32000Y0518(01)

Kommissionens meddelande till medlemsstaterna

av den 14 april 2000

om fastställande av riktlinjer för gemenskapsinitiativet för landsbygdens utveckling (Leader+)

(2000/C 139/05)

1. Genom artikel 20.1 c i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna(1), nedan kallad den allmänna förordningen, inrättas ett initiativ för landsbygdens utveckling, nedan kallat Leader+.

2. Europeiska gemenskapernas kommission antog 14 april 2000, i enlighet med artikel 21.1 i nämnda förordning, de riktlinjer som återges i detta meddelande. Här anges mål, tillämpningsområde och närmare regler för genomförandet av detta initiativ för landsbygdens utveckling.

3. Vid tillämpning av artikel 21.3 i den allmänna förordningen skall medlemsstaterna i enlighet med riktlinjerna i detta meddelande utarbeta sina förslag till program under initiativet Leader+ och lägga fram dessa för kommissionen för godkännande. När kommissionen godkänner ett program skall den också fatta beslut om finansieringen från utvecklingssektionen vid EUGFJ.

I. BAKGRUND OCH MÅL

Bakgrund

4. Gemenskapens landsbygdsområden står inför ett antal problem som allvarligt kan hota deras livskraft: på många håll blir befolkningen allt äldre, avfolkningen fortsätter och arbetstillfällen går förlorade.

Det bör emellertid framhållas att vissa områden med framgång har gripit sig an dessa problem. De har lyckats få till stånd en lokal dynamik och då visat prov på en förmåga att finna nya lösningar på de svåra uppgifter som de ställts inför.

5. I Leader I började man tänka i nya banor i landsbygdsutvecklingspolitiken. Utgångspunkten var ett visst geografiskt avgränsat område. Inom detta område skulle man anlägga ett helhetsperspektiv på de åtgärder som vidtas, och befolkningens delaktighet skulle sättas i centrum.

I Leader II tillämpades dessa metoder mer generellt, samtidigt som det betonades att projekten skulle vara innovativa.

De nya och viktigaste inslagen i Leader är följande:

- Alla parter på lokal nivå blir aktiva deltagare i en dialog som leder fram till att de själva tar tag i frågor som rör det egna områdets framtid.

- Metoden präglas av ett decentraliserat synsätt, med en helhetssyn i vilken man utgår från ett geografiskt avgränsat område. Den bygger på principen att initiativen skall tas på lägsta möjliga nivå och av dem som närmast berörs.

- Landsbygdsområden kan bli mer öppna gentemot andra områden genom utbyte och överföring av erfarenheter genom att nätverk byggs upp.

- Det finns administrativa, tekniska och ekonomiska förutsättningar för att stödja initiativtagare till småskaliga projekt, vilket leder till insatser av rimliga proportioner.

I flera medlemsstater kunde emellertid Leader II inte genomföras helt smärtfritt. De svårigheter som uppstod var bl. a. följande: förseningar i urvalet av stödmottagare, vilket i sin tur innebar att programmen kom igång för sent; en oklar rollfördelning ledde till svaga partnerskap; olikartade arbetssätt var legio; de ekonomiska resurserna spreds ut på ett mycket stort antal lokala aktionsgrupper (LAG-grupper), vilket ledde till att insatserna inte blev särskilt effektiva.

6. Trots dessa problem har den generellt sett mycket positiva bilden av Leader inte ändrats. De allra flesta är nu övertygade om att den väg som man slog in på 1991 var den rätta, och att detta arbetssätt nu måste utvecklas ytterligare. Det är desto mer önskvärt eftersom landsbygden under de kommande åren måste genomföra en ofrånkomlig socioekonomisk strukturanpassning för att kunna bemästra de svårigheter som uppstår på grund av

- förändringar inom jordbrukssektorn, till följd av reformerna i den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och konsumenternas allt större krav på produktkvalitet,

- miljöfrågorna, som alltmer tas på allvar,

- den ökande integrationen i världsekonomin,

- ny teknik, som sprids och används i allt snabbare takt.

För landsbygdsområdenas del verkar det som om den enda framkomliga vägen för att kunna skapa eller behålla konkurrenskraftiga och varaktiga produkter och tjänster är att genom helhetslösningar utveckla sina egna resurser. Detta måste ske utifrån en strategi som kan skräddarsys för ett avgränsat geografiskt område och som är anpassad efter de lokala förutsättningarna.

