02013R1315-20190306

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 02013R1315-20190306 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 02013R1315-20190306

Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.

Access initial legal act

(

Legal status of the document No longer in force

)

Access latest version (18/03/2024) 18/03/2024

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1315/2019-03-06

HTML

PDF

02013R1315 — SV — 06.03.2019 — 004.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (Text av betydelse för EES) (EGT L 348 20.12.2013, s. 1)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 473/2014 av den 17 januari 2014	L 136	10	9.5.2014
M2	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/758 av den 4 februari 2016	L 126	3	14.5.2016
►M3	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/849 av den 7 december 2016	L 128I	1	19.5.2017
M4	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/254 av den 9 november 2018	L 43	1	14.2.2019

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1315/2013

av den 11 december 2013

om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU

(Text av betydelse för EES)

KAPITEL I

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 1

Syfte

1. I denna förordning fastställs riktlinjer för utbyggnad av ett transeuropeiskt transportnät med en struktur med två nivåer, bestående av det övergripande nätet och stomnätet, varav det sistnämnda är inrättat på grundval av det övergripande nätet.

2. I denna förordning fastställs projekt av gemensamt intresse och anges de krav som ska uppfyllas vid förvaltningen av de transeuropeiska transportnätens infrastruktur.

3. I denna förordning anges även prioriteringarna för det transeuropeiska nätets utveckling.

4. I denna förordning fastställs åtgärder för genomförandet av det transeuropeiska transportnätet. Genomförandet av projekt av gemensamt intresse är avhängigt av projektens aktualitet, förenligheten med rättsliga förfaranden på nationell nivå och på unionsnivå samt tillgängliga ekonomiska resurser, utan att det påverkar en medlemsstats eller unionens ekonomiska åtaganden.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning är tillämplig på det transeuropeiska transportnätet såsom det framgår av de kartor som återfinns i bilaga I. Det transeuropeiska transportnätet omfattar transportinfrastruktur och telematikapplikationer samt åtgärder som främjar effektiv förvaltning och användning av sådan infrastruktur och som möjliggör inrättandet och driften av hållbara och effektiva transporttjänster.

2. Infrastrukturen i det transeuropeiska transportnätet består av infrastruktur för järnvägstransporter, transporter på inre vattenvägar, vägtransporter, sjötransporter, lufttransporter och multimodala transporter enligt de relevanta avsnitten i kapitel II.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)	projekt av gemensamt intresse : alla projekt som genomförs i enlighet med kraven och i överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning.

b)	grannland : ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, däribland det strategiska partnerskapet, utvidgningspolitiken och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta).

c)	tredjeland : alla grannländer eller andra länder som unionen kan samarbeta med för att uppnå målen för denna förordning.

europeiskt mervärde : värdet av ett projekt som, utöver det potentiella värdet för den enskilda medlemsstaten, leder till en betydande förbättring av antingen transportförbindelser eller transportflöden mellan medlemsstaterna som kan styrkas med hänvisning till förbättringar när det gäller effektivitet, hållbarhet, konkurrenskraft eller sammanhållning, i överensstämmelse med de mål som fastställs i artikel 4.

e)	infrastrukturförvaltare : varje organ eller företag som särskilt ansvarar för att anlägga eller underhålla transportinfrastruktur. Detta kan också inbegripa förvaltning av kontroll- och säkerhetssystem för infrastrukturen.

telematikapplikationer : system som använder informations-, kommunikations-, navigerings- eller positions- och lokaliseringsteknik för att effektivt hantera infrastruktur, rörlighet och trafik i det transeuropeiska transportnätet samt för att tillhandahålla mervärdestjänster till medborgare och operatörer, inklusive system för en säker, miljövänlig och kapacitetseffektiv användning av nätet. De kan även inbegripa anordningar ombord, förutsatt att de bildar ett odelbart system som även omfattar motsvarande infrastrukturkomponenter. De omfattar även system, teknik och tjänster enligt punkterna g–l.

g)	intelligent transportsystem (ITS) : system enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU ( 1 ).

h)	system för flygledningstjänst : ett system enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 ( 2 ) samt i huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten enligt rådets förordning (EG) nr 219/2007 ( 3 ).

övervaknings- och informationssystem för sjötrafik (Vessel Traffic Monitoring and Information Systems, VTMIS) : system som används för att övervaka och hantera trafik och sjötransporter, med utnyttjande av information från automatiska identifieringssystem för fartyg (AIS), långdistansidentifiering och -spårning av fartyg (Long-Range Identification and Tracking of Ships, LRIT) och kustradarsystem och radiokommunikation enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG ( 4 ), bland annat integreringen av nationella system för informationsutbyte inom sjöfarten genom SafeSeaNet.

j)	flodinformationstjänster (RIS) : informations- och kommunikationsteknik för inre vattenvägar enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG ( 5 ).

e-tjänster för sjöfart : tjänster som utnyttjar avancerade och driftskompatibla informationstekniker inom sektorn för sjötransporter för att förenkla administrativa förfaranden och underlätta godsgenomströmningen till sjöss och i hamnområden, inbegripet tjänster via en enda kontaktpunkt, såsom de integrerade maritima enda kontaktpunkterna enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/65/EU ( 6 ), system för hamnsamverkan och relevanta tullinformationssystem.

l)	europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) : ett system enligt kommissionens beslut 2006/679/EG ( 7 ) och kommissionens beslut 2006/860/EG ( 8 ).

m)	gränsöverskridande sträcka : sträcka som säkerställer kontinuiteten hos ett projekt av gemensamt intresse mellan de mest närliggande knutpunkterna på vardera sidan gränsen av två medlemsstater, eller mellan en medlemsstat och ett grannland.

n)	multimodal transport : transport av passagerare och/eller gods med användning av två eller flera transportsätt.

o)	driftskompatibilitet : egenskapen hos en infrastruktur inom ett transportsätt, inbegripet alla tekniska, driftsmässiga och regleringsmässiga villkor, att erbjuda säker trafik utan driftsavbrott som uppfyller angivna prestandakrav för denna infrastruktur eller detta transportsätt.

urban knutpunkt : ett storstadsområde där det transeuropeiska transportnätets transportinfrastruktur, såsom hamnar, inbegripet passagerarterminaler, flygplatser, järnvägsstationer, logistikplattformar och godsterminaler i och utanför stadsområden, är ansluten till andra delar av denna infrastruktur och till infrastrukturen för regional och lokal trafik.

flaskhals : fysiska, tekniska eller funktionella hinder som leder till systemavbrott som påverkar kontinuiteten i flöden av stora avstånd eller gränsöverskridande flöden och som kan avhjälpas genom att ny infrastruktur skapas eller befintlig infrastruktur i grunden moderniseras, vilket skulle kunna leda till avsevärda förbättringar som kan lösa problemet med flaskhalsar.

r)	logistikplattform : ett område som är direkt kopplat till det transeuropeiska transportnätets transportinfrastruktur, inklusive minst en godsterminal, och som gör det möjligt att genomföra logistikverksamhet.

s)	godsterminal : en struktur som är utrustad för omlastning mellan minst två transportsätt eller mellan två olika järnvägssystem, och för tillfällig förvaring av gods, som kusthamnar, inlandshamnar, flygplatser och järnvägs-/vägterminaler.

samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys : en kvantifierad förhandsbedömning enligt en erkänd metod av värdet av ett projekt eller program, som beaktar alla samhällsmässiga, ekonomiska, klimatmässiga och miljömässiga fördelar och kostnader. Analysen av klimatmässiga och miljömässiga kostnader och fördelar ska grunda sig på den miljökonsekvensbedömning som genomförts enligt direktiv 2011/92/EU.

isolerat nät : en medlemsstats järnvägsnät eller del därav med en spårvidd som skiljer sig från nominell spårvidd enligt europeisk standard (1 435 mm), där vissa större investeringar i infrastruktur inte kan motiveras av lönsamhetsskäl med anledning av det aktuella nätets särdrag, på grund av dess geografiska isolering eller perifera läge.

v)	Nuts-region : region enligt definitionen i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts).

alternativa drivmedel : sådana drivmedel som el, väte, biobränslen (vätskor), syntetiska bränslen, metan (naturgas (CNG och LNG) och biometan) och gasol (LPG), vilka åtminstone delvis ersätter fossila oljekällor i transporters energiförsörjning, bidrar till att dessa fasas ut samt höjer transportsektorns miljöprestanda.

Artikel 4

Mål för det transeuropeiska transportnätet

Det transeuropeiska transportnätet ska stärka den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen inom unionen och bidra till inrättandet av ett gemensamt europeiskt transportområde som är effektivt och hållbart, ökar fördelarna för sina användare och stöder tillväxt för alla. Det ska uppvisa ett europeiskt mervärde genom att bidra till de fastställda målen inom följande fyra kategorier:

a) Sammanhållning, genom

i) tillgänglighet och anslutbarhet för alla regioner i unionen, även randområden, yttersta randområden, öområden, avlägsna områden och bergsområden liksom glest befolkade områden,

ii) minskning av kvalitetsklyftorna i fråga om infrastruktur mellan medlemsstater,

iii) samtrafikförmåga mellan transportinfrastruktur för långdistanstrafik respektive regional och lokal trafik, för både passagerar- och godstransporter,

iv) en transportinfrastruktur som återspeglar de särskilda förhållanden som råder i olika delar av unionen och ger en väl avvägd täckning för alla europeiska regioner.

b) Effektivitet, genom

i) avlägsnande av flaskhalsar och överbryggande av förbindelselänkar som saknas, både inom transportinfrastrukturerna och vid förbindelsepunkter mellan dessa, inom medlemsstaternas territorier och mellan dessa,

ii) samtrafikförmåga och driftskompatibilitet mellan nationella transportnät,

iii) optimal integration och samtrafikförmåga mellan alla transportsätt,

iv) främjande av ekonomiskt effektiv transport av hög kvalitet som bidrar till ökad ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft,

v) effektiv användning av ny och befintlig infrastruktur,

vi) kostnadseffektiv tillämpning av innovativa tekniska och driftsmässiga utformningar.

c) Hållbarhet, genom

i) en utbyggnad av alla transportsätt på ett sätt som överensstämmer med säkerställandet av hållbara och ekonomiskt effektiva transporter på lång sikt,

ii) bidrag till målen låga utsläpp av växthusgaser, koldioxidsnåla och rena transporter, trygg bränsleförsörjning, minskning av externa kostnader och miljöskydd,

iii) främjande av koldioxidsnåla transporter med målet att fram till 2050 uppnå en väsentlig minskning av koldioxidutsläppen i enlighet med unionens relevanta mål för minskning av koldioxidutsläppen.

d) Öka fördelarna för alla användare, genom

i) att möta användarnas rörlighets- och transportbehov inom unionen och till och från tredjeländer,

ii) att säkerställa säkra standarder av hög kvalitet, både för passagerartrafik och godstransporter,

iii) att upprätthålla rörlighet också vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor och att säkerställa tillgänglighet för utrycknings- och räddningstjänsten,

iv) att inrätta infrastrukturkrav, särskilt när det gäller driftskompatibilitet, skydd och säkerhet, vilka säkerställer transporttjänsternas kvalitet, effektivitet och hållbarhet,

v) att sörja för tillgänglighet för äldre personer, personer med nedsatt rörlighet och passagerare med funktionshinder.

Artikel 5

Resurseffektivt nät

1. Planeringen, utbyggnaden och driften av det transeuropeiska transportnätet ska ske på ett resurseffektivt sätt genom följande:

a) Utbyggnad, förbättring och underhåll av befintlig transportinfrastruktur.

b) Optimering av infrastrukturernas integrering och samtrafikförmåga.

c) Användning av ny teknik och telematikapplikationer, där sådan användning är motiverad ur ekonomiskt hänseende.

d) Beaktande av möjliga synergieffekter med andra nät, särskilt transeuropeiska energi- eller telekommunikationsnät.

e) En bedömning av strategiska miljöeffekter, tillsammans med inrättandet av lämpliga planer och program, och av bidrag till en begränsning av effekterna av klimatförändringen.

f) Åtgärder för att planera och vid behov utöka infrastrukturkapaciteten.

g) Tillräckligt beaktande av transportinfrastrukturens sårbarhet med hänsyn till klimatförändringar samt naturkatastrofer eller katastrofer som orsakas av människor för att hantera dessa utmaningar.

2. Vid planeringen och utvecklingen av transeuropeiska transportnät ska medlemsstaterna ta hänsyn till de särskilda förhållandena i de olika delarna av unionen, särskilt den berörda regionens turistmässiga och topografiska särdrag. De får anpassa de detaljerade vägsträckningarna inom de gränser som anges i artikel 49.4 c, med beaktande av bestämmelserna i den artikeln.

Artikel 6

Struktur på två nivåer för det transeuropeiska transportnätet

1. Den gradvisa utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet ska uppnås särskilt genom tillämpningen av en struktur på två nivåer med en sammanhållen och öppen metod bestående av ett övergripande nät och ett stomnät.

2. Det övergripande nätet ska bestå av alla befintliga och planerade transportinfrastrukturer i det transeuropeiska transportnätet samt av åtgärder för att främja en effektiv samt socialt och miljömässigt hållbar användning av denna infrastruktur. Det ska identifieras och utvecklas i enlighet med bestämmelserna i kapitel II.

3. Stomnätet ska bestå av de delar i det övergripande nätet som är strategiskt viktigast för att uppnå målen för utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet. Det ska identifieras och utvecklas i enlighet med bestämmelserna i kapitel III.

Artikel 7

Projekt av gemensamt intresse

1. Projekt av gemensamt intresse ska bidra till utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet genom skapande av ny transportinfrastruktur, genom återställande och uppgradering av befintlig transportinfrastruktur samt genom åtgärder som främjar en resurseffektiv användning av nätet.

2. Ett projekt av gemensamt intresse ska

a) bidra till uppnåendet av målen inom åtminstone två av de fyra kategorierna i artikel 4,

b) överensstämma med kapitel II, och om det berör stomnätet, dessutom med kapitel III,

c) vara ekonomiskt lönsamt på grundval av en samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys,

d) uppvisa ett europeiskt mervärde.

3. Ett projekt av gemensamt intresse får omfatta hela dess cykel, inklusive genomförbarhetsstudier och tillståndsförfaranden, genomförande och utvärdering.

4. Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att se till att projekten genomförs i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt, särskilt unionens rättsakter om miljö, klimatskydd, säkerhet, konkurrens, statligt stöd, offentlig upphandling, folkhälsa och tillgänglighet.

5. Projekt av gemensamt intresse är berättigade till finansiellt stöd från unionen enligt de instrument som är tillgängliga för det transeuropeiska transportnätet.

Artikel 8

Samarbete med tredjeländer

1. Unionen får lämna stöd, inbegripet ekonomiskt, till projekt av gemensamt intresse för att ansluta det transeuropeiska transportnätet till infrastrukturnät i grannländer, i den mån man genom sådana projekt

a) ansluter stomnätet vid gränsövergångarna och projekten gäller infrastruktur som krävs för att säkerställa att trafikflödet flyter obehindrat liksom gränskontrollerna, gränsövervakningen och andra gränskontrollförfaranden,

b) skapar förbindelser mellan stomnätet och tredjeländers transportnät, i avsikt att öka den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften,

c) kompletterar transportinfrastruktur i tredjeländer vilken fungerar som länk mellan olika delar av unionens stomnät,

d) inför trafikstyrningssystem i dessa länder,

e) främja sjötransporter och sjömotorvägar, med undantag för finansiellt stöd till hamnar i tredjeländer,

f) underlätta transport på inre vattenvägar till och från tredjeländer.

