 5a

1. De medlemsstater som avser att upprätta ett närmare samarbete sinsemellan kan i enlighet med artiklarna K 15 och K 16 i Fördraget om Europeiska unionen bemyndigas att använda sig av de institutioner, förfaranden och mekanismer som föreskrivs i det här fördraget, förutsatt att det föreslagna samarbetet

a) inte berör områden där gemenskapen är ensam behörig,

b) inte påverkar gemenskapens politik, åtgärder eller program,

c) inte berör unionsmedborgarskapet eller diskriminerar medborgare i medlemsstater,

d) ligger inom ramen för de befogenheter som gemenskapen har fått genom detta fördrag, och

e) inte innebär diskriminering eller begränsning av handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrider konkurrensvillkoren mellan medlemsstaterna.

2. Ett sådant bemyndigande som avses i punkt 1 skall rådet meddela genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet.

Om en rådsmedlem förklarar att den av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik avser att motsätta sig att ett bemyndigande meddelas med kvalificerad majoritet skall omröstning inte äga rum. Rådet får med kvalificerad majoritet begära att frågan för enhälligt beslut skall hänskjutas till rådet, i dess sammansättning av statschefer eller regeringschefer.

De medlemsstater som avser att upprätta ett sådant närmare samarbete som avses i punkt 1 kan rikta en begäran till kommissionen, som kan lägga fram ett förslag till rådet om detta. Om kommissionen inte lägger fram något förslag skall den underrätta de berörda medlemsstaterna om skälen till detta.

3. Varje medlemsstat som önskar delta i samarbete enligt denna artikel skall anmäla sin avsikt till rådet och till kommissionen, som inom tre månader efter det att anmälan mottas skall avge ett yttrande till rådet. Inom fyra månader från tidpunkten för denna anmälan skall kommissionen besluta i anledning av begäran och om sådana särskilda arrangemang som den anser nödvändiga.

4. De rättsakter och beslut som är nödvändiga för att genomföra samarbetet skall vara underkastade alla relevanta bestämmelser i detta fördrag, utom när annat föreskrivs i denna artikel och i artiklarna K 15 och K 16 i Fördraget om Europeiska unionen.

5. Denna artikel skall inte påverka bestämmelserna i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.".

6. I artikel 6 skall andra stycket ersättas med följande:

"Rådet kan enligt förfarandet i artikel 189b anta bestämmelser i syfte att förbjuda sådan diskriminering.".

7. Följande artikel skall införas:

"Artikel 6a

Utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i detta fördrag och inom ramen för de befogenheter som fördraget ger gemenskapen, kan rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.".

8. Följande artikel skall införas i slutet av första delen:

"Artikel 7d

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 77, 90 och 92 och med beaktande av den betydelse som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har för unionens gemensamma värderingar och den roll som dessa tjänster spelar när det gäller att främja social och territoriell sammanhållning, skall gemenskapen och medlemsstaterna, var och en inom ramen för sina respektive befogenheter och inom detta fördrags tillämpningsområde, sörja för att sådana tjänster utförs på grundval av principer och villkor som gör det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter.".

9. Artikel 8.1 skall ersättas med följande:

"1. Ett unionsmedborgarskap införs härmed. Varje person som är medborgare i en medlemsstat skall vara unionsmedborgare. Unionsmedborgarskapet skall komplettera och inte ersätta det nationella medborgarskapet.".

10. Artikel 8a.2 skall ersättas med följande:

"2. Rådet kan anta bestämmelser i syfte att underlätta utövandet av de rättigheter som avses i punkt 1; om inte annat anges i detta fördrag skall rådet besluta enligt förfarandet i artikel 189b. Rådet skall besluta enhälligt under hela detta förfarande.".

11. I artikel 8d skall följande stycke läggas till:

"Varje unionsmedborgare kan skriftligen vända sig till varje institution eller organ som avses i denna artikel eller i artikel 4 på något av de språk som anges i artikel 248 och få svar på samma språk.".

12. Artikel 51 skall ersättas med följande:

"Artikel 51

Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b besluta om sådana åtgärder inom den sociala trygghetens område som är nödvändiga för att genomföra fri rörlighet för arbetstagare och därvid särskilt införa ett system som tillförsäkrar migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar att

a) alla perioder som beaktas enligt lagstiftningen i de olika länderna läggs samman för förvärvande och bibehållande av rätten till förmåner och för beräkning av förmånernas storlek,

b) förmånerna betalas ut till personer bosatta inom medlemsstaternas territorier.

Rådet skall besluta enhälligt under hela förfarandet enligt artikel 189b.".

13. Artikel 56.2 skall ersättas med följande:

"2. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b utfärda direktiv för samordning av de ovan nämnda bestämmelserna.".

14. Artikel 57.2 skall ersättas med följande:

"2. I samma syfte skall rådet enligt förfarandet i artikel 189b utfärda direktiv om samordning av medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar om upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare. Rådet skall genom enhälligt beslut under hela förfarandet enligt artikel 189b besluta om direktiv vilkas genomförande i åtminstone någon medlemsstat medför ändring av gällande principer inom yrkeslagstiftningen såvitt avser utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer. I andra fall skall rådet besluta med kvalificerad majoritet.".

15. Följande avdelning skall införas i tredje delen:

"Avdelning IIIa

VISERING, ASYL, INVANDRING OCH ANNAN POLITIK SOM RÖR FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER

Artikel 73i

För att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa skall rådet

a) inom fem år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande besluta om åtgärder som syftar till att säkerställa den fria rörligheten för personer i enlighet med artikel 7a, och, i samband därmed besluta om direkt relaterade stödåtgärder avseende kontroller vid yttre gränser; asyl och invandring i enlighet med bestämmelserna i artikel 73j.2 och 73j.3 och artikel 73k.1a och 73k.2a samt om åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet i enlighet med bestämmelserna i artikel K 3 e i Fördraget om Europeiska unionen,

b) besluta om andra åtgärder som rör asyl, invandring och skydd av rättigheter för medborgare i tredje land, i enlighet med bestämmelserna i artikel 73k,

c) besluta om åtgärder som rör civilrättsligt samarbete, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 73m,

d) besluta om lämpliga åtgärder för att främja och stärka administrativt samarbete, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 73n,

e) besluta om åtgärder som rör polissamarbete och straffrättsligt samarbete för att uppnå en hög säkerhetsnivå genom att förebygga och bekämpa brottslighet inom unionen i enlighet med bestämmelserna i Fördraget om Europeiska unionen.

Artikel 73j

Rådet skall, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 73o, inom fem år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande besluta om följande:

1. Åtgärder i syfte att, i överensstämmelse med artikel 7a, säkerställa att det inte förekommer någon kontroll av personer, vare sig dessa är unionsmedborgare eller medborgare i tredje land, när de passerar inre gränser.

2. Åtgärder som avser passage av medlemsstaternas yttre gränser och med vilkas hjälp det skall fastställas

a) normer och förfaranden som medlemsstaterna skall följa när de utför personkontroller vid sådana gränser,

b) regler om visering för vistelser som inte är avsedda att vara längre än tre månader, inbegripet

i) en förteckning över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och över de länder vars medborgare är undantagna från detta krav,

ii) förfaranden och villkor för medlemsstaternas utfärdande av viseringar,

iii) en enhetlig utformning av viseringar,

iv) regler för enhetligt utformade viseringar.

3. Åtgärder som anger villkoren för att medborgare i tredje land skall ha frihet att resa inom medlemsstaternas territorium under en tid av högst tre månader.

Artikel 73k

Rådet skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 73o inom fem år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande besluta om följande:

1. Åtgärder som avser asyl, i enlighet med Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 och protokollet av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning samt andra relevanta fördrag, inom följande områden:

a) Kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat.

b) Miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna.

c) Miniminormer för när medborgare i tredje land skall betraktas som flyktingar.

d) Miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus.

2. Åtgärder som avser flyktingar och fördrivna personer inom följande områden:

a) Miniminormer för att ge tillfälligt skydd åt fördrivna personer från tredje land vilka inte kan återvända till sitt ursprungsland och för personer som av andra skäl behöver internationellt skydd.

b) Främjande av en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot flyktingar och fördrivna personer och bära följderna av detta.

3. Åtgärder som avser invandringspolitiken inom följande områden:

a) Villkor för inresa och bosättning, normer för medlemsstaternas förfaranden för att utfärda visering för längre tid och uppehållstillstånd, inbegripet sådana som avser familjeåterförening.

b) Olaglig invandring och olaglig bosättning, inbegripet återsändande av olagliga invandrare.

4. Åtgärder som fastställer de rättigheter och villkor enligt vilka medborgare i tredje land som är lagligen bosatta i en medlemsstat får bosätta sig i andra medlemsstater.

Åtgärder som rådet beslutar enligt punkterna 3 och 4 skall inte hindra någon medlemsstat från att på de berörda områdena behålla eller införa nationella bestämmelser som är förenliga med detta fördrag och internationella avtal.

Den femårsperiod som avses ovan skall inte gälla för åtgärder som skall beslutas enligt punkterna 2 b, 3 a och 4.

Artikel 73l

1. Denna avdelning skall inte påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten.

2. Om en eller flera medlemsstater försätts i en nödsituation som kännetecknas av en plötslig inströmning av medborgare i tredje länder och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, kan rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta om provisoriska åtgärder för en tid av högst sex månader till förmån för de berörda medlemsstaterna.

Artikel 73m

Sådana åtgärder rörande civilrättsligt samarbete med gränsöverskridande följder som skall vidtas i enlighet med artikel 73o och i den mån de behövs för att den inre marknaden skall fungera väl, skall omfatta

a) förbättring och förenkling av

- systemet för gränsöverskridande delgivning av rättegångshandlingar och utomrättsliga handlingar,

- samarbete som rör bevisupptagning,

- erkännande och verkställighet av domstolsavgöranden och utomrättsliga avgöranden i mål och ärenden av civil och kommersiell natur,

b) främjande av förenligheten mellan tillämpliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet,

c) undanröjande av sådant som hindrar civilrättsliga förfaranden från att fungera väl, om nödvändigt genom att främja förenligheten mellan civilprocessrättsliga regler som är tillämpliga i medlemsstaterna.

Artikel 73n

Rådet skall enligt förfarandet i artikel 73o vidta åtgärder för att säkerställa samarbete mellan de relevanta enheterna i medlemsstaternas förvaltningar inom de områden som omfattas av denna avdelning samt mellan dessa enheter och kommissionen.

Artikel 73o

1. Rådet skall, under en övergångsperiod av fem år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande besluta enhälligt på förslag av kommissionen eller på initiativ av en medlemsstat och efter att ha hört Europaparlamentet.

2. Efter denna femårsperiod skall rådet

- besluta på förslag av kommissionen; kommissionen skall pröva varje begäran från en medlemsstat om att kommissionen skall lägga fram ett förslag för rådet,

- efter att ha hört Europaparlamentet enhälligt besluta i syfte att låta alla eller delar av de områden som omfattas av denna avdelning regleras av förfarandet i artikel 189b och att anpassa bestämmelserna om domstolens behörighet.

3. Med avvikelse från punkterna 1 och 2 skall åtgärder som avses i artikel 73j.2 b i och 73j.2 b iii från och med Amsterdamfördragets ikraftträdande beslutas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter det att rådet har hört Europaparlamentet.

4. Med avvikelse från punkt 2 skall åtgärder som avses i artikel 73j.2 b ii och 73j.2 b iv fem år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande beslutas av rådet enligt förfarandet i artikel 189b.

Artikel 73p

1. Artikel 177 skall tillämpas på denna avdelning under följande förhållanden och på följande villkor: om en fråga om tolkningen av denna avdelning eller om giltigheten eller tolkningen av rättsakter som beslutats av gemenskapens institutioner på grundval av denna avdelning uppkommer i ett mål vid en domstol i en medlemsstat, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, skall den nationella domstolen, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande.

2. Domstolen skall under inga omständigheter vara behörig att döma i frågor som rör sådana åtgärder eller beslut enligt artikel 73j.1 som gäller upprätthållande av lag och ordning och skydd av den inre säkerheten.

3. Rådet, kommissionen eller en medlemsstat får begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande om tolkningen av denna avdelning eller av rättsakter som beslutas av gemenskapens institutioner på grundval av denna avdelning. Domstolens förhandsavgörande till följd av en sådan begäran skall inte tillämpas på sådana domstolsavgöranden i medlemsstaterna som har vunnit rättskraft.

Artikel 73q

Tillämpningen av denna avdelning skall vara underkastad bestämmelserna i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning och protokollet om Danmarks ställning, och skall inte påverka tillämpningen av protokollet om tillämpning av vissa inslag i artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på Förenade kungariket och Irland.".

16. I artikel 75.1 skall inledningen ersättas med följande:

"1. För att genomföra artikel 74 och med beaktande av transportfrågornas särskilda karaktär skall rådet enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén fastställa".

17. I artikel 100a skall punkterna 3, 4 och 5 ersättas med följande punkter:

"3. Kommissionen skall i sina förslag enligt punkt 1 om hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå och särskilt beakta ny utveckling som grundas på vetenskapliga fakta. Europaparlamentet och rådet skall också, inom ramen för sina respektive befogenheter, sträva efter att nå detta mål.

4. Om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 36 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, skall den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem.

5. Dessutom gäller, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 4, att om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att införa nationella bestämmelser grundade på nya vetenskapliga belägg med anknytning till miljöskydd för att lösa ett problem som är specifikt för den medlemsstaten och som har uppkommit efter beslutet om harmoniseringsåtgärden, skall medlemsstaten underrätta kommissionen om de planerade bestämmelserna samt om skälen för att införa dem.

6. Kommissionen skall inom sex månader efter en sådan anmälan som avses i punkterna 4 och 5 godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

Om kommissionen inte fattar beslut inom denna period skall de nationella bestämmelser som avses i punkterna 4 och 5 anses godkända.

Om det är berättigat på grund av frågans komplexitet och om det inte finns någon fara för människors hälsa, får kommissionen meddela den berörda medlemsstaten att den period som avses i denna punkt kan förlängas med ytterligare högst sex månader.

7. Om en medlemsstat i enlighet med punkt 6 bemyndigas att behålla eller införa nationella bestämmelser som avviker från en harmoniseringsåtgärd, skall kommissionen omedelbart undersöka om den skall föreslå en anpassning av den åtgärden.

8. Om en medlemsstat tar upp ett särskilt problem som rör folkhälsan på ett område som tidigare har varit föremål för harmoniseringsåtgärder, skall medlemsstaten göra kommissionen uppmärksam på detta och kommissionen skall omedelbart undersöka om den skall föreslå rådet lämpliga åtgärder.

9. Med avvikelse från det förfarande som anges i artiklarna 169 och 170 kan kommissionen eller någon av medlemsstaterna hänskjuta ärendet direkt till domstolen, om kommissionen eller medlemsstaten anser att en annan medlemsstat missbrukar befogenheterna enligt denna artikel.

10. De ovannämnda harmoniseringsåtgärder skall vid behov omfatta en skyddsklausul som tillåter medlemsstaterna att på en eller flera av de icke-ekonomiska grunder som anges i artikel 36 vidta provisoriska åtgärder, som skall vara underkastade ett kontrollförfarande från gemenskapens sida.".

18. Artiklarna 100c och 100d skall upphävas.

19. Följande avdelning skall införas efter avdelning VI:

"Avdelning VIa

SYSSELSÄTTNING

Artikel 109n

Medlemsstaterna och gemenskapen skall i enlighet med denna avdelning arbeta för att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi och särskilt för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar i syfte att uppnå de mål som uppställs i artikel B i Fördraget om Europeiska unionen och i artikel 2 i det här fördraget.

Artikel 109o

1. Medlemsstaterna skall genom sin sysselsättningspolitik bidra till att de mål som avses i artikel 109n uppnås på ett sätt som stämmer överens med de allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik som antas enligt artikel 103.2.

2. Medlemsstaterna skall, med beaktande av nationell praxis i fråga om arbetsmarknadens parters ansvar, betrakta främjande av sysselsättningen som en fråga av gemensamt intresse och skall inom rådet samordna sina åtgärder i detta hänseende i enlighet med bestämmelserna i artikel 109q.

Artikel 109p

1. Gemenskapen skall bidra till en hög sysselsättningsnivå genom att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna samt genom att stödja och, när det är nödvändigt, komplettera deras åtgärder. Därvid skall medlemsstaternas befogenheter respekteras.

2. Målet att uppnå en hög sysselsättningsnivå skall beaktas när gemenskapens politik och verksamhet utformas och genomförs.

Artikel 109q

1. Europeiska rådet skall varje år överväga sysselsättningssituationen i gemenskapen och anta slutsatser i fråga om denna på grundval av en gemensam årsrapport från rådet och kommissionen.

2. På grundval av Europeiska rådets slutsatser skall rådet, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och den sysselsättningskommitté som avses i artikel 109s, varje år lägga fast riktlinjer, som medlemsstaterna skall beakta i sin sysselsättningspolitik. Dessa riktlinjer skall stämma överens med de allmänna riktlinjer, som antas enligt artikel 103.2.

3. Varje medlemsstat skall till rådet och kommissionen överlämna en årsrapport om de viktigaste åtgärder som den har vidtagit för att genomföra sin sysselsättningspolitik mot bakgrund av de riktlinjer för sysselsättningen som avses i punkt 2.

4. På grundval av de rapporter som avses i punkt 3 och efter att ha mottagit synpunkter från sysselsättningskommittén skall rådet varje år mot bakgrund av riktlinjerna för sysselsättningen granska genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Rådet kan om det anser det lämpligt mot bakgrund av den granskningen med kvalificerad majoritet på rekommendation av kommissionen avge rekommendationer till medlemsstaterna.

5. Rådet och kommissionen skall på grundval av resultaten av denna granskning upprätta en gemensam årsrapport till Europeiska rådet om sysselsättningssituationen i gemenskapen och om genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningen.

Artikel 109r

Rådet, som skall besluta enligt förfarandet i artikel 189b, får efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om stödåtgärder för att främja samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras insatser på sysselsättningsområdet genom initiativ som syftar till att utveckla utbyte av information och beprövade erfarenheter, tillhandahålla jämförande analys och rådgivning, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, särskilt med hjälp av pilotprojekt.

Dessa åtgärder får inte omfatta harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.

Artikel 109s

Rådet skall, efter att ha hört Europaparlamentet, inrätta en sysselsättningskommitté med rådgivande funktion för att främja en samordning av medlemsstaternas sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik. Kommittén skall ha till uppgift att

- övervaka sysselsättningssituationen och sysselsättningspolitiken i medlemsstaterna och gemenskapen,

- utan att det påverkar tillämpningen av artikel 151, på begäran av rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, utforma yttranden och medverka i förberedelserna av rådets arbete enligt artikel 109q.

Kommittén skall när den utför sitt uppdrag höra arbetsmarknadens parter.

Varje medlemsstat och kommissionen skall var för sig utse två ledamöter i kommittén.".

20. I artikel 113 skall följande punkt läggas till:

"5. Rådet får genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet utvidga tillämpningen av punkterna 1-4 till att avse internationella förhandlingar och avtal om tjänster och immateriella rättigheter i den mån de inte omfattas av dessa punkter.".

21. Följande avdelning skall införas efter avdelning VII:

"Avdelning VIIa

TULLSAMARBETE

Artikel 116

Inom detta fördrags tillämpningsområde skall rådet i enlighet med förfarandet i artikel 189b vidta åtgärder för att förstärka tullsamarbetet mellan medlemsstaterna och mellan de senare och kommissionen. Dessa åtgärder skall inte gälla tillämpningen av nationell straffrätt eller den nationella rättsskipningen.".

22. Artiklarna 117-120 skall ersättas med följande artiklar:

"Artikel 117

Gemenskapens och medlemsstaternas mål skall under beaktande av sådana grundläggande sociala rättigheter som anges i den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter, vara att främja sysselsättningen, att förbättra levnads- och arbetsvillkor och därigenom möjliggöra en harmonisering samtidigt som förbättringarna bibehålls, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de mänskliga resurserna för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning.

I detta syfte skall gemenskapen och medlemsstaterna genomföra åtgärder som tar hänsyn till skillnaderna i nationell praxis, särskilt när det gäller avtalsförhållanden, och till behovet av att bevara gemenskapsekonomins konkurrenskraft.

De anser att en sådan utveckling kommer att följa såväl av den gemensamma marknadens funktion, vilket kommer att främja en harmonisering av de sociala systemen, som av de förfaranden som föreskrivs i detta fördrag och av tillnärmningen av bestämmelser i lagar och andra författningar.

Artikel 118

1. För att uppnå målen i artikel 117 skall gemenskapen understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom följande områden:

- Förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

- Arbetsvillkor.

- Information till och samråd med arbetstagarna.

- Integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 127.

- Jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen.

2. I detta syfte kan rådet genom direktiv anta minimikrav, som skall genomföras gradvis, varvid hänsyn skall tas till rådande förhållanden och tekniska bestämmelser i var och en av medlemsstaterna. I dessa direktiv skall sådana administrativa, finansiella och rättsliga ålägganden undvikas som motverkar tillkomsten och utvecklingen av små och medelstora företag.

Rådet skall besluta enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Rådet kan enligt samma förfarande besluta om åtgärder som är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna genom initiativ som syftar till att öka kunskapen, utveckla utbytet av information och beprövade erfarenheter, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter för att bekämpa social utslagning.

3. På följande områden skall rådet dock besluta enhälligt på förslag av kommissionen efter att ha hört Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén:

- Social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna.

- Skydd för arbetstagarna då deras anställningsavtal slutar gälla.

- Företrädande och kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen inbegripet medbestämmande, om inte annat följer av punkt 6.

- Anställningsvillkor för medborgare i tredje land som lagligt vistas inom gemenskapens territorium.

- Ekonomiska bidrag till åtgärder för att främja sysselsättning och skapa arbetstillfällen, dock utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om Socialfonden.

4. En medlemsstat kan på gemensam begäran av arbetsmarknadens parter överlåta åt dessa att genomföra direktiv som har antagits enligt punkterna 2 och 3.

I så fall skall medlemsstaten se till att arbetsmarknadens parter, senast då ett direktiv skall vara genomfört enligt artikel 189, i samförstånd har vidtagit de åtgärder som behövs; den berörda medlemsstaten skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontinuerligt kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i direktivet.

5. De bestämmelser som antagits enligt denna artikel skall inte hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa sådana mera långtgående skyddsåtgärder som är förenliga med detta fördrag.

6. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout.

Artikel 118a

1. Kommissionen skall ha till uppgift att främja samråd mellan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå och skall vidta alla åtgärder som behövs för att underlätta dialogen mellan dem genom att säkerställa ett väl avvägt stöd till båda parterna.

2. I detta syfte skall kommissionen, innan den lägger fram socialpolitiska förslag, samråda med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av en gemenskapsåtgärd.

3. Om kommissionen efter sådant samråd finner att en gemenskapsåtgärd är önskvärd, skall den samråda med arbetsmarknadens parter om det planerade förslagets innehåll. Arbetsmarknadens parter skall avge ett yttrande eller, i förekommande fall, en rekommendation till kommissionen.

4. Samtidigt som sådant samråd sker kan arbetsmarknadens parter meddela kommissionen att de önskar inleda det förfarande som anges i artikel 118b. Förfarandets längd skall begränsas till nio månader, om inte de berörda parterna och kommissionen gemensamt beslutar om en förlängning.

Artikel 118b

1. Om arbetsmarknadens parter önskar det kan dialogen mellan dem på gemenskapsnivå leda till avtalsbundna relationer, inklusive ingående av avtal.

2. Avtal som ingås på gemenskapsnivå skall genomföras antingen i enlighet med de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna särskilt tillämpar eller, i frågor som omfattas av artikel 118, på gemensam begäran av de untertecknande parterna genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen.

Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet utom när det ifrågavarande avtalet innehåller en eller flera bestämmelser som hänför sig till något av de områden som avses i artikel 118.3, i vilket fall beslutet skall vara enhälligt.

Artikel 118c

För att nå de mål som anges i artikel 117 och utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i detta fördrag, skall kommissionen främja samarbetet mellan medlemsstaterna och underlätta för dem att samordna sina åtgärder på alla de socialpolitiska områden som omfattas av detta kapitel, särskilt i frågor om

- sysselsättning,

- arbetsrätt och arbetsvillkor,

- grundläggande och kvalificerad yrkesutbildning,

- social trygghet,

- arbetarskydd,

- arbetshygien,

- förenings- och förhandlingsrätt.

I detta syfte skall kommissionen i nära kontakt med medlemsstaterna företa utredningar, avge yttranden och organisera samråd både i fråga om problem som uppstår på det nationella planet och i fråga om problem som berör internationella organisationer.

Kommissionen skall höra Ekonomiska och sociala kommittén innan den avger de yttranden som avses i denna artikel.

Artikel 119

1. Varje medlemsstat skall säkerställa att principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete tillämpas.

2. I denna artikel skall med `lön` förstås den gängse grund- eller minimilönen samt alla övriga förmåner i form av kontanter eller naturaförmåner som arbetstagaren, direkt eller indirekt, får av arbetsgivaren på grund av anställningen.

Lika lön utan könsdiskriminering innebär att

a) ackordslön för lika arbete skall fastställas enligt samma beräkningsgrunder,

b) tidlön skall vara lika för lika arbete.

3. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén besluta om åtgärder för att säkerställa tillämpningen av principen om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke, inklusive principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete.

4. I syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att bedriva en yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären.

Artikel 119a

Medlemsstaterna skall sträva efter att bibehålla den likvärdighet som finns mellan deras system för betald ledighet.

Artikel 120

Kommissionen skall årligen utarbeta en rapport om förverkligandet av de mål som anges i artikel 117, inbegripet den demografiska situationen inom gemenskapen. Den skall överlämna rapporten till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén.

Europaparlamentet får anmoda kommissionen att utarbeta rapporter om särskilda problem som gäller det sociala området.".

23. Artikel 125 skall ersättas med följande:

"Artikel 125

Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om genomförandebestämmelser för Europeiska socialfonden.".

24. Artikel 127.4 skall ersättas med följande:

"4. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om åtgärder för att bidra till att de mål som anges i denna artikel uppnås, dock utan att dessa åtgärder får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.".

25. Artikel 128.4 skall ersättas med följande:

"4. Gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i detta fördrag, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald.".

26. Artikel 129 skall ersättas med följande:

"Artikel 129

1. En hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder.

Gemenskapens insatser, som skall komplettera den nationella politiken, skall inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa. Sådana insatser skall innefatta kamp mot de stora folksjukdomarna genom att främja forskning om deras orsaker, hur de överförs och hur de kan förebyggas samt hälsoupplysning och hälsoundervisning.

Gemenskapen skall komplettera medlemsstaternas insatser för att minska narkotikarelaterade hälsoskador, inklusive upplysning och förebyggande verksamhet.

2. Gemenskapen skall främja samarbete mellan medlemsstaterna på de områden som avses i denna artikel och vid behov stödja deras insatser.

Medlemsstaterna skall i samverkan med kommissionen inbördes samordna sin politik och sina program på de områden som avses i punkt 1. Kommissionen kan i nära kontakt med medlemsstaterna ta lämpliga initiativ för att främja en sådan samordning.

3. Gemenskapen och medlemsstaterna skall främja samarbete med tredje land och behöriga internationella organisationer på folkhälsans område.

4. Rådet skall, enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, bidra till att de mål som anges i denna artikel uppnås genom att

a) besluta om åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung, blod och blodderivat; dessa åtgärder skall inte hindra någon medlemsstat från att upprätthålla eller införa strängare skyddsåtgärder,

b) med undantag från artikel 43 besluta om sådana åtgärder på veterinär- och växtskyddsområdet som direkt syftar till att skydda folkhälsan,

c) besluta om stimulansåtgärder som är utformade för att skydda och förbättra människors hälsa, dock utan att dessa åtgärder får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.

Rådet kan också med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen anta rekommendationer för de syften som anges i denna artikel.

5. När gemenskapen handlar på folkhälsoområdet skall den fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård. Särskilt får inte att de åtgärder som avses i punkt 4 påverka nationella bestämmelser om donation eller medicinsk användning av organ och blod."

27. Artikel 129a skall ersättas med följande:

"Artikel 129a

1. För att främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå skall gemenskapen bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt till att främja deras rätt till information och utbildning och deras rätt att organisera sig för att tillvarata sina intressen.

2. Konsumentskyddskraven skall beaktas när gemenskapens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs.

3. Gemenskapen skall bidra till att uppnå de mål som avses i punkt 1 genom

a) åtgärder som beslutas enligt artikel 100a inom ramen för förverkligandet av den inre marknaden,

b) åtgärder som understöder, kompletterar och övervakar medlemsstaternas politik.

4. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén besluta om de åtgärder som avses i punkt 3 b.

5. Åtgärder som beslutas enligt punkt 4 skall inte hindra någon medlemsstat från att upprätthålla eller införa strängare skyddsåtgärder. Sådana åtgärder måste vara förenliga med detta fördrag. Kommissionen skall underrättas om åtgärderna.".

28. I artikel 129c.1 första stycket skall tredje strecksatsen första ledet ersättas med följande:

"- kan gemenskapen stödja projekt av gemensamt intresse som stöds av medlemsstaterna och som preciseras i de riktlinjer som avses i första strecksatsen, särskilt genom genomförbarhetsstudier, lånegarantier eller räntesubventioner,".

29. Artikel 129d skall ändras på följande sätt:

a) Första stycket skall ersättas med följande:

"De riktlinjer och övriga åtgärder som avses i artikel 129c.1 skall antas av rådet som skall besluta enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.".

b) Tredje stycket skall utgå.

30. I artikel 130a skall andra stycket ersättas med följande:

"Gemenskapen skall särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, inbegripet landsbygdsområdena.".

31. I artikel 130e skall första stycket ersättas med följande:

"Rådet skall besluta om genomförandebestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.".

32. I artikel 130i.1 skall första stycket ersättas med följande:

"1. Ett flerårigt ramprogram som anger alla gemenskapens verksamheter skall antas av rådet som skall besluta enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén.".

33. Artikel 130o skall ersättas med följande:

"Artikel 130o

Rådet skall med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, anta de bestämmelser som avses i artikel 130n.

Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén anta de bestämmelser som avses i artiklarna 130j, 130k och 130l. Antagandet av tilläggsprogrammen kräver de berörda medlemsstaternas samtycke.".

34. Artikel 130r.2 skall ersättas med följande:

"2. Gemenskapens miljöpolitik skall syfta till en hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena inom gemenskapens olika regioner. Den skall bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren skall betala.

I detta sammanhang skall de harmoniseringsåtgärder som motsvarar miljöskyddskraven i förekommande fall innehålla en skyddsklausul som tillåter medlemsstaterna att av icke-ekonomiska miljömässiga skäl vidta provisoriska åtgärder, som skall vara föremål för ett kontrollförfarande på gemenskapsnivå.".

35. Artikel 130s skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"1. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om vilka åtgärder som skall vidtas av gemenskapen för att uppnå de mål som anges i artikel 130r.".

b) Inledningen till punkt 2 skall ersättas med följande:

"2. Med avvikelse från den beslutsordning som anges i punkt 1 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 100a skall rådet enhälligt, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, besluta om".

c) Punkt 3 första stycket skall ersättas med följande:

"3. På andra områden skall rådet enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén anta allmänna handlingsprogram som anger de mål som skall prioriteras.".

36. Artikel 130w.1 skall ersättas med följande:

"1. Utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i detta fördrag skall rådet enligt förfarandet i artikel 189b besluta om de åtgärder som behövs för att främja de mål som anges i artikel 130u. Sådana åtgärder kan ta formen av fleråriga program.".

37. I artikel 137 skall följande stycke läggas till:

"Europaparlamentet skall bestå av högst sjuhundra ledamöter.".

38. Artikel 138 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 första stycket skall ersättas med följande:

"3. Europaparlamentet skall utarbeta ett förslag till allmänna direkta val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning eller i enlighet med principer som är gemensamma för alla medlemsstater.".

b) Följande punkt skall läggas till:

"4. Europaparlamentet skall efter att ha begärt ett yttrande från kommissionen och sedan rådet genom enhälligt beslut gett sitt godkännande fastställa regler och allmänna villkor för hur dess ledamöter skall utföra sina åligganden.".

39. Artikel 151 skall ersättas med följande:

"Artikel 151

1. En kommitté som består av medlemsstaternas ständiga representanter skall ansvara för att förbereda rådets arbete och att utföra de uppdrag som rådet ger den. Kommittén får fatta beslut i procedurfrågor i de fall som föreskrivs i rådets arbetsordning.

2. Rådet skall biträdas av ett generalsekretariat som skall lyda under en generalsekreterare, som är den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och som skall biträdas av en ställföreträdande generalsekreterare, vilken skall ansvara för verksamheten vid generalsekretariatet. Generalsekreteraren och den ställföreträdande generalsekreteraren skall utses av rådet genom enhälligt beslut.

Rådet skall besluta om generalsekretariatets organisation.

3. Rådet skall anta sin egen arbetsordning.

För tillämpningen av artikel 191a.3 skall rådet i sin arbetsordning utarbeta villkoren för allmänhetens tillgång till rådets handlingar. För tillämpningen av denna punkt skall rådet fastställa de fall då det skall anses handla i sin egenskap av lagstiftare, i syfte att medge större tillgång till handlingar i dessa fall, samtidigt som effektiviteten i beslutsprocessen bevaras. När rådet handlar i sin egenskap av lagstiftare skall omröstningsresultaten och röstmotiveringarna samt uttalandena till protokollet alltid offentliggöras.".

40. I artikel 158.2 skall första och andra styckena ersättas med följande:

"2. Medlemsstaternas regeringar skall i samförstånd nominera den person som de vill utse till kommissionens ordförande; nomineringen skall godkännas av Europaparlamentet.

Medlemsstaternas regeringar skall i samförstånd med den nominerade ordföranden nominera de övriga personer som de vill utse till ledamöter av kommissionen.".

41. I artikel 163 skall följande nya första stycke införas:

"Kommissionen skall arbeta under politisk ledning av sin ordförande.".

42. I artikel 173 skall tredje stycket ersättas med följande:

"Domstolen skall på samma villkor vara behörig att pröva en talan som Europaparlamentet, revisionsrätten och ECB väcker för att tillvarata sina rättigheter.".

43. Artikel 188c skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 andra stycket skall ersättas med följande:

"Revisionsrätten skall avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet; denna förklaring skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.".

b) Punkt 2 första stycket skall ersättas med följande:

"2. Revisionsrätten skall pröva om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Därvid skall den särskilt rapportera om alla fall av oegentligheter.".

c) Punkt 3 skall ersättas med följande:

"3. Granskningen skall grundas på bokföringsmaterial och vid behov ske på platsen i gemenskapens övriga institutioner, i lokalerna hos varje organ som förvaltar inkomster eller utgifter för gemenskapens räkning och i medlemsstaterna, inbegripet i lokalerna hos varje fysisk eller juridisk person som erhåller betalningar från budgeten. I medlemsstaterna skall granskningen genomföras i samarbete med de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, i samarbete med behöriga nationella myndigheter. Revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsorgan skall samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. Dessa organ eller myndigheter skall underrätta revisionsrätten om de avser att delta i granskningen.

Gemenskapens övriga institutioner, alla organ som förvaltar inkomster eller utgifter för gemenskapens räkning, alla fysiska eller juridiska personer som erhåller betalningar från budgeten samt de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, behöriga nationella myndigheter, skall på revisionsrättens begäran till denna överlämna de handlingar eller den information som rätten behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.

När det gäller Europeiska investeringsbankens förvaltning av gemenskapens utgifter och inkomster skall revisionsrättens rätt till tillgång till den information som innehas av banken regleras av en överenskommelse mellan rätten, banken och kommissionen. Om ingen sådan överenskommelse finns, skall rätten likväl ha tillgång till den information som är nödvändig för att granska de gemenskapsutgifter och gemenskapsinkomster som banken förvaltar.".

44. Artikel 189b skall ersättas med följande:

"Artikel 189b

1. När det i detta fördrag hänvisas till denna artikel för antagandet av en rättsakt, skall följande förfarande tillämpas.

2. Kommissionen skall lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet.

Efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande

- får rådet med kvalificerad majoritet, om det godkänner alla ändringar i Europaparlamentets yttrande, anta det på så sätt ändrade förslaget till rättsakt,

- får rådet med kvalificerad majoritet, om Europaparlamentet inte föreslår några ändringar, anta den föreslagna rättsakten,

- skall rådet i övriga fall med kvalificerad majoritet anta en gemensam ståndpunkt som skall delges Europaparlamentet. Rådet skall lämna Europaparlamentet en fullständig redogörelse för grunderna för sin gemensamma ståndpunkt. Kommissionen skall lämna Europaparlamentet en fullständig redogörelse för sin ståndpunkt.

Om Europaparlamentet inom tre månader efter en sådan delgivning

a) godkänner den gemensamma ståndpunkten, eller inte har fattat något beslut, skall rättsakten i fråga anses som antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten,

b) med en absolut majoritet av sina ledamöter avvisar den gemensamma ståndpunkten, skall den föreslagna rättsakten anses som icke antagen,

c) med en absolut majoritet av sina ledamöter föreslår ändringar i den gemensamma ståndpunkten, skall den ändrade texten översändas till rådet och till kommissionen; kommissionen skall yttra sig över ändringarna.

3. Om rådet inom tre månader efter det att ärendet har hänskjutits dit med kvalificerad majoritet godkänner alla Europaparlamentets ändringar, skall rättsakten i fråga anses som antagen i form av den på så sätt ändrade gemensamma ståndpunkten; rådet skall dock besluta enhälligt om ändringar som kommissionen har avstyrkt. Om rådet inte godkänner alla ändringar, skall rådets ordförande i samförstånd med Europaparlamentets ordförande inom sex veckor sammankalla förlikningskommittén.

4. Förlikningskommittén, som skall bestå av rådets medlemmar eller företrädare för dessa och lika många företrädare för Europaparlamentet, skall ha till uppgift att med en kvalificerad majoritet av rådets medlemmar eller företrädarna för dessa och en majoritet av företrädarna för Europaparlamentet uppnå enighet om ett gemensamt utkast. Kommissionen skall delta i förlikningskommitténs arbete och ta alla nödvändiga initiativ för att närma Europaparlamentets och rådets ståndpunkter till varandra. När förlikningskommittén fullgör denna uppgift skall den behandla den gemensamma ståndpunkten på grundval av de ändringar som Europaparlamentet föreslagit.

5. Om förlikningskommittén inom sex veckor efter det att den har sammankallats godkänner ett gemensamt utkast, skall Europaparlamentet och rådet var för sig ha sex veckor på sig från godkännandet för att anta rättsakten i fråga i enlighet med det gemensamma utkastet; Europaparlamentet skall därvid besluta med absolut majoritet av de avgivna rösterna och rådet med kvalificerad majoritet. Om någon av de båda institutionerna inte antar den föreslagna rättsakten inom denna tid, skall den föreslagna rättsakten anses som icke antagen.

6. Om förlikningskommittén inte godkänner något gemensamt utkast skall den föreslagna rättsakten anses som icke antagen.

7. De tidsfrister på tre månader respektive sex veckor som anges i denna artikel skall på Europaparlamentets eller rådets initiativ förlängas med högst en månad respektive två veckor.".

45. Följande artikel skall införas:

"Artikel 191a

1. Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat skall ha rätt till tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar enligt de principer och villkor som skall bestämmas i enlighet med punkterna 2 och 3.

2. Rådet skall, under hänsynstagande till allmänna eller enskilda intressen, inom två år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande i enlighet med förfarandet i artikel 189b fastställa allmänna principer och gränser för rätten till tillgång till handlingar.

3. De institutioner som avses ovan skall i sina arbetsordningar utarbeta särskilda bestämmelser om tillgång till institutionens handlingar.".

46. I artikel 198 skall följande stycke läggas till:

"Europaparlamentet kan höra kommittén.".

47. I artikel 198a skall tredje stycket ersättas med följande:

"Kommitténs medlemmar och lika många suppleanter skall utses för fyra år genom enhälligt beslut av rådet på förslag av respektive medlemsstater. De kan återväljas. Ingen medlem av kommittén får samtidigt vara ledamot av Europaparlamentet.".

48. I artikel 198b skall andra stycket ersättas med följande:

"Den skall anta sin arbetsordning.".

49. Artikel 198c skall ändras på följande sätt:

a) Första stycket skall ersättas med följande:

"Regionkommittén skall höras av rådet eller kommissionen i de fall som anges i detta fördrag och i alla övriga fall, särskilt sådana som rör gränsöverskridande samarbete, där en av dessa båda institutioner finner det lämpligt.".

b) Efter det tredje stycket skall följande stycke införas:

"Europaparlamentet kan höra Regionkommittén.".

50. I artikel 205 skall första stycket ersättas med följande:

"I överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning skall kommissionen genomföra budgeten under eget ansvar och inom ramen för de beviljade anslagen enligt bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 209. Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.".

51. Artikel 206.1 skall ersättas med följande:

"1. På rekommendation av rådet, som skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, skall Europaparlamentet bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetens genomförande. I detta syfte skall rådet och Europaparlamentet i tur och ordning granska räkenskaperna och de redovisningar som avses i artikel 205a, revisionsrättens årsrapport tillsammans med de granskade institutionernas yttranden över revisionsrättens iakttagelser, den förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet som avses i artikel 188c.1 andra stycket samt de av revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse i detta sammanhang.".

52. Artikel 209a skall ersättas med följande:

"Artikel 209a

1. Gemenskapen och medlemsstaterna skall bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen genom åtgärder som skall vidtas i enlighet med denna artikel och som skall ha avskräckande effekt och ge ett effektivt skydd i medlemsstaterna.

2. Medlemsstaterna skall vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i detta fördrag skall medlemsstaterna samordna sina åtgärder för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen mot bedrägerier. De skall för detta ändamål tillsammans med kommissionen organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan de behöriga myndigheterna.

4. Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört revisionsrätten besluta om nödvändiga åtgärder som rör förebyggande av och kamp mot bedrägerier som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen för att ge effektivt och likvärdigt skydd i medlemsstaterna. Dessa åtgärder skall inte gälla tillämpningen av nationell straffrätt eller den nationella rättsskipningen.

5. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna varje år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om de åtgärder som vidtagits för att genomföra denna artikel."

53. Följande artikel skall införas:

"Artikel 213a

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall rådet enligt förfarandet i artikel 189b besluta om åtgärder för att framställa sådan statistik som behövs för gemenskapens verksamhet.

2. Framställningen av gemenskapsstatistik skall uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter; den får inte innebära en alltför stor belastning för de ekonomiska aktörerna.".

54. Följande artikel skall införas:

"Artikel 213b

1. Från och med den 1 januari 1999 skall gemenskapsrättsakter om skydd för enskilda när det gäller behandling av och fri rörlighet för personuppgifter vara tillämpliga på de institutioner och organ som inrättas genom eller på grundval av detta fördrag.

2. Före den tidpunkt som avses i punkt 1, skall rådet enligt förfarandet i artikel 189b inrätta ett oberoende övervakningsorgan som skall ansvara för att övervaka att dessa gemenskapsrättsakter tillämpas på gemenskapens institutioner och organ samt vid behov anta andra för ändamålet relevanta bestämmelser.".

55. Artikel 227.2 skall ersättas med följande:

"2. Bestämmelserna i detta fördrag skall gälla för de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna.

Rådet skall dock, med beaktande av den strukturella, sociala och ekonomiska situationen i de franska utomeuropeiska departementen och på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, vilken förvärras av dessas avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter, vilka faktorer på grund av sin bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar områdenas utveckling, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet besluta om specifika åtgärder för att särskilt fastställa villkoren för hur detta fördrag skall tillämpas beträffande dessa områden, inklusive den gemensamma politiken.

Rådet skall, när det beslutar om de relevanta åtgärder som avses i andra stycket, beakta sådana områden som tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, jordbruks- och fiskepolitik, villkor för leverans av råvaror och viktiga konsumtionsvaror, statligt stöd samt villkor för tillgång till strukturfonder och övergripande gemenskapsprogram.

Rådet skall besluta om de åtgärder som avses i andra stycket med beaktande av de yttersta randområdenas särdrag och särskilda begränsningar, utan att undergräva integriteten och sammanhanget hos gemenskapsrätten, inklusive den inre marknaden och den gemensamma politiken.".

56. Artikel 228 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 andra stycket skall ersättas med följande:

"När rådet utövar de befogenheter som det har tillerkänts enligt denna punkt skall rådet besluta med kvalificerad majoritet utom i de fall då rådet enligt första stycket i punkt 2 första stycket skall besluta enhälligt.".

b) Punkt 2 skall ersättas med följande:

"2. Om inte annat följer av kommissionens befogenheter på detta område skall både undertecknandet, som kan åtföljas av ett beslut om provisorisk tillämpning före ikraftträdandet, och ingåendet av avtalen beslutas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Rådet skall besluta enhälligt om avtalet omfattar ett område där det krävs enhällighet för att interna regler skall kunna antas, samt om det är fråga om ett sådant avtal som avses i artikel 238.

Med avvikelse från bestämmelserna i punkt 3 skall samma förfaranden tillämpas på ett beslut om att tillfälligt upphöra att tillämpa ett avtal samt för att bestämma de ståndpunkter som på gemenskapens vägnar skall intas i ett organ som inrättats genom ett avtal som grundas på artikel 238, om detta organ skall fatta beslut med rättslig verkan, med undantag för sådana beslut som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Europaparlamentet skall omedelbart och fullständigt informeras om alla beslut som fattas enligt denna punkt när det gäller provisorisk tillämpning eller tillfälligt upphävande av avtal, eller fastställande av gemenskapens ståndpunkt i ett organ som inrättats genom ett avtal som grundas på artikel 238.".

57. Följande artikel skall införas:

"Artikel 236

1. Om ett beslut har fattats enligt artikel F 1.2 i Fördraget om Europeiska unionen om att tillfälligt upphäva rösträtten för företrädaren för en medlemsstats regering, gäller det tillfälliga upphävandet även med avseende på det här fördraget.

2. Om det i enlighet med artikel F 1.1 i Fördraget om Europeiska unionen har fastslagits att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter principer som anges i artikel F.1 i det fördraget, får rådet dessutom med kvalificerad majoritet besluta att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har till följd av tillämpningen av det här fördraget. Rådet skall därvid beakta de möjliga följder som ett sådant tillfälligt upphävande kan få för fysiska och juridiska personers rättigheter och skyldigheter.

Den ifrågavarande medlemsstatens skyldigheter enligt det här fördraget skall under alla omständigheter fortsätta att vara bindande för den staten.

3. Rådet får senare med kvalificerad majoritet besluta om att ändra eller återkalla åtgärder som har vidtagits enligt punkt 2, när den situation som ledde till att åtgärderna infördes har förändrats.

4. Rådet skall när det fattar sådana beslut som avses i punkterna 2 och 3 inte beakta rösterna från företrädaren för den ifrågavarande medlemsstatens regering. Med avvikelse från artikel 148.2 skall en kvalificerad majoritet anses vara samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster som den som anges i artikel 148.2.