Sådana projekt ska utöka kapaciteten eller förbättra användbarheten hos transeuropeiska transportnät som ligger i en eller flera medlemsstater.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, får unionen samarbeta med tredjeländer för att utveckla andra projekt utan att lämna ekonomiskt stöd, under förutsättning att sådana projekt syftar till att

a) utveckla driftskompatibilitet mellan det transeuropeiska transportnätet och tredjeländers nät,

b) främja en utvidgning av det transeuropeiska transportnätet till tredjeländer,

c) underlätta lufttransport till och från tredjeländer för att främja effektiv och hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, bland annat genom en utvidgning av det gemensamma europeiska luftrummet och förbättrat samarbete inom flygledning,

d) underlätta sjötransporter och främja sjömotorvägar till och från tredjeländer.

3. Projekt som omfattas av punkt 2 a och d ska överensstämma med relevanta bestämmelser i kapitel II.

4. Bilaga III innehåller vägledande kartor över det transeuropeiska transportnätet utvidgade till vissa grannländer.

5. Unionen får använda befintliga, eller inrätta och använda nya, samordnings- och finansieringsinstrument tillsammans med grannländerna, såsom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken (NIF) eller instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), för att främja projekt av gemensamt intresse.

6. Bestämmelserna i denna artikel omfattas av tillämpliga förfaranden för internationella avtal i enlighet med vad som fastställs i artikel 218 i EUF-fördraget.

KAPITEL II

DET ÖVERGRIPANDE NÄTET

Artikel 9

Allmänna bestämmelser

1. Det övergripande nätet ska

a) överensstämma med specifikationerna i kartorna och förteckningarna i bilaga I och del 2 i bilaga II,

b) specificeras ytterligare genom en beskrivning av infrastrukturkomponenterna,

c) uppfylla kraven för de transportinfrastrukturer som tas upp i detta kapitel,

d) ligga till grund för identifiering av projekt av gemensamt intresse,

e) ta hänsyn till fysiska begränsningar och topografiska särdrag i medlemsstaternas transportinfrastruktur i enlighet med de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD).

2. Medlemsstaterna ska så långt som möjligt bemöda sig om att slutföra arbetet med det övergripande nätet och uppfylla tillämpliga bestämmelser i detta kapitel senast den 31 december 2050.

Artikel 10

Allmänna prioriteringar

1. Vid utvecklingen av det övergripande nätet ska allmän prioritet ges sådana åtgärder som krävs för att

a) säkerställa ökad tillgänglighet och anslutbarhet för alla regioner i unionen och samtidigt beakta den särskilda situationen för öar, isolerade nät samt glest befolkade områden, randområden och yttersta randområden,

b) säkerställa en optimal integrering av och driftskompabilitet hos transportsätten,

c) överbrygga förbindelselänkar som saknas och avlägsna flaskhalsar, särskilt på gränsöverskridande sträckor,

d) främja effektiv och hållbar användning av infrastruktur och, när så är nödvändigt, öka kapaciteten,

e) öka eller upprätthålla infrastrukturstandarden i fråga om säkerhet, effektivitet, motståndskraft mot klimatförändringar och i tillämpliga fall katastrofer, miljöprestanda, sociala förhållanden, tillgänglighet för alla användare, bland annat äldre personer, personer med nedsatt rörlighet och passagerare med funktionsnedsättning, och kvaliteten på tjänster och trafikflödenas kontinuitet,

f) genomföra och använda telematikapplikationer samt främja innovativ teknisk utveckling.

2. För att komplettera de åtgärder som fastställs i punkt 1 ska särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder som krävs för att

a) säkerställa bränsleförsörjningen genom ökad energieffektivitet och genom att främja användningen av alternativa energikällor och framdrivningssystem, särskilt de med låga eller inga koldioxidutsläpp,

b) minskning av stadsområdens exponering för negativa effekter av förbipasserande järnvägs- och vägtransport,

c) avlägsna administrativa och tekniska hinder, särskilt hinder för det transeuropeiska transportnätets driftskompatibilitet och för konkurrensen.

AVSNITT 1

Transportinfrastruktur för järnvägar

Artikel 11

Infrastrukturkomponenter

1. Transportinfrastruktur för järnvägar ska särskilt omfatta följande komponenter:

a) Järnvägslinjer för höghastighetstrafik och konventionell trafik, inklusive

i) sidospår,

ii) tunnlar,

iii) broar.

b) Godsterminaler och logistikplattformar för omlastning av gods inom järnvägen samt mellan järnväg och andra transportsätt.

c) Stationer utmed de linjer som anges i bilaga I för transferering av passagerare inom järnvägstransporter samt mellan järnväg och andra transportsätt.

d) Anslutningar från stationer, godsterminaler och logistikplattformar till andra transportsätt inom det transeuropeiska transportnätet.

e) Tillhörande utrustning.

f) Telematikapplikationer.

2. Järnvägslinjer ska ha någon av följande former:

a) Järnvägslinjer för höghastighetstransport, som omfattar

i) linjer som särskilt konstruerats för höghastighetstrafik och som utrustats för hastigheter på 250 km/h eller därutöver,

ii) konventionella linjer som särskilt uppgraderats för hastigheter på cirka 200 km/h,

iii) linjer som särskilt uppgraderats för höghastighetslinjer med specifika särdrag till följd av topografi, höjdskillnader eller stadsplanering, där hastigheten måste anpassas från fall till fall. Denna kategori omfattar också linjer som utgör förbindelser mellan höghastighetsjärnvägsnät och konventionella järnvägsnät, genomgångsspår på stationer, spår för tillträde till terminaler, lokstallar etc., vilka trafikeras med konventionell hastighet av höghastighetståg.

b) Järnvägslinjer för konventionell transport.

3. I den utrustning som hör till järnvägslinjer kan det ingå elektrifieringssystem, utrustning för passagerares ombordstigning och avstigning samt lastning och lossning av gods på stationer, logistikplattformar och godsterminaler. Den kan inkludera alla anordningar, såsom faciliteter för automatisk spårviddsändring för järnväg, som krävs för att säkerställa en säker och effektiv drift av fordonen liksom för att minska miljöpåverkan och förbättra driftskompatibiliteten.

Artikel 12

Krav på transportinfrastruktur

1. Godsterminaler ska vara förbundna med det övergripande nätets väginfrastruktur eller om möjligt med infrastruktur för inre vattenvägar.

2. Medlemsstaterna ska se till att järnvägsinfrastrukturen:

a) utom för isolerade nät, är utrustade med ERTMS,

b) uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG ( 9 ) och dess genomförandeåtgärder, i syfte att uppnå driftskompatibilitet inom det övergripande nätet,

c) uppfyller kraven i TSD enligt artikel 6 i direktiv 2008/57/EG, utom i fall där detta är tillåtet enligt den relevanta TSD:n eller enligt det förfarande som fastställs i artikel 9 i direktiv 2008/57/EG,

d) utom för isolerade nät, är fullständigt elektrifierad med avseende på spår och, i den utsträckning det är nödvändigt för eldriven tågtrafik, med avseende på sidospår,

e) uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU ( 10 ) med avseende på tillträdet till godsterminaler.

3. På begäran av en medlemsstat ska undantag beviljas av kommissionen i vederbörligen motiverade fall för krav som går utöver kraven i direktiv 2008/57/EG i fråga om ERTMS och elektrifiering,

Artikel 13

Prioriteringar för utbyggnad av järnvägsinfrastruktur

Vid utveckling av projekt av gemensamt intresse som har samband med järnvägsinfrastruktur ska utöver de allmänna prioriteringar som anges i artikel 10 följande aspekter prioriteras:

a) Användning av ERTMS.

b) Migrering till en nominell spårvidd på 1 435 mm.

c) Lindring av bullerbelastningen och vibrationerna från järnvägstrafik, särskilt genom åtgärder med avseende på rullande järnvägsmateriel och infrastruktur, inbegripet bullerskydd.

d) Uppfyllandet av infrastrukturkraven och ökad driftskompatibilitet.

e) Förbättra säkerheten vid plankorsningar.

f) I tillämpliga fall, anslutning av infrastrukturen för järnvägstransporter till infrastrukturen för inre vattenvägar och hamnar.

AVSNITT 2

Transportinfrastruktur för inre vattenvägar

Artikel 14

Infrastrukturkomponenter

1. Infrastruktur för inre vattenvägar ska särskilt omfatta följande komponenter:

a) Floder.

b) Kanaler.

c) Sjöar.

d) Tillhörande infrastruktur, såsom slussar, lyftanordningar, broar och dammar samt tillhörande åtgärder för översvämningsskydd som kan medföra positiva konsekvenser för trafiken på inre vattenvägar.

e) Inlandshamnar, inklusive den infrastruktur som är nödvändig för transporter inom hamnområdet.

f) Tillhörande utrustning.

g) Telematikapplikationer, inklusive RIS.

h) Anslutningar från inlandshamnar till andra transportsätt inom det transeuropeiska transportnätet.

2. För att ingå i det övergripande nätet ska inlandshamnar ha en årlig godsomlastningsvolym på över 500 000 ton. Den totala årliga godsomlastningsvolymen ska baseras på det senaste tillgängliga genomsnittet under tre år, enligt uppgifter offentliggjorda av Eurostat.

3. Utrustning som hör till inre vattenvägar får inbegripa utrustning för lastning och lossning av gods i inlandshamnar. Tillhörande utrustning får i synnerhet inbegripa framdrivnings- och driftsystem som minskar föroreningar, bland annat vatten- och luftföroreningar, energiförbrukningen och koldioxidhalterna. Den får också inbegripa mottagningsanordningar för avfall, landströmsanläggningar och insamlingsanläggningar för olja samt utrustning för isbrytning, hydrologiska undersökningar samt för muddring av hamnar och hamninlopp för att säkerställa farbara vatten året om.

Artikel 15

Krav på transportinfrastruktur

1. Medlemsstaterna ska se till att inlandshamnar är förbundna med väg- eller järnvägsinfrastrukturen.

2. Inlandshamnar ska erbjuda minst en godsterminal som är öppen för alla operatörer på ett icke-diskriminerande sätt och ska tillämpa tydliga avgifter.

3. Medlemsstaterna ska se till att

a) floder, kanaler och sjöar uppfyller minimikraven för inre vattenvägar av klass IV enligt den nya klassificering av inre vattenvägar som fastställts av Europeiska transportministerkonferensen och att kontinuerliga brohöjder garanteras, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 35 och 36 i denna förordning,

I vederbörligen motiverade fall och på begäran av en medlemsstat ska undantag från minimikraven på djupgående (mindre än 2,50 m) och av minimihöjd under broar (mindre än 5,25 m) beviljas av kommissionen.

b) floder, kanaler och sjöar underhålls så att god navigeringsstatus bevaras, samtidigt som tillämplig miljölagstiftning beaktas,

c) floder, kanaler och sjöar är utrustade med RIS.

Artikel 16

Prioriteringar för utbyggnad av infrastruktur för inre vattenvägar

Vid utveckling av projekt av gemensamt intresse som har samband med infrastruktur för inre vattenvägar ska, utöver de allmänna prioriteringar som anges i artikel 10, följande aspekter prioriteras:

a) För befintliga inre vattenvägar: genomförandeåtgärder som är nödvändiga för att uppnå standarderna för inre vattenvägar av klass IV.

b) I tillämpliga fall, åtgärder för att uppnå högre standarder för modernisering av befintliga vattenvägar och för skapandet av nya vattenvägar enligt de tekniska aspekter av Europeiska transportministerkonferensens infrastruktur i syfte att tillgodose marknadsefterfrågan.

c) Genomförande av telematikapplikationer, inklusive RIS.

d) Anslutning av infrastruktur för inlandshamn till transportinfrastruktur för godstrafik på järnväg och väg.

e) Särskild uppmärksamhet bör ägnas nästan orörda naturliga och fritt strömmande floder och som därför kan omfattas av särskilda åtgärder.

f) Främjandet av hållbar transport på inre vattenvägar.

g) Modernisering och utökad kapacitet för den infrastruktur som är nödvändig för transporter inom hamnområdet.

AVSNITT 3

Transportinfrastruktur för vägar

Artikel 17

Infrastrukturkomponenter

1. Transportinfrastruktur för vägar ska särskilt omfatta följande komponenter:

a) Vägar av hög standard, inklusive

i) broar,

ii) tunnlar,

iii) vägkorsningar,

iv) övergångar,

v) trafikplatser i flera plan,

vi) vägrenar.

b) Parkeringsområden och rastplatser.

c) Tillhörande utrustning.

d) Telematikapplikationer, inklusive intelligenta transportsystem (ITS).

e) Godsterminaler och logistikplattformar.

f) Anslutningar från godsterminaler och logistikplattformar till andra transportsätt inom det transeuropeiska transportnätet.

g) Busstationer.

2. De vägar av hög standard som avses i punkt 1 a är sådana som spelar en viktig roll för långdistansfrakt och passagerartrafik, integrerar de viktigaste stadsområdena och ekonomiska centra, samverkar med andra transportsätt och förbinder bergsområden, avlägsna områden, inlandsområden och perifera Nuts 2-regioner med unionens centrala regioner. Dessa vägar ska underhållas på lämpligt sätt för att möjliggöra säker trafik.

3. Vägar av hög standard ska vara speciellt utformade och byggda för motortrafik och vara antingen motorvägar, motortrafikleder eller konventionella vägar av strategisk betydelse.

a) En motorväg är en väg som är speciellt utformad och byggd för motortrafik och som inte betjänar fastigheter som gränsar till vägen samt

i) utom på speciella platser eller tillfälligt, är försedd med separata körbanor för de båda trafikriktningarna, skilda åt med en avskiljande remsa, som inte är avsedd för trafik, eller i undantagsfall på annat sätt,

ii) inte korsar annan väg, järnväg, spårvägslinje, cykelbana eller gångväg i samma plan, och

iii) är särskilt skyltad som en motorväg.

b) En motortrafikled är en väg som är utformad för motortrafik med påfart huvudsakligen från trafikplatser eller reglerade korsningar och

i) på vilken det är förbjudet att stanna eller parkera på körbanan, och

ii) som inte korsar järnväg eller spårvägslinje i samma plan.

c) En konventionell väg av strategisk betydelse är en väg som inte är en motorväg eller en motortrafikled, men som ändå är en väg av hög standard enligt punkterna 1 och 2.

4. Utrustning som är avsedd för vägar får särskilt inbegripa utrustning för trafikstyrning, information och vägvisning, uttag av användaravgifter, säkerhet, minskning av negativa miljöeffekter, påfyllning av drivmedel eller omladdning av fordon med alternativ framdrivning samt för säkra parkeringsområden för yrkesfordon.