Denna punkt skall också tillämpas om rösträtt i enlighet med punkt 1 tillfälligt inte får utövas. I så fall skall ett beslut som kräver enhällighet fattas utan att företrädaren för den ifrågavarande medlemsstatens regering röstar.".

58. Protokollet om socialpolitik och det därtill fogade avtalet om socialpolitik skall upphävas.

59. Protokollet om Ekonomiska och sociala kommittén och om Regionkommittén skall upphävas.

Artikel 3

Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall ändras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

1. I artikel 10.2 skall första och andra styckena ersättas med följande:

"2. Medlemsstaternas regeringar skall i samförstånd nominera den person som de vill utse till kommissionens ordförande; nomineringen skall godkännas av Europaparlamentet.

Medlemsstaternas regeringar skall i samförstånd med den nominerade ordföranden nominera de övriga personer som de vill utse till ledamöter av kommissionen.".

2. I artikel 13 skall följande nya första stycke införas:

"Kommissionen skall arbeta under politisk ledning av sin ordförande.".

3. I artikel 20 skall följande stycke läggas till:

"Europaparlamentet skall bestå av högst sjuhundra ledamöter.".

4. Artikel 21 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 första stycket skall ersättas med följande:

"3. Europaparlamentet skall utarbeta ett förslag till allmänna direkta val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning eller i enlighet med principer som är gemensamma för alla medlemsstater.".

b) Följande punkt skall läggas till:

"4. Europaparlamentet skall efter att ha begärt ett yttrande från kommissionen och sedan rådet genom enhälligt beslut gett sitt godkännande fastställa regler och allmänna villkor för hur dess ledamöter skall utföra sina åligganden.".

5. Artikel 30 skall ersättas med följande:

"Artikel 30

1. En kommitté som består av medlemsstaternas ständiga representanter skall ansvara för att förbereda rådets arbete och att utföra de uppdrag som rådet ger den. Kommittén får fatta beslut i procedurfrågor i de fall som föreskrivs i rådets arbetsordning.

2. Rådet skall biträdas av ett generalsekretariat som skall lyda under en generalsekreterare, som är den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och som skall biträdas av en ställföreträdande generalsekreterare, vilken skall ansvara för verksamheten vid generalsekretariatet. Generalsekreteraren och den ställföreträdande generalsekreteraren skall utses av rådet genom enhälligt beslut.

Rådet skall besluta om generalsekretariatets organisation.

3. Rådet skall anta sin egen arbetsordning.".

6. I artikel 33 skall fjärde stycket ersättas med följande:

"Domstolen skall på samma villkor vara behörig att pröva en talan som Europaparlamentet och revisionsrätten väcker för att tillvarata sina rättigheter.".

7. Artikel 45c skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 andra stycket skall ersättas med följande:

"Revisionsrätten skall avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet: denna förklaring skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.".

b) Punkt 2 första stycket skall ersättas med följande:

"2. Revisionsrätten skall pröva om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Därvid skall den särskilt rapportera om alla fall av oegentligheter.".

c) Punkt 3 skall ersättas med följande:

"3. Granskningen skall grundas på bokföringsmaterial och vid behov ske på platsen i gemenskapens övriga institutioner, i lokalerna hos varje organ som förvaltar inkomster eller utgifter för gemenskapens räkning och i medlemsstaterna, inbegripet i lokalerna hos varje fysisk eller juridisk person som erhåller betalningar från budgeten. I medlemsstaterna skall granskningen genomföras i samarbete med de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, i samarbete med behöriga nationella myndigheter. Revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsorgan skall samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. Dessa organ eller myndigheter skall underrätta revisionsrätten om de avser att delta i granskningen.

Gemenskapens övriga institutioner, alla organ som förvaltar inkomster eller utgifter för gemenskapens räkning, alla fysiska eller juridiska personer som erhåller betalningar från budgeten samt de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, behöriga nationella myndigheter, skall på revisionsrättens begäran till denna överlämna de handlingar eller den information som rätten behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.

När det gäller Europeiska investeringsbankens förvaltning av gemenskapens utgifter och inkomster skall revisionsrättens rätt till tillgång till den information som innehas av banken regleras av en överenskommelse mellan rätten, banken och kommissionen. Om ingen sådan överenskommelse finns, skall rätten likväl ha tillgång till den information som är nödvändig för att granska de gemenskapsutgifter och gemenskapsinkomster som banken förvaltar.".

8. I artikel 78c skall första stycket ersättas med följande:

"I överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning skall kommissionen genomföra budgeten under eget ansvar och inom ramen för de beviljade anslagen enligt bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 78h. Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.".

9. Artikel 78g.1 skall ersättas med följande:

"1. På rekommendation av rådet, som skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, skall Europaparlamentet bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetens genomförande. I detta syfte skall rådet och Europaparlamentet i tur och ordning granska räkenskaperna och de redovisningar som avses i artikel 78d, revisionsrättens årsrapport tillsammans med de granskade institutionernas yttranden över revisionsrättens iakttagelser, den förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet som avses i artikel 45c.1 andra stycket samt de av revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse i detta sammanhang.".

10. Följande artikel skall införas:

"Artikel 96

1. Om ett beslut har fattats enligt artikel F 1.2 i Fördraget om Europeiska unionen om att tillfälligt upphäva rösträtten för företrädaren för en medlemsstats regering, gäller det tillfälliga upphävandet även med avseende på det här fördraget.

2. Om det i enlighet med artikel F 1.1 i Fördraget om Europeiska unionen har fastslagits att en medlemsstat allvarligt ihållande åsidosätter principer som anges i artikel F.1 i det fördraget, får rådet dessutom med kvalificerad majoritet besluta om att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har till följd av det här fördraget. Rådet skall därvid beakta de möjliga följderna som ett sådant tillfälligt upphävande kan få för fysiska och juridiska personers rättigheter och skyldigheter.

Den ifrågavarande medlemsstatens skyldigheter enligt det här fördraget skall under alla omständigheter fortsätta att vara bindande för den staten.

3. Rådet får senare med kvalificerad majoritet besluta om att ändra eller återkalla åtgärder som har vidtagits enligt punkt 2, när den situation som ledde till att åtgärderna infördes har förändrats.

4. Rådet skall när det fattar sådana beslut som avses i punkterna 2 och 3 inte beakta rösterna från företrädaren för den ifrågavarande medlemsstatens regering. Med avvikelse från artikel 28.4 fjärde stycket skall en kvalificerad majoritet anses vara samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster som den som anges i artikel 28.4 fjärde stycket.

Denna punkt skall också tillämpas om rösträtt i enlighet med punkt 1 tillfälligt inte får utövas. I så fall skall ett beslut som kräver enhällighet fattas utan att företrädaren för den ifrågavarande medlemsstatens regering röstar.".

Artikel 4

Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall ändras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

1. I artikel 107 skall följande stycke läggas till:

"Europaparlamentet skall bestå av högst sjuhundra ledamöter.".

2. Artikel 108 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 första stycket skall ersättas med följande:

"3. Europaparlamentet skall utarbeta ett förslag till allmänna direkta val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning eller i enlighet med principer som är gemensamma för alla medlemsstater.".

b) Följande punkt skall läggas till:

"4. Europaparlamentet skall efter att ha begärt ett yttrande från kommissionen och sedan rådet genom enhälligt beslut gett sitt godkännande fastställa regler och allmänna villkor för hur dess ledamöter skall utföra sina åligganden.".

3. Artikel 121 skall ersättas med följande:

"Artikel 121

1. En kommitté som består av medlemsstaternas ständiga representanter skall ansvara för att förbereda rådets arbete och att utföra de uppdrag som rådet ger den. Kommittén får fatta beslut i procedurfrågor i de fall som föreskrivs i rådets arbetsordning.

2. Rådet skall biträdas av ett generalsekretariat som skall lyda under en generalsekreterare, som är den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och som skall biträdas av en ställföreträdande generalsekreterare, vilken skall ansvara för verksamheten vid generalsekretariatet. Generalsekreteraren och den ställföreträdande generalsekreteraren skall utses av rådet genom enhälligt beslut.

Rådet skall besluta om generalsekretariatets organisation.

3. Rådet skall anta sin egen arbetsordning.".

4. I artikel 127 skall punkt 2 första och andra styckena ersättas med följande:

"2. Medlemsstaternas regeringar skall i samförstånd nominera den person som de vill utse till kommissionens ordförande; nomineringen skall godkännas av Europaparlamentet.

Medlemsstaternas regeringar skall i samförstånd med den nominerade ordföranden nominera de övriga personer som de vill utse till ledamöter av kommissionen.".

5. I artikel 132 skall följande nya första stycke införas:

"Kommissionen skall arbeta under politisk ledning av sin ordförande.".

6. I artikel 146 skall tredje stycket ersättas med följande:

"Domstolen skall på samma villkor vara behörig att pröva en talan som Europaparlamentet och revisionsrätten väcker för att tillvarata sina rättigheter.".

7. Artikel 160c skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 andra stycket skall ersättas med följande:

"Revisionsrätten skall avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet: denna förklaring skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.".

b) Punkt 2 första stycket skall ersättas med följande:

"2. Revisionsrätten skall pröva om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Därvid skall den särskilt rapportera om alla fall av oegentligheter.".

c) Punkt 3 skall ersättas med följande:

"3. Granskningen skall grundas på bokföringsmaterial och vid behov ske på platsen i gemenskapens övriga institutioner, i lokalerna hos varje organ som förvaltar inkomster eller utgifter för gemenskapens räkning och i medlemsstaterna, inbegripet i lokalerna hos varje fysisk eller juridisk person som erhåller betalningar från budgeten. I medlemsstaterna skall granskningen genomföras i samarbete med de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, i samarbete med behöriga nationella myndigheter. Revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsorgan skall samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. Dessa organ eller myndigheter skall underrätta revisionsrätten om de avser att delta i granskningen.

Gemenskapens övriga institutioner, alla organ som förvaltar inkomster eller utgifter för gemenskapens räkning, alla fysiska eller juridiska personer som erhåller betalningar från budgeten samt de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, behöriga nationella myndigheter, skall på revisionsrättens begäran till denna överlämna de handlingar eller den information som rätten behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.

När det gäller Europeiska investeringsbankens förvaltning av gemenskapens utgifter och inkomster skall revisionsrättens rätt till tillgång till den information som innehas av banken regleras av en överenskommelse mellan rätten, banken och kommissionen. Om ingen sådan överenskommelse finns, skall rätten likväl ha tillgång till den information som är nödvändig för att granska de gemenskapsutgifter och gemenskapsinkomster som banken förvaltar.".

8. I artikel 170 skall följande stycke läggas till:

"Europaparlamentet kan höra Ekonomiska och sociala kommittén.".

9. I artikel 179 skall första stycket ersättas med följande:

"I överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning skall kommissionen genomföra budgeten under eget ansvar och inom ramen för de beviljade anslagen enligt bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 183. Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.".

10. Artikel 180b.1 skall ersättas med följande:

"1. På rekommendation av rådet, som skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, skall Europaparlamentet bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetens genomförande. I detta syfte skall rådet och Europaparlamentet i tur och ordning granska räkenskaperna och de redovisningar som avses i artikel 179a, revisionsrättens årsrapport tillsammans med de granskade institutionernas yttranden över revisionsrättens iakttagelser, den förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet som avses i artikel 160c.1 andra stycket samt de av revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse i detta sammanhang.".

11. Följande artikel skall införas:

"Artikel 204

1. Om ett beslut har fattats enligt artikel F 1.2 i Fördraget om Europeiska unionen om att tillfälligt upphäva rösträtten för företrädaren för en medlemsstats regering, gäller det tillfälliga upphävandet även med avseende på det här fördraget.

2. Om det i enlighet med artikel F 1.1 i Fördraget om Europeiska Unionen har fastslagits att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter principer som anges i artikel F.1 i det fördraget, får rådet dessutom med kvalificerad majoritet besluta om att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har till följd av det här fördraget. Rådet skall därvid beakta de möjliga följderna som ett sådant tillfälligt upphävande kan få för fysiska och juridiska personers rättigheter och skyldigheter.

Den ifrågavarande medlemsstatens skyldigheter enligt det här fördraget skall under alla omständigheter fortsätta att vara bindande för den staten.

3. Rådet får senare med kvalificerad majoritet besluta om att ändra eller återkalla åtgärder som har vidtagits enligt punkt 2, när den situation som ledde till att åtgärderna infördes har förändrats.

4. Rådet skall när det fattar sådana beslut som avses i punkterna 2 och 3 inte beakta rösterna från företrädaren för den ifrågavarande medlemsstatens regering. Med avvikelse från artikel 118.2 skall en kvalificerad majoritet anses vara samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster som den som anges i artikel 118.2.

Denna punkt skall också tillämpas om rösträtt tillfälligt inte får utövas i enlighet med punkt 1. I så fall skall ett beslut som kräver enhällighet fattas utan att företrädaren för den ifrågavarande medlemsstatens regering röstar.".

Artikel 5

Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut av den 20 september 1976, skall ändras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

1. I artikel 2 skall följande stycke läggas till:

"Om ändringar skall genomföras i denna artikel måste antalet företrädare som väljs i varje medlemsstat säkerställa en lämplig representation för folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen.".

2. I artikel 6.1 skall följande strecksats införas efter femte strecksatsen:

"- medlem av Regionkommittén,"

3. Artikel 7.2 skall ersättas med följande:

"2. Till dess att en enhetlig valordning eller en ordning som grundas på gemensamma principer träder i kraft och om inte annat följer av de övriga bestämmelserna i denna akt, skall valförfarandet regleras av varje medlemsstats nationella bestämmelser.".

4. Artikel 11 skall ersättas med följande:

"Artikel 11

Till dess att den enhetliga valordning eller den ordning som grundas på gemensamma principer som avses i artikel 7 träder i kraft, skall Europaparlamentet pröva företrädarnas behörighet. I detta syfte skall Europaparlamentet beakta de valresultat som medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit och avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av bestämmelserna i denna akt, dock inte tvister som uppkommer på grund av nationella bestämmelser som akten hänvisar till.".

5. Artikel 12.1 skall ersättas med följande:

"1. Till dess att den enhetliga valordning eller den ordning som grundas på gemensamma principer som avses i artikel 7 träder i kraft och om inte annat följer av de övriga bestämmelserna i denna akt, skall varje medlemsstat fastställa ett lämpligt förfarande för hur en plats, som blir vakant under den femåriga mandattid som avses i artikel 3, skall besättas för den återstående mandattiden.".

ANDRA DELEN FÖRENKLING

Artikel 6

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, inbegripet bilagorna och protokollen till detta, skall ändras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel i syfte att låta bestämmelser som inte längre tillämpas utgå ur fördraget och att som en följd av detta anpassa lydelsen av vissa av fördragets bestämmelser.

I. ARTIKLARNA I FÖRDRAGET

1. I artikel 3 a skall orden "avveckling av" ersättas med orden "förbud mot".

2. Artikel 7 skall upphävas.

3. Artikel 7a skall ändras på följande sätt:

a) Första och andra styckena skall numreras och således betecknas 1 och 2.

b) I den nya punkten 1 skall följande hänvisning utgå: "7b", "70.1" och "och 100b". Kommatecknet före omnämnandet av artikel 100a skall ersättas med ordet "och".

c) En punkt 3 skall läggas till med samma lydelse som artikel 7b andra stycket, som har följande lydelse:

"3. Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen fastställa de riktlinjer och villkor som är nödvändiga för att säkerställa väl avvägda framsteg inom alla berörda sektorer."

4. Artikel 7b skall upphävas.

5. Artikel 8b skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall orden "som rådet före den 31 december 1994 skall anta" ersättas med orden "som rådet antar".

b) I punkt 2 första meningen skall hänvisningen till "artikel 138.3" vara en hänvisning till "artikel 138.4".

c) I punkt 2 andra meningen skall orden "som rådet före den 31 december 1993 skall anta" ersättas med orden "som rådet antar".

6. I artikel 8c andra meningen skall orden "före den 31 december 1993" utgå.

7. I artikel 8e första stycket skall orden "före den 31 december 1993 och sedan" utgå.

8. I artikel 9.2 skall orden "kapitel 1 avsnitt 1," ersättas med "artikel 12".

9. I artikel 10 skall punkt 2 utgå och punkt 1 upphöra att vara numrerad.

10. Artikel 11 skall upphävas.

11. I kapitel 1, Tullunionen, skall rubriken "Avsnitt 1 - Avveckling av tullar mellan medlemsstaterna" utgå.

12. Artikel 12 skall ersättas med följande:

"Artikel 12

Tullar på import och export samt avgifter med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna. Detta förbud skall tillämpas även på tullar av fiskal karaktär."

13. Artiklarna 13-17 skall upphävas.

14. Rubriken "Avsnitt 2 - Upprättande av den gemensamma tulltaxan" skall utgå.

15. Artiklarna 18-27 skall upphävas.

16. Artikel 28 skall ersättas med följande:

"Artikel 28

Tullsatser i den gemensamma tulltaxan skall fastställas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen."

17. I inledningen till artikel 29 skall orden "detta avsnitt" ersättas med "detta kapitel".

18. I rubriken till kapitel 2 skall orden "Avskaffande av" ersättas med "Förbud mot".

19. I artikel 30 skall orden "om inte annat föreskrivs nedan" utgår och kommatecknet efter "medlemsstaterna" ersättas med en punkt.

20. Artiklarna 31, 32 och 33 skall upphävas.

21. I artikel 34.2 skall punkt 2 utgå och punkt 1 upphöra att vara numrerad.

22. Artikel 35 skall upphävas.

23. I artikel 36 skall "artiklarna 30-34" ersättas med "artiklarna 30 och 34".

24. Artikel 37 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 första stycket skall ordet "gradvis" och orden "vid övergångstidens utgång" utgå.

b) I punkt 2 skall orden "tullavveckling och avskaffande av" ersättas med "förbud mot tullar och".

c) Punkterna 3, 5 och 6 skall utgå och punkt 4 skall betecknas 3.

d) I den nya punkten 3 skall orden "hänsyn skall därvid tas till den takt i vilken möjliga anpassningsåtgärder och nödvändig specialisering kan genomföras." utgå och det semikolon som föregår den nämnda texten ersättas med en punkt.

25. Artikel 38 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 3 första meningen skall hänvisningen till bilaga II ersättas med en hänvisning till bilaga I och den andra meningen, som inleds med orden "Rådet skall dock . . .", utgå.

b) I punkt 4 skall orden "för medlemsstaterna" utgå.

26. Artikel 40 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall utgå och punkterna 2, 3 och 4 betecknas 1, 2 och 3.

b) I den nya punkten 1 skall orden "skall en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna upprättas" ersättas med "upprättas en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna".

c) I den nya punkten 2 skall hänvisningen till "punkt 2" ändras till en hänvisning till "punkt 1".

d) I den nya punkten 3 skall hänvisningen till "punkt 2" ändras till en hänvisning till "punkt 1".

27. Artikel 43 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 tredje stycket skall orden "skall rådet, enhälligt under de två första etapperna och därefter med kvalificerad majoritet, utfärda" ersättas med "skall rådet med kvalificerad majoritet utfärda".

b) I punkterna 2 och 3 skall hänvisningen till "artikel 40.2" ändras till en hänvisning till "artikel 40.1".

28. Artiklarna 44, 45 och 47 skall upphävas.

29. I artikel 48.1 skall orden "senast vid övergångstidens utgång" utgå.

30. Artikel 49 skall ändras på följande sätt:

a) I inledningen skall orden "Så snart detta fördrag träder i kraft skall rådet" ersättas med "Rådet skall" och ordet "gradvis" utgå.

b) I b och c skall orden "gradvis enligt en plan" utgå.

31. Artikel 52 första stycket skall ändras på följande sätt:

a) I första meningen skall orden "gradvis avvecklas under övergångstiden" ersättas med "förbjudas".

b) I andra meningen skall orden "Denna gradvisa avveckling" ersättas med "Detta förbud".

32. Artikel 53 skall upphävas.

33. Artikel 54 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall utgå och punkterna 2 och 3 betecknas 1 och 2.

b) I den nya punkten 1 skall orden "för att genomföra det allmänna handlingsprogrammet eller, om ett sådant program inte har fastställts för att genomföra en etapp i förverkligandet av etableringsfriheten" ersättas med "för att förverkliga etableringsfriheten".

34. I artikel 59 första stycket skall orden "gradvis avvecklas under övergångstiden för" ersättas med "förbjudas beträffande".

35. I artikel 61.2 skall orden "den gradvisa liberaliseringen av rörligheten" ersättas med orden "liberaliseringen av rörligheten".

36. Artikel 62 skall upphävas.

37. Artikel 63 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall utgå och punkterna 2 och 3 betecknas 1 och 2.

b) I den nya punkten 1 skall orden "före den första etappens utgång enhälligt och därefter" utgå och orden "genomföra det allmänna handlingsprogrammet eller, om ett sådant program inte har fastställts, för att genomföra en etapp i liberaliseringen av en särskild tjänst" ersättas med orden "genomföra liberaliseringen av en särskild tjänst".

c) I den nya punkten 2 skall orden "De förslag och beslut som nämns i punkterna 1 och 2" ersättas med "De direktiv som nämns i punkt 1".

38. I artikel 64 första stycket skall "artikel 63.2" ersättas med "artikel 63.1".

39. Artiklarna 67-73a, 73e och 73h skall upphävas.

40. Artikel 75.2 skall utgå och punkt 3 i samma artikel betecknas 2.

41. I artikel 76 skall orden "de olika bestämmelser som gäller på transportområdet när detta fördrag träder i kraft" ersättas med "de olika bestämmelser som gällde på transportområdet den 1 januari 1958 eller som, för stater som senare ansluter sig, gäller på detta område vid tidpunkten för dessas anslutning.".

42. Artikel 79 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall orden "vara avskaffad före den andra etappens utgång" ersättas med ordet "avskaffas".

b) I punkt 3 skall orden "Inom två år efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall rådet" ersättas med "Rådet skall".

43. I artikel 80.1 skall orden "från och med den andra etappens början" utgå.

44. I artikel 83 skall orden "befogenheter som tillkommer transportsektionen inom Ekonomiska och sociala kommittén" ersättas med "befogenheter som tillkommer Ekonomiska och sociala kommittén".

45. I artikel 84.2 andra stycket skall "artikel 75.1 och 75.3" ersättas med "artikel 75".

46. I artikel 87.1 skall de två styckena slås samman till en enda punkt. Denna nya punkt skall ha följande lydelse:

"1. De förordningar och direktiv som behövs för att tillämpa de principer som anges i artiklarna 85 och 86 skall rådet fastställa med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet."

47. I artikel 89.1 skall orden "så snart den trätt i verksamhet" utgå.

48. Efter artikel 90 skall rubriken "Avsnitt 2 - Dumpning" utgå.

49. Artikel 91 skall upphävas.

50. Före artikel 92 skall rubriken "Avsnitt 3" ersättas med "Avsnitt 2".

51. I artikel 92.3 c skall det led som börjar "Dock skall det stöd" och slutar "gentemot tredje land," utgå. Den kvarvarande delen av punkt c skall avslutas med ett kommatecken.

52. Artikel 95 tredje stycket skall utgå.

53. Artiklarna 97 och 100b skall upphävas.

54. I artikel 101 andra stycket skall orden "skall rådet, under den första etappen enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet . . . utfärda" ersättas med "skall rådet med kvalificerad majoritet . . . utfärda".

55. I artikel 109e.2 a) första strecksatsen skall orden "dock utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73e," utgå.

56. Artikel 109f skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 andra stycket skall orden "på rekommendation antingen av kommittén för medlemsstaternas centralbankschefer (härefter kallad Centralbankschefskommittén) eller av EMI:s råd" ersättas med "på rekommendation av EMI:s råd".

b) I punkt 1 skall fjärde stycket som lyder "Centralbankschefskommittén skall upplösas när den andra etappen börjar.", utgå.

c) I punkt 8 skall stycket som lyder "I de fall där EMI enligt detta fördrag skall ha en rådgivande funktion skall hänvisningar till EMI före den 1 januari 1994 avse Centralbankschefskommittén.", utgå.

57. Artikel 112 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 första stycket skall orden "före övergångstidens utgång" utgå.

b) I punkt 1 andra stycket skall orden "skall rådet, intill den andra etappens utgång enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet, utfärda" ersättas med "skall rådet med kvalificerad majoritet utfärda".

58. I artikel 129c punkt 1 första stycket tredje strecksatsen skall orden "den sammanhållningsfond som enligt artikel 130d skall upprättas senast den 31 december 1993" ersättas med "den enligt artikel 130d upprättade sammanhållningsfonden".

59. I artikel 130d andra stycket skall orden "Rådet skall enligt samma förfarande före den 31 december 1993 upprätta en sammanhållningsfond som" ersättas med "En av rådet enligt samma förfarande upprättad sammanhållningsfond".

60. I artikel 130s punkt 5 andra strecksatsen skall orden "den sammanhållningsfond som enligt artikel 130d skall upprättas senast den 31 december 1993" ersättas med "den enligt artikel 130d upprättade sammanhållningsfonden."

61. I artikel 130w punkt 3 skall uttrycket "AVS-EEG-konventionen" ersättas med "AVS-EG-konventionen".

62. I artikel 131 första stycket skall orden "Belgien" och "Italien" utgå och hänvisningen till bilaga IV ersättas med en hänvisning till bilaga II.

63. Artikel 133 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall orden "fullständigt avvecklas" ersättas med ordet "förbjudas" och orden "gradvis avvecklas" ersättas med ordet "förbjuds".

b) I punkt 2 skall orden "gradvis avvecklas" ersättas med ordet "förbjudas" och hänvisningarna till artiklarna 13, 14, 15 och 17 utgå så att punkten kommer att avslutas på följande sätt ". . . enligt bestämmelserna i artikel 12".

c) I punkt 3 andra stycket skall orden "De tullar som avses i föregående stycke skall emellertid gradvis sänkas till den nivå som gäller för" ersättas med "De tullar som avses i föregående stycke får inte överstiga dem som gäller för" samt andra meningen, som börjar "De procenttal och den tidtabell . . ." och slutar "till landet eller territoriet", utgå.

d) I punkt 4 skall orden "när detta fördrag träder i kraft" utgå.

64. Artikel 136 skall ersättas med följande:

"Artikel 136

Rådet skall med utgångspunkt i de resultat som uppnåtts inom ramen för dessa länders och territoriers associering med gemenskapen och på grundval av principerna i det här fördraget enhälligt anta bestämmelser om de närmare riktlinjerna för och förfarandet vid dessa länders och territoriers associering med gemenskapen."

65. Artikel 138 skall ändras på följande sätt så att den omfattar artikel 1, artikel 2 i dess lydelse enligt artikel 5 i det här fördraget och artikel 3.1 i Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut av den 20 september 1976; bilaga II till den akten skall fortsätta att gälla.

a) I stället för punkterna 1 och 2, som inte längre tillämpas till följd av artikel 14 i Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, skall texten till artiklarna 1 och 2 i nämnda akt införas som punkterna 1 och 2; de nya punkterna 1 och 2 skall ha följande lydelse:

"1. Europaparlamentets företrädare för folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen skall väljas genom allmänna direkta val.

2. I varje medlemsstat skall följande antal företrädare i Europaparlamentet väljas:

>Plats för tabell>

Om ändringar skall genomföras i denna punkt måste antalet företrädare som väljs i varje medlemsstat säkerställa en lämplig representation för folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen."

b) Efter de nya punkterna 1 och 2 skall texten till artikel 3.1 i den ovannämnda akten införas som punkt 3; den nya punkten 3 skall ha följande lydelse:

"3. Företrädarna skall väljas för en period av fem år."

c) Den nuvarande punkten 3 i dess lydelse enligt artikel 2 i det här fördraget skall betecknas 4.

d) Punkt 4, som har lagts till genom artikel 2 i det här fördraget, skall betecknas 5.

66. Artikel 158.3 skall utgå.

67. I artikel 166 första stycket skall orden "från och med anslutningen" ersättas med "från och med den 1 januari 1995".

68. I artikel 188b.3 skall andra stycket, som börjar "När de första utnämningarna . . .", utgå.

69. I artikel 197 skall andra stycket, som börjar "Den skall särskilt ha . . .", utgå.

70. I artikel 207 skall andra till femte styckena utgå.

71. I stället för artikel 212 skall införas texten till artikel 24.1 andra stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna; denna nya artikel 212 skall följaktligen ha följande lydelse:

"Artikel 212

Rådet skall, på förslag från kommissionen och efter att ha hört övriga berörda institutioner, med kvalificerad majoritet fastställa tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i gemenskaperna."

72. I stället för artikel 218 skall införas den anpassade texten till artikel 28 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna; denna nya artikeln 218 skall följaktligen ha följande lydelse:

"Artikel 218

Gemenskapen skall, på de villkor som anges i protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, inom medlemsstaternas territorier åtnjuta den immunitet och de privilegier som krävs för att den skall kunna fullgöra sin uppgift. Detsamma skall gälla för Europeiska centralbanken, Europeiska monetära institutet och Europeiska investeringsbanken."

73. I artikel 221 skall orden "Inom tre år efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall medlemsstaterna," ersättas med orden "Medlemsstaterna skall,".

74. I artikel 223 skall punkterna 2 och 3 slås samman och ersättas med följande:

"2. Rådet får på förslag från kommissionen genom enhälligt beslut ändra den lista som rådet den 15 april 1958 fastställde över varor på vilka bestämmelserna i punkt 1b skall tillämpas."

75. Artikel 226 skall upphävas.

76. Artikel 227 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 3 skall hänvisningen till bilaga IV ersättas med en hänvisning till bilaga II.

b) Efter punkt 4 skall följande nya punkt införas:

"5. Bestämmelserna i detta fördrag skall omfatta Åland i enlighet med bestämmelserna i protokoll 2 i akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning."

c) Den tidigare punkten 5 skall betecknas 6 och dess punkt d om Åland skall utgå.

77. I artikel 229 första stycket skall orden "Förenta nationernas organ, dess fackorgan samt Allmänna tull- och handelsavtalets organ" ersättas med "Förenta nationernas organ och dess fackorgan".

78. I artikel 234 första stycket skall orden "innan detta fördrag träder i kraft" ersättas med "före den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, före tidpunkten för deras anslutning".

79. Rubriken "Upprättande av institutionerna" före artikel 241 skall utgå.

80. Artiklarna 241-246 skall upphävas.

81. I artikel 248 skall ett nytt stycke med följande lydelse läggas till:

"Till följd av anslutningsfördragen är även de danska, engelska, finska, grekiska, iriska, portugisiska, spanska och svenska texterna giltiga."

II. BILAGOR

1. Bilaga I "Listorna A t.o.m. G som avses i artiklarna 19 och 20 i detta fördrag" skall utgå.

2. Bilaga II "Lista som avses i artikel 38 i detta fördrag" skall betecknas bilaga I och hänvisningen till "bilaga II till fördraget" under nummer ur 22.08 och ur 22.09 skall vara en hänvisning till "bilaga I till fördraget".

3. Bilaga III "Lista över tjänstetransaktioner som avses i artikel 73h i detta fördrag" skall utgå.

4. Bilaga IV "Utomeuropeiska länder och territorier på vilka bestämmelserna i fjärde delen i detta fördrag skall tillämpas" betecknas bilaga II. Den uppdateras och skall ha följande lydelse:

"BILAGA II

UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH TERRITORIER

på vilka bestämmelserna i fjärde delen i detta fördrag skall tillämpas

- Grönland,

- Nya Kaledonien och tillhörande områden,

- Franska Polynesien,

- De franska sydliga och antarktiska områdena,

- Wallis- och Futunaöarna,

- Mayotte,

- Saint-Pierre och Miquelon,

- Aruba,

- Nederländska Antillerna:

- Bonaire,

- Curaçao,

- Saba,

- Sint Eustatius,

- Sint Maarten.

- Anguilla,

- Caymanöarna,

- Falklandsöarna,

- Sydgeorgien och Sydsandwichöarna,

- Montserrat,

- Pitcairn,

- S:ta Helena med tillhörande områden,

- Brittiska antarktiska territoriet,

- Brittiska territoriet i Indiska oceanen,

- Turks- och Caicosöarna,

- Brittiska Jungfruöarna,

- Bermuda."

III. PROTOKOLL OCH ANDRA AKTER

1. Följande protokoll och akter skall upphävas:

a) Protokoll om ändring av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier.

b) Protokoll om den tyska inrikeshandeln och de problem som sammanhänger med denna.

c) Protokoll om vissa bestämmelser angående Frankrike.

d) Protokoll om Storhertigdömet Luxemburg.

e) Protokoll om den ordning som med avseende på Algeriet och Franska republikens utomeuropeiska departement skall tillämpas på varor som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

f) Protokoll om mineraloljor och vissa av deras derivat.

g) Protokoll om tillämpningen av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på de utomeuropeiska delarna av Konungariket Nederländerna.

h) Genomförandekonventionen om associeringen av utomeuropeiska länder och territorier med gemenskapen.

- Protokoll om tullkvoter för import av bananer (ex 08.01 i Brysselnomenklaturen).

- Protokoll om tullkvoter för import av orostat kaffe (ex 09.01 i Brysselnomenklaturen).

2. I slutet av protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga, skall förteckningen över de personer som har undertecknat protokollet utgå.

3. Protokoll om stadgan för Europeiska gemenskapens domstol skall ändras på följande sätt:

a) Orden "HAR UTSETT som befullmäktigade för detta ändamål:" samt förteckningen över statscheferna och deras befullmäktigade skall utgå.

b) Orden "SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form," skall utgå.

c) I artikel 3 skall den anpassade texten till artikel 21 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier läggas till som ett fjärde stycke; detta nya fjärde stycke skall följaktligen ha följande lydelse:

"Artiklarna 12-15 och artikel 18 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall vara tillämpliga på domstolens domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter, utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser om immunitet mot rättsliga förfaranden för domare som framgår av föregående stycken.".

d) Artikel 57 skall upphävas.

e) Avslutningsfrasen "TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll" skall utgå.

f) Förteckningen över de personer, som har undertecknat protokollet, skall utgå.

4. I artikel 40 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall orden "som är fogat till fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna" utgå; orden "det protokoll" skall ersättas med ordet "protokollet".

5. I artikel 21 i protokollet om Europeiska monetära institutets stadga skall orden "som är fogat till fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna" utgå; orden "det protokoll" skall ersättas med ordet "protokollet".

6. Protokollet om Italien skall ändras på följande sätt:

a) I det sista stycket, som börjar med orden "ERKÄNNER SÄRSKILT ATT", skall hänvisningen till artiklarna 108 och 109 ersättas med en hänvisning till artiklarna 109h och 109i.

b) Förteckningen över de personer, som har undertecknat protokollet skall utgå.

7. Protokollet om varor som har sitt ursprung i och kommer från vissa länder och som särbehandlas vid import till en medlemsstat skall ändras på följande sätt:

a) I inledningen till punkt 1

- skall orden "vid fördragets ikraftträdande" ersättas med "den 1 januari 1958",

- texten i punkt a skall följa omedelbart efter orden "vid import"; den text som är resultatet av denna sammanslagning skall ha följande lydelse:

". . . vid import till Beneluxländerna av varor med ursprung i och som kommer från Surinam eller Nederländska Antillerna".

b) I punkt 1 skall punkterna a-c utgå.

c) I punkt 3 skall orden "Före utgången av det första året efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall varje medlemsstat underrätta . . ." ersättas med "Medlemsstaterna skall underrätta".

d) Förteckningen över de personer, som har undertecknat protokollet, skall utgå.

8. Protokollet om import till Europeiska gemenskapen av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna skall ändras på följande sätt:

a) Avslutningsfrasen, som lyder "TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll", skall utgå.

b) Förteckningen över de personer, som har undertecknat protokollet, skall utgå.

9. I protokollet om en särskild ordning för Grönland skall artikel 3 upphävas.

Artikel 7

Fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen, inbegripet bilagor, protokoll och andra akter till detta, ändras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel i syfte att låta bestämmelser som inte längre tillämpas utgå ur fördraget och att som en följd av detta anpassa lydelsen av vissa av fördragets bestämmelser.

I. ARTIKLARNA I FÖRDRAGET

1. I artikel 2 andra stycket skall ordet "gradvis" utgå.

2. I inlednignen till artikel 4 skall orden "upphävas och" utgå.

3. Artikel 7 skall ändras på följande sätt:

a) I första strecksatsen skall orden "HÖG MYNDIGHET, härefter benämnd `kommissionen` " ersättas med ordet "KOMMISSION".

b) I andra strecksatsen skall orden "en GEMENSAM FÖRSAMLING, härefter benämnd `Europaparlamentet` " ersättas med "ett EUROPAPARLAMENT".

c) I tredje strecksatsen skall orden "SÄRSKILT MINISTERRÅD, härefter benämnt `rådet` " ersättas med ordet "RÅD".

4. Artikel 10.3 skall utgå.

5. I artikel 16 skall första och andra styckena utgå.

6. Artikel 21 skall ändras på följande sätt så att den omfattar artikel 1, artikel 2 i dess lydelse enligt artikel 5 i det här fördraget och artikel 3.1 i Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut av den 20 september 1976; bilaga II i den akten skall fortsätta att gälla.

a) I stället för punkterna 1 och 2, som inte längre tillämpas till följd av artikel 14 i Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, införs texten till artiklarna 1 och 2 i nämnda akt införas som punkterna 1 och 2; de nya punkterna 1 och 2 får följande lydelse:

"1. Europaparlamentets företrädare för folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen skall väljas genom allmänna direkta val.

2. I varje medlemsstat skall följande antal företrädare i Europaparlamentet väljas:

>Plats för tabell>

Om ändringar skall genomföras i denna artikel måste antalet företrädare som väljs i varje medlemsstat säkerställa en lämplig representation för folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen."

b) Efter de nya punkterna 1 och 2 skall texten till artikel 3.1 i den ovannämnda akten införas som punkt 3; den nya punkten 3 skall ha följande lydelse:

"3. Företrädarna skall väljas för en period av fem år.".

c) Den befintliga punkten 3 i dess lydelse enligt artikel 3 i det här fördraget skall betecknas 4.

d) Punkt 4, som har lagts till genom artikel 3 i det här fördraget, skall betecknas 5.

7. I artikel 32a första stycket skall ordet "anslutningen" ersättas med orden "den 1 januari 1995".

8. I artikel 45b.3, skall andra stycket, som börjar med orden "När de första utnämningarna . . .", utgå.

9. I artikel 50 skall den anpassade texten till artikel 20.2 och 20.3 i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna införas som nya punkter 4 och 5; de nya punkterna 4 och 5 skall följaktligen ha följande lydelse:

"4. Den del av utgifterna i gemenskapernas budget som täcks av de avgifter som avses i artikel 49 skall fastställas till arton miljoner beräkningsenheter.

Kommissionen skall varje år förelägga rådet en rapport och med denna rapport som grund skall rådet pröva om det på grund av ändringar i gemenskapernas budget finns anledning att justera denna siffra. Rådet skall besluta med samma majoritet som fastställts i artikel 28 fjärde stycket första meningen. Justeringen skall göras på grundval av en bedömning av utvecklingen av de utgifter som beror på tillämpningen av detta fördrag.

5. Den del av de avgifter som är avsedda att täcka utgifterna i gemenskapernas budget skall vid budgetens genomförande fördelas av kommissionen enligt den tidsplan, som anges i de finansförordningar som antagits på grundval av artikel 209b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 183b i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, och enligt vilken medlemsstaterna skall betala in sina bidrag.".

10. Artikel 52 skall upphävas.

11. I stället för artikel 76 skall införas den anpassade texten till artikel 28 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna; denna nya artikel 76 skall följaktligen ha följande lydelse:

"Artikel 76

Gemenskapen skall, på de villkor som anges i protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, inom medlemsstaternas territorier åtnjuta den immunitet och de privilegier som krävs för att den skall kunna fullgöra sin uppgift."

12. Artikel 79 skall ändras på följande sätt:

a) I första stycket andra meningen skall det led i meningen som börjar "beträffande Saar . . .", utgå och semikolonet ersättas med en punkt.

b) Efter första stycket skall ett andra stycke införas med följande lydelse:

"Bestämmelserna i det här fördraget skall omfatta Åland i enlighet med bestämmelserna i protokoll 2 i Akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning.".

c) I inledningen till det nuvarande andra stycket skall orden "utan hinder av föregående stycke" ersättas med "utan hinder av föregående stycken".

d) I det nuvarande andra stycket skall punkten d om Åland utgå.

13. I artikel 84 skall orden "i fördraget och dess bilagor, i bifogade protokoll och i konventionen om övergångsbestämmelser" ersättas med "i fördraget och dess bilagor samt i bifogade protokoll".

14. Artikel 85 skall upphävas.

15. I artikel 93 skall orden "Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete" ersättas med "Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling".

16. I artikel 95 tredje stycket skall orden ", efter utgången av den övergångsperiod som bestämts i konventionen om övergångsbestämmelser,"utgå.

17. I artikel 97 skall orden "Detta fördrag skall gälla för en tid av femtio år efter dess ikraftträdande" ersättas med "Det här fördraget skall upphöra att gälla den 23 juli 2002."

II. BILAGA III, Specialstål

Statschefernas och regeringschefernas befullmäktigade ombuds initialer, som återfinns i slutet av bilaga III, skall utgå.

III. PROTOKOLL OCH ANDRA AKTER SOM UTGÖR BILAGOR TILL FÖRDRAGET

1. Följande akter skall upphävas:

a) Skriftväxlingen mellan Förbundsrepubliken Tysklands regering och Franska republikens regering om Saar.

b) Konventionen om övergångsbestämmelser.

2. Protokollet om stadgan för Europeiska kol- och stålgemenskapens domstol skall ändras på följande sätt:

a) Avdelningarna I och II i protokollet skall ersättas med texten till avdelningarna I och II i protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapens domstol, som utgör en bilaga till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

b) Artikel 56 skall upphävas och rubriken "Övergångsbestämmelser", som föregår artikeln skall utgå.

c) Förteckningen över de personer, som har undertecknat protokollet, skall utgå.

3. Protokollet om förbindelserna med Europarådet skall ändras på följande sätt:

a) Artikel 1 skall upphävas.

b) Förteckningen över de personer, som har undertecknat protokollet, skall utgå.

Artikel 8

Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, inbegripet bilagor och protokoll till detta, skall ändras i enlighet med bestämmelserna i denna artikel i syfte att låta bestämmelser som inte längre tillämpas utgå ur fördraget och att som en följd av detta anpassa lydelsen av vissa av fördragets artiklar.

I. ARTIKLARNA I FÖRDRAGET

1. I artikel 76 andra stycket skall orden "det att detta fördrag har trätt i kraft" ersättas med "den 1 januari 1958".

2. I inledningen till artikel 93 första stycket skall orden "ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft inbördes avskaffa alla import- och exporttullar" ersättas med "inbördes förbjuda alla import- och exporttullar".

3. Artiklarna 94 och 95 skall upphävas.

4. I artikel 98 andra stycket skall orden "Inom två år efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall rådet . . ." ersättas med "Rådet skall . . .".

5. Artikel 100 skall upphävas.

6. Artikel 104 skall ändras på följande sätt:

a) I första stycket skall orden "efter det att detta fördrag har trätt i kraft" ersättas med orden "efter den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, efter tidpunkten för dessas anslutning,".

b) I andra stycket skall orden "efter det att detta fördrag har trätt i kraft och inom fördragets tillämpningsområde" ersättas med "efter de tidpunkter som avses i föregående stycke och inom tillämpningsområdet för detta fördrag".

7. Artikel 105 skall ändras på följande sätt:

a) I första stycket skall orden "innan fördraget trädde i kraft ingicks" ersättas med "före den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, före tidpunkten för deras anslutning ingåtts". I slutet av samma stycke skall orden "efter det att fördraget trädde i kraft" ersättas med "efter nämnda tidpunkter".

b) I andra stycket skall orden "mellan undertecknandet och ikraftträdandet av detta fördrag" ersättas med "mellan den 25 mars 1957 och den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, mellan undertecknandet av anslutningsakten och tidpunkten för deras anslutning".

8. I artikel 106 första stycket skall orden "innan detta fördrag trädde i kraft" ersättas med "före den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, före tidpunkten för deras anslutning".

9. Artikel 108 skall ändras på följande sätt så att den omfattar artikel 1, artikel 2 i dess lydelse enligt artikel 5 i det här fördraget och artikel 3.1 i Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut av den 20 september 1976; bilaga II i den akten skall fortsätta att gälla:

a) I stället för punkterna 1 och 2, som inte längre tillämpas till följd av artikel 14 i Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, skall texten till artiklarna 1 och 2 i nämnda akt införas som punkterna 1 och 2; de nya punkterna 1 och 2 skall ha följande lydelse:

"1. Europaparlamentets företrädare för folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen skall väljas genom allmänna direkta val.

2. I varje medlemsstat skall följande antal företrädare i Europaparlamentet väljas:

>Plats för tabell>

Om ändringar skall genomföras i denna punkt måste antalet företrädare som väljs i varje medlemsstat säkerställa en lämplig representation för folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen."

b) Efter de nya punkterna 1 och 2 skall texten till artikel 3.1 i den ovannämnda akten införas som punkt 3; den nya punkten 3 skall ha följande lydelse:

"3. Företrädarna skall väljas för en period av fem år.".

c) Den nuvarande punkten 3 i dess lydelse enligt artikel 4 i det här fördraget skall betecknas 4.

d) Punkt 4, som har lagts till genom artikel 4 i det här fördraget, skall betecknas 5.

10. Artikel 127.3 skall utgå.

11. I artikel 138 första stycket skall orden "från och med anslutningen" ersättas med "från och med den 1 januari 1995".

12. I artikel 160b.3 skall andra stycket, som börjar "När de första utnämningarna . . .", utgå.

13. I artikel 181 skall andra till fjärde styckena utgå.

14. I stället för artikel 191 skall införas den anpassade texten till artikel 28 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, denna nya artikel 191 skall följaktligen ha följande lydelse:

"Artikel 191

Gemenskapen skall, på de villkor som anges i protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, inom medlemsstaternas territorier åtnjuta den immunitet och de privilegier som krävs för att den skall kunna fullgöra sin uppgift."

15. Artikel 198 skall ändras på följande sätt:

a) Efter andra stycket skall ett tredje stycke införas med följande lydelse:"Bestämmelserna i detta fördrag skall omfatta Åland i enlighet med bestämmelserna i protokoll 2 i akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning."

b) I det nuvarande tredje stycket skall punkten e om Åland utgå.

16. I artikel 199 första stycket skall orden "samt Allmänna tull- och handelsavtalets organ" ersättas med "samt Världshandelsorganisationens organ".

17. Avdelning VI (Bestämmelser om inledningsskedet), inbegripet avsnitt I (Upprättande av institutionerna), avsnitt 2 (Bestämmelser om den inledande tillämpningen av detta fördrag) och avsnitt 3 (Övergångsbestämmelser), samt artiklarna 209-223 skall upphävas.

18. I artikel 225 skall ett nytt stycke med följande nya lydelse läggas till:

"Till följd av anslutningsfördragen är även de danska, engelska, finska, grekiska, iriska, portugisiska, spanska och svenska texterna giltiga."