Artikel 18

Krav på transportinfrastruktur

Medlemsstaterna ska se till att

a) vägarna uppfyller villkoren i artikel 17.3 a, b eller c,

b) säkerheten hos transportinfrastruktur för vägar säkerställs, övervakas och vid behov förbättras i enlighet med det förfarande som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG ( 11 ),

c) vägtunnlar som är längre än 500 m överensstämmer med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG ( 12 ),

d) driftskompatibla vägtullsystem säkerställs i tillämpliga fall i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG ( 13 ) och kommissionens beslut 2009/750/EG ( 14 ),

e) alla intelligenta transportsystem som införs av en myndighet i infrastrukturer för vägtransport överensstämmer med direktiv 2010/40/EU och inrättas på ett sätt som är förenligt med delegerade akter som har antagits med stöd av det direktivet.

Artikel 19

Prioriteringar för utbyggnad av väginfrastruktur

Vid utveckling av projekt av gemensamt intresse som rör väginfrastruktur ska, utöver de allmänna prioriteringar som anges i artikel 10, följande prioriteras:

a) Förbättring och främjande av trafiksäkerheten.

b) Användning av ITS särskilt system för multimodal informationshantering och trafikstyrning samt för att möjliggöra integrerade kommunikations- och betalningssystem.

c) Införande av ny teknik och innovationer för att främja koldioxidsnåla transporter.

d) Tillhandahållande av lämpligt utrymme för parkering för yrkestrafikanter som ger en lämplig skydds- och säkerhetsnivå.

e) Minskning av trafikstockningar på befintliga vägar.

AVSNITT 4

Infrastruktur för sjötransporter och sjömotorvägar

Artikel 20

Infrastrukturkomponenter

1. Infrastruktur för sjötransporter ska särskilt omfatta följande komponenter:

a) Havsområde.

b) Kanaler.

c) Kusthamnar, inklusive den infrastruktur som är nödvändig för transporter inom hamnområdet.

d) Anslutningar från hamnar till andra transportsätt inom det transeuropeiska transportnätet.

e) Dammar, slussar och hamnar.

f) Navigationshjälpmedel.

g) Hamninlopp och farleder.

h) Vågbrytare.

i) Sjömotorvägar.

j) Tillhörande utrustning.

k) Telematikapplikationer, inbegripet e-tjänster för sjöfart samt VTMIS.

2. Kusthamnar ska vara infarts- och utfartsplatser för det övergripande nätets landinfrastruktur. De ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

a) Den totala årliga volymen passagerartrafik är högre än 0,1 % av den totala årliga volymen passagerartrafik för alla kusthamnar i unionen. Referensmängden för denna totala volym är det senast tillgängliga genomsnittet under tre år, baserat på statistik som offentliggjorts av Eurostat.

b) Den totala årliga godsvolymen, för hantering av bulkgods eller icke bulkgods, är högre än 0,1 % av motsvarande totala årliga godsvolym som hanteras i alla kusthamnar i unionen. Referensmängden för denna totala volym är det senast tillgängliga genomsnittet under tre år, baserat på statistik som offentliggjorts av Eurostat.

c) Kusthamnen ligger på en ö och utgör den enda punkten för tillträde till en Nuts 3-region i det övergripande nätet.

d) Kusthamnen ligger i ett av unionens yttersta randområden eller en perifer region, utanför en radie på 200 km från den närmaste andra hamnen i det övergripande nätet.

3. Utrustning kopplad till infrastruktur för sjötransporter kan särskilt inbegripa utrustning för trafik- och godsstyrning, för att minska negativ påverkan, inbegripet negativ miljöpåverkan, och för att använda alternativa bränslen, utrustning för att säkerställa farbara vatten året om, inbegripet för isbrytning, för hydrologiska undersökningar samt för muddring, underhåll och skydd av hamnar och hamninlopp.

Artikel 21

Sjömotorvägar

1. Sjömotorvägarna, som representerar havsdimensionen av det transeuropeiska transportnätet, ska bidra till inrättandet av ett europeiskt område för sjötransporter utan hinder. De ska bestå av närsjöfartslinjer, hamnar, tillhörande infrastruktur och utrustning för sjötransporter, anläggningar och förenklade administrativa formaliteter som möjliggör närsjöfarts- eller flodtjänster mellan minst två hamnar, inklusive inlandsförbindelser. Sjömotorvägar ska inkludera

a) sjöförbindelser mellan kusthamnar i det övergripande nätet eller mellan en hamn i det övergripande nätet och en hamn i tredjeland om dessa förbindelser har strategisk betydelse för unionen,

b) hamnanläggningar, godsterminaler, logistikplattformar och godsterminalbyggnader utanför hamnområdet men associerade till hamnoperationerna, informations- och kommunikationsteknik såsom elektroniska system för logistikförvaltning, skydd och säkerhet, samt administrativa förfaranden och tullförfaranden i minst en medlemsstat,

c) infrastruktur för direkt tillträde både land- och sjövägen.

2. Projekt av gemensamt intresse som avser sjömotorvägar i det transeuropeiska transportnätet ska föreslås av minst två medlemsstater. De ska bestå av

a) en sjöförbindelse och dess inlandsförbindelser inom stomnätet mellan två eller flera hamnar i stomnätet, eller

b) en sjöförbindelse och dess inlandsförbindelser mellan en hamn i stomnätet och hamnar i det övergripande nätet, med särskild inriktning på stomnätets och det övergripande nätets hamnars inlandsförbindelser.

3. Projekt av gemensamt intresse som avser sjömotorvägar i det transeuropeiska transportnätet får även inbegripa verksamhet som har mer omfattande vinster och som inte är kopplade till specifika hamnar, såsom tjänster och åtgärder för att stödja människors och varors rörlighet, verksamhet för att öka miljöprestandan, såsom tillhandahållande av landström som skulle göra det lättare för fartygen att minska sina utsläpp, tillhandahållande av anläggningar för isbrytning, verksamhet som säkerställer farbara vatten året om, mudderåtgärder, och tankanläggningar för alternativa drivmedel, samt optimering av processer, förfaranden och den mänskliga faktorn, plattformar för informations- och kommunikationsteknik samt informationssystem, inklusive system för trafikstyrning och elektronisk rapportering.

4. Den europeiska samordnaren för sjömotorvägar ska, inom två år efter att ha utnämnts i enlighet med artikel 45, lägga fram en detaljerad genomförandeplan för sjömotorvägar på grundval av erfarenheter som gjorts och utvecklingar som skett inom unionens sjöfart liksom av trafikprognoserna för sjömotorvägarna.

Artikel 22

Krav på transportinfrastruktur

1. Medlemsstaterna ska se till att

a) kusthamnar är anslutna till det övergripande nätets järnvägslinjer eller vägar och om möjligt inre vattenvägar, utom då detta inte är möjligt på grund av fysiska begränsningar,

b) varje kusthamn som bedriver godstrafik erbjuder minst en terminal som är öppen för användare på ett icke-diskriminerande sätt och tillämpar tydliga avgifter,

c) kanaler, hamnfarleder och flodmynningar förbinder två hav eller ger tillträde till kusthamnar från havet samt överensstämmer med minst klass VI för inre vattenvägar.

2. Medlemsstaterna ska se till att hamnarna har den utrustning som är nödvändig för att stödja fartygens miljöprestanda i hamn, särskilt mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG ( 15 ) och i överensstämmelse med övrig relevant unionsrätt.

3. Medlemsstaterna ska genomföra VTMIS och SafeSeaNet i enlighet med direktiv 2002/59/EG och använda e-tjänster för sjöfart, i synnerhet en enda elektronisk kontaktpunkt för sjöfarten, i enlighet med direktiv 2010/65/EU.

Artikel 23

Prioriteringar för utbyggnad av infrastruktur för sjötransporter

Vid utveckling av projekt av gemensamt intresse som har samband med infrastruktur för sjötransporter ska, utöver de prioriteringar som anges i artikel 10, följande prioriteras:

a) Utveckling av sjömotorvägar, inklusive närsjöfart, främjande av utvecklingen av förbindelser med upptagningsområdet och i synnerhet framtagande av åtgärder som kan förbättra den vattenburna transportens miljömässiga prestanda i enlighet med de gällande krav som fastställts i unionsrätten eller relevanta internationella avtal.

b) Sammanlänkning av kusthamnar med inre vattenvägar.

c) Genomförande av VTMIS och e-tjänster för sjöfart.

d) Införande av ny teknik och innovation för att främja alternativa bränslen och energieffektiva sjötransporter, inbegripet flytande naturgas.

e) Modernisering och utökad kapacitet för den infrastruktur som är nödvändig för transporter inom hamnområdet.

AVSNITT 5

Infrastruktur för lufttransporter

Artikel 24

Infrastrukturkomponenter

1. Infrastruktur för lufttransporter ska särskilt omfatta följande komponenter:

a) Luftrum, rutter och luftleder.

b) Flygplatser.

c) Anslutningar från flygplatser till andra transportsätt inom det transeuropeiska transportnätet.

d) Tillhörande utrustning.

e) System för flygledning, inklusive den nya generationen av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar-systemet).

2. Flygplatser ska uppfylla ett av följande kriterier:

a) För passagerarflygplatser är den totala årliga volymen passagerartrafik minst 0,1 % av den totala årliga volymen passagerartrafik för alla flygplatser i unionen, såvida flygplatsen i fråga inte ligger utanför en radie på 100 km från den närmaste flygplatsen i det övergripande nätet eller utanför en radie på 200 km, om regionen där den ligger har en järnvägslinje för höghastighetståg.

b) Den totala årliga godsvolymen för godsflygplatser är minst 0,2 % av den totala årliga godsvolymen för alla flygplatser i unionen.

Den totala årliga volymen passagerartrafik och den totala årliga godsvolymen är baserad på det senaste tillgängliga genomsnittet under tre år, enligt uppgifter offentliggjorda av Eurostat.

Artikel 25

Krav på transportinfrastruktur

1. Medlemsstaterna ska se till att alla flygplatser som finns inom deras territorium erbjuder minst en terminal som är öppen för alla operatörer på ett icke-diskriminerande sätt och tillämpar tydliga, relevanta och rättvisa avgifter.

2. Medlemsstaterna ska se till att gemensamma grundläggande standarder för att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar, antagna av unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 ( 16 ) är tillämpliga på det övergripande nätets infrastruktur för lufttransporter.

3. Medlemsstaterna ska se till att infrastrukturerna för flygtrafikledning möjliggör genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 ( 17 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 ( 18 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 ( 19 ) samt förordning (EG) nr 552/2004, och av lufttransporter för att öka prestandan och hållbarheten hos det europeiska flygsystemet, genomförandereglerna och unionens specifikationer.

Artikel 26

Prioriteringar för utbyggnad av infrastruktur för lufttransporter

Vid utveckling av projekt av gemensamt intresse som har samband med infrastruktur för lufttransporter ska, utöver de prioriteringar som anges i artikel 10, följande prioriteras:

a) Ökning av flygplatskapaciteten.

b) Stöd till genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet och flygledningssystemen, särskilt de som använder Sesar-systemet.

c) Förbättring av multimodala sammanlänkningar mellan flygplatser och infrastruktur för andra transportsätt.

d) Förbättring av hållbarheten och minskning av miljökonsekvenserna av luftfart.

AVSNITT 6

Infrastruktur för multimodala transporter

Artikel 27

Infrastrukturkomponenter

Godsterminaler eller logistikplattformar ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

a) Den årliga omlastningen av gods överstiger, för icke bulkgods, 800 000 ton eller, för bulkgods, 0,1 % av motsvarande totala årliga godsvolym som hanteras i alla kusthamnar i unionen.

b) Om det inte finns någon godsterminal eller logistikplattform enligt led a i en Nuts 2-region, ska den huvudgodsterminal eller den huvudlogistikplattform som utses av den berörda medlemsstaten vara kopplad till åtminstone vägar och järnvägar i Nuts 2-regionen, eller, för de medlemsstater som saknar järnvägsystem, endast kopplad till vägar.

Artikel 28

Krav på transportinfrastruktur

1. Medlemsstaterna ska på ett rättvist och icke-diskriminerande sätt säkerställa följande:

a) Transportsätten ska vara anslutna till varandra på någon av följande platser: godsterminaler, passagerarstationer, inlandshamnar, flygplatser och kusthamnar, i syfte att möjliggöra multimodala passagerar- och godstransporter.

b) Utan att det påverkar tillämplig unionsrätt och nationell rätt, bör godsterminaler och logistikplattformar, inlands- och kusthamnar samt flygplatser som hanterar gods vara utrustade för att tillhandahålla informationsflöden inom denna infrastruktur och mellan transportsätten längs logistikkedjan. Sådana system bör särskilt göra det möjligt att tillhandahålla realtidsinformation om tillgänglig infrastrukturkapacitet, trafikflöden och positionsbestämning, övervakning och spårning samt kunna säkerställa skydd och säkerhet under multimodala resor.

c) Utan att det påverkar tillämplig unionsrätt och nationell rätt, underlättas kontinuerlig passagerartrafik genom hela det övergripande nätet genom lämplig utrustning och tillgång till telematikapplikationer på järnvägsstationer, busstationer, flygplatser samt i förekommande fall kusthamnar och inlandshamnar.

2. Godsterminaler ska vara utrustade med lyftkranar, transportband och andra anordningar för att flytta gods mellan olika transportsätt samt för positionsbestämning och förvaring av gods.

Artikel 29

Prioriteringar för utbyggnad av transportinfrastruktur för multimodala transporter

Vid utveckling av projekt av gemensamt intresse som har samband med transportinfrastruktur för multimodala transporter ska utöver de allmänna prioriteringar som anges i artikel 10 följande prioriteras:

a) Effektiv sammanlänkning och integrering av det övergripande nätets infrastruktur, inklusive vid behov genom tillhandahållande av infrastruktur för tillgänglighet samt genom godsterminaler och logistikplattformar.

b) Avlägsnande av de främsta tekniska och administrativa hindren för multimodala transporter.

c) Utvecklande av ett smidigt informationsflöde mellan transportsätten och möjlighet att tillhandahålla multimodala och enkelmodala tjänster i hela det transeuropeiska transportsystemet.

AVSNITT 7

Gemensamma bestämmelser

Artikel 30

Urbana knutpunkter

När medlemsstaterna bygger ut det övergripande nätet i urbana knutpunkter ska de om möjligt sträva efter att säkerställa följande:

a) För passagerartransporter: sammanlänkning mellan infrastruktur för järnväg, väg och flyg samt i förekommande fall infrastruktur för inre vattenvägar och sjöfart i det övergripande nätet.

b) För godstransporter: sammanlänkning mellan infrastruktur för järnväg, väg samt i förekommande fall infrastruktur för inre vattenvägar, flyg och sjöfart i det övergripande nätet.

c) Lämpliga anslutningar mellan olika järnvägsstationer, hamnar eller flygplatser i det övergripande nätet inom en urban knutpunkt.

d) Smidiga anslutningar mellan det övergripande nätets infrastruktur och infrastrukturen för regional och lokal trafik samt urbana godsleveranser, inklusive konsoliderings- och distributionscentra för logistik.

e) Minskning av stadsområdens exponering för negativa effekter av förbipasserande järnvägs- och vägtransport, vilket kan inbegripa förbifartsleder i stadsområden.

f) Främjande av effektiva urbana godsleveranser med låga buller- och koldioxidnivåer.