II. BILAGOR

Bilaga V, Inledande forsknings- och utbildningsprogram som avses i artikel 215 i detta fördrag, inbegripet den tabell, som har rubriken Fördelning på huvudposter, skall utgå.

III. PROTOKOLL

1. Protokollet om tillämpningen av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen på de utomeuropeiska delarna av Konungariket Nederländerna skall upphävas.

2. Protokollet om stadgan för Europeiska atomenergigemenskapens domstol skall ändras på följande sätt:

a) Orden "HAR UTSETT som befullmäktigade för detta ändamål:" samt förteckningen över statscheferna och deras befullmäktigade, skall utgå.

b) Orden "SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form," skall utgå.

c) I artikel 3 skall den anpassade texten till artikel 21 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier läggas till som ett fjärde stycke; detta nya fjärde stycke skall följaktligen ha följande lydelse:

"Artiklarna 12-15 och artikel 18 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall vara tillämpliga på domstolens domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter, utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser om immunitet mot rättsliga förfaranden för domare som framgår av föregående stycken.".

d) Artikel 58 skall upphävas.

e) Avslutningsfrasen "TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll" skall utgå.

f) Förteckningen över de personer som har undertecknat protokollet, skall utgå.

Artikel 9

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de följande punkterna, vilka syftar till att bevara de väsentliga beståndsdelarna i deras bestämmelser, skall Konventionen av den 25 mars 1957 om vissa gemensamma institutioner för Europeiska gemenskaperna och Fördraget av den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, med undantag av det protokoll som avses i punkt 5, upphävas.

2. De befogenheter som enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen tillkommer Europaparlamentet, rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten skall utövas av de gemensamma institutionerna på de villkor som föreskrivs i de nämnda fördragen respektive i denna artikel.

De funktioner som enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall utövas av Ekonomiska och sociala kommittén skall utövas av en gemensam kommitté på de villkor som föreskrivs i respektive fördrag. Bestämmelserna i artiklarna 193 och 197 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall tillämpas på denna kommitté.

3. De europeiska gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda skall utgöra en del av dessa gemenskapers gemensamma förvaltning och skall lyda under de bestämmelser som antas med tillämpning av artikel 212 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

4. Europeiska gemenskaperna skall, på de villkor som anges i det protokoll som avses i punkt 5, inom medlemsstaternas territorier åtnjuta den immunitet och de privilegier som krävs för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter. Detsamma skall gälla för Europeiska centralbanken, Europeiska monetära institutet och Europeiska investeringsbanken.

5. I protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall, på sätt som anges i protokollet om ändring av nämnda protokoll, en artikel 23. Den artikeln har följande lydelse:

"Artikel 23

Detta protokoll skall också tillämpas på Europeiska centralbanken, medlemmarna av dess beslutande organ och dess personal, dock utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Europeiska centralbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter och liknande avgifter på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den stat där banken har sitt säte. Bankens och dess beslutande organs verksamhet enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall inte påföras någon omsättningsskatt.

Ovannämnda bestämmelser skall också tillämpas på Europeiska monetära institutet. Dess upplösning eller likvidation skall inte medföra någon beskattning."

6. Europeiska gemenskapens inkomster och utgifter, Europeiska kol- och stålgemenskapens förvaltningsutgifter och motsvarande inkomster samt Europeiska atomenergigemenskapens inkomster och utgifter, med undantag för Försörjningsbyråns och de gemensamma företagens inkomster och utgifter, skall tas upp i Europeiska gemenskapernas budget enligt bestämmelserna i fördragen om upprättandet av de tre gemenskaperna.

7. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 216 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, av artikel 77 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artikel 189 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen eller av artikel 1 andra stycket i protokollet om stadgan för Europeiska investeringsbanken, skall medlemsstaternas regeringsföreträdare enhälligt besluta om nödvändiga bestämmelser för att hantera vissa problem som rör Storhertigdömet Luxemburg och som är en följd av upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna.

Artikel 10

1. Det förhållandet att inte längre tillämpade bestämmelser upphävs och utgår i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, i den lydelse som dessa fördrag hade innan Amsterdamfördraget trädde i kraft, och anpassningen av vissa av dessa fördrags bestämmelser skall inte påverka rättsverkningarna av bestämmelserna i dessa fördrag, särskilt inte rättsverkningarna av de tidsfrister som uppställs i dem, eller rättsverkningarna av bestämmelserna i anslutningsfördragen.

2. Rättsverkningarna av de gällande rättsakter som har antagits på grundval av de nämnda fördragen skall inte påverkas.

3. Detsamma skal gälla upphävandet av Konventionen av den 25 mars 1957 om vissa gemensamma institutioner för Europeiska gemenskaperna och upphävandet av Fördraget av den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna.

Artikel 11

De bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen som rör Europeiska gemenskapernas domstols behörighet och utövandet av denna behörighet är tillämpliga på bestämmelserna i denna del och på det protokoll om immunitet och privilegier som avses i artikel 9.5.

TREDJE DELEN ALLMÄNNA OCH AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

Artikel 12

1. Artiklarna, avdelningarna och avsnitten i Fördraget om Europeiska unionen och i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i deras lydelse enligt bestämmelserna i detta fördrag, skall numreras om i enlighet med jämförelsetabellerna i bilagan till detta fördrag; denna bilaga utgör en integrerad del av fördraget.

2. Korshänvisningarna mellan artiklar, avdelningar och avsnitt i Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och mellan dessa fördrag skall anpassas i konsekvens härmed. Detsamma skall gälla sådana hänvisningar till artiklar, avdelningar och avsnitt i dessa fördrag som finns i de andra gemenskapsfördragen.

3. Hänvisningar till artiklarna, avdelningarna och avsnitten i de fördrag som avses i punkt 2 och som finns i andra instrument eller akter skall förstås som hänvisningar till artiklarna, avdelningarna och avsnitten i fördragen i enlighet med omnumreringen enligt punkt 1 och till punkterna i de nämnda artiklarna, i enlighet med omnumreringen av dessa punkter enligt vissa bestämmelser i artikel 6.

4. Hänvisningar till punkter i artiklar i de fördrag som avses i artiklarna 7 och 8 och vilka hänvisningar finns i andra instrument eller akter, skall förstås som hänvisningar till dessa punkter i enlighet med omnumreringen av dessa punkter enligt vissa bestämmelser i de nämnda artiklarna 7 och 8.

Artikel 13

Detta fördrag har ingåtts på obegränsad tid.

Artikel 14

1. Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering.

2. Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den månad då den signatärstat som sist fullgör den formaliteten deponerar sitt ratifikationsinstrument.

Artikel 15

Detta fördrag, som har upprättats i ett enda original på danska, engelska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språken, vilka samtliga texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga signatärstater.

En fe de lo cual, los plenipotenciarios abajo firmantes suscriben el presente Tratado.

Til bekræftelse heraf har undertegnede befuldmægtigede underskrevet denne traktat.

Zu Urkund dessen haben die unterzeichneten Bevollmächtigten ihre Unterschriften unter diesen Vertrag gesetzt.

Åéò ðßóôùóç ôùí áíùôÝñù, ïé õðïãåãñáììÝíïé ðëçñåîïýóéïé õðÝãñáøáí ôçí ðáñïýóá ÓõíèÞêç.

In witness whereof the undersigned Plenipotentiaries have signed this Treaty.

En foi de quoi, les plénipotentiaires soussignés ont apposé leurs signatures au bas du présent traité.

Dá fhianú sin, chuir na Lánchumhachtaigh thíos-sínithe a lámh leis an gConradh seo.

In fede di che, i plenipotenziari sottoscritti hanno apposto le loro firme in calce al presente trattato.

Ten blijke waarvan de ondergetekende gevolmachtigden hun handtekening onder dit Verdrag hebben gesteld.

Em fé do que, os plenipotenciários abaixo assinados apuseram as suas assinaturas no presente Tratado.

Tämän vakuudeksi alla mainitut täysivaltaiset edustajat ovat allekirjoittaneet tämän sopimuksen.

Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta fördrag.

Hecho en Amsterdam, el dos de octubre de mil novecientos noventa y siete.

Udfærdiget i Amsterdam, den anden oktober nittenhundrede og syvoghalvfems.

Geschehen zu Amsterdam am zweiten Oktober neunzehnhundertsiebenundneunzig.

¸ãéíå óôï ¶ìóôåñíôáì, óôéò äýï Ïêôùâñßïõ ôïõ Ýôïõò ÷ßëéá åííéáêüóéá åíåíÞíôá åðôÜ.

Done at Amsterdam this second day of October in the year one thousand nine hundred and ninety-seven.

Fait à Amsterdam, le deux octobre de l'an mil neuf cent quatre-vingt-dix-sept.

Arna dhéanamh in Amstardam ar an dara lá de Dheireadh Fómhair sa bhliain míle naoi gcéad nócha a seacht.

Fatto ad Amsterdam, addì due ottobre millenovecentonovantasette.

Gedaan te Amsterdam, de tweede oktober negentienhonderd zevenennegentig.

Feito em Amesterdão, em dois de Outubro de mil novecentos e noventa e sete.

Tehty Amsterdamissa 2 päivänä lokakuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäseitsemän.

Utfärdat i Amsterdam den andra oktober år nittonhundranittiosju.

Pour Sa Majesté le Roi des Belges

Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen

Für Seine Majestät den König der Belgier

>Hänvisning till film>

Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale.

Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brusselse Hoofdstedelijke Gewest.

Diese Unterschrift bindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt.

For Hendes Majestæt Danmarks Dronning

>Hänvisning till film>

Für den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland

>Hänvisning till film>

Ãéá ôïí Ðñüåäñï ôçò ÅëëçíéêÞò Äçìïêñáôßáò

>Hänvisning till film>

Por Su Majestad el Rey de España

>Hänvisning till film>

Pour le Président de la République française

>Hänvisning till film>

Thar ceann an Choimisiúin arna údarú le hAirteagal 14 de Bhunreacht na hÉireann chun cumhachtaí agus feidhmeanna Uachtarán na hÉireann a oibriú agus a chomhlíonadh

For the Commission authorised by Article 14 of the Constitution of Ireland to exercise and perform the powers and functions of the President of Ireland

>Hänvisning till film>

Per il Presidente della Repubblica italiana

>Hänvisning till film>

Pour Son Altesse Royale le Grand-Duc de Luxembourg

>Hänvisning till film>

Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden

>Hänvisning till film>

Für den Bundespräsidenten der Republik Österreich

>Hänvisning till film>

Pelo Presidente da República Portuguesa

>Hänvisning till film>

Suomen Tasavallan Presidentin puolesta

För Republiken Finlands President

>Hänvisning till film>

För Hans Majestät Konungen av Sverige

>Hänvisning till film>

For Her Majesty the Queen of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

>Hänvisning till film>

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELLER SOM AVSES I ARTIKEL 12 I AMSTERDAMFÖRDRAGET

A. >Plats för tabell>

B. >Plats för tabell>

Protokoll om artikel J 7 i Fördraget om Europeiska unionen

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR behovet av att fullt ut genomföra bestämmelserna i artikel J 7.1 andra stycket och J 7.3 i Fördraget om Europeiska unionen,

SOM BEAKTAR att unionens politik i enlighet med artikel J 7 inte skall påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och att den skall respektera de skyldigheter som vissa medlemsstater, som anser att deras gemensamma försvar förverkligas genom NATO, har enligt Nordatlantiska fördraget och vara förenlig med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har upprättats inom den ramen,

HAR ENATS om följande bestämmelse, som fogas till Fördraget om Europeiska unionen:

Europeiska unionen skall tillsammans med Västeuropeiska unionen inom ett år från Amsterdamfördragets ikraftträdande utarbeta arrangemang för ett ökat ömsesidigt samarbete.

Protokoll om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM KONSTATERAR att de avtal om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna som några av Europeiska unionens medlemsstater undertecknade i Schengen den 14 juni 1985 och den 19 juni 1990, samt de därmed förbundna avtal och de regler som har antagits på grundval av dessa avtal, syftar till att förstärka den europeiska integrationen och särskilt till att göra det möjligt för Europeiska unionen att snabbare utvecklas till ett område med frihet, säkerhet och rättvisa,

SOM ÖNSKAR införliva de ovannämnda avtalen och reglerna inom Europeiska unionens ramar,

SOM BEKRÄFTAR att bestämmelserna i Schengenregelverket tillämpliga endast om och i den utsträckning som de är förenliga med unions- och gemenskapsrätten,

SOM BEAKTAR Danmarks särskilda ställning,

SOM BEAKTAR att Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland inte är parter i och inte har undertecknat de ovannämnda avtalen, men att dessa stater dock bör ges möjlighet att godta vissa av eller alla dessa bestämmelser,

SOM INSER att det följaktligen är nödvändigt att använda bestämmelserna i Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen när det gäller ett närmare samarbete mellan vissa medlemsstater och att de bestämmelserna endast bör användas som en sista utväg,

SOM BEAKTAR behovet att behålla särskilda förbindelser med Republiken Island och Konungariket Norge, eftersom båda dessa stater har bekräftat att de avser att bli bundna av de ovannämnda bestämmelserna på grundval av det avtal som undertecknades i Luxemburg den 19 december 1996,

HAR ENATS om följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Artikel 1

Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Hellenska republiken, Konungariket Spanien, Franska republiken, Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Portugisiska republiken, Republiken Finland och Konungariket Sverige, som har undertecknat Schengenavtalen, bemyndigas att upprätta ett närmare samarbete sinsemellan inom tillämpningsområdet för dessa avtal och de med dem förbundna bestämmelserna enligt förteckningen i bilagan till detta protokoll, nedan kallade "Schengenregelverket". Detta samarbete skall genomföras inom Europeiska unionens institutionella och rättsliga ramar och med iakttagande av de relevanta bestämmelserna i Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Artikel 2

1. Från och med den tidpunkt då Amsterdamfördraget träder i kraft skall Schengenregelverket, inbegripet de beslut som den enligt Schengenavtalen inrättade verkställande kommittén har fattat före denna tidpunkt, omedelbart gälla för de tretton medlemsstater som avses i artikel 1, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel. Från och med samma tidpunkt skall rådet ersätta den nämnda verkställande kommittén.

Rådet, som skall besluta med enhällighet bland de medlemmar som avses i artikel 1, skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra denna punkt. Rådet skall enhälligt och i överensstämmelse med de relevanta bestämmelserna i fördragen avgöra vad som är den rättsliga grunden för var och en av de bestämmelser eller vart och ett av de beslut som utgör Schengenregelverket.

När det gäller sådana bestämmelser och beslut och i enlighet med det nämnda avgörandet skall Europeiska gemenskapernas domstol utöva den behörighet som den tilldelats genom de relevanta tillämpliga bestämmelserna i fördragen. Domstolen skall dock inte vara behörig i fråga om åtgärder eller beslut som rör upprätthållandet av lag och ordning och skyddet av den inre säkerheten.

Innan de åtgärder som avses har vidtagits och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.2, skall de bestämmelser eller beslut som utgör Schengenregelverket betraktas som rättsakter som har sin grund i avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall gälla för de medlemsstater som har undertecknat protokoll om anslutning till Schengenavtalen från och med de tidpunkter som rådet beslutar med enhällighet bland de medlemmar som nämns i artikel 1, om inte villkoren för någon av dessa medlemsstaters anslutning till Schengenregelverket är uppfyllda före den tidpunkt då Amsterdamfördraget träder i kraft.

Artikel 3

Efter ett sådant avgörande som avses i artikel 2.1 andra stycket skall Danmark behålla samma rättigheter och skyldigheter i förhållande till de övriga stater som har undertecknat Schengenavtalen som före det nämnda avgörandet med avseende på de delar av Schengenregelverket som anses ha sin rättsliga grund i avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Med avseende på de delar av Schengenavtalens regelverk som anses ha sin rättsliga grund i avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen skall Danmark fortsätta att ha samma rättigheter och skyldigheter som de övriga stater som har undertecknat Schengenavtalen.

Artikel 4

Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, som inte är bundna av Schengenregelverket, får när som helst begära att vissa eller samtliga bestämmelser i detta regelverk skall tillämpas på dem.

Rådets beslut i anledning av en sådan begäran skall fattas med enhällighet bland de medlemmar som avses i artikel 1 och företrädaren för regeringen i den berörda staten.

Artikel 5

1. Förslag och initiativ som grundar sig på Schengenregelverket skall omfattas av de relevanta bestämmelserna i fördragen.

Om varken Irland, Förenade kungariket eller båda inom rimlig tid skriftligen har underrättat rådets ordförande om att de önskar delta skall, i detta sammanhang, de medlemsstater som avses i artikel 1 samt Irland och Förenade kungariket anses ha fått ett sådant bemyndigande som avses i artikel 5a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen eller i artikel K 12 i Fördraget om Europeiska unionen om någon av dem önskar delta i de ifrågavarande samarbetsområdena.

2. De relevanta bestämmelserna i fördrag som avses i punkt 1 första stycket är tillämpliga även om rådet inte har beslutat om de åtgärder som avses i artikel 2.1 andra stycket.

Artikel 6

Republiken Island och Konungariket Norge skall associeras till genomförandet av Schengenavtalens regelverk och den vidare utvecklingen av detta på grundval av det avtal som undertecknades i Luxemburg den 19 december 1996. Rådet skall med dessa stater avtala om lämpliga förfaranden för detta och härvid besluta med enhällighet bland de medlemmar som nämns i artikel 1. Det avtalet skall innehålla bestämmelser om Islands och Norges bidrag till eventuella ekonomiska konsekvenser av genomförandet av detta protokoll.

Rådet skall genom enhälligt beslut ingå ett särskilt avtal med Island och Norge för att fastställa rättigheter och skyldigheter mellan å ena sidan Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och å andra sidan Island och Norge på sådana områden som omfattas av Schengenregelverket och som är tillämpliga på dessa stater.

Artikel 7

Rådet skall med kvalificerad majoritet besluta om närmare föreskrifter för Schengensekretariatets införlivande med rådets generalsekretariat.

Artikel 8

I samband med förhandlingarna om nya medlemsstaters tillträde till Europeiska unionen skall Schengenregelverket samt ytterligare åtgärder som institutionerna beslutar på detta regelverks tillämpningsområde betraktas som ett regelverk som måste godtas fullt ut av alla stater som ansöker om tillträde.

BILAGA

SCHENGENREGELVERKET

1. Det i Schengen den 14 juni 1985 undertecknade avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna mellan regeringarna i de stater som ingår i den ekonomiska unionen Benelux, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken.

2. Den i Schengen den 19 juni 1990 undertecknade tillämpningskonventionen till Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, med tillhörande slutakt och gemensamma förklaringar, mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna.

3. Protokoll och avtal om anslutning till 1985 års avtal och 1990 års tillämpningskonvention som har ingåtts med Italien (undertecknade i Paris den 27 november 1990), Spanien och Portugal (undertecknade i Bonn den 25 juni 1991), Grekland (undertecknade i Madrid den 6 november 1992), Österrike (undertecknade i Bryssel den 28 april 1995) samt Danmark, Finland och Sverige (undertecknade i Luxemburg den 19 december 1996), med tillhörande slutakter och förklaringar.

4. Beslut och förklaringar som har antagits av den verkställande kommitté som inrättades genom 1990 års tillämpningskonvention samt rättsakter för att genomföra konventionen som har antagits av de organ, som den verkställande kommittén har givit befogenhet att fatta beslut.

Protokoll om tillämpning av vissa inslag i artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på Förenade kungariket och Irland

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR avgöra vissa frågor som rör Förenade kungariket och Irland,

SOM BEAKTAR att det under många år förekommit särskilda arrangemang för resor mellan Förenade kungariket och Irland,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen.

Artikel 1

Förenade kungariket skall - utan hinder av artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, andra bestämmelser i det fördraget eller i Fördraget om Europeiska unionen, åtgärder som har beslutats enligt de fördragen eller av internationella avtal som ingåtts av gemenskapen eller av gemenskapen och dess medlemsstater med en eller flera tredje stater - ha rätt att vid sina gränser med andra medlemsstater genomföra sådana kontroller av personer som vill resa in i Förenade kungariket som det anser nödvändiga i syfte att

a) kontrollera rätten att resa in i Förenade kungariket för medborgare i stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och för deras familjemedlemmar när de utövar rättigheter som följer av gemenskapsrätten, liksom för sådana medborgare i andra stater som har fått sådana rättigheter genom en överenskommelse som Förenade kungariket är bunden av, och

b) avgöra om andra personer skall ges tillstånd att resa in i Förenade kungariket.

Artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen eller i andra bestämmelser i det fördraget eller Fördraget om Europeiska unionen eller andra åtgärder som har beslutats inom ramen för dessa fördrag skall inte på något sätt påverka Förenade kungarikets rätt att införa eller genomföra sådana kontroller. Hänvisningar till Förenade kungariket i denna artikel skall anses inbegripa territorier för vars yttre förbindelser Förenade kungariket ansvarar.

Artikel 2

Förenade kungariket och Irland får fortsätta att komma överens om inbördes arrangemang rörande fri rörlighet för personer mellan sina territorier ("den gemensamma resezonen"), samtidigt som rättigheterna för de personer som avses i artikel 1 första stycket a i detta protokoll fullt ut skall respekteras. Följaktligen skall bestämmelserna i artikel 1 i detta protokoll, så länge dessa länder upprätthåller sådana arrangemang, vara tillämpliga på Irland på samma villkor och under samma förhållanden som på Förenade kungariket. Artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen eller andra bestämmelser i det fördraget eller Fördraget om Europeiska unionen eller andra åtgärder som har beslutats inom ramen för dessa fördrag, skall inte på något sätt påverka några sådana arrangemang.

Artikel 3

De andra medlemsstaterna skall ha rätt att vid sina gränser eller vid varje plats för inresa till deras territorium genomföra kontroller av personer som vill resa in på deras territorium från Förenade kungariket eller andra territorier för vars yttre förbindelser det landet ansvarar för samma ändamål som i artikel 1 i detta protokoll eller från Irland under den tid som bestämmelserna i artikel 1 i detta protokoll är tillämpliga på Irland.

Artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen eller andra bestämmelser i det fördraget eller Fördraget om Europeiska unionen eller andra åtgärder som beslutats inom ramen för dessa fördrag skall inte på något sätt påverka de andra medlemsstaternas rätt att införa eller genomföra sådana kontroller.

Protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR avgöra vissa frågor som rör Förenade kungariket och Irland,

SOM BEAKTAR protokollet om tillämpning av vissa inslag i artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på Förenade kungariket och Irland,

HAR ENATS om följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen.

Artikel 1

Om inte annat följer av artikel 3 skall Förenade kungariket och Irland inte delta i rådets beslut om föreslagna åtgärder i enlighet med avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Med avvikelse från artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall en kvalificerad majoritet anses vara samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster som den som anges i den nämnda artikel 148.2. Enhällighet bland rådets medlemmar, med undantag av företrädarna för Förenade kungarikets och Irlands regeringar, skall krävas för sådana beslut i rådet som skall antas enhälligt.

Artikel 2

Till följd av artikel 1 och om inte annat följer av artiklarna 3, 4 och 6 skall inga bestämmelser i avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, inga åtgärder som beslutas enligt den avdelningen, inga bestämmelser i ett internationellt avtal som ingås av gemenskapen i enlighet med den avdelningen och inga beslut av domstolen som innebär en tolkning av en sådan bestämmelse eller åtgärd vara bindande för eller tillämpliga i Förenade kungariket eller Irland; inga sådana bestämmelser, åtgärder eller beslut skall på något sätt påverka dessa staters befogenheter, rättigheter och skyldigheter; inga sådana bestämmelser, åtgärder eller beslut skall på något sätt påverka gemenskapens regelverk eller utgöra en del av gemenskapsrätten, såsom detta regelverk och denna rätt gäller för Förenade kungariket eller Irland.

Artikel 3

1. Förenade kungariket eller Irland kan inom tre månader efter det att ett förslag eller initiativ har lagts fram för rådet i enlighet med avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skriftligen meddela rådets ordförande att Förenade kungariket eller Irland önskar delta i beslutet om och tillämpningen av en sådan föreslagen åtgärd, varefter den staten skall ha rätt att göra detta. Med avvikelse från artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall en kvalificerad majoritet anses vara samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster som den som anges i den nämnda artikel 148.2.

Enhällighet bland rådets medlemmar, med undantag av en medlem som inte har lämnat ett sådant meddelande, skall krävas för sådana beslut i rådet som skall antas enhälligt. En åtgärd som beslutats enligt denna punkt skall vara bindande för alla medlemsstater som deltog i beslutet.

2. Om beslut om en sådan åtgärd som avses i punkt 1 efter en rimlig tidsperiod inte kan fattas med Förenade kungariket eller Irland som deltagare, får rådet besluta om en sådan åtgärd i enlighet med artikel 1 utan att Förenade kungariket eller Irland deltar. I det fallet är artikel 2 tillämplig.

Artikel 4

Förenade kungariket eller Irland får när som helst efter beslut om en åtgärd i rådet i enlighet med avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen underrätta rådet och kommissionen om sin önskan att godta åtgärden. I så fall skall det förfarande som avses i artikel 5a.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen gälla i tillämpliga delar.

Artikel 5

En medlemsstat som inte är bunden av en åtgärd som har beslutats i enlighet med avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall inte på något sätt belastas ekonomiskt av den åtgärden utöver de administrativa kostnader detta åsamkar institutionerna.

Artikel 6

När Förenade kungariket eller Irland i sådana fall som avses i detta protokoll är bundet av en åtgärd som rådet har beslutat om i enlighet med avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall relevanta bestämmelser i det fördraget, inbegripet artikel 73p, vara tillämpliga på den staten när det gäller den åtgärden.

Artikel 7

Artiklarna 3 och 4 skall inte påverka tillämpningen av protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.

Artikel 8

Irland får skriftligen meddela rådets ordförande att landet inte längre önskar omfattas av detta protokoll. I så fall kommer de normala bestämmelserna i fördraget att gälla för Irland.

Protokoll om Danmarks ställning

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM det beslut som fattades av stats- och regeringscheferna, församlade i Europeiska rådet i Edinburgh den 12 december 1992, om vissa problem som togs upp av Danmark med avseende på Fördraget om Europeiska unionen,

SOM HAR NOTERAT Danmarks ståndpunkt när det gäller medborgarskap, Ekonomiska och monetära unionen, försvarspolitik samt rättsliga och inrikes frågor, enligt vad som anges i Edinburghbeslutet,

SOM ÄR MEDVETNA OM artikel 3 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen:

DEL I

Artikel 1

Danmark skall inte delta i rådets beslut om föreslagna åtgärder i enlighet med avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Med avvikelse från artikel 148.2 i Fördraget om Europeiska gemenskapen skall en kvalificerad majoritet anses vara samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster som den som anges i den nämnda artikel 148.2. Enhällighet bland rådsmedlemmarna, med undantag av företrädaren för Danmarks regering, skall krävas för sådana beslut i rådet som skall antas enhälligt.

Artikel 2

Inga bestämmelser i avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, inga åtgärder som beslutas i enlighet med den avdelningen, inga bestämmelser i ett internationellt avtal som ingåtts av gemenskapen i enlighet med den avdelningen och inga beslut av domstolen som innebär en tolkning av en sådan bestämmelse eller åtgärd eller något sådant beslut skall vara bindande för eller tillämpliga i Danmark; inga sådana bestämmelser, åtgärder eller beslut skall på något sätt påverka Danmarks befogenheter, rättigheter eller skyldigheter; inga sådana bestämmelser, åtgärder eller beslut skall på något sätt påverka gemenskapens regelverk eller utgöra en del av gemenskapsrätten, såsom detta regelverk och denna rätt gäller för Danmark.

Artikel 3

De åtgärder som avses i artikel 1 skall inte medföra några ekonomiska konsekvenser för Danmark, annat än de administrativa kostnader som åsamkas institutionerna.

Artikel 4

Artiklarna 1, 2 och 3 skall inte tillämpas på åtgärder för att bestämma de tredje länder vars medborgare är skyldiga att ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser eller på åtgärder som avser en enhetlig utformning av viseringar.

Artikel 5

1. Danmark skall, inom en tid av sex månader efter det att rådet har beslutat om ett förslag eller initiativ om utbyggnad av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, besluta huruvida det skall genomföra detta beslut i sin nationella lagstiftning. Om det beslutar att göra detta, kommer beslutet att i enlighet med internationell rätt ge upphov till en förpliktelse mellan Danmark och de övriga medlemsstater som avses i artikel 1 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar samt mellan Danmark och Irland eller Förenade kungariket om dessa medlemsstater deltar i de ifrågavarande samarbetsområdena.

2. Om Danmark beslutar att inte genomföra ett sådant beslut av rådet som avses i punkt 1 kommer de medlemsstater som avses i artikel 1 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar att överväga vilka lämpliga åtgärder som skall vidtas.

DEL II

Artikel 6

När det gäller åtgärder rådet beslutar på det område som omfattas av artiklarna J 3.1 och J 7 i Fördraget om Europeiska unionen kommer Danmark inte att delta i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor, men kommer inte att hindra utvecklingen av närmare samarbete mellan medlemsstaterna på detta område. Därför skall Danmark inte delta i beslut sådana åtgärder. Danmark behöver inte bidra till finansieringen av driftsutgifter som uppkommer till följd av sådana åtgärder.

DEL III

Artikel 7

Danmark kan när som helst i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser meddela de övriga medlemsstaterna att Danmark inte längre vill utnyttja hela eller delar av detta protokoll. I sådana fall kommer Danmark att fullt ut tillämpa alla relevanta åtgärder som då är i kraft och som har vidtagits inom Europeiska unionens ramar.

Protokoll om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att unionen enligt bestämmelserna i artikel F.2 i Fördraget om Europeiska unionen skall respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilken undertecknades i Rom den 4 november 1950,

SOM BEAKTAR att Europeiska gemenskapernas domstol har behörighet att säkerställa att Europeiska gemenskapen vid tolkning och tillämpning av artikel F.2 i Fördraget om Europeiska unionen följer lagen,

SOM BEAKTAR att varje europeisk stat som ansöker om medlemsskap i unionen i enlighet med artikel O i Fördraget om Europeiska unionen måste respektera de principer som anges i artikel F.1 i Fördraget om Europeiska unionen,

SOM ÄR MEDVETNA OM att det i artikel 236 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen inrättas en mekanism för tillfälligt upphävande av vissa rättigheter om en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter dessa principer,

SOM ERINRAR OM att varje medborgare i en medlemsstat, i sin egenskap av unionsmedborgare, åtnjuter särskild status och särskilt skydd som skall garanteras av medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i andra delen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

SOM ÄR MEDVETNA OM att Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen inrättar ett område utan inre gränser och ger varje unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och bosätta sig på medlemsstaternas territorium,

SOM ERINRAR OM att utlämning av medlemsstaternas medborgare behandlas i Europeiska utlämningskonventionen av den 13 december 1957 och i den på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen upprättade konventionen om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater av den 27 september 1996,

SOM ÖNSKAR hindra att asylrätten utnyttjas för andra ändamål än vad som är avsett,

SOM BEAKTAR att detta protokoll tar hänsyn till slutgiltigheten av och syftet med Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

Enda artikel

Med beaktande av den skyddsnivå som Europeiska unionens medlemsstater erbjuder såvitt avser de grundläggande rättigheterna och friheterna skall medlemsstaterna betraktas som säkra ursprungsländer i förhållande till varandra för alla rättsliga och praktiska syften som har samband med asylärenden. Följaktligen får ansökningar om asyl som ges in av en medborgare i en medlemsstat endast i följande fall beaktas eller förklaras tillåtna att behandlas av en annan medlemsstat:

a) Om den medlemsstat i vilken sökanden är medborgare sedan Amsterdamfördraget har trätt i kraft och med åberopande av artikel 15 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna vidtar åtgärder som medför att den medlemsstaten inom sitt territorium inte uppfyller sina skyldigheter enligt konventionen.

b) Om ett sådant förfarande som avses i artikel F 1.1 i Fördraget om Europeiska unionen har inletts och fram till dess rådet fattar ett beslut med avseende på detta.

c) Om rådet på grundval av artikel F 1.1 i Fördraget om Europeiska unionen när det gäller den medlemsstat i vilken sökanden är medborgare har slagit fast att medlemsstaten allvarligt och ihållande åsidosätter principer som anges i artikel F.1.

d) Om en medlemsstat ensidigt fattar ett sådant beslut när det gäller en ansökan från en medborgare i en annan medlemsstat: i så fall skall rådet omedelbart underrättas; ansökan skall behandlas med utgångspunkt i antagandet att den är uppenbart ogrundad utan att detta, oberoende av omständigheterna, på något sätt påverkar medlemsstaternas befogenhet att fatta beslut.

Protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÄR BESLUTNA att fastställa villkoren för tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, vilka kommer till uttryck i artikel 3b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i syfte att tydligare fastställa kriterierna för att tillämpa dem och säkerställa att de iakttas noggrant och genomförs på ett konsekvent sätt av alla institutioner,

SOM ÖNSKAR säkerställa att beslut fattas så nära unionens medborgare som möjligt,

SOM BEAKTAR det interinstitutionella avtalet av den 25 oktober 1993 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förfaranden för att genomföra subsidiaritetsprincipen,

HAR BEKRÄFTAT att slutsatserna från Europeiska rådet i Birmingham den 16 oktober 1992 och den övergripande strategi för tillämpningen av subsidiaritetsprincipen som antogs vid Europeiska rådets möte i Edinburgh den 11-12 december 1992 även i framtiden kommer att vara vägledande för unionens institutioners verksamhet samt för utvecklingen av subsidiaritetsprincipens tillämpning och

HAR DÄRFÖR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

1. Varje institution skall när den utövar sina befogenheter säkerställa att subsidiaritetsprincipen följs. Den skall också säkerställa överensstämmelse med proportionalitetsprincipen, enligt vilken gemenskapen inte skall vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå fördragets mål.

2. Tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna skall ske med iakttagande av de allmänna bestämmelserna och av fördragets mål, särskilt när det gäller att fullt ut behålla gemenskapens regelverk och jämvikten mellan institutionerna; den skall inte påverka de principer som domstolen har utvecklat i fråga om förhållandet mellan nationell rätt och gemenskapsrätt och den skall beakta artikel F.4 i Fördraget om Europeiska unionen, enligt vilken "unionen skall se till att den har de medel som den behöver för att nå sina mål och genomföra sin politik".

3. Subsidiaritetsprincipen innebär inte ett ifrågasättande av de befogenheter som Europeiska gemenskapen på grund av fördraget och i enlighet med domstolens tolkning förfogar över. De kriterier som avses i artikel 3b andra stycket i fördraget gäller för områden där gemenskapen inte är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen tillhandahåller en vägledning för hur dessa befogenheter skall utövas på gemenskapsnivå. Subsidiariteten är ett dynamiskt begrepp och bör tillämpas mot bakgrund av de mål som uppställs i fördraget. Den gör det möjligt att, när omständigheterna kräver det, utvidga räckvidden för gemenskapsåtgärder som vidtas inom ramen för gemenskapens befogenheter, och omvänt att inskränka dessa åtgärder eller upphöra med dem när de inte längre är berättigade.

4. All föreslagen gemenskapslagstiftning skall motiveras för att visa att den iakttar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna; skälen för slutsatsen att ett gemenskapsmål bättre kan uppnås av gemenskapen måste underbyggas med kvalitativa eller, om möjligt, kvantitativa indikatorer.

5. För att en gemenskapsåtgärd skall vara berättigad, skall subsidiaritetsprincipens båda aspekter uppfyllas: målen för den planerade åtgärden kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås genom åtgärder av medlemsstaterna inom ramen för deras nationella konstitutionella ordning och kan därför bättre uppnås genom en gemenskapsåtgärd.

Följande riktlinjer bör användas för att avgöra om det ovan nämnda villkoret är uppfyllt:

- Frågan uppvisar gränsöverskridande aspekter, som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna.

- Åtgärder vidtagna av ensamma medlemsstaterna eller avsaknad av gemenskapsåtgärder skulle strida mot fördragets krav (t.ex. behovet att korrigera snedvridning av konkurrensen eller undvika förtäckt begränsning av handeln eller stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen) eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen.

- En åtgärd på gemenskapsnivå skulle på grund av sin omfattning eller sina verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå.

6. En gemenskapsåtgärd skall utformas på ett så enkelt sätt som möjligt, samtidigt som målet för åtgärden skall uppnås på ett tillfredsställande sätt och behovet av effektiv verkställighet tillgodoses. Gemenskapen skall endast lagstifta i den mån det är nödvändigt. Under i övrigt lika förhållanden bör direktiv väljas framför förordningar och ramdirektiv framför detaljerade åtgärder. I enlighet med artikel 189 i fördraget skall direktiv, även om de är bindande för varje medlemsstat till vilken de är riktade med avseende på det resultat som skall uppnås, överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.

7. När det gäller gemenskapsåtgärdernas art och omfattning, skall gemenskapsåtgärder lämna så mycket utrymme som möjligt för nationella beslut, samtidigt som åtgärdens mål säkerställs och fördraget följs. Samtidigt som gemenskapsrätten skall följas, är det viktigt att följa väletablerade nationella ordningar och att respektera de sätt på vilka medlemsstaternas rättssystem är organiserade och fungerar. När det är lämpligt och om inte annat följer av behovet av att verkställigheten sker på ett riktigt sätt, bör gemenskapsåtgärderna förse medlemsstaterna med alternativa sätt att uppnå målen för åtgärderna.

8. Om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen medför att gemenskapen inte vidtar någon åtgärd, åligger det medlemsstaterna att i sin verksamhet följa de allmänna reglerna i artikel 5 i fördraget genom att vidta alla lämpliga åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt fördraget samt genom att avstå från alla åtgärder som skulle kunna äventyra förverkligandet av fördragets mål.

9. Utan att det påverkar dess initiativrätt bör kommissionen

- utom i särskilt brådskande eller förtroliga fall företa omfattande samråd innan den föreslår lagstiftning och, när det är lämpligt, offentliggöra handlingarna från sådana samråd,

- motivera sina förslag med beaktande av subsidiaritetsprincipen; vid behov skall den motivering som åtföljer förslaget innehålla detaljerade upplysningar i detta hänseende; finansiering, helt eller delvis, av gemenskapsåtgärder genom gemenskapens budget kräver en förklaring,

- ta vederbörlig hänsyn till att det ekonomiska eller administrativa ansvar som åligger gemenskapen, nationella regeringar, lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare så långt som möjligt skall begränsas och stå i proportion till det mål som skall uppnås,

- varje år lägga fram en rapport för Europeiska rådet, Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av artikel 3b i fördraget. Denna årliga rapport skall även sändas till Regionkommittén och till Ekonomiska och sociala kommittén.

10. Europeiska rådet skall beakta den rapport från kommissionen som avses i punkt 9 fjärde strecksatsen i den rapport om unionens framsteg som Europeiska rådet enligt artikel D i Fördraget om Europeiska unionen skall förelägga Europaparlamentet.

11. Europaparlamentet och rådet skall, under fullständigt iakttagande av tillämpliga förfaranden, som en integrerad del av sin övergripande granskning av kommissionens förslag, undersöka om dessa stämmer överens med artikel 3b i fördraget. Detta gäller både kommissionens ursprungliga förslag och de ändringar som Europaparlamentet och rådet överväger att göra i förslaget.

12. Europaparlamentet skall inom ramen för de förfaranden som avses i artikel 189b och 189c i fördraget informeras om rådets inställning till frågan om tillämpningen av artikel 3b i fördraget genom en redogörelse för skälen till att rådet antog sin gemensamma ståndpunkt. Rådet skall informera Europaparlamentet om skälen för att ett förslag från kommissionen helt eller delvis inte anses stämma överens med artikel 3b i fördraget.

13. Hur subsidiaritetsprincipen följs skall granskas i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

Protokoll om medlemsstaternas yttre förbindelser i fråga om passage av yttre gränser

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR medlemsstaternas behov av att säkerställa effektiva kontroller vid sina yttre gränser, vid behov i samarbete med tredje land,

HAR ENATS om följande bestämmelse som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

Bestämmelserna om åtgärder som rör passage av de yttre gränserna i artikel 73j.2 a i avdelning IIIa i fördraget skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att förhandla om eller ingå avtal med tredje land, såvitt dessa avtal är förenliga med gemenskapsrätten och med andra relevanta internationella avtal.

Protokoll om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ANSER att systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden i medierna,

HAR ENATS om följande tolkningsbestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

Bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att svara för finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst i den utsträckning som denna finansiering beviljas radio- och TV-organisationerna för att de skall utföra det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem, utformats och organiserats av varje medlemsstat och i den utsträckning som finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst skall beaktas.

Protokoll om djurskydd och djurens välfärd

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR säkerställa ett förbättrat djurskydd och en ökad respekt för välfärd för djuren som kännande varelser.

HAR ENATS OM följande bestämmelse som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

Vid utformning och genomförande av gemenskapens politik i fråga om jordbruk, transport, inre marknad och forskning, skall gemenskapen och medlemsstaterna fullt ut ta hänsyn till djurens välfärd, samtidigt som gemenskapen och medlemsstaterna skall respektera medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv.

Protokoll om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

HAR ENATS om följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna:

Artikel 1

Vid den tidpunkt då den första utvidgningen av unionen träder i kraft skall kommissionen, utan hinder av artikel 157.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, artikel 9.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och artikel 126.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, bestå av en medborgare från varje medlemsstat, förutsatt att vägningen av röster i rådet då har ändrats, antingen genom ny vägning av rösterna eller genom dubbel majoritet, på ett sätt som kan godtas av alla medlemsstater; därvid skall alla relevanta omständigheter beaktas, särskilt att kompensera de medlemsstater som avstår från möjligheten att nominera en andra ledamot av kommissionen.

Artikel 2

Minst ett år innan antalet medlemsstater i Europeiska unionen överstiger tjugo skall en konferens med företrädare för medlemsstaternas regeringar sammankallas för att utföra en grundlig översyn av de bestämmelser i fördragen som rör kommissionens sammansättning och institutionernas funktionssätt.

Protokoll om lokalisering av säten för Europeiska gemenskapernas institutioner och vissa av deras organ och enheter samt för Europol

FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR,

SOM BEAKTAR artikel 216 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, artikel 77 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och artikel 189 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

SOM BEAKTAR Fördraget om Europeiska unionen, och

SOM PÅMINNER OM OCH BEKRÄFTAR beslutet av den 8 april 1965 och som, utan att det påverkar tillämpningen av beslut om säten för framtida institutioner, organ och enheter,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna:

Enda artikel

a) Europaparlamentet skall ha sitt säte i Strasbourg där de tolv månatliga plenarsammanträdena, inklusive budgetsammanträdet, skall hållas. Extra plenarsammanträden skall hållas i Bryssel. Europaparlamentets utskott skall sammanträda i Bryssel. Europaparlamentets generalsekretariat och dess enheter skall vara kvar i Luxemburg.

b) Rådet skall ha sitt säte i Bryssel. Under april, juni och oktober skall rådet hålla sina sammanträden i Luxemburg.

c) Kommissionen skall ha sitt säte i Bryssel. De enheter som förtecknas i artiklarna 7, 8 och 9 i beslutet av den 8 april 1965 skall inrättas i Luxemburg.

d) Domstolen och förstainstansrätten skall ha sitt säte i Luxemburg.

e) Revisionsrätten skall ha sitt säte i Luxemburg.

f) Ekonomiska och sociala kommittén skall ha sitt säte i Bryssel.

g) Regionkommittén skall ha sitt säte i Bryssel.

h) Europeiska investeringsbanken skall ha sitt säte i Luxemburg.

i) Europeiska monetära institutet och Europeiska centralbanken skall ha sitt säte i Frankfurt.

j) Europeiska polisbyrån (Europol) skall ha sitt säte i Haag.

Protokoll om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att de enskilda nationella parlamentens granskning av sin egen regering i fråga om unionens verksamhet är en angelägenhet för varje medlemsstats särskilda konstitutionella organisation och praxis,

SOM DOCK ÖNSKAR uppmuntra till en större delaktighet från de nationella parlamentens sida i Europeiska unionens verksamhet och öka deras möjligheter att uttrycka sin uppfattning i frågor som kan vara av särskilt intresse för dem,

HAR ENATS om följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättande av Europeiska gemenskaperna:

I. INFORMATION TILL MEDLEMSSTATERNAS NATIONELLA PARLAMENT

1. Samtliga kommissionens samrådsdokument (grön- och vitböcker och meddelanden) skall skyndsamt tillställas medlemsstaternas nationella parlament.

2. Kommissionens förslag till lagstiftning, enligt den definition som rådet gör i enlighet med artikel 151.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall göras tillgängliga i så god tid att varje medlemsstats regering kan säkerställa att dess eget nationella parlament erhåller dem på lämpligt sätt.

3. En sexveckorsperiod skall förflyta mellan den dag då ett lagstiftningsförslag eller ett förslag till en åtgärd som skall beslutas enligt avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen av kommissionen görs tillgängligt för Europaparlamentet och rådet på alla språken och den dag då förslaget sätts upp på rådets dagordning för beslut, antingen för antagande av en rättsakt eller för antagande av en gemensam ståndpunkt i enlighet med artiklarna 189b eller 189c i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen; i brådskande fall kan dock undantag göras, varvid skälen skall anges i rättsakten eller den gemensamma ståndpunkten.

II. KONFERENSEN MELLAN ORGAN FÖR EG-FRÅGOR

4. Den konferens mellan organ för EG-frågor, nedan kallad COSAC, som inrättades i Paris den 16-17 november 1989, får bidra med allt som den finner att Europeiska unionens institutioner bör uppmärksamma, särskilt på grundval av utkast till lagtexter som företrädare för medlemsstaternas regeringar med hänsyn till frågans art i samförstånd får besluta att tillställa COSAC.

5. COSAC får granska alla lagförslag eller initiativ som rör upprättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som direkt kan påverka enskilda personers fri- och rättigheter. Europaparlamentet, rådet och kommissionen skall informeras om alla bidrag från COSAC enligt denna punkt.

6. COSAC får till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna alla bidrag som konferensen finner lämpliga när det rör unionens lagstiftande verksamhet, särskilt beträffande tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, området med frihet, säkerhet och rättvisa, samt frågor som rör de grundläggande rättigheterna.

7. Bidrag från COSAC skall inte på något sätt vara bindande för de nationella parlamenten eller föregripa deras ståndpunkt.