Artikel 31

Telematikapplikationer

1. Telematikapplikationer ska möjliggöra trafikstyrning och utbyte av information inom och mellan transportsätten för multimodala transporter och transportrelaterade mervärdestjänster, förbättrad säkerhet och miljöprestanda och förenklade administrativa förfaranden. Telematikapplikationer ska underlätta smidiga anslutningar mellan det övergripande nätets infrastruktur och infrastrukturen för regionala och lokala transporter.

2. Telematikapplikationer ska där så är möjligt spridas inom unionen, i syfte att möjliggöra en uppsättning driftskompatibla grundläggande resurser i alla medlemsstater.

3. De telematikapplikationer som avses i denna artikel ska för respektive transportsätt särskilt omfatta följande:

— För järnvägar: ERTMS.

— För inre vattenvägar: RIS.

— För vägtransporter: ITS.

— För sjötransporter: VTMIS och e-tjänster för sjöfart, inbegripet tjänster via en enda kontaktpunkt, såsom maritima enda kontaktpunkter, system för hamnsamverkan och relevanta tullinformationssystem.

— För lufttransporter: flygledningssystem, särskilt de som följer av Sesar-systemet.

Artikel 32

Hållbara godstransporttjänster

Medlemsstaterna ska särskilt uppmärksamma projekt av gemensamt intresse som både tillhandahåller effektiva godstransporttjänster som använder det övergripande nätets infrastruktur och bidrar till att minska koldioxidutsläppen och andra negativa konsekvenser för miljön som syftar till att

a) främja hållbar användning och effektiv förvaltning av transportinfrastrukturen,

b) främja användningen av innovativa transporttjänster, bland annat genom sjömotorvägar, telematikapplikationer och utveckling av kringliggande infrastruktur som är nödvändig för att uppnå främst miljömålen och de säkerhetsrelaterade målen med dessa tjänster samt i inrättande av relevanta ledningsstrukturer,

c) underlätta multimodala transporttjänster, däribland nödvändiga tillhörande informationsflöden, och öka samarbetet mellan aktörer som tillhandahåller transporttjänster,

d) skapa incitament för resurseffektiva och koldioxidsnåla transporter, bland annat på områdena fordonsdrivning, körning/ångning, system- och driftsplanering,

e) analysera och tillhandahålla information om fordonsparkens egenskaper och prestanda, administrativa krav och mänskliga resurser,

f) förbättra förbindelserna med de mest utsatta och isolerade områdena, bland annat yttersta randområden, öområden, randområden och bergsområden.

Artikel 33

Nya tekniker och innovation

För att det övergripande nätet ska kunna hållas uppdaterat när det gäller utveckling och utnyttjande av innovativ teknik ska följande eftersträvas:

a) Stödja och främja en fullständig utfasning av fossila bränslen på transportområdet genom en övergång till innovativa och hållbara transporttekniker.

b) Möjliggöra en fullständig utfasning av fossila bränslen för alla transportsätt genom incitament för energieffektiva lösningar, införa alternativa framdrivningssystem, inbegripet elförsörjningssystem, och tillhandahålla motsvarande infrastruktur. Sådan infrastruktur kan inbegripa energinät och andra anläggningar som krävs för energiförsörjningen, beakta gränssnittet mellan infrastruktur och fordon samt omfatta telematikapplikationer.

c) Öka säkerheten och hållbarheten hos person- och godstransporter.

d) Förbättra nätets drift, förvaltning, tillgänglighet, driftskompatibilitet, multimodalitet och effektivitet inklusive med hjälp av multimodala biljettsystem och samordning av tidtabeller.

e) Främja effektiva sätt att ge alla medborgare tillgänglig och förståelig information om sammanlänkningar, driftskompatibilitet och multimodalitet.

f) Främja åtgärder för att minska externa kostnader, såsom stockningar, hälsoskador och alla former av föroreningar inklusive buller och utsläpp.

g) Införa säkerhetsteknik och kompatibla identifieringsstandarder på näten.

h) Öka motståndskraften mot klimatförändringarna.

i) Ytterligare driva på utvecklingen och användningen av telematikapplikationer inom och mellan transportsätt.

Artikel 34

Säker infrastruktur

Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till säkerställandet av att transportinfrastrukturerna tillhandahåller säkra passagerar- och godstransporter.

Artikel 35

Infrastrukturens motståndskraft mot klimatförändringar och miljökatastrofer

Under infrastrukturplaneringen ska medlemsstaterna ta vederbörlig hänsyn till behovet av att förbättra motståndskraften mot klimatförändringar och miljökatastrofer.

Artikel 36

Miljöskydd

Miljöbedömningar av planer och projekt ska genomföras i enlighet med unionens miljölagstiftning, bland annat direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG, 2001/42/EG, 2009/147/EG och 2011/92/EU.

Artikel 37

Tillgänglighet för alla användare

Transportinfrastrukturerna ska möjliggöra smidig rörlighet och tillgänglighet för alla användare, särskilt äldre personer, personer med nedsatt rörlighet och passagerare med funktionsnedsättning.

Utformningen och konstruktion av transportinfrastrukturen ska uppfylla relevanta krav i unionsrätten.

KAPITEL III

STOMNÄTET

Artikel 38

Identifiering av stomnätet

1. Stomnätet, såsom det framgår av de kartor som återfinns i bilaga I, ska bestå av de delar av det övergripande nätet som är strategiskt viktigast för att målen för strategin för det transeuropeiska transportnätet ska kunna uppnås, och ska återspegla utvecklingen av trafikefterfrågan och behovet av multimodala transporter. Det ska särskilt bidra till att den ökande rörligheten kan hanteras och en hög säkerhetsstandard kan säkerställas samt bidra till utvecklingen av koldioxidsnåla transportsystem.

2. Stomnätet ska vara sammanlänkat i knutpunkter och tillhandahålla anslutningar mellan medlemsstaterna och till grannländers transportinfrastrukturnät.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 1.4, 41.2 och 41.3 ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att stomnätet ska kunna utvecklas så att det överensstämmer med bestämmelserna i detta kapitel senast den 31 december 2030.

I enlighet med artikel 54 ska genomförandet av stomnätet ha utvärderats av kommissionen senast den 31 december 2023.

Artikel 39

Krav på infrastruktur

1. Innovativ teknik, telematikapplikationer samt reglerings- och styrningsåtgärder för att förvalta användningen av infrastrukturen ska beaktas för att säkerställa en resurseffektiv användning av transportinfrastruktur för både passagerar- och godstransport och tillgodose tillräcklig kapacitet.

2. Stomnätets infrastruktur ska uppfylla alla krav som anges i kapitel II. Dessutom ska följande krav uppfyllas av stomnätets infrastruktur, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 3:

a) För järnvägstransportinfrastruktur:

i) Fullständig elektrifiering av spår och, i den utsträckning det är nödvändigt för eldriven tågtrafik, sidospår.

ii) För stomnätets godstrafiklinjer i enlighet med bilaga I: minst 22,5 ton axellast, 100 km/h linjehastighet och möjlighet till trafik med tåg som har en längd på 740 m.

iii) Fullständigt införande av ERTMS.

iv) Nominell spårvidd för nya järnvägslinjer: 1 435 mm, utom i de fall den nya linjen är en utvidgning av ett nät där spårvidden skiljer sig från och är fristående från huvudjärnvägslinjerna inom unionen.

Isolerade nät är undantagna från kraven i leden i–iii.

b) För infrastruktur för inlandssjöfart och infrastruktur för sjötransporter:

— Tillgång till alternativa drivmedel.

c) För vägtransportinfrastruktur:

— De krav som följer av artikel 17.3 a eller b.

— Utveckling av rastplatser med intervall på ungefär 100 km på motorvägar, som motsvarar samhällets, marknadens och miljöns behov, bland annat för att tillhandahålla lämpligt utrymme för parkering för yrkestrafikanter med en lämplig skydds- och säkerhetsnivå.

— Tillgång till alternativa drivmedel.

d) För lufttransportinfrastruktur:

— Kapacitet att tillhandahålla alternativa drivmedel.

3. När det gäller infrastruktur för järnvägstransporter får kommissionen i vederbörligen motiverade fall, utan att det påverkar direktiv 2008/57/EG och på begäran av en medlemsstat, medge undantag i fråga om tåglängd, ERTMS, axellast, elektrifiering och linjehastighet.

När det gäller infrastruktur för vägtransporter får kommissionen i vederbörligen motiverade fall, på begäran av en medlemsstat, medge undantag från bestämmelserna i artikel 17.3 a eller b så länge en lämplig säkerhetsnivå säkerställs.

De vederbörligen motiverade fall som avses i denna punkt ska omfatta fall där infrastrukturinvesteringar inte kan motiveras av samhällsekonomiska kostnads-nyttoskäl.

Artikel 40

Utbyggnad av stomnätet

Den transportinfrastruktur som ingår i stomnätet ska byggas ut i enlighet med motsvarande bestämmelser i kapitel II.

Artikel 41

Knutpunkter i stomnätet

1. Knutpunkterna i stomnätet fastställs i bilaga II och omfattar följande:

a) Urbana knutpunkter, inklusive deras hamnar och flygplatser.

b) Kusthamnar och hamnar vid inre vattenvägar.

c) Gränsövergångsställen till grannländer.

d) Järnvägs-/vägterminaler.

e) Passagerar- och godsflygplatser.

2. Kusthamnar i stomnätet som anges i del 2 i bilaga II ska vara anslutna till infrastrukturerna för järnvägs- och vägtransporter och, om möjligt, transport på inre vattenvägar i det transeuropeiska transportnätet senast den 31 december 2030, utom då sådan anslutning inte är möjligt på grund av fysiska begränsningar.

3. De huvudflygplatser som anges i del 2 i bilaga II ska vara anslutna till järnvägs- och vägtransportinfrastrukturen i det transeuropeiska transportnätet senast den 31 december 2050, utom då sådan anslutning inte är möjligt på grund av fysiska begränsningar. Med hänsyn till potentiell trafikefterfrågan ska sådana flygplatser om möjligt integreras i höghastighetsnätet för tåg.

KAPITEL IV

GENOMFÖRANDE AV STOMNÄTET GENOM STOMNÄTSKORRIDORER

Artikel 42

Instrumentet stomnätskorridorer

1. Stomnätskorridorer är ett instrument som ska underlätta ett samordnat genomförande av stomnätet. I syftet att leda till resurseffektiva multimodala transporter och därigenom bidra till sammanhållningen genom förbättrat territoriellt samarbete ska stomnätskorridorer vara inriktade på

a) modal integrering,

b) driftskompatibilitet, och

c) samordnad utbyggnad av infrastruktur särskilt i gränsöverskridande avsnitt och flaskhalsar.

2. Genom stomnätskorridorerna ska medlemsstaterna kunna uppnå en samordnad och synkroniserad strategi för investeringar i infrastruktur och därigenom hantera kapacitet på det mest effektiva sättet. Stomnätskorridorerna ska stödja den övergripande utvecklingen av driftskompatibla trafikstyrningssystem och, i tillämpliga fall, utnyttja innovation och ny teknik.

Artikel 43

Definition av stomnätskorridorer

1. Stomnätskorridorerna omfattar de viktigaste långdistansflödena i stomnätet och syftar särskilt till att förbättra gränsöverskridande förbindelser inom unionen.

2. Stomnätskorridorer ska vara multimodala och stå öppna för ett inbegripande av alla de transportsätt som omfattas av denna förordning. De korsar minst två gränser och omfattar, om möjligt, minst tre transportsätt, inbegripet sjömotorvägar, i tillämpliga fall.

Artikel 44

Förteckning över stomnätskorridorer

1. Förteckningen över stomnätskorridorer återfinns i del I i bilagan till förordning (EU) nr 1316/2013. Medlemsstaterna ska enligt bestämmelserna i detta kapitel delta i stomnätskorridorerna.

2. Kommissionen ska tillhandahålla schematiska översiktskartor över stomnätskorridorerna i ett format som är lättillgängligt för allmänheten.

Artikel 45

Samordning av stomnätskorridorer

1. För att underlätta ett samordnat genomförande av stomnätskorridorer, ERTMS och sjömotorvägar ska kommissionen, i överenskommelse med de berörda medlemsstaterna och efter att ha hört Europaparlamentet och rådet, utse en eller flera europeiska samordnare.

2. Den europeiska samordnaren ska utses särskilt på grundval av sina kunskaper om transporter samt finansiering och/eller samhällsekonomiska och miljömässiga utvärderingar av storskaliga projekt, liksom sin erfarenhet av de europeiska institutionerna.

3. I kommissionens beslut om utnämning av en europeisk samordnare ska det anges hur de arbetsuppgifter som anges i punkt 5 ska utföras.

4. Den europeiska samordnaren ska agera i kommissionens namn och för dess räkning och kommissionen ska tillhandahålla nödvändigt administrativt stöd. Den europeiska samordnarens ansvarsområde ska omfatta en enda stomnätskorridor eller genomförandet av ERTMS eller genomförandet av sjömotorvägar.

5. Den europeiska samordnaren ska ha följande uppgifter:

a) Främja ett samordnat genomförande av den berörda stomnätskorridoren och särskilt ett punktligt genomförande av arbetsplanen för den stomnätskorridoren.

b) Tillsammans med medlemsstaterna utarbeta en arbetsplan för korridoren och övervaka dess genomförande.

c) Samråda med korridorens forum när det gäller denna plan och dess genomförande.

d) Till medlemsstaterna, kommissionen och i tillämpliga fall alla andra enheter som är direkt inblandade i stomnätskorridorens utbyggnad, rapportera om eventuella svårigheter samt, särskilt när utbyggnaden av en korridor stöter på hinder, bidra till att finna lämpliga lösningar.

e) Årligen utarbeta en rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och de berörda medlemsstaterna om framstegen i arbetet med att genomföra stomnätskorridoren.

f) Undersöka efterfrågan på transporttjänster, möjligheter till finansiering av investeringar samt de åtgärder som ska vidtas och de villkor som ska uppfyllas, för att underlätta tillgången till sådan finansiering och utfärda lämpliga rekommendationer.

6. Tillsammans med de berörda medlemsstaterna samråda med regionala och lokala myndigheter, transportoperatörer, transportanvändare och företrädare för det civila samhället i samband med arbetsplanen och dess genomförande.

7. De berörda medlemsstaterna ska samarbeta med den europeiska samordnaren och ge samordnaren den information som krävs för utförandet av de uppgifter som föreskrivs i denna artikel, bland annat information om utvecklingen av korridorer i relevanta nationella infrastrukturplaner.

8. Utan att det påverkar tillämplig unionsrätt och nationell rätt får kommissionen begära ett yttrande från den europeiska samordnaren vid handläggningen av ansökningar om unionsfinansiering för stomnätskorridorer för vilka den europeiska samordnaren har i uppdrag att säkerställa att arbetet med varje korridor går framåt och uppfyller fastställda villkor.

9. Om den europeiska samordnaren inte klarar att utföra sitt uppdrag tillfredsställande och enligt kraven i denna artikel får kommissionen i samråd med berörda medlemsstater när som helst ta ifrån samordnaren uppdraget. En ersättare får utses i enlighet med förfarandet i punkt 1.

Artikel 46

Styrning av stomnätskorridorer

1. För varje stomnätskorridor ska den berörda europeiska samordnaren vid fullgörandet av sina uppgifter när det gäller arbetsplanen och dess genomförande biträdas av ett sekretariat och av en rådgivande grupp (korridorens forum). Korridorforumet ska inrättas i samråd med berörda medlemsstater och ha den europeiska samordnaren som ordförande. De berörda medlemsstaterna ska enas om medlemmarna i korridorforumet för deras respektive delar av stomnätskorridoren.

2. Efter godkännande från berörda medlemsstater kan samordnaren inrätta och fungera som ordförande i arbetsgrupper för korridorfrågor med inriktning på

a) modal integrering,

b) driftskompatibilitet,

c) den samordnade utbyggnaden av infrastruktur i gränsöverskridande avsnitt.

Artikel 47

Arbetsplan

1. Den europeiska samordnaren ska, senast den 22 december 2014, överlämna en arbetsplan med en analys av utbyggnaden av korridoren till de berörda medlemsstaterna. Efter godkännande från berörda medlemsstater ska arbetsplanen överlämnas för kännedom till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Arbetsplanen ska innefatta en beskrivning av stomnätskorridorens särdrag, gränsöverskridande avsnitt och syften, med tillämpning av de mål och prioriteringar som fastställs i artiklarna 4 och 10. Arbetsplanen ska innehålla en analys av

a) införandet av driftskompatibla trafikstyrningssystem,

b) en plan för avlägsnandet av fysiska, tekniska, driftsmässiga och administrativa hinder mellan och inom olika transportsätt och för effektivare multimodala transporter och tjänster,

c) i tillämpliga fall, åtgärder för att öka den administrativa och tekniska kapaciteten att ta fram, planera, utforma, upphandla, genomföra och övervaka projekt av gemensamt intresse,

d) klimatförändringarnas eventuella inverkan på infrastrukturen och, i tillämpliga fall, föreslagna åtgärder för att öka motståndskraften mot klimatförändringar,

e) åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, buller och, i förekommande fall, annan negativ miljöpåverkan.

Arbetsplanen ska innehålla uppgifter om offentliga samråd till stöd för utformningen av arbetsplanen och dess genomförande.

Handlingsplanen ska även innehålla en analys av de investeringar som krävs, inklusive

— en förteckning över projekt för utbyggnad, modernisering och upprustning av transportinfrastruktur enligt artikel 2.2 för vart och ett av de transportsätt som ingår i stomnätskorridoren,

— de olika källor som i partnerskap med de berörda medlemsstaterna är påtänkta för finansiering på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt unionsnivå, inklusive om möjligt system för öronmärkt korsfinansiering samt privat kapital, tillsammans med beloppet för åtaganden som redan har gjorts och i tillämpliga fall en hänvisning till det bidrag från unionen som planeras inom ramen för unionens finansiella program.

2. Om inte annat följer av artiklarna 1.4 och 54 och efter godkännande från berörda medlemsstater får kommissionen anta genomförandeakter för de gränsöverskridande och övergripande dimensionerna av arbetsplanerna för stomnätskorridorerna.

När dessa genomförandeakter har antagits ska kommissionen, efter godkännande från berörda medlemsstater, anpassa dem för att beakta de framsteg som gjorts, förseningar eller uppdaterade nationella program.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 52.2.

3. Den europeiska samordnaren ska stödja medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen, i synnerhet när det gäller

a) investeringsplaneringen, sammanhängande kostnader samt en tidsplan för genomförandet i enlighet med vad som bedöms vara nödvändigt för att genomföra stomnätskorridorerna,

b) fastställande av åtgärder som syftar till att främja införandet av ny teknik inom trafikstyrning och kapacitetsförvaltning samt, i förekommande fall, minska de externa kostnaderna, särskilt utsläpp av växthusgaser och buller.

Artikel 48

Samarbete med godskorridorer på järnväg

1. En lämplig samordning ska säkerställas mellan stomnätskorridorerna och de godskorridorer på järnväg som anges i förordning (EU) nr 913/2010 för att undvika onödig överlappning av verksamhet, särskilt i samband med fastställandet av arbetsplanen eller inrättandet av arbetsgrupper.

2. Bestämmelserna i detta kapitel ska inte påverka de administrativa strukturer som fastställs i förordning (EU) nr 913/2010.

KAPITEL V

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 49

Uppdatering och rapportering

1. Medlemsstaterna ska regelbundet, övergripande och öppet informera kommissionen om de framsteg som görs i genomförandet av projekt och om de investeringar som görs för detta ändamål. Detta ska om möjligt inbegripa översändande av årsuppgifter genom det interaktiva geografiska och tekniska informationssystemet för det transeuropeiska transportnätet (TENtec). Detta ska inbegripa alla relevanta uppgifter rörande projekt av gemensamt intresse som erhåller unionsmedel.

Kommissionen ska se till att TENtec är offentligt och lättillgängligt och innehåller aktuell information för varje projekt om vilka former av unionsstöd som ges, hur stora belopp det gäller samt hur varje projekt fortlöper.

Kommissionen ska se till att TENtec inte offentliggör sådan information som utgör affärshemligheter, eller som skulle kunna skada eller på ett otillbörligt sätt påverka ett offentligt upphandlingsförfarande i en medlemsstat.

Kommissionen ska offentliggöra information om finansiellt stöd som tillhandahålls i enlighet med annan unionsrätt, bland annat från Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Horisont 2020 och i form av lån och finansieringsinstrument som fastställts av Europeiska investeringsbanken.

2. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med sammanfattningar av nationella planer och program som de utarbetar i syfte att utveckla det transeuropeiska transportnätet. Efter att det antagits ska medlemsstaterna överlämna de nationella planerna och programmen till kommissionen för kännedom.

3. Vartannat år från och med 21 december 2013 ska kommissionen offentliggöra en lägesrapport om dess genomförande, vilken ska överlämnas för kännedom till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Rapporten ska omfatta användningen av de olika former av finansiellt stöd som nämns i punkt 1, för de olika transportsätten och andra delar av stomnätet respektive det övergripande nätet i varje medlemsstat.

I rapporten ska även en analys av utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet ingå. Den ska också inbegripa uppgifter om kommissionens samordning av alla former av finansiellt stöd i syfte att stödja en enhetlig tillämpning av riktlinjerna i överensstämmelse med deras mål och prioriteringar.

4. Om inget annat följer av artikel 172 andra stycket i EUF-fördraget, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 53 i denna förordning i samband med anpassning av bilagorna I och II till eventuella förändringar som följer av de kvantitativa tröskelvärden som fastställs i artiklarna 14, 20, 24 och 27 i denna förordning. När dessa bilagor anpassas ska kommissionen se till att följande krav uppfylls:

a) Logistikplattformar, godsterminaler, järnvägs-/vägterminaler, inlandshamnar, kusthamnar och flygplatser ska inkluderas i det övergripande nätet, om det framgår att det senaste genomsnittet fördelat på två år för deras trafikvolym är högre än det relevanta tröskelvärdet.

b) Logistikplattformar, godsterminaler, järnvägs-/vägterminaler, inlandshamnar, kusthamnar och flygplatser ska uteslutas från det övergripande nätet, om det framgår att genomsnittet för deras trafikvolym under de senaste sex åren är lägre än det relevanta tröskelvärdet.

c) Kartorna över infrastruktur för vägar, järnvägar och inre vattenvägar ska anpassas på ett strikt begränsat sätt, så att de avspeglar de framsteg som görs för att slutföra nätet. När den anpassar dessa kartor, ska kommissionen inte tillåta några anpassningar av vägarnas sträckning utöver vad som är tillåtet enligt det relevanta förfarandet för projektgodkännande.

Anpassningar enligt punkt a och b ska baseras på senast tillgängliga statistiska uppgifter som har offentliggjorts av Eurostat eller, om dessa uppgifter inte är tillgängliga, medlemsstaternas nationella statistikinstitut. Anpassningar enligt punkt c ska baseras på de uppgifter som den berörda medlemsstaten lämnar i enlighet med punkt 1.

5. Projekt av gemensamt intresse avseende infrastruktur som genom en delegerad akt nyligen har tagits med i det transeuropeiska transportnätet, ska vara stödberättigande enligt artikel 7.5 från och med den dag då de delegerade akterna antogs enligt punkt 4 i den här artikeln träder i kraft.

Projekt av gemensamt intresse avseende infrastruktur som har uteslutits från det transeuropeiska transportnätet ska inte längre vara stödberättigande från och med den dag då de delegerade akterna antogs enligt punkt 4 i den här artikeln träder i kraft. Ett avslutat stödberättigande ska inte påverka beslut om finansiering eller stöd som antogs av kommissionen före denna tidpunkt.

6. Med förbehåll för artikel 172.2 i EUF-fördraget ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 53 i denna förordning när det gäller anpassningen av bilaga III för att införa eller anpassa översiktskartor över grannländer på grundval av avtal på hög nivå om transportinfrastrukturnät mellan unionen och de berörda grannländerna.

Artikel 50

Engagemang med offentliga och privata berörda parter

1. Projekt av gemensamt intresse avser alla direkt berörda parter. Dessa kan vara andra aktörer än medlemsstaterna, vilket kan inbegripa regionala och lokala myndigheter, infrastrukturförvaltare och infrastrukturanvändare samt transportbranschen och det civila samhället.

2. Under planerings- och anläggningsfasen av projekt av gemensamt intresse ska, i tillämpliga fall, nationella förfaranden när det gäller regionala och lokala myndigheter samt lokala civilsamhällen som är berörda av dessa projekt följas. Kommissionen ska främja utbyte av bästa praxis i detta avseende.

3. De berörda parter som avses i punkt 1 får även inom ramen för sina befogenheter, utöver Fonden för ett sammanlänkat Europa och Sammanhållningsfonden, utnyttja andra särskilda europeiska program, särskilt sådana som stöder regional utveckling, Europeiskt territoriellt samarbete, Forskning och innovation eller miljö- och klimatåtgärder. Därigenom kan dessa berörda parter bidra till målen i denna förordning och dessutom särskilt stödja

a) bättre regional mobilitet, och därigenom främjandet av tillgången till det transeuropeiska transportnätet i alla regioner i unionen,

b) främjandet av gränsöverskridande projekt,

c) integreringen av urbana knutpunkter i det transeuropeiska transportnätet (inbegripet främjandet av en hållbar rörlighet i storstadsområden),

d) främjandet av hållbara transportlösningar, t. ex. ökad tillgänglighet genom kollektivtrafik, telematikapplikationer, intermodala terminaler/multimodala transportkedjor, koldioxidsnåla och andra innovativa transportlösningar och miljöförbättringar,

e) främjande av samarbete mellan olika berörda parter.

Artikel 51

Underliggande principer för bedömning av en samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys och europeiskt mervärde

Kommissionen ska på grundval av de mål som anges i artikel 4 offentliggöra de underliggande principer den använder för bedömningen av en samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys och en europeisk mervärdesanalys när det gäller projekt av gemensamt intresse som för vilka det ansöks om unionsmedel.

Artikel 52

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 53

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 49.4 och 49.6 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 21 december 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenheter ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 49.4 och 49.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet, datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 49.4 och 49.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 54

Översyn

1. Kommissionen ska senast den 31 december 2023, efter lämpliga samråd med medlemsstaterna och i samarbete med de europeiska samordnarna, genomföra en översyn av stomnätets genomförande och utvärdera

a) efterlevnaden av de bestämmelser som fastställs i denna förordning,

b) framstegen i genomförandet av denna förordning,

c) förändringar i passagerar- och godstrafikflödena,

d) utvecklingen av investeringar i nationell transportinfrastruktur,

e) behovet av ändringar av denna förordning.

I utvärderingen ska bland annat också inverkan av föränderliga trafikmönster och den relevanta utvecklingen av planerna för investeringar i infrastruktur beaktas.

Kommissionen ska, utöver denna översyn, i samarbete med medlemsstaterna bedöma om nya avsnitt, såsom vissa av de tidigare prioriterade gränsöverskridande projekt som anges i beslut nr 661/2010/EU, ska inkluderas i stomnätet. Kommissionen ska i förekommande fall lägga fram ett lagstiftningsförslag.

2. Vid denna översyn ska kommissionen utvärdera huruvida stomnätet i enlighet med denna förordning senast 2030 kommer att uppfylla bestämmelserna i kapitel III, samtidigt som det ekonomiska och finanspolitiska läget i unionen och i enskilda medlemsstater beaktas. Kommissionen ska också, i samråd med medlemsstaterna, utvärdera huruvida stomnätet bör ändras med hänsyn till utvecklingen i transportflöden och planeringen av nationella investeringar. Om det är nödvändigt, får kommissionen lägga fram förslag till ändring av denna förordning.

I ett sådant förslag får kommissionen också ange ett datum för slutförandet av det övergripande nätet, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 9.2.

Artikel 55

Enda kontaktmyndighet

Medlemsstaterna får utse en enda kontaktmyndighet för att underlätta och samordna tillståndsprocessen för projekt av gemensamt intresse, särskilt gränsöverskridande projekt, i enlighet med tillämplig unionsrätt.

Artikel 56

Försening av stomnätets slutförande

Vid en avsevärd försening av starten eller slutförandet av arbetet med stomnätet får kommissionen be de berörda medlemsstaterna att redogöra för skälen till denna försening. Medlemsstaterna ska ange sådana skäl inom tre månader. På grundval av de svar som ges ska kommissionen rådgöra med de berörda medlemsstaterna för att lösa det problem som orsakade förseningen.

Artikel 57

Undantag

De bestämmelser som avser järnvägar och särskilt alla krav om att ansluta flygplatser och hamnar till järnvägar ska inte tillämpas på Cypern och Malta så länge som det inte inrättas något järnvägsnät på deras territorium.

Artikel 58

Övergångsbestämmelser

1. Finansieringsbeslut som antas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 ( 20 ), på grundval av beslut nr 661/2010/EU, som är under utarbetande vid denna förordnings ikraftträdande ska fortsätta att vara underställda beslut 661/2010/EU i den version som är i kraft den 20 december 2013.

2. Hänvisningar till de prioriterade projekt som förtecknas i bilaga III till beslut nr 661/2010/EU ska anses som hänvisningar till stomnätet, i enlighet med definitionen i denna förordning.

Artikel 59

Upphävande

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 58 i denna förordning och artikel 7.2 d i förordning (EU) nr 1316/2013, ska beslut nr 661/2010/EU ska upphöra att gälla.