SLUTAKT

1. KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Turin den tjugonionde mars år nittonhundranittiosex för att enhälligt besluta om ändringar i Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen respektive Europeiska atomenergigemenskapen samt vissa akter som hör samman med dem, har antagit följande texter:

I. Amsterdamfördraget om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem

II. Protokoll

A. Protokoll som fogas till Fördraget om Europeiska unionen:

1. Protokoll om artikel J 7 i Fördraget om Europeiska unionen

B. Protokoll som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

2. Protokoll om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

3. Protokoll om tillämpning av vissa inslag i artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på Förenade kungariket och Irland

4. Protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning

5. Protokoll om Danmarks ställning

C. Protokoll som fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

6. Protokoll om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

7. Protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

8. Protokoll om medlemsstaternas yttre förbindelser i fråga om passage av yttre gränser

9. Protokoll om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna

10. Protokoll om djurskydd och djurens välfärd

D. Protokoll som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen:

11. Protokoll om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen

12. Protokoll om lokalisering av säten för Europeiska gemenskapernas institutioner och vissa av deras organ och enheter samt för Europol

13. Protokoll om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen

III. Förklaringar

Konferensen antog följande förklaringar som bifogas denna slutakt:

1. Förklaring om avskaffandet av dödsstraffet

2. Förklaring om ökat samarbete mellan Europeiska unionen och Västeuropeiska unionen

3. Förklaring om Västeuropeiska unionen

4. Förklaring om artiklarna J 14 och K 10 i Fördraget om Europeiska unionen

5. Förklaring om artikel J 15 i Fördraget om Europeiska unionen

6. Förklaring om inrättande av en enhet för politisk planering och tidig förvarning

7. Förklaring om artikel K 2 i Fördraget om Europeiska unionen

8. Förklaring om artikel K 3 e i Fördraget om Europeiska unionen

9. Förklaring om artikel K 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen

10. Förklaring om artikel K 7 i Fördraget om Europeiska unionen

11. Förklaring om kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning

12. Förklaring om miljökonsekvensbedömningar

13. Förklaring om artikel 7d i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

14. Förklaring om att upphäva artikel 44 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

15. Förklaring om bevarande av den skydds- och säkerhetsnivå som tillhandahålls av Schengenregelverket

16. Förklaring om artikel 73j.2 b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

17. Förklaring om artikel 73k i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

18. Förklaring om artikel 73k.3 a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

19. Förklaring om artikel 73l.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

20. Förklaring om artikel 73m i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

21. Förklaring om artikel 73o i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

22. Förklaring om personer med funktionshinder

23. Förklaring om de stödåtgärder som avses i artikel 109r i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

24. Förklaring om artikel 109r i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

25. Förklaring om artikel 118 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

26. Förklaring om artikel 118.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

27. Förklaring om artikel 118b.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

28. Förklaring om artikel 119.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

29. Förklaring om idrott

30. Förklaring om öregioner

31. Förklaring om rådets beslut av den 13 juli 1987

32. Förklaring om kommissionens organisation och funktion

33. Förklaring om artikel 188c.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

34. Förklaring om iakttagande av tidsfrister enligt medbeslutandeförfarandet

35. Förklaring om artikel 191a.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

36. Förklaring om utomeuropeiska länder och territorier

37. Förklaring om offentligrättsliga kreditinstitut i Tyskland

38. Förklaring om frivilligt arbete

39. Förklaring om gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet

40. Förklaring rörande förfarandet för Europeiska kol- och stålgemenskapens ingående av internationella avtal

41. Förklaring om bestämmelserna om insyn, tillgång till handlingar och kamp mot bedrägerier

42. Förklaring om konsolidering av fördragen

43. Förklaring om protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

44. Förklaring om artikel 2 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

45. Förklaring om artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

46. Förklaring om artikel 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

47. Förklaring om artikel 6 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

48. Förklaring om protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

49. Förklaring om enda artikeln punkt d i protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

50. Förklaring om protokollet om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen

51. Förklaring om artikel 10 i Amsterdamfördraget

Konferensen beaktade även följande förklaringar som bifogas denna slutakt:

1. Förklaring av Österrike och Luxemburg om kreditinstitut

2. Förklaring av Danmark om artikel K 14 i Fördraget om Europeiska unionen

3. Förklaring av Tyskland, Österrike och Belgien om subsidiaritet

4. Förklaring av Irland om artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning

5. Förklaring av Belgien om protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

6. Förklaring av Belgien, Frankrike och Italien om protokollet om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen

7. Förklaring av Frankrike om situationen i de utomeuropeiska departementen mot bakgrund av protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

8. Förklaring av Grekland om förklaringen om kyrkors och icke-konfessionella organisationers ställning

Konferensen enades slutligen om att i informativt syfte till denna slutakt foga texterna till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i deras lydelse efter de av konferensen gjorda ändringarna.

Hecho en Amsterdam, el dos de octubre de mil novecientos noventa y siete.

Udfærdiget i Amsterdam, den anden oktober nittenhundrede og syvoghalvfems.

Geschehen zu Amsterdam am zweiten Oktober neunzehnhundertsiebenundneunzig.

¸ãéíå óôï ¶ìóôåñíôáì, óôéò äýï Ïêôùâñßïõ ôïõ Ýôïõò ÷ßëéá åííéáêüóéá åíåíÞíôá åðôÜ.

Done at Amsterdam this second day of October in the year one thousand nine hundred and ninety-seven.

Fait à Amsterdam, le deux octobre de l'an mil neuf cent quatre-vingt-dix-sept.

Arna dhéanamh in Amstardam ar an dara lá de Dheireadh Fómhair sa bhliain míle naoi gcéad nócha a seacht.

Fatto ad Amsterdam, addì due ottobre millenovecentonovantasette.

Gedaan te Amsterdam, de tweede oktober negentienhonderd zevenennegentig.

Feito em Amesterdão, em dois de Outubro de mil novecentos e noventa e sete.

Tehty Amsterdamissa 2 päivänä lokakuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäseitsemän.

Utfärdat i Amsterdam den andra oktober år nittonhundranittiosju.

Pour Sa Majesté le Roi des Belges

Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen

Für Seine Majestät den König der Belgier

>Hänvisning till film>

Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale.

Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brusselse Hoofdstedelijke Gewest.

Diese Unterschrift bindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt.

For Hendes Majestæt Danmarks Dronning

>Hänvisning till film>

Für den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland

>Hänvisning till film>

Ãéá ôïí Ðñüåäñï ôçò ÅëëçíéêÞò Äçìïêñáôßáò

>Hänvisning till film>

Por Su Majestad el Rey de España

>Hänvisning till film>

Pour le Président de la République française

>Hänvisning till film>

Thar ceann an Choimisiúin arna údarú le hAirteagal 14 de Bhunreacht na hÉireann chun cumhachtaí agus feidhmeanna Uachtarán na hÉireann a oibriú agus a chomhlíonadh

For the Commission authorised by Article 14 of the Constitution of Ireland to exercise and perform the powers and functions of the President of Ireland

>Hänvisning till film>

Per il Presidente della Repubblica italiana

>Hänvisning till film>

Pour Son Altesse Royale le Grand-Duc de Luxembourg

>Hänvisning till film>

Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden

>Hänvisning till film>

Für den Bundespräsidenten der Republik Österreich

>Hänvisning till film>

Pelo Presidente da República Portuguesa

>Hänvisning till film>

Suomen Tasavallan Presidentin puolesta

För Republiken Finlands President

>Hänvisning till film>

För Hans Majestät Konungen av Sverige

>Hänvisning till film>

For Her Majesty the Queen of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

>Hänvisning till film>

1. Förklaring om avskaffande av dödsstraffet

Med hänvisning till artikel F 2 i Fördraget om Europeiska unionen erinrar konferensen om att protokoll nr 6 till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som undertecknades i Rom den 4 november 1950 och som har undertecknats och ratificerats av det stora flertalet medlemsstater, föreskriver att dödsstraffet skall avskaffas.

I detta sammanhang noterar konferensen att dödsstraffet, sedan det ovannämnda protokollet undertecknades den 28 april 1983, har avskaffats i de flesta av unionens medlemsstater och inte använts i någon av dem.

2. Förklaring om ökat samarbete mellan Europeiska unionen och Västeuropeiska unionen

I syfte att öka samarbetet mellan Europeiska unionen och Västeuropeiska unionen uppmanar konferensen rådet att eftersträva ett skyndsamt beslut om lämpliga arrangemang för säkerhetsundersökningar av personalen vid rådets generalsekretariat.

3. Förklaring om Västeuropeiska unionen

Konferensen beaktar följande förklaring, som antogs av Västeuropeiska unionens ministerråd den 22 juli 1997

"VÄSTEUROPEISKA UNIONENS FÖRKLARING OM VÄSTEUROPEISKA UNIONENS ROLL SAMT OM DESS FÖRBINDELSER MED EUROPEISKA UNIONEN OCH ATLANTPAKTEN

(Översättning)

INLEDNING

1. Västeuropeiska unionens (VEU:s) medlemmar enades 1991 i Maastricht om behovet av att utveckla en verklig europeisk säkerhets- och försvarsidentitet och ett ökat europeiskt ansvar i försvarsfrågor. Mot bakgrund av Amsterdamfördraget bekräftar de återigen vikten av att fortsätta och intensifiera dessa ansträngningar. VEU är en integrerad del av Europeiska unionens utveckling som ger unionen tillgång till operativ kapacitet, särskilt i samband med `Petersberguppdragen`, och utgör ett väsentligt inslag i utvecklingen av en europeisk säkerhets- och försvarsidentitet inom Atlantpakten i enlighet med Parisförklaringen och de beslut som fattades av NATO-ministrarna i Berlin.

2. VEU-rådet förenar i dag samtliga medlemsstater i Europeiska unionen och samtliga europeiska medlemmar av Atlantpakten i enlighet med deras respektive ställning. Rådet förenar även dessa stater och de central- och östeuropeiska stater som är knutna till Europeiska unionen genom associeringsavtal och som har ansökt om medlemskap både i Europeiska unionen och Atlantpakten. VEU etablerar sig sålunda som en verklig ram för dialog och samarbete mellan européerna när det gäller frågor om säkerhet och försvar i vid bemärkelse.

3. I detta sammanhang noterar VEU avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen som rör EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, särskilt artiklarna J 3.1 och J 7 samt protokollet om artikel J 7, som lyder på följande sätt:

Artikel J 3.1

`1. Europeiska rådet skall bestämma principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inklusive för frågor som har försvarsmässiga konsekvenser.`

Artikel J 7

`1. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall omfatta alla frågor som gäller unionens säkerhet, inklusive den gradvisa utformningen i enlighet med andra stycket av en gemensam försvarspolitik som skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, om Europeiska rådet beslutar det. Europeiska rådet skall i så fall rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.

Västeuropeiska unionen (VEU) är en integrerad del av unionens utveckling som ger unionen tillgång till operativ kapacitet, särskilt såvitt avser punkt 2. Den stöder unionen när det gäller att i enlighet med denna artikel utforma de aspekter på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som har försvarsmässiga konsekvenser. Unionen skall i enlighet med detta främja närmare institutionella förbindelser med VEU inför möjligheten av VEU:s införlivande med unionen, om Europeiska rådet beslutar det. Europeiska rådet skall i så fall rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.

Unionens politik enligt denna artikel skall inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och den skall respektera de förpliktelser som vissa medlemsstater, som anser att deras gemensamma försvar förverkligas genom Atlantpaktsorganisationen (NATO), har enligt Nordatlantiska fördraget och vara förenlig med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har upprättats inom den ramen.

Den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik skall, på det sätt som medlemsstaterna anser lämpligt, stödjas av samarbete mellan dem på krigsmaterielområdet.

2. De frågor som avses i denna artikel skall omfatta humanitära insatser och räddningsinsatser, fredsbevarande insatser och insatser med stridskrafter vid krishantering inklusive fredsskapande åtgärder.

3. Unionen kommer att anlita VEU för att utarbeta och genomföra de av unionens beslut och åtgärder av unionen som har försvarsmässiga konsekvenser.

Europeiska rådets behörighet att lägga fast riktlinjer i enlighet med artikel J 3 skall också gälla såvitt avser VEU i de frågor där unionen anlitar VEU.

När unionen anlitar VEU för att utarbeta och genomföra unionens beslut om de insatser som avses i punkt 2, skall unionens alla medlemsstater ha rätt att delta fullt ut i de ifrågavarande insatserna. Rådet skall i samförstånd med VEU:s institutioner besluta om de praktiska arrangemang som är nödvändiga för att göra det möjligt för alla medlemsstater som medverkar i dessa insatser att fullt ut och på lika villkor delta i planering och beslutsfattande inom VEU.

Sådana beslut som har försvarsmässiga konsekvenser och som behandlas i denna punkt skall fattas utan att det påverkar den politik och de förpliktelser som avses i punkt 1 tredje stycket.

4. Bestämmelserna i denna artikel skall inte hindra utvecklingen av ett närmare samarbete mellan två eller flera medlemsstater på bilateral nivå inom ramen för VEU och Atlantpakten, förutsatt att ett sådant samarbete inte strider mot eller hindrar det samarbete som föreskrivs i denna avdelning.

5. För att främja målen i denna artikel kommer bestämmelserna i denna artikel att ses över i enlighet med artikel N.`

Protokoll om artikel J 7

`DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR behovet av att fullt ut genomföra bestämmelserna i artikel J 7.1 andra stycket och J 7.3 i Fördraget om Europeiska unionen,

SOM BEAKTAR att unionens politik i enlighet med artikel J 7 inte skall påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och att den skall respektera de skyldigheter som vissa medlemsstater, som anser att deras gemensamma försvar förverkligas genom NATO, har enligt Nordatlantiska fördraget och vara förenlig med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har upprättats inom den ramen,

HAR ENATS om följande bestämmelse, som fogas till Fördraget om Europeiska unionen:

Europeiska unionen skall tillsammans med Västeuropeiska unionen inom ett år från Amsterdamfördragets ikraftträdande utarbeta arrangemang för ett ökat ömsesidigt samarbete.`.

A. VEU:S FÖRBINDELSER MED EUROPEISKA UNIONEN: ATT FÖLJA GENOMFÖRANDET AV AMSTERDAMFÖRDRAGET

4. I `Förklaringen om Västeuropeiska unionens roll och dess förbindelser med Europeiska unionen och Atlantpakten` av den 10 december 1991 uppsatte medlemsstaterna i VEU som mål att `gradvis bygga upp VEU som Europeiska unionens försvarskomponent`. De bekräftar i dag återigen denna ambition såsom den formuleras i Amsterdamfördraget.

5. När unionen anlitar VEU skall VEU utarbeta och genomföra de beslut och insatser av unionen som har försvarsmässiga konsekvenser.

För att utarbeta och genomföra de beslut och åtgärder för vilka EU anlitar VEU skall VEU handla i enlighet med de riktlinjer som läggs fast av Europeiska rådet.

VEU stöder Europeiska unionen vid utformningen av de försvarsmässiga aspekterna i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på sätt som anges i artikel J 7 i Fördraget om Europeiska unionen.

6. VEU bekräftar att, när Europeiska unionen anlitar VEU för att utarbeta och genomföra unionens beslut om de insatser som avses i artikel J 7.2 i Fördraget om Europeiska unionen, skall unionens alla medlemsstater ha rätt att delta fullt ut i dessa uppgifter i enlighet med artikel J 7.3 i Fördraget om Europeiska unionen.

VEU skall utveckla observatörernas roll inom VEU i enlighet med bestämmelserna i artikel J 7.3 och besluta om de nödvändiga praktiska arrangemangen för att göra det möjligt för alla de medlemsstater i EU som deltar i de uppgifter som på EU:s begäran utförs av VEU att fullt ut och på lika villkor delta i planering och beslutsfattande inom VEU.

7. I enlighet med protokollet om artikel J 7 i Fördraget om Europeiska unionen skall VEU tillsammans med Europeiska unionen utarbeta arrangemang för att stärka samarbetet mellan de båda organisationerna. I detta avseende kan ett visst antal åtgärder, av vilka några redan är föremål för arbete inom VEU, redan nu utformas, bland annat

- överenskommelser för att förbättra samordningen av båda organisationernas förfarande för samråd och beslutsfattande, särskilt i krissituationer,

- gemensamma möten med de båda organisationernas relevanta organ,

- största möjliga harmonisering av ordningsföljden för VEU:s och EU:s ordförandeskap samt av de båda organisationernas administrativa regler och praxis,

- en nära samordning av personalens arbete vid VEU:s generalsekretariat och generalsekretariatet för Europeiska unionens råd, bland annat genom utbyte och överföring av personal,

- arrangemang som ger EU:s relevanta organ, inbegripet Enheten för politisk planering och tidig förvarning, möjlighet att utnyttja resurserna i VEU:s planeringsenhet, incidentrapporterings- och sattelitcentrum,

- samarbete, när det är lämpligt, om krigsmateriel inom ramen för Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG), som är europeisk samarbetsinstans när det gäller krigsmateriel, mellan EU och VEU i samband med rationaliseringen av den europeiska marknaden för krigsmateriel och inrättandet av en europeisk krigsmaterielagentur,

- praktiska arrangemang för att säkerställa sådant samarbete med Europeiska kommissionen som motsvarar dennas roll inom ramen för GUSP enligt Amsterdamfördraget,

- förbättrade säkerhetsarrangemang med Europeiska unionen.

B. FÖRBINDELSER MELLAN VEU OCH NATO INOM RAMEN FÖR UTVECKLINGEN AV EN EUROPEISK SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSIDENTITET INOM ATLANTPAKTEN

8. Atlantpakten skall fortsätta att utgöra grunden för det kollektiva försvaret enligt Nordatlantiska fördraget. Den skall även i fortsättningen utgöra det huvudsakliga forumet för samråd mellan de allierade och den ram där dessa enas om den politik som påverkar deras åtaganden i fråga om säkerhet och försvar enligt Washingtonfördraget. Pakten har inlett en anpassnings- och reformprocess för att kunna utföra alla sina uppdrag på ett effektivare sätt. Denna process syftar till att förstärka och förnya det transatlantiska partnerskapet, bland annat genom att upprätta en europeisk säkerhets- och försvarsidentitet inom pakten.

9. VEU utgör ett viktigt inslag i utvecklingen av en europeisk säkerhets- och försvarsidentitet inom Atlantpakten och kommer följaktligen att fortsätta sina ansträngningar för att stärka det institutionella och praktiska samarbetet med NATO.

10. Utöver sitt stöd till det gemensamma försvaret i enlighet med artikel 5 i Washingtonfördraget och artikel V i det ändrade Brysselfördraget spelar VEU en aktiv roll när det gäller förebyggandet av konflikter och krishantering enligt vad som föreskrivs i Petersbergdeklarationen. I detta sammanhang förbinder sig VEU att fullt ut spela sin roll, med beaktande av kraven på full öppenhet mellan de båda organisationerna och deras komplementaritet.

11. VEU förklarar att denna identitet kommer att bygga på sunda militära principer och stödjas av en ändamålsenlig militär planering samt att den kommer att möjliggöra upprättandet av militärt sammanhängande och effektiva styrkor som kan operera under VEU:s politiska kontroll och strategiska ledning.

12. I detta syfte skall VEU utveckla sitt samarbete med NATO särskilt på följande områden:

- Förfaranden för samråd mellan VEU och NATO i en krissituation.

- Aktivt deltagande av VEU i NATO:s försvarsplaneringsprocess.

- Operativa förbindelser mellan VEU och NATO för planering, förberedelser och genomförande av operationer under VEU:s politiska kontroll och strategiska ledning med utnyttjande av NATO:s medel och resurser, särskilt

- militär planering, genomförd av NATO i samordning med VEU, samt övningar,

- utarbetande av ett ramavtal om överföring, uppföljning och återlämnande av NATO:s resurser,

- förbindelser mellan VEU och NATO inom området för europeiska överenskommelser i ledningsfrågor.

Detta samarbete skall fortsätta att utvecklas, med särskild hänsyn till alliansens anpassning.

C. VEU:S OPERATIVA UPPGIFTER I UTVECKLINGEN AV DEN EUROPEISKA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSIDENTITETEN

13. VEU skall utveckla sin roll som politisk och militärt europeiskt organ för krishantering med användande av de resurser som ställs till dess förfogande av länderna i VEU enskilt eller i samverkan, och, om så behövs, med tillgång till NATO:s resurser i enlighet med de överenskommelser som är under utarbetande. I samband härmed skall VEU även stödja FN och OSSE i deras insatser för krishantering.

VEU skall, inom ramen för artikel J 7 i Fördraget om Europeiska unionen, bidra till den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik samt se till att den genomförs praktiskt genom att ytterligare utveckla sin egen operativa roll.

14. I detta syfte skall VEU fortsätta arbetet inom följande områden:

- VEU har utvecklat rutiner och förfaranden för krishantering, vilka kommer att uppdateras i takt med att VEU vinner ökad erfarenhet från övningar och operationer. Genomförandet av Petersberguppdragen kräver smidiga tillvägagångssätt som är anpassade till olika krissituationer och som på bästa sätt använder de tillgängliga resurserna, däri inbegripet ett nationellt högkvarter vilket kan tillhandahållas av en `ramunion`, eller ett multinationellt högkvarter som lyder under VEU, eller NATO:s resurser.

- VEU har redan utarbetat `Preliminära slutsatser om utformningen av en gemensam europeisk försvarspolitik`, som utgör ett första bidrag till att fastställa mål, omfattning och medel för en gemensam europeisk försvarspolitik.

VEU kommer att fortsätta detta arbete och därvid särskilt stödja sig på Parisförklaringen samt beakta relevanta delar av de beslut som har fattats under toppmöten och ministermöten i VEU och NATO efter mötet i Birmingham. VEU skall särskilt inrikta sig på följande områden:

- Fastställande av principer för användningen av VEU-staternas väpnade styrkor för VEU-operationer av Petersbergtyp till stöd för gemensamma europeiska säkerhetsintressen

- Organisering av operativa medel för Petersberguppgifter, genom till exempel utarbetande av översiktsplanering och alternativ planering samt träning, förberedelse och samverkan mellan styrkorna, inbegripet, om det är lämpligt, genom deltagande i NATO:s försvarsplanering.

- Strategisk rörlighet på grundval av det pågående arbetet.

- Underrättelsetjänst på försvarsområdet med hjälp av sin planeringsenhet, sitt incidentrapporteringscentrum och sitt satellitcentrum.

- VEU har vidtagit ett flertal åtgärder som har stärkt dess operativa roll (planeringsenhet, incidentrapporteringscentrum, satellitcentrum). Den förbättrade funktionen hos den militära delen av VEU:s centrala förvaltning och inrättandet, under rådets myndighet, av en militär kommitté kommer att utgöra en ytterligare förstärkning av strukturer som är väsentliga för att förberedelserna och genomförandet av VEU:s operationer skall bli framgångsrika.

- I syfte att låta de associerade medlemmarna och observatörerna delta i alla VEU:s operationer skall VEU även undersöka vilka regler som erfordras för att göra det möjligt för de associerade medlemmarna och för observatörerna att, i enlighet med sin ställning, delta fullt ut i alla VEU-operationer.

- VEU påminner om att de associerade medlemmarna är jämställda med de fullbemyndigade medlemmarna vid de operationer till vilka de bidrar, samt vid relevanta övningar och relevant planering. VEU skall även undersöka frågan om ett, med hänsyn till deras ställning, så fullständigt deltagande som möjligt från observatörernas sida i planeringen och beslutsfattandet inom VEU när det gäller alla operationer till vilka de bidrar.

- VEU skall, om så behövs i samråd med behöriga organ, undersöka möjligheten av ett, med hänsyn till deras ställning, maximalt deltagande från de associerade medlemmarnas och observatörernas sida. VEU skall särskilt gripa sig an verksamheterna på krigsmateriel och rymdområdet samt på området för militära studier.

- VEU skall undersöka hur unionen kan intensifiera sina associerade parters deltagande i ett ökande antal verksamheter."

4. Förklaring om artiklarna J 14 och K 10 i Fördraget om Europeiska unionen

Bestämmelserna i artiklarna J 14 och K 10 i Fördraget om Europeiska unionen och i avtal som är en följd av dem skall inte anses innebära att behörighet överförs från medlemsstaterna till Europeiska unionen.

5. Förklaring om artikel J 15 i Fördraget om Europeiska unionen

Konferensen är enig om att medlemsstaterna skall säkerställa att den politiska kommitté som avses i artikel J 15 i Fördraget om Europeiska unionen i händelse av internationell kris eller annan brådskande angelägenhet när som helst och med mycket kort varsel kan sammanträda på nivån för de politiska direktörerna eller ställföreträdarna för dessa.