Artikel 60

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

BILAGA I

▼M3

KARTOR ÖVER DET ÖVERGRIPANDE NÄTET OCH STOMNÄTET

Teckenförklaring

Stomnät	Övergripande nät
		Inre vattenvägar/Slutförda
		Inre vattenvägar/Ska uppgraderas
		Inre vattenvägar/Planerade
		Järnväg för konventionell trafik/Slutförd
		Järnväg för konventionell trafik/Ska uppgraderas
		Järnväg för konventionell trafik/Planerad
		Järnväg för höghastighetstrafik/Slutförd
		Ska uppgraderas till järnväg för höghastighetstrafik
		Järnväg för höghastighetstrafik/Planerad
		Väg/Slutförd
		Väg/Ska uppgraderas
		Väg/Planerad
		Hamnar
		Järnvägs-/vägterminaler
		Flygplatser

▼B

BILAGA II

FÖRTECKNING ÖVER KNUTPUNKTER I STOMNÄTET OCH DET ÖVERGRIPANDE NÄTET

Urbana knutpunkter i stomnätet:

BELGIEN

Antwerpen

Bruxelles/Brussel

BULGARIEN

Sofia

TJECKIEN

Ostrava

Praha

DANMARK

Aarhus

København

TYSKLAND

Berlin

Bielefeld

Bremen

Düsseldorf

Frankfurt am Main

Hamburg

Hannover

Köln

Leipzig

Mannheim

München

Nürnberg

Stuttgart

ESTLAND

Tallinn

IRLAND

Baile Átha Cliath/Dublin

Corcaigh/Cork

GREKLAND

Athína

Heraklion

Thessaloniki

SPANIEN

Barcelona

Bilbao

Las Palmas de Gran Canaria/Santa Cruz de Tenerife

Madrid

Palma de Mallorca

Sevilla

Valencia

FRANKRIKE

Bordeaux

Lille

Lyon

Marseille

Nice

Paris

Strasbourg

Toulouse

KROATIEN

Zagreb

ITALIEN

Bologna

Cagliari

Genova

Milano

Napoli

Palermo

Roma

Torino

Venezia

CYPERN

Lefkosía

LETTLAND

Rīga

LITAUEN

Vilnius

LUXEMBURG

Luxembourg

UNGERN

Budapest

MALTA

Valletta

NEDERLÄNDERNA

Amsterdam

Rotterdam

ÖSTERRIKE

Wien

POLEN

Gdańsk

Katowice

Kraków

Łódź

Poznań

Szczecin

Warszawa

Wrocław

PORTUGAL

Lisboa

Porto

RUMÄNIEN

București

Timișoara

SLOVENIEN

Ljubljana

SLOVAKIEN

Bratislava

FINLAND

Helsinki

Turku

SVERIGE

Göteborg

Malmö

Stockholm

FÖRENADE KUNGARIKET

Birmingham

Bristol

Edinburgh

Glasgow

Leeds

London

Manchester

Portsmouth

Sheffield

Flygplatser, kusthamnar, inlandshamnar och järnvägs-/vägterminaler i stomnätet och det övergripande nätet

Flygplatser markerade med * är de huvudflygplatser som omfattas av skyldigheten i artikel 41.3

MS	KNUTPUNKTSNAMN	FLYGPLATS	KUSTHAMN	INLANDSHAMN	JÄRNVÄGS-/VÄGTERMINAL
BE	Aalst			Övergr.
	Albertkanaal			Stom
	Antwerpen		Stom	Stom	Stom
	Athus				Övergr.
	Avelgem			Övergr.
	Bruxelles/Brussel	Stom (National/Nationaal)*		Stom
	Charleroi	Övergr		Övergr. (Can.Charleroi.-Bruxelles.), Övergr. (Sambre)
	Clabecq			Övergr
	Gent		Stom	Stom
	Grimbergen				Övergr
	Kortrijk			Stom (Bossuit)
	Liège	Stom		Stom (Can.Albert) Stom (Meuse)
	Mons			Övergr. (Centre/Borinage)
	Namur			Stom (Meuse), Övergr. (Sambre)
	Oostende, Zeebrugge	Övergr. (Oostende)	Stom (Oostende) Stom (Zeebrugge)
	Roeselare			Övergr.
	Tournai			Övergr. (Escaut)
	Willebroek			Övergr.
BG	Burgas	Övergr.	Stom
	Dragoman				Övergr
	Gorna Orjahovitsa	Övergr.			Stom
	Lom			Övergr
	Orjahovo			Övergr
	Plovdiv	Övergr.			Stom
	Ruse			Stom.	Stom
	Silistra			Övergr
	Sofia	Stom			Stom
	Svilengrad				Övergr
	Svishtov			Övergr
	Varna	Övergr.	Övergr.
	Vidin			Stom
CZ	Brno	Övergr.			Övergr.
	Děčín			Stom	Stom
	Lovosice			Övergr.	Övergr.
	Mělník			Stom	Stom
	Ostrava	Stom			Stom
	Pardubice			Stom	Stom
	Plzeň				Stom
	Praha	Stom (Václav Havel)*		Stom (Praha Holešovice) Övergr. (Libeň) Övergr. (Radotín) Övergr. (Smíchov)	Stom (Praha Uhříněves)
	Přerov				Stom
	Ústí nad Labem			Övergr.	Övergr.
DK	Aalborg	Övergr.	Övergr.
	Aarhus		Stom		Stom
	Billund	Övergr.
	Branden		Övergr.
	Ebeltoft		Övergr.
	▼M3
	Enstedværket		Övergr.
	▼B
	Esbjerg		Övergr.
	Fredericia		Övergr.
	Frederikshavn		Övergr.
	Fur		Övergr.
	▼M3
	Fynshav Havn		Övergr.
	▼B
	Gedser		Övergr.
	Helsingør		Övergr.
	Hirtshals		Övergr.
	▼M3
	Hou Havn		Övergr.
	▼B
	Høje-Taastrup				Övergr.
	Kalundborg		Övergr.
	København	Stom (Kastrup)*	Stom		Stom
	Køge		Övergr.		Övergr.
	Nordby (Fanø)		Övergr.
	Odense		Övergr.
	Padborg				Övergr.
	Rødby		Övergr.
	Rønne	Övergr.	Övergr.
Sjællands Odde Ferry Port		Övergr.
Spodsbjerg		Övergr.
▼M3
Statoil-Havnen		Övergr.
▼B
Tårs (Nakskov)		Övergr.
Taulov				Stom
Vejle		Övergr.
DE	Andernach			Övergr.	Övergr.
	Aschaffenburg			Övergr.	Övergr.
	Bendorf			Bensersiel
	Övergr.		Övergr.
	Bergkamen			Övergr.
	Berlin	Stom (Berlin-Brandenburg Intl.)*		Stom	Stom (Großbeeren)
	Bonn
	Bottrop
	Brake		Övergr.	Övergr.
	Brandenburg			Övergr.
	Braunschweig			Övergr.
	Breisach			Övergr.
	Bremen, Bremerhaven	Stom (Bremen)	Stom (Bremen) Stom (Bremerhaven)	Stom (Bremen) Stom (Bremerhaven)	Stom (Bremen)
	Brunsbüttel		Övergr.	Övergr.
	Bülstringen			Övergr.
	Cuxhaven		Övergr.		Övergr.
	Dormagen			Övergr.
	Dörpen			Övergr.	Övergr.
	Dortmund	Övergr.		Stom	Stom
	Dresden	Övergr.			Övergr.
	Duisburg			Stom Övergr. (Homberg)	Stom
	Düsseldorf	Stom*		Stom (Neuss)
	Emden		Övergr.	Övergr.
	Emmelsum/Wesel			Övergr.
	Emmerich			Övergr.	Övergr.
	Erfurt	Övergr.
	Essen			Övergr.
	Estorf			Övergr.
	Flörsheim			Övergr.
	Frankfurt am Main	Stom*		Stom	Stom
	Gelsenkirchen			Övergr.
	Germersheim			Övergr.	Övergr.
	Gernsheim			Övergr.
	▼M3
	Ginsheim-Gustavsburg			Övergr.
	▼B
	Großkrotzenburg			Övergr.
	Hahn	Övergr.
	Haldensleben			Övergr.	Övergr.
	Haltern am See			Övergr.
	Hamburg	Stom*	Stom	Stom	Stom
	Hamm			Stom.	Övergr. (Bönen)
	Hanau			Övergr.
	Hannover	Stom		Stom	Stom
	Heilbronn			Övergr.
	Helgoland		Övergr.
	Heringsdorf	Övergr.
	Herne			Övergr.	Övergr. (Herne-Wanne)
	Hof, Plauen	Övergr.
	▼M3
	Hohenhameln			Övergr.
	▼B
	Ibbenbüren			Övergr.
	Karlsruhe	Övergr. (Karlsruhe. Baden-Baden)		Stom	Stom
	Kassel				Övergr.
	Kehl			Övergr.
	Kelheim			Övergr.
	Kelsterbach			Övergr.
	Kiel		Övergr.
	Koblenz			Stom	Stom
	Köln	Stom (Köln-Bonn)*		Stom	Stom
	Köln -Neuessen			Övergr.
	Krefeld-Uerdingen			Övergr.
	▼M3
Lampertheim			Övergr.
▼B
Langeoog		Stom
Övergr.	Leipzig, Halle			Stom (Schkopau)
Lengfurt-Wetterau			Övergr.
Leverkusen			Övergr.	Övergr.
Lingen			Övergr.
Lübeck		Stom	Stom	Stom
Lünen			Övergr.
Magdeburg			Stom	Stom
Mainz			Stom	Stom
Mannheim, Ludwigshafen			Stom Övergr. (Ludwigshafen Mundenheim)	Stom
Marl			Övergr.
▼M3 —————
▼B
Memmingen	Övergr.			Övergr.
▼M3
Meppen			Övergr.
▼B
Minden			Övergr.	Övergr.
▼M3
Mühlheim an der Ruhr			Övergr.
▼B
München	Stom*			Stom (Riem)
Münster	Övergr. (Münster/Osnabrück)		Övergr.
▼M3
Niedere Börde			Övergr.
▼B
Norddeich		Övergr.
Nordenham		Övergr.	Övergr.
Norderney		Övergr.
Nürnberg	Stom		Stom	Stom
Oldenburg			Övergr.
Orsoy			Övergr.
Osnabrück			Övergr.
Otterstadt			Övergr.
Paderborn	Övergr. (Paderborn. Lippstadt)
Plochingen			Övergr.
Puttgarden		Övergr.
Rees			Övergr.
Regensburg			Stom
▼M3
Rheinau			Övergr.
▼B
Rheinberg			Övergr.
▼M3
Rheinmünster			Övergr.
▼B
Rostock	Övergr.	Stom		Stom
Saarlouis-Dillingen			Övergr.
Sassnitz		Övergr.
Schwarzheide				Övergr.
Singen				Övergr.
Speyer			Övergr.
Spyck			Övergr.
Stade-Bützfleth/Brunshausen		Övergr.	Övergr.	Övergr.
▼M3 —————
▼B
Stolzenau			Övergr.
Straubing-Sand			Övergr.
Stürzelberg			Övergr.
Stuttgart	Stom*		Stom	Stom (Kornwestheim)
Trier			Övergr.
Ulm				Övergr. (Dornstadt)
▼M3 —————
▼B
Weeze	Övergr.
Wesel			Övergr.
Wesseling			Övergr.
Westerland-Sylt	Övergr.
Wiesbaden			Övergr.
Wilhelmshaven		Stom
Wismar		Övergr.
Worms			Övergr.	Övergr.
Wörth am Rhein			Övergr.	Övergr.
EE	Heltermaa		Övergr.
	Kärdla	Övergr.
	Koidula				Övergr.
	Kuivastu		Övergr.
	Kuressaare	Övergr.
	Pärnu	Övergr.	Övergr.
	Paldiski South Harbor		Övergr.
	Rohuküla		Övergr.
	Sillamäe		Övergr.
	Tallinn	Stom	Stom (Old City Harbour, Muuga Harbour, Paljassaare Harbour)
	Tartu	Övergr.
	Virtsu		Övergr.
IE	Carraig Fhiáin/Carrickfin	Övergr. (Dún na nGall Donegal)
	Corcaigh/Cork	Stom	Stom
	Baile Átha Cliath/Dublin	Stom*	Stom (G.D.A. port cluster)
	Inis Mór/Inishmore	Övergr.
	Ciarraí/Kerry - An Fearann Fuar/Farranfore	Övergr.
	An Cnoc/Knock	Övergr. (Cúige Chonnacht/Connaught)
	Luimneach/Limerick	Övergr. (Sionainn/Shannon)	Stom (Sionainn/Shannon-Foynes/Faing)
	Ros Láir/Rosslare		Övergr. (Europort)
	Port Láirge/Waterford	Övergr.	Övergr.
EL	Alexandroupolis	Övergr.			Övergr.
	Araxos	Övergr.
	Astipalaia	Övergr.
	Athína	Stom*	Stom (Piraeus)		Stom (Piraeus/Thriasso Pedio)
	Chalkida		Övergr.
	Chania	Övergr.	Övergr. (Souda)
	Chios	Övergr.	Övergr.
	Elefsina		Övergr.
	Heraklion	Stom	Stom
	Igoumenitsa		Stom
	Ikaria	Övergr.
	Ioannina	Övergr.
	Kalamata	Övergr.	Övergr.
	Kalymnos	Övergr.
	Karpathos	Övergr.
	Kassos	Övergr.
	Kastelorizo	Övergr.
	Kastoria	Övergr.
	Katakolo		Övergr.
	Kavala	Övergr.	Övergr.
	Kefalonia	Övergr.
	Kerkyra	Övergr.	Övergr.
	Kithira	Övergr.
	Kos	Övergr.
	Kozani				Övergr.
	Kyllini		Övergr.
	Lamia				Övergr.
	Lavrio (Sounio)		Övergr.
	Leros	Övergr.
	Limnos	Övergr.
	Milos	Övergr.
	Mykonos	Övergr.	Övergr.
	Mytilini	Övergr.	Övergr.
	Naxos	Övergr.	Övergr.
	Nea Anchialos	Övergr.
	Paros	Övergr.	Övergr.
	Patras		Stom		Stom
	Preveza	Övergr.
	Rafina		Övergr.
	Rodos	Övergr.	Övergr.
	Samos	Övergr.
	Santorini	Övergr.	Övergr.
	Sitia	Övergr.
	Skiathos	Övergr.	Övergr.
	Skiros	Övergr.
	Syros	Övergr.	Övergr.
	Thessaloniki	Stom (Makedonia)	Stom		Stom
	Volos		Övergr.
	Zakinthos	Övergr.
ES	A Coruña	Övergr.	Stom
	Alcázar de San Juán				Stom
	Algeciras		Stom (Bahía de Algeciras)
	Alicante	Stom	Övergr.
	Almería	Övergr.	Övergr.
	Antequera (Bobadilla)				Stom
	Arrecife	Övergr. (Lanzarote)	Övergr.
	Arrubal (Logroño)				Övergr.
	Avilés	Övergr. (Asturias)	Övergr.
	Badajoz	Övergr.			Övergr.
	Barcelona	Stom*	Stom		Stom
	Bilbao	Stom	Stom		Stom
	Burgos	Övergr.
	Cádiz		Övergr. (Bahía de Cádiz)
	Cala Sabina (Formentera)		Övergr.
	Carboneras		Övergr.
	Cartagena		Stom
	Castellón		Övergr.
	▼M3
	Centro de Transportes de Burgos				Övergr.
	Centro Intermodal de Transporte y Logistica de Vitoria-Gasteiz				Övergr.
	▼B
	Ceuta		Övergr.
	Córdoba				Stom
	El Hierro	Övergr.	Övergr. (La Estaca)
	El Penedés (El Vendrell)				Övergr.
	Ferrol		Övergr.
	Figueras				Övergr. (El Far d'Emporda)
	Fuerteventura	Övergr.	Övergr. (Puerto Rosario)
	Gijón		Stom
	Girona	Övergr.
	Granada	Övergr.
	Huelva		Stom
	Huesca				Övergr. (PLHUS)
	Ibiza	Övergr.	Övergr. (Eivissa)
	Jerez	Övergr.
	La Palma	Övergr.	Compr (Santa Cruz de La Palma)
	Las Palmas	Stom	Stom
	León	Övergr.			Stom
	Linares				Övergr.
	▼M3
	Los Cristianos		Övergr.
	▼B
	Madrid
	Mahón (Menorca)	Stom (Barajas)*			Stom (Norte y Sur)
	Málaga	Övergr.	Övergr.
	Melilla	Stom	Övergr.
	Monforte de Lemos (Ourense)	Övergr.	Övergr.
	Motril				Övergr.
	Murcia		Övergr.
	Palma de Mallorca	Övergr. (San Javier)			Stom (ZAL)
	Pamplona	Stom*	Stom
	Pasajes	Övergr.			Övergr. (Noain)
	Reus		Övergr.
	Sagunto	Övergr.
	Salamanca		Övergr.		San Cibrao
	San Cibrao	Övergr.			Övergr.
	San Sebastián	Övergr.			Övergr. (Lezo)
	San Sebastián de la Gomera	Övergr.	Övergr.
	Santander	Övergr.	Övergr.		Övergr. (Torrelavega)
	Santiago de Compostela	Övergr.
	Sevilla	Stom	Stom	Stom
	▼M3
	Silla				Övergr.
▼B
Tarragona		Stom
Tenerife	Övergr. (Norte: Los Rodeos) Stom (Sur: Reina Sofía)	Stom (Santa Cruz)
Toledo				Övergr.
Tudela				Övergr.
Valencia	Stom	Stom
▼M3
Valencia Fuente de San Luis				Övergr.
▼B
Valladolid	Övergr.			Stom
Vigo	Övergr.	Övergr.
Vitoria	Övergr.
Zaragoza	Övergr.			Stom
FR	Aiton-Bourgneuf				Övergr.
	Ajaccio	Övergr.	Övergr.
	Avignon				Stom
	Bastia	Övergr.	Övergr.
	Bayonne		Övergr.
	Beauvais	Övergr.
	Biarritz	Övergr.
	Bordeaux	Stom (Merignac)	Stom		Stom
	Boulogne		Övergr.
	Brest	Övergr.	Övergr.
	Caen	Övergr.	Övergr.
	Calais		Stom		Stom (Eurotunnel)
	Cayenne	Övergr.	Övergr.
	Chalon-sur-Saône			Stom
	Chalons-sur-Marne	Övergr. (Paris-Vatry)
	Cherbourg		Övergr.
	Clermont-Ferrand	Övergr.			Övergr.
	Dieppe		Övergr.
	Dijon				Stom
	Dunkerque		Stom	Stom	Stom
	Fort de France	Övergr.	Övergr.
	Guadeloupe		Övergr.
	La Rochelle	Övergr.	Övergr.
	Le Boulou				Övergr.
	Le Havre		Stom	Stom	Stom
	Lille	Stom (Lesquin)		Stom	Stom (Dourges)
	Limoges	Övergr.
	Lorient		Övergr.
	Lyon	Stom (St.Exupéry)*		Stom	Stom
	Marquion (Cambrai)			Övergr.
	Marseille	Stom (Provence)	Stom (Marseille) Stom (Fos-sur-Mer)	Stom (Fos-sur-Mer)	Stom (Miramas)
	Mayotte	Övergr.
	Metz			Stom
	Montpellier	Övergr.
	Mulhouse	Övergr. (Mulhouse-Bale)		Stom (Ottmarsheim)
	Nancy			Övergr.
	Nantes Saint-Nazaire	Övergr. (Nantes Atlantique)	Nesle
	Stom			Övergr.
	Nice	Stom (Côte d'Azur)*	Övergr
	Nogent-sur-Seine			Övergr.
	Noyon			Övergr.
	Orléans				Övergr.
	Paris	Stom (Charles de Gaulle)* Stom (Orly)*		Stom	Stom
	Perpignan				Övergr.
	Point-à-Pitre	Övergr.
	Péronne			Övergr.
	Port Réunion		Övergr.
	Rennes				Övergr.
	Roscoff		Övergr.
	Rouen		Stom	Stom
	Sète		Övergr.	Övergr.
	Saint-Denis-Gillot	Övergr.
	Saint-Malo		Övergr.
	Strasbourg	Övergr. (Strasbourg. Entzheim)		Stom	Stom
	Thionville			Övergr.
	Toulon		Övergr.
	Toulouse	Stom (Blagnac)			Stom
	Valenciennes			Övergr.
	Villefranche-sur-Saône			Övergr.
HR	Dubrovnik	Övergr.	Övergr.
	Osijek	Övergr.		Övergr.
	Ploče		Övergr.
	Pula	Övergr.	Övergr.
	Rijeka	Övergr.	Stom
	Šibenik		Övergr.
	Sisak			Övergr.
	Slavonski Brod			Stom
	Split	Övergr.	Övergr.
	Vukovar			Stom
	Zadar	Övergr.	Övergr.
	Zagreb	Stom			Stom
IT	Alghero	Övergr.
	Ancona	Övergr.	Stom		Stom (Iesi)
	Augusta		Stom
	Bari	Övergr.	Stom		Stom
	Bologna	Stom			Stom
	Bolzano	Övergr.
	Brescia	Övergr.			Övergr.
	Brindisi	Övergr.	Övergr.
	Cagliari	Stom	Stom (Porto.Foxi, Cagliari)
	Carloforte		Övergr.
	▼M3
	Catania	Övergr. (Fontanarossa, Comiso emergency runway)	Övergr.		Övergr.
	▼B
	Cervignano				Stom
	Chioggia		Övergr.	Övergr.
	Civitavecchia		Övergr.
	Cremona			Stom
	Firenze	Övergr.			Stom (Prato)
	Foggia	Övergr.
	Forlì	Övergr.
	Fiumicino		Övergr.
	Gaeta		Övergr.
	Gallarate				Övergr.
	Gela		Övergr.
	Genova	Stom	Stom		Stom (Vado)
	Gioia Tauro		Stom
	Golfo Aranci		Övergr.
	La Maddalena		Övergr.
	La Spezia		Stom
	Lamezia Terme	Övergr.
	Lampedusa	Övergr.
	Livorno		Stom		Stom (Guasticce Collesalvetti)
	Mantova			Stom	Övergr.
	Marina di Carrara		Övergr.
	Messina		Övergr.
	Milano	Stom (Linate)* Stom (Malpensa)* Stom (Bergamo Orio al Serio)		Övergr.	Stom (Milano SmiStomento)
	Milazzo		Övergr.
	Monfalcone		Övergr.	Mortara
	Övergr.				Napoli
	Stom (Capodichino)	Stom	Övergr.		Stom (Nola) Stom (Marcianise-Maddaloni)
	Novara				Stom
	Olbia	Övergr.	Övergr.
	Orte				Övergr.
	Padova				Stom
	Palau		Övergr.
	Palermo	Stom	Stom (Palermo, Termini Imerese terminal)
	Pantelleria	Övergr.
	Parma				Övergr. (Bianconese di Fontevivo)
	Pescara	Övergr.			Övergr. (Manoppello)
	Piacenza				Övergr.
	Piombino		Övergr.
	Pisa	Övergr.
	Porto Levante		Övergr.	Övergr.
	Porto Nogaro			Övergr.
	Porto Torres		Övergr.
	Portoferraio		Övergr.
	Portovesme		Övergr.
	Ravenna		Stom	Stom
	Reggio Calabria	Övergr.	Övergr.
	Rivalta Scrivia				Övergr.
	Roma	Stom (Fiumicino)* Övergr. (Ciampino)			Stom (Pomezia)
	Rovigo			Övergr.	Övergr.
	Salerno		Övergr.
	Savona - Vado		Övergr.
Siracusa		Övergr.
Taranto		Stom
Torino	Stom
Trapani	Övergr.	Övergr.
Trento				Stom (Orbassano)
Treviso	Övergr.
Trieste	Övergr.	Stom	Stom
Övergr.	Venezia	Stom	Stom
Stom	Verona			Övergr.
CY	Larnaka	Stom	Övergr.
	Lefkosia
	Lemesos		Stom
	Pafos	Övergr.
LV	Daugavpils	Övergr.
	Liepāja	Övergr.	Övergr.
	Rīga	Stom (International)*	Stom
	Ventspils	Övergr.	Stom
LT	Kaunas	Övergr.			Stom
	Klaipėda		Stom		Stom
	Palanga	Övergr.
	Vilnius	Stom			Stom
LU	Luxembourg	Stom		Stom (Mertert)	Stom (Bettembourg)
HU	Baja			Övergr.
	Budapest	Stom (Liszt Ferenc)*		Stom (Csepel)	Stom (Soroksár)
	Debrecen	Övergr.
	Dunaújváros			Övergr.
	Győr			Övergr. (Győr-Gönyű)
	Komárom			Stom
	Miskolc				Övergr.
	Mohács			Övergr.
	Paks			Övergr.
	Sármellék	Övergr.
	Sopron				Övergr.
	Szeged			Övergr.
	Székesfehérvár				Övergr.
	Záhony				Övergr.
MT	Cirkewwa		Övergr.
	Marsaxlokk		Stom
	Mgarr		Övergr.
	Valletta	Stom (Malta - Luqa)	Stom
NL	Alblasserdam			Övergr.
	Almelo			Stom
	Almere			Övergr.
	Alphen aan den Rijn			Övergr.
	Amsterdam	Stom (Schiphol)*	Stom	Stom	Stom
	Arnhem			Övergr.
	Bergen op Zoom			Stom
	Beverwijk		Övergr.
	Born			Övergr.
	Cuijk			Övergr.
	Delfzijl/Eemshaven		Övergr.
	Den Bosch			Övergr.
	Den Helder		Övergr.
	Deventer			Stom
	Dordrecht		Övergr.	Övergr.
	▼M3
	Drachten			Övergr.
	▼B
	Eemshaven		Övergr.	Övergr.
	Eindhoven	Övergr.
	Enschede	Övergr.		Övergr.
	Geertruidenberg			Övergr.
	Gennep			Övergr.
	Gorinchem			Övergr.
	Gouda			Övergr.
	Grave			Övergr.
	Groningen	Övergr.		Övergr.
	Harlingen		Övergr.
	▼M3
	Heerenveen			Övergr.
	▼B
	Hengelo			Stom
	Kampen			Övergr.
	▼M3
	Leeuwarden			Övergr.
	▼B
	Lelystad			Övergr.
	Lemsterland			Övergr.
	Lochem			Övergr.
	Maasbracht			Övergr.
	Maasdriel			Övergr.
	Maassluis			Övergr.
	Maastricht	Övergr. (Maastricht - Aachen)		Övergr.
	Meppel			Övergr.
	Moerdijk		Stom	Stom
	Nijmegen			Stom
	Oosterhout			Övergr.
	Oss			Övergr.
	Reimerswaal			Övergr.
	Ridderkerk			Övergr.
	Roermond			Övergr.
	Rotterdam	Stom	Stom	Stom	Stom
	Sneek			Övergr.
	Stein			Övergr.
	Terneuzen, Vlissingen		Stom (Terneuzen) Stom (Vlissingen)	Stom (Terneuzen) Stom (Vlissingen)
	Tiel			Övergr
	Tilburg			Övergr.
	Utrecht			Stom.
	Veghel			Övergr.
	Velsen/IJmuiden		Övergr.
	Venlo			Övergr.	Övergr. (Trade Port Noord Limburg)
	Vlaardingen		Övergr.
	Wageningen			Övergr.
	Wanssum			Övergr.
Zaandam			Övergr.
Zaltbommel			Övergr.
Zevenaar			Övergr.
Zuidhorn			Övergr.
Zwijndrecht			Övergr.
Zwolle			Övergr.
AT	Graz	Övergr.			Stom (Werndorf)
	Innsbruck	Övergr.
	Klagenfurt - Villach	Övergr. (Klagenfurt)			Övergr. (Villach-Fürnitz)
	Krems			Övergr.
	Linz - Wels	Övergr. (Linz)		Stom (Enns), Övergr. (Linz)	Stom (Wels)
	Salzburg	Övergr.			Övergr.
	Wien	Stom (Schwechat)*		Stom	Stom
	Wolfurt				Övergr.
	Wörgl				Övergr.
PL	Białystok				Övergr.
	Braniewo				Övergr.
	Bydgoszcz	Övergr.			Övergr.
	Dorohusk / Okopy				Övergr.
	Ełk				Övergr.
	Gdańsk, Gdynia	Stom (Gdańsk)	Stom (Gdánsk) Stom (Gdynia)		Stom
	Katowice	Stom (Pyrzowice)			Stom (Slawków) Övergr. (Gliwice / Pyrzowice)
	Kraków	Stom			Stom
	Łódź	Stom			Stom (Łódź / Stryków)
	Małaszewicze / Terespol				Övergr.
	Medyka // Żurawica				Övergr.
	Police			Övergr.
	Poznań	Stom			Stom
	Rzepin				Övergr.
	Rzeszów	Övergr.
	Szczecin, Świnoujście	Stom (Szczecin)	Stom (Szczecin) Stom (Świnoujście)	Stom (Szczecin) Stom (Świnoujście)	Stom (Szczecin) Stom (Świnoujście)
	Warszawa	Stom*			Stom
	Wrocław	Stom			Stom
PT	Abrantes / Entroncamento				Övergr.
	Aveiro		Övergr.
	Bragança	Övergr.
	Caniçal		Övergr.
	Corvo	Övergr.
	Elvas				Övergr.
	Faro	Övergr.			Övergr. (Loulé)
	Flores	Övergr.
	Funchal	Övergr.	Övergr.
	Horta	Övergr.	Övergr.
	Lajes das Flores		Övergr.
	Lajes (Terceira)	Övergr.
	Lisboa	Stom*	Stom
	Pico	Övergr.
	Ponta Delgada	Övergr.	Övergr.
	Portimão		Övergr.
	Porto	Stom (Sa Carneiro)	Stom (Leixões)	Stom
	Poceirão				Stom
	Porto Santo	Övergr.	Övergr.
	Praia da Vitória		Övergr.
	Santa Maria	Övergr.
	São Jorge	Övergr.
	Setúbal		Övergr.
	Sines		Stom		Stom (Grândola)
	Vila Real	Övergr.
RO	Bacău	Övergr.
	Baia Mare	Övergr.
	▼M3
	Basarabi			Övergr.
	▼B
	Brăila		Övergr.	Övergr.
	Brașov				Övergr.
	București	Stom (Henri Coandă)		Övergr. (1 Decembrie) Övergr. (Glina)	Stom
	Calafat			Stom
	Călărași			Övergr.
	Cernavodă			Stom
	Cluj-Napoca	Övergr.			Övergr.
	Constanța	Övergr.	Stom	Stom
	Craiova	Övergr.			Stom
	Drobeta Turnu Severin			Stom
	Galați		Stom	Stom
	Giurgiu			Stom
	Iași	Övergr.
	▼M3
	Mahmudia			Övergr.
	▼B
	Medgidia			Övergr.
	Moldova Veche			Övergr.
	Oltenița			Övergr.
	Oradea	Övergr.
	▼M3
	Ovidiu			Övergr.
	▼B
Sibiu	Övergr.
Suceava	Övergr.			Övergr.
Sulina		Övergr.	Övergr.
Timișoara	Stom			Stom
Tulcea	Övergr.	Övergr.	Övergr.
Turda				Övergr.
SI	Koper		Stom
	Ljubljana	Stom			Stom
	Maribor	Övergr.			Övergr.
	Portorož	Övergr.
SK	Bratislava	Stom		Stom	Stom
	Komárno			Stom
	Košice	Övergr.			Övergr.
	Leopoldov-Šulekovo				Övergr.
	Poprad Tatry	Övergr.
	Žilina				Stom
FI	Eckerö		Övergr.
	Enontekiö	Övergr.
	Hanko		Övergr.
	Helsinki	Stom (Vantaa)*	Stom
	Ivalo	Övergr.
	Joensuu	Övergr.
	Jyväskylä	Övergr.
	Kajaani	Övergr.
	Kaskinen		Övergr.
	Kemi	Övergr. (Kemi-Tornio)	Övergr.
	Kilpilahti (Sköldvik)		Övergr.
	Kittilä	Övergr.
	Kokkola		Övergr.
	Kotka-Hamina		Stom (Hamina) Stom (Kotka)
	Kouvola				Stom
	Kruunupyy	Övergr.
	Kuopio	Övergr.
	Kuusamo	Övergr.
	Lappeenranta	Övergr.
	Maarianhamina	Övergr.	Övergr.
	Oulu	Övergr.	Övergr.
	Pietarsaari		Övergr.
	Pori	Övergr.	Övergr.
	Rauma		Övergr.
	Rautaruukki/Raahe		Övergr.
	Rovaniemi	Övergr.
	Savonlinna	Övergr.
	Tampere	Övergr.			Övergr.
	Turku-Naantali	Stom (Turku)	Stom (Turku) Stom (Naantali)
	Vaasa	Övergr.
SE	Ängelholm	Övergr.
	Älmhult				Övergr.
	Arvidsjaur	Övergr.
	Gällivare	Övergr.
	Gävle		Övergr.
	Göteborg	Stom (Landvetter)	Stom	Stom	Stom
	Grisslehamn		Övergr.
	Hagfors	Övergr.
	Halmstad		Övergr.
	Helsingborg		Övergr.
	Hemavan	Övergr.
	Jönköping	Övergr.			Övergr.
	Kalmar	Övergr.
	Kapellskär		Övergr.
	Karlshamn		Övergr.
	Karlskrona		Övergr.
	Kiruna	Övergr.
	Köping		Övergr.	Övergr.
	Luleå	Övergr.	Stom
	Lycksele	Övergr.
	Malmö	Stom (Sturup)	Stom		Stom
	Mora	Övergr.
	Norrköping		Övergr.
	Nyköping	Övergr. (Stockholm Skavsta)
	Oskarshamn		Övergr.
	Örebro	Övergr.			Stom (Hallsberg)
	Östersund	Övergr.
	Oxelösund		Övergr.
	Pajala	Övergr.
	Ronneby	Övergr.
	Skellefteå	Övergr.
	Stenungsund		Övergr.
	Stockholm	Stom (Arlanda)* Övergr. (Bromma)	Stom (Stockholm) Övergr. (Nynäshamn)	Stom	Stom
	Strömstad		Övergr.
	Sundsvall	Övergr.	Övergr.
	Sveg	Övergr.
	▼M3
	Södertälje			Övergr.
	▼B
	Trelleborg		Stom		Stom
	Umeå	Övergr.	Övergr.
	Rosersberg				Övergr.
	Varberg		Övergr.
	Västerås		Övergr.	Övergr.
	Vilhelmina	Övergr.
Visby	Övergr.	Övergr.
Ystad		Övergr.
UK	Aberdeen	Övergr.	Övergr.
	Barra	Övergr.
	Belfast	Övergr. (City) Övergr. (International)	Stom
	Benbecula	Övergr.
	Birmingham	Stom*			Stom
	Bournemouth	Övergr.
	Bristol	Stom	Stom
	Loch Ryan Ports		Övergr.
	Campbeltown	Övergr.
	Cardiff-Newport	Övergr.	Stom (Cardiff) Stom (Newport)
	Corby				Övergr. (Eurohub)
	Cromarty Firth		Övergr.
	Daventry				Övergr. (Intl. Rail Freight Terminal)
	Dover/Folkestone		Stom
	Durham	Övergr.
	Edinburgh	Stom*	Stom (Forth, Grangemouth, Rosyth and Leith)
	Exeter	Övergr.
	Felixstowe-Harwich		Stom (Felixstowe) Stom (Harwich)
	Fishguard		Övergr.
	Glasgow	Stom*	Stom (Clydeport, King George V dock, Hunterston and Greenock)		Stom (Mossend/ Coatbridge)
	Glensanda		Övergr.
	Goole		Övergr.
	Grimsby/Immingham		Stom (Grimsby and Immingham)
	Heysham		Övergr.
	Holyhead		Övergr.
	Hull		Övergr.
	Inverness	Övergr.
	Ipswich		Övergr.
	Islay	Övergr.
	Kirkwall	Övergr.
	Larne		Övergr.
	Leeds	Stom (Leeds/ Bradford)			Stom (Leeds/ Wakefield RRT)
	Liverpool	Övergr.	Stom		Stom
	▼M3
	London	Stom (City) Stom (Gatwick)* Stom (Heathrow)* Stom (Luton)* Stom (Stansted)* Övergr. (Southend)	Stom (London, London Gateway, Tilbury)
	▼B
	Londonderry	Övergr.	Övergr.
	Manchester	Stom*	Övergr. (Manchester and Port Salford)
	Medway		Övergr. (Thamesport, Sheerness)
	Milford Haven		Stom
	Newcastle	Övergr.
	Newquay	Övergr.
	Norwich	Övergr.
	Nottingham	Stom (East Midlands)
	Orkney		Övergr.
	Plymouth		Övergr.
	Poole		Övergr.
	Port Salford		Övergr.
	Port Talbot		Övergr.
	Prestwick	Övergr.
	Ramsgate	Övergr. (Kent International)	Övergr.
	River Hull and Humber		Övergr.
	Scilly Isles	Övergr.
	Scrabster		Övergr.
	Selby				Övergr.
	Sheffield	Övergr. (Doncaster - Sheffield)			Stom (Doncaster RRT)
	Shetland Islands	Övergr.	Övergr. (Sullom Voe)
	Southampton, Portsmouth	Övergr. (Southampton)	Stom (Southampton) Övergr. (Portsmouth)
	Stornoway	Övergr.	Övergr.
	Sumburgh	Övergr.
	Teesport		Stom
	Tiree	Övergr.
	Tyne		Övergr.
	Ullapool		Övergr.
Warrenpoint		Övergr.
Wick	Övergr.