6. Förklaring om inrättande av en enhet för politisk planering och tidig förvarning

Konferensen är enig om följande:

1. En enhet för politisk planering och tidig förvarning, som skall lyda under rådets generalsekreterare, som är den höge representanten för GUSP, skall inrättas vid rådets generalsekretariat. Ett lämpligt samarbete skall upprättas med kommissionen för att säkerställa full överensstämmelse med unionens yttre politik när det gäller ekonomi och bistånd.

2. Enhetens uppgifter skall vara att

a) övervaka och analysera utvecklingen inom områden som har betydelse för GUSP,

b) utvärdera unionens utrikes- och säkerhetspolitiska intressen och fastställa vilka områden GUSP kan inriktas på i framtiden,

c) sörja för utvärdering i tid och tidig förvarning när det gäller händelser eller situationer som kan få betydande återverkningar på unionens utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet möjliga politiska kriser,

d) på begäran av antingen rådet eller ordförandeskapet eller på eget initiativ lägga fram kommenterade dokument över politiska valmöjligheter, som på ordförandeskapets ansvar skall läggas fram som ett bidrag till utformningen av rådets politik och som kan innehålla analyser, rekommendationer och strategier för GUSP.

3. Enheten skall bestå av personal från generalsekretariatet, medlemsstaterna, kommissionen och VEU.

4. Alla medlemsstater eller kommissionen får lägga fram förslag om uppgifter som enheten skall utföra.

5. Medlemsstaterna och kommissionen skall understödja den politiska planeringen genom att i största möjliga utsträckning tillhandahålla relevanta upplysningar, inbegripet förtroliga upplysningar.

7. Förklaring om artikel K 2 i Fördraget om Europeiska unionen

Insatserna på polissamarbetets område enligt artikel K 2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet Europols verksamhet, skall i enlighet med de tillämpliga reglerna i varje medlemsstat vara underkastade ändamålsenlig rättslig prövning av behöriga nationella myndigheter.

8. Förklaring om artikel K 3 e i Fördraget om Europeiska unionen

Konferensen är enig om att bestämmelserna i artikel K 3 e i Fördraget om Europeiska unionen inte innebär att en medlemsstat vars rättssystem inte tillhandahåller bestämmelser om lindrigaste tillämpliga påföljder är skyldig att införa sådana.

9. Förklaring om artikel K 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen

Konferensen är enig om att initiativ till åtgärder som avses i artikel K 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen och rättsakter som rådet antar i enlighet därmed skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i rådets och kommissionens respektive arbetsordning.

10. Förklaring om artikel K 7 i Fördraget om Europeiska unionen

Konferensen noterar att en medlemsstat, när den avger en förklaring enligt artikel K 7.2 i Fördraget om Europeiska unionen får förbehålla sig rätten att införa sådana bestämmelser i sin nationella lagstiftning som innebär att en nationell domstol mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning är skyldig att hänskjuta ärendet till Europeiska gemenskapernas domstol när en fråga som gäller giltighet eller tolkning av en sådan rättsakt som avses i artikel K 7.1 tas upp i ett mål som är anhängigt vid den nationella domstolen.

11. Förklaring om kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning

Europeiska unionen respekterar och ingriper inte i kyrkors och religiösa sammanslutningars och samfunds ställning i medlemsstaterna.

Europeiska unionen respekterar även filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning.

12. Förklaring om miljökonsekvensbedömningar

Konferensen noterar att kommissionen åtar sig att utarbeta miljökonsekvensbedömningar när den lägger fram förslag som kan få betydande inverkan på miljön.

13. Förklaring om artikel 7d i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Bestämmelserna i artikel 7d i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om allmännyttiga tjänster skall genomföras med full respekt för domstolens rättspraxis, bland annat när det gäller principerna om likabehandling, kvalitet och kontinuitet i såvitt avser sådana tjänster.

14. Förklaring om att upphäva artikel 44 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Det förhållandet att artikel 44 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, vilken artikel innehåller en hänvisning till den naturliga preferensen mellan medlemsstaterna i samband med bestämmande av minimipriser under övergångstiden, skall upphävas har ingen inverkan på principen om gemenskapspreferens såsom denna definieras i domstolens rättspraxis.

15. Förklaring om bevarande av den skydds- och säkerhetsnivå som tillhandahålls av Schengenregelverket

Konferensen är enig om att åtgärder som skall antas av rådet och som ersätter bestämmelser om avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna som finns i 1990 års Schengenkonvention bör tillhandahålla minst samma skydds- och säkerhetsnivå som de ovannämnda bestämmelserna i Schengenkonventionen.

16. Förklaring om artikel 73j.2b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Konferensen är enig om att unionens och medlemsstaternas utrikespolitiska överväganden skall beaktas vid tillämpningen av artikel 73j.2 b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

17. Förklaring om artikel 73k i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Samråd skall ske med Förenta nationernas flyktingkommissarie och andra relevanta internationella organisationer i frågor som rör asylpolitik.

18. Förklaring om artikel 73k.3a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Konferensen är enig om att medlemsstater får förhandla om och ingå avtal med tredje land på de områden som omfattas av artikel 73k.3a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i den mån avtalen respekterar gemenskapsrätten.

19. Förklaring om artikel 73l.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Konferensen är enig om att medlemsstaterna får beakta utrikespolitiska överväganden när de utför sina åligganden enligt artikel 73l.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

20. Förklaring om artikel 73m i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

De åtgärder som beslutas i enlighet med artikel 73m i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall inte hindra någon medlemsstat från att tillämpa sina konstitutionella bestämmelser om tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier.

21. Förklaring om artikel 73o i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Konferensen är enig om att rådet skall granska innehållet i det beslut som avses i artikel 73o.2 andra strecksatsen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen före utgången av den femårsperiod som avses i artikel 73o i syfte att fatta och börja tillämpa beslutet omedelbart efter den periodens utgång.

22. Förklaring om personer med funktionshinder

Konferensen är enig om att när åtgärder utarbetas enligt artikel 100a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapens institutioner beakta funktionshindrade personers behov.

23. Förklaring om de stödåtgärder som avses i artikel 109r i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Konferensen är enig om att de stödåtgärder som avses i artikel 109r i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen alltid bör specificera

- skälen för att vidta dem, grundade på en objektiv bedömning av behovet av dem, och på förekomsten av ett mervärde på gemenskapsnivå,

- åtgärdernas varaktighet, som inte bör överstiga fem år,

- högsta finansieringsbelopp, vilket bör återspegla åtgärdernas karaktär av stöd.

24. Förklaring om artikel 109r i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Det förutsätts att eventuella utgifter till följd av artikel 109r i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen kommer att omfattas av utgiftsområde 3 i budgetplanen.

25. Förklaring om artikel 118 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Det förutsätts att eventuella utgifter till följd av artikel 118 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen kommer att omfattas av utgiftsområde 3 i budgetplanen.

26. Förklaring om artikel 118.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

De höga fördragsslutande parterna konstaterar att enighet under överläggningarna om artikel 118.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen förelåg om att gemenskapen, genom att fastställa minimikrav till skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, inte avser att på ett med hänsyn till omständigheterna oberättigat sätt diskriminera arbetstagare i små och medelstora företag.

27. Förklaring om artikel 118b.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

De höga fördragsslutande parterna förklarar att den första av de ordningar för tillämpning av sådana avtal mellan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå som avses i artikel 118b.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen kommer att innebära att innehållet i avtalen utarbetas genom kollektiva förhandlingar i enlighet med varje medlemsstats regler och att denna ordning följaktligen inte innebär någon skyldighet för medlemsstaterna att tillämpa avtalen direkt eller att utarbeta regler för deras överföring till nationell rätt eller någon skyldighet att ändra den nationella lagstiftning som är i kraft för att underlätta genomförandet av dem.

28. Förklaring om artikel 119.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

När medlemsstaterna beslutar om sådana åtgärder som avses i artikel 119.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen bör de i första hand sträva efter att förbättra kvinnornas situation i arbetslivet.

29. Förklaring om idrott

Konferensen betonar idrottens sociala betydelse, särskilt för att skapa identitet och gemenskap människor emellan. Konferensen uppmanar därför Europeiska unionens organ att beakta synpunkter från idrottssammanslutningar när det gäller viktiga frågor som rör idrott. I samband därmed bör särskild uppmärksamhet ägnas det som är särskilt kännetecknande för amatöridrotten.

30. Förklaring om öregioner

Konferensen inser att öregioner är behäftade med strukturella nackdelar som har samband med deras ökaraktär och vilkas bestående natur hämmar dessa regioners ekonomiska och sociala utveckling.

Konferensen erkänner därför att gemenskapslagstiftningen måste beakta dessa nackdelar och att specifika åtgärder, när det är berättigat, får vidtas till förmån för dessa regioner för att bättre och på rättvisa villkor kunna införliva dem med den inre marknaden.

31. Förklaring om rådets beslut av den 13 juli 1987

Konferensen uppmanar kommissionen att senast före utgången av år 1998 till rådet överlämna ett förslag till ändring av rådets beslut av den 13 juli 1987 om närmare villkor för utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

32. Förklaring om kommissionens organisation och funktion

Konferensen noterar kommissionens avsikt att i god tid för den kommission som skall tillträda år 2000 förbereda en omorganisation av uppgifterna inom kollegiet i syfte att säkerställa bästa möjliga fördelning mellan traditionella sakområden och särskilda uppgifter.

I detta sammanhang anser konferensen att kommissionens ordförande måste ha stor handlingsfrihet vid fördelningen av uppgifter inom kollegiet och även när det gäller att omfördela dessa uppgifter under en kommissions ämbetstid.

Konferensen noterar också kommissionens avsikt att samtidigt genomföra motsvarande omorganisation av sina enheter. Den uppmärksammar särskilt önskvärdheten att låta en vice ordförande ansvara för de yttre förbindelserna.

33. Förklaring om artikel 188c.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Konferensen uppmanar revisionsrätten, Europeiska investeringsbanken och kommissionen att behålla nuvarande trepartsavtal i kraft. Om en senare eller ändrad text begärs av någon part, skall de sträva efter att enas om en sådan text med beaktande av sina respektive intressen.

34. Förklaring om iakttagande av tidsfrister enligt medbeslutandeförfarandet

Konferensen uppmanar Europaparlamentet, rådet och kommissionen att göra största möjliga ansträngningar för att säkerställa att medbeslutandeförfarandet fungerar så snabbt som möjligt. Den erinrar om vikten av att de tidsfrister som anges i artikel 189b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen iakttas strikt och bekräftar att tillgripandet av förlängning av de ifrågavarande tidsfristerna enligt punkt 7 i den artikeln bör övervägas endast när det är absolut nödvändigt. Under inga förhållanden bör den tid som faktiskt förflyter mellan Europaparlamentets andra behandling och resultatet av förlikningskommitténs behandling överstiga nio månader.

35. Förklaring om artikel 191a.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Konferensen är enig om att de principer och villkor som avses i artikel 191a.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall ge en medlemsstat rätt att begära att kommissionen eller rådet inte vidarebefordrar en handling med ursprung från den staten till tredje man, utan att medlemsstaten dessförinnan har lämnat sitt medgivande.

36. Förklaring om utomeuropeiska länder och territorier

Konferensen inser att den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier (ULT) i fjärde delen av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen utformades för ett stort antal länder och territorier som var vidsträckta och hade en stor befolkning. Denna ordning har knappast förändrats sedan 1957.

Konferensen noterar att det i dag bara finns 20 ULT och att det rör sig om ytterst spridda territorier som utgörs av öar som har en sammanlagd befolkning på omkring 900 000 personer. Dessutom lider de flesta ULT av betydande strukturell eftersläpning, ett förhållande som hänger samman med särskilt svåra geografiska och ekonomiska nackdelar. Under dessa omständigheter är den särskilda ordning för associering, som inrättades 1957, inte avpassad för att effektivt kunna hantera den utmaning som ULT:s utveckling utgör.

Konferensen upprepar högtidligt att associeringens mål är att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i länderna och territorierna samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och gemenskapen som helhet.

Konferensen uppmanar rådet att, i enlighet med artikel 136 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, före februari år 2000 göra en översyn av associeringsordningen, med fyra mål i sikte, nämligen:

- att på ett effektivare sätt främja den ekonomiska och sociala utvecklingen av ULT,

- att utveckla de ekonomiska förbindelserna mellan ULT och Europeiska unionen,

- att i större utsträckning beakta de enskilda ULT:s olikheter och särdrag, bland annat när det gäller etableringsfriheten,

- att säkerställa att finansieringsorganets effektivitet förbättras.

37. Förklaring om offentligrättsliga kreditinstitut i Tyskland

Konferensen noterar kommissionens uppfattning att gemenskapens befintliga konkurrensregler gör det möjligt att ta full hänsyn till de tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls av de offentligrättsliga kreditinstituten i Tyskland samt till de förmåner som dessa beviljats som kompensation för kostnaderna i samband med dessa tjänster. Tyskland får därvid själv bestämma hur de lokala myndigheterna skall fullgöra sin uppgift att ställa en övergripande och effektiv finansiell infrastruktur till förfogande i sina regioner. Dessa förmåner får inte skada konkurrensförhållandena i en utsträckning som går utöver vad som krävs för att fullgöra de särskilda uppgifterna och som strider mot gemenskapens intresse.

Konferensen erinrar om att Europeiska rådet har uppmanat kommissionen att undersöka om liknande fall förekommer i medlemsstaterna, vid behov tillämpa samma normer i liknande fall samt underrätta rådet i dess Ekofin-sammansättning.

38. Förklaring om frivilligt arbete

Konferensen erkänner det frivilliga arbetets viktiga bidrag till att utveckla samhällssolidariteten.

Gemenskapen kommer att uppmuntra frivilligorganisationer på europeisk nivå med särskild tonvikt på utbyte av information och erfarenheter och på ungdomars och äldres deltagande i frivilligt arbete.

39. Förklaring om gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet

Konferensen noterar att gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet är av avgörande betydelse för att de behöriga nationella myndigheterna skall kunna genomföra lagstiftningen på ett riktigt sätt och för att allmänheten och de ekonomiska aktörerna skall förstå denna bättre. Den erinrar om ordförandeskapets slutsatser i denna fråga vid Europeiska rådet i Edinburgh den 11 och 12 december 1992, och om rådets resolution om gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet vilken antogs den 8 juni 1993 (Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C 166, 17.6.1993, s. 1).

Konferensen anser att de tre institutioner som deltar i förfarandet för att anta gemenskapslagstiftning, nämligen Europaparlamentet, rådet och kommissionen, bör lägga fast riktlinjer för denna lagstiftnings redaktionella kvalitet. Den betonar också att gemenskapslagstiftningen bör göras mer tillgänglig och välkomnar i detta hänseende att en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av lagtext, vilken infördes genom det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 (Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C 102, 4.4.1996, s. 2), har antagits och börjat användas.

Konferensen förklarar därför att Europaparlamentet, rådet och kommissionen

- i samförstånd bör lägga fast riktlinjer för att förbättra gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet, och följa dessa riktlinjer när de granskar förslag eller utkast till gemenskapslagstiftning, samtidigt som de vidtar de interna organisatoriska åtgärder som de anser nödvändiga för att säkerställa att riktlinjerna tillämpas på ett riktigt sätt,

- bör göra sitt yttersta för att påskynda kodifieringen av lagtext.

40. Förklaring rörande förfarandet för Europeiska kol- och stålgemenskapens ingående av internationella avtal

Det förhållandet att punkt 14 § i Konventionen om övergångsbestämmelser, som utgör en bilaga till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, skall upphävas ändrar inte den praxis som nu finns för Europeiska kol- och stålgemenskapens ingående av internationella avtal.

41. Förklaring om bestämmelserna om insyn, tillgång till handlingar och kamp mot bedrägerier

Konferensen anser att Europaparlamentet, rådet och kommissionen när de handlar enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall söka ledning i de bestämmelser om insyn, tillgång till handlingar och kamp mot bedrägerier som är i kraft inom ramen för Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

42. Förklaring om konsolidering av fördragen

De höga fördragsslutande parterna enades om att det tekniska arbete som påbörjats under denna regeringskonferens skall fortsätta så skyndsamt som möjligt i syfte att utarbeta en konsolidering av samtliga relevanta fördrag, inbegripet Fördraget om Europeiska unionen.

De enades om att slutresultatet av detta tekniska arbete, som under rådets generalsekreterares ansvar skall offentliggöras i informativt syfte, inte skall ha någon rättslig betydelse.

43. Förklaring om protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

De höga fördragsslutande parterna bekräftar, å ena sidan, den förklaring om genomförandet av gemenskapsrätten, som är fogad till slutakten till Fördraget om Europeiska unionen och, å andra sidan, slutsatserna från Europeiska rådet i Essen, vilka anger att det administrativa genomförandet av gemenskapsrätten principiellt åligger medlemsstaterna enligt deras konstitutionella bestämmelser. Detta påverkar inte de tillsyns-, övervaknings- och genomförandebefogenheter som gemenskapens institutioner har enligt artiklarna 145 och 155 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

44. Förklaring om artikel 2 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

De höga fördragsslutande parterna är eniga om att rådet på dagen för Amsterdamfördragets ikraftträdande skall besluta om alla sådana nödvändiga åtgärder som avses i artikel 2 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar. I detta syfte skall det nödvändiga förberedelsearbetet utföras i tid för att kunna avslutas före den dagen.

45. Förklaring om artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

De höga fördragsslutande parterna uppmanar rådet att begära yttrande från kommissionen innan det beslutar i anledning av en begäran från Irland eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland enligt artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar om att vissa eller samtliga bestämmelser i Schengenregelverket skall tillämpas på dem.

De åtar sig också att göra största möjliga ansträngning för att det skall vara möjligt för Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland att om de önskar det använda bestämmelserna i artikel 4 i det nämnda protokollet så att rådet vid tidpunkten för det protokollets ikraftträdande eller varje senare tidpunkt skall kunna fatta de beslut som avses i den artikeln.

46. Förklaring om artikel 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

De höga fördragsslutande parterna åtar sig att göra alla ansträngningar för att möjliggöra insatser med deltagande av alla medlemsstater på området för Schengenregelverket, särskilt när Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har godtagit vissa eller samtliga bestämmelser i det regelverket i enlighet med artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.

47. Förklaring om artikel 6 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

De höga fördragsslutande parterna är eniga om att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att de avtal som avses i artikel 6 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar skall kunna träda i kraft samtidigt som Amsterdamfördraget.

48. Förklaring om protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

Detta protokoll påverkar inte varje medlemsstats rätt att vidta de organisatoriska åtgärder som den anser nödvändiga för att uppfylla sina förpliktelser enligt Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning.

49. Förklaring om enda artikeln punkt d i protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

Konferensen förklarar att den, samtidigt som den inser betydelsen av resolutionen av den 30 november-1 december 1992 av ministrarna i Europeiska gemenskapernas medlemsstater med ansvar för invandring om uppenbart ogrundade asylansökningar och betydelsen av rådets resolution av den 20 juni 1995 om minimigarantier vid handläggning av asylärenden, anser att frågan om missbruk av asylförfaranden och lämpliga snabba förfaranden för uppenbart ogrundade asylansökningar bör behandlas ytterligare så att nya förbättringar kan införas för att påskynda dessa förfaranden.

50. Förklaring om protokollet om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen

Fram till dess att den första utvidgningen träder i kraft gäller en överenskommelse om att giltighetstiden för rådets beslut av den 29 mars 1994 ("Ioanninakompromissen") skall förlängas, och senast vid den förstnämnda tidpunkten kommer en särskild lösning för Spanien att åstadkommas.

51. Förklaring om artikel 10 i Amsterdamfördraget

Genom Amsterdamfördraget upphävs och utgår inte längre tillämpade bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen i den lydelse som dessa fördrag hade innan Amsterdamfördraget trädde i kraft och anpassas vissa av deras bestämmelser, vilket inbegriper införandet av vissa bestämmelser ur Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna och ur akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet. Dessa åtgärder påverkar inte gemenskapens regelverk.

1. Förklaring av Österrike och Luxemburg om kreditinstitut

Österrike och Luxemburg anser att förklaringen om offentligrättsliga kreditinstitut i Tyskland även är tillämplig på sådana kreditinstitut i Österrike och Luxemburg som har jämförbar organisatorisk struktur.

2. Förklaring av Danmark om artikel K 14 i Fördraget om Europeiska unionen

Enligt artikel K 14 i Fördraget om Europeiska unionen krävs enhällighet hos alla medlemmar i Europeiska unionens råd, dvs. alla medlemsstater, för att anta beslut om att tillämpa bestämmelserna i avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer på åtgärder inom de områden som avses i artikel K 1. Vidare måste varje enhälligt beslut av rådet antas i varje medlemsstat i enlighet med dess konstitutionella bestämmelser innan det kan träda i kraft. I Danmark krävs för ett sådant godkännande, när fråga är om överlåtelse av suveränitet enligt definitionen i den danska författningen, antingen en majoritet om fem sjättedelar av ledamöterna i Folketinget eller både en majoritet av ledamöterna i Folketinget och en majoritet av väljarna i en folkomröstning.

3. Förklaring av Tyskland, Österrike och Belgien om subsidiaritet

De tyska, österrikiska och belgiska regeringarna förutsätter att insatser som Europeiska gemenskapen gör i enlighet med subsidiaritetsprincipen inte bara gäller medlemsstaterna utan också enheter inom dessa i den utsträckning som dessa enheter enligt nationell konstitutionell rätt har befogenhet att själva stifta lagar.

4. Förklaring av Irland om artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning

Irland förklarar att det avser att utöva sin rätt enligt artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning att delta i beslut om åtgärder i enlighet med avdelning IIIa i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i den största utsträckning som är förenlig med upprätthållandet av dess gemensamma resezon med Förenade kungariket. Irland påminner om att dess deltagande i protokollet om tillämpning av vissa inslag i artikel 7a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen avspeglar dess önskan att upprätthålla landets gemensamma resezon med Förenade kungariket i syfte att maximera den fria rörligheten till och från Irland.

5. Förklaring av Belgien om protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

Belgien godkänner protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater och förklarar att landet i enlighet med sina skyldigheter enligt 1951 års Genèvekonvention och 1967 års New York-protokoll - i enlighet med punkt d i protokollets enda artikel - kommer att göra en individuell prövning av varje asylansökan från en medborgare i en annan medlemsstat.

6. Förklaring av Belgien, Frankrike och Italien om protokollet om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen

Belgien, Frankrike och Italien konstaterar på grundval av regeringskonferensens resultat att Amsterdamfördraget inte motsvarar det behov av betydande framsteg i riktning mot förstärkta institutioner som återigen bekräftades vid Europeiska rådet i Madrid.

Dessa länder anser att en sådan förstärkning är en nödvändig förutsättning för att de första anslutningsförhandlingarna skall kunna slutföras. De är beslutna att i den omfattning som är lämpligast följa protokollet såvitt avser kommissionens sammansättning och vägning av röster och anser att en påtagligt utvidgad användning av omröstning med kvalificerad majoritet utgör en del av de relevanta faktorer som bör beaktas.

7. Förklaring av Frankrike om situationen i de utomeuropeiska departementen mot bakgrund av protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

Frankrike anser inte att genomförandet av protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar påverkar det geografiska tillämpningsområdet för den i Schengen den 19 juni 1990 undertecknade konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, såsom detta område definieras genom artikel 138 första stycket i den konventionen.

8. Förklaring av Grekland om förklaringen om kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning

Under hänvisning till förklaringen om kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning erinrar Grekland om den gemensamma förklaring om berget Athos som är fogad till slutakten till Fördraget om Greklands anslutning till Europeiska gemenskaperna.