Stomnätsgränsövergångsställen till grannländer:

EU-medlemsstat	Grannland	Gränsövergångar (väg)	Gränsövergångar (järnväg)
FINLAND	RYSSLAND	Vaalimaa	Vainikkala
ESTLAND	RYSSLAND	Luhamaa	Koidula
LETTLAND	RYSSLAND	Terehova	Zilupe
LETTLAND	VITRYSSLAND	Pāternieki	Indra
LITAUEN	RYSSLAND	Kybartai	Kybartai
LITAUEN	VITRYSSLAND	Medininkai	Kena
POLEN	RYSSLAND	Grzechotki	Braniewo
	VITRYSSLAND	Kukuryki	Terespol
	UKRAINA	Korczowa	Przemyśl
SLOVAKIEN	UKRAINA	Vyšné Nemecké	Čierna nad Tisou
UNGERN	UKRAINA	Beregsurány	Záhony
UNGERN	SERBIEN	Röszke	Kelebia
KROATIEN	SERBIEN	Lipovac	Tovarnik
	BOSNIEN OCH HERCEGOVINA	Svilaj	Slavonski Šamac
	MONTENEGRO	Karasovići	/
RUMÄNIEN	UKRAINA	Siret	Vicșani
	MOLDAVIEN	Ungheni	Cristești Jijia
	SERBIEN	Stamora Moravița	Stamora Moravița
BULGARIEN	SERBIEN	Kalotina	Kalotina
	F.D. JUGOSLAVISKA REP. MAKEDONIEN	Gueshevo	Gueshevo
	TURKIET	Svilengrad	Svilengrad
GREKLAND	ALBANIEN	Kakavia	Krystallopigi
	F.D. JUGOSLAVISKA REP. MAKEDONIEN	Evzoni	Idomeni
	TURKIET	Kipi	Pythion

BILAGA III

VÄGLEDANDE KARTOR ÖVER DET TRANSEUROPEISKA TRANSPORTNÄTET UTVIDGADE TILL VISSA TREDJELÄNDER

	Kartöversikt för grannländer

▼B

12.1. Vägledande utvidgning till grannländer

Övergripande nät och stomnät: Inre vattenvägar och hamnar

Schweiz / Suisse / Svizzera / Svizra - Liechtenstein

12.2. Vägledande utvidgning till grannländer

Övergripande nät: Järnvägar, hamnar och järnvägs-/vägterminaler

Stomnät: Järnvägar (godstrafik), hamnar och järnvägs-/vägterminaler

Schweiz / Suisse / Svizzera / Svizra - Liechtenstein

12.3. Vägledande utvidgning till grannländer

Övergripande nät: Järnvägar och flygplatser

Stomnät: Järnvägar (passagerartrafik) och flygplatser

Schweiz / Suisse / Svizzera / Svizra - Liechtenstein

12.4. Vägledande utvidgning till grannländer

Övergripande nät och stomnät:

Vägar, hamnar, järnvägs-/vägterminaler och flygplatser

Schweiz / Suisse / Svizzera / Svizra - Liechtenstein

▼B

14.1. Vägledande utvidgning till grannländer

Övergripande nät: Inre vattenvägar och hamnar

Türkiye

14.2. Vägledande utvidgning till grannländer

Övergripande nät: Järnvägar, hamnar och järnvägs-/vägterminaler

Türkiye

14.3. Vägledande utvidgning till grannländer

Övergripande nät: Järnvägar och flygplatser

Türkiye

14.4. Vägledande utvidgning till grannländer

Övergripande nät: Vägar, hamnar, järnvägs-/vägterminaler och flygplatser

Türkiye

▼M1

▼B

Uttalanden från kommissionen

1. ”Kommissionen påminner om att beslutet att lägga fram projekt för finansiering inom ramen för FSE är medlemsstaternas befogenhet. Denna befogenhet påverkas inte på något sätt av de vägledande procentsatserna för de specifika transportmål som anges i del IV i bilagan.”

2. ”Kommissionen beklagar djupt införandet av artikel 18 enligt vilken det granskningsförfarande införs som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 för beviljande av unionens finansiella stöd till utvalda projekt eller delar av projekt efter varje ansökningsomgång på grundval av de fleråriga eller årliga arbetsprogram som avses i artikel 17 i förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa. Kommissionen påminner om att den inte föreslog detta förfarande i någon av rättsakterna avseende de fleråriga budgetramarna inom olika sektorer, vilket syftade till att förenkla programmen avseende de fleråriga budgetramarna till förmån för mottagarna av EU-medel. Ett godkännande av bidragsbeslut utan kommittékontroll skulle påskynda förfarandet och minska handläggningstiden för beviljandet av stöd för de projektansvariga och undvika onödig byråkrati och onödiga kostnader. Kommissionen påminner dessutom om att bidragsbesluten är en del av dess institutionella befogenheter i samband med genomförandet av budgeten och att de därför inte bör antas genom ett kommittéförfarande. Kommissionen anser också att detta införande inte ska utgöra något prejudikat för andra finansieringsinstrument på grund av de särskilda omständigheter som råder för infrastrukturprojekt i fråga om påverkan på medlemsstaternas territorium.”

3. ”Kommissionen beklagar att hänvisningar till kostnaderna för det genomförandeorgan som av kommissionen har fått uppdraget att genomföra specifika delar av Fonden för ett sammanlänkat Europa har införts i artiklarna 2.5 och 5.2 inom ramen för åtgärder för programstöd. Kommissionen påminner om att det är kommissionens befogenhet att själv fatta beslut, efter en kostnads-nyttoanalys, om att inrätta ett genomförandeorgan och anförtro det vissa uppgifter i förvaltningen av ett program, i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 58/2003. Förfarandet för kostnads-nyttoanalyser för anförtroendet av uppgifter åt ett genomförandeorgan för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa bör inte föregripas genom FSE-förordningen. Kommissionen anser också att detta införande inte ska utgöra något prejudikat för andra finansieringsinstrument på grund av de särskilda omständigheter som råder för de infrastrukturprojekt som förvaltas av organet.”

( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (förordning om driftskompatibilitet) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 26).

( 3 ) rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar) (EUT L 64, 2.3.2007, s. 1).

( 4 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG av den 27 juni 2002 om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen och om upphävande av rådets direktiv 93/75/EEG (EGT L 208, 5.8.2002, s. 10)

( 5 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG av den 7 september 2005 om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre vattenvägar i gemenskapen (EUT L 255, 30.9.2005, s. 152).

( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/65/EU av den 20 oktober 2010 om rapporteringsformaliteter för fartyg som ankommer till och/eller avgår från hamnar i medlemsstaterna och om upphävande av direktiv 2002/6/EG Text av betydelse för EES (EUT L 283, 29.10.2010, s. 1).

( 7 ) Kommissionens beslut 2006/679/EG av den 28 mars 2006 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (EUT L 284, 16.10.2006, s. 1).

( 8 ) Kommissionens beslut 2006/860/EG av den 7 november 2006 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och om ändring av bilaga A till beslut 2006/679/EG av den 28 mars 2006 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (EUT L 342, 7.12.2006, s. 1).

( 9 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT L 191, 18.7.2008, s. 1).

( 10 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

( 11 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG av den 19 november 2008 om förvaltning av vägars säkerhet (EUT L 319, 29.11.2008, s. 59).

( 12 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (EUT L 167, 30.4.2004, s. 39).

( 13 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 124).

( 14 ) Kommissionens beslut 2009/750/EG av den 6 oktober 2009 om definitionen av det europeiska vägsystemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta (EUT L 268, 13.10.2009, s. 11).

( 15 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, 28.12.2000, s. 81).

( 16 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (EUT L 97, 9.4.2008, s. 72).

( 17 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättandet av det gemensamma europeiska luftrummet (ramförordning) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 1).

( 18 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 av den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet (förordning om tillhandahållande av tjänster) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 10).

( 19 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (förordning om luftrummet) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 20).

( 20 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (EUT L 162, 22.6.2007, s. 1).

Top

Choose the experimental features you want to try