Insatser av det här slaget blir ännu effektivare om de integreras i en politik på gemenskapsnivå, nationell eller regional nivå som kan ge den ram, de verktyg och de impulser som är nödvändiga för att landsbygden och dess befolkning skall kunna ta vara på de utvecklingsmöjligheter som finns och i förlängningen omsätta dem i konkret handling.

7. Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar(2) innehåller en mängd åtgärder för att stödja landsbygdsområdena så att de kan föra en politik som inte enbart nöjer sig med att stärka jordbrukets konkurrenskraft utan också syftar till att få fram nya verksamheter och arbetstillfällen så att de även i fortsättningen kan erbjuda en sund och utvecklingsbar social och ekonomisk livsmiljö.

I det här perspektivet blir landsbygdsutvecklingspolitiken den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare och en hörnsten i politiken för ekonomisk och social sammanhållning.

De stora programmen, i enlighet med förordning (EG) nr 1257/1999 respektive strukturfondsförordningarna, kan inte ensamma lösa alla de problem som landsbygdsområdena står inför. Här rör det sig ju om små lokalsamhällen, och i detta närområde måste lokalbefolkningens egna initiativ få större utrymme.

Mål

8. Det nya initiativet skall utgöra ett komplement till de övergripande programmen. Det skall uppmuntra integrerade åtgärder som utarbetas och genomförs i ett aktivt partnerskap på lokal nivå.

Leader+ har som mål att stimulera och stödja aktörer på landsbygden så att de noga tänker igenom vilken potential det egna området har i ett längre perspektiv. Hittills oprövade, integrerade och högkvalitativa strategier för att få till stånd en varaktig utveckling skall uppmuntras. Utifrån dessa skall man försöka finna nya former för att

- ta tillvara natur- och kulturarvet,

- få en starkare ekonomi, så att nya arbetstillfällen kan skapas,

- få till stånd organisatoriska förbättringar på lokal nivå.

Samarbetsaspekten, i vid bemärkelse, kommer att bli en hörnsten i Leader+. Kommissionen kommer att ge stöd för att inrätta starka partnerskap mellan aktörer av olika slag. Ett samarbete skall kunna inledas inom ett och samma landsbygdsområde, mellan områden i samma medlemsland, mellan områden i flera medlemsländer, eller kanske till och med i en ännu vidare krets.

Av detta följer att Leader+ kommer att ha kvar karaktären av försöksverksamhet där man utifrån nya infallsvinklar prövar sig fram i ett integrerat och varaktigt utvecklingsarbete som bör påverka, komplettera eller förstärka landsbygdsutvecklingspolitiken i hela gemenskapen. När medlemsstaterna lägger fram sina förslag skall de känna sig manade att delta i detta sökande efter nya framkomliga vägar.

De nya modellerna för landsbygdsutveckling skall utnyttjas och spridas genom ett omfattande nätverkssamarbete.

II. REGLER OCH ÅTGÄRDER

Geografiskt tillämpningsområde

9. Till skillnad från Leader I och Leader II skall alla landsbygdsområden omfattas av Leader+. Det är emellertid endast ett begränsat antal områden som efter ett öppet och rigoröst urvalsförfarande kommer att få ekonomiskt stöd från gemenskapen under avdelningarna 1 och 2. Anledningen är att resurserna skall kunna koncentreras till de förslag som verkar mest lovande och som ger en maximal hävstångseffekt.

10. För att uppnå detta är det de nationella behöriga myndigheterna som skall föreslå förfaranden och kriterier för urval. De urvalskriterier som redovisas i det här meddelandet utgör ett minimum som sedan måste kompletteras med särskilda kriterier, eventuellt med hänsyn tagen till förhållandena i respektive landsbygdsområde med beaktande av miljösituationen i regionen och de särskilda mål som man genom Leader+ vill uppnå i dessa områden. De kriterier som skall utgöra en integrerad del av det program som läggs fram för kommissionen kommer att omfattas av kommissionens godkännande.

När Leader+ blir aktuellt för områden som tidigare inte omfattats av Leader I eller II behöver särskilda bestämmelser införas så att dessa områden på jämlika villkor kan få tillgång till det här gemenskapsinitiativet.

11. Medlemsstaterna får begränsa Leader+ till enbart vissa landsbygdsområden, under förutsättning att detta motiveras på grundval av kriterier med direktiv koppling till målen för den egna landsbygdsutvecklingspolitiken, och utan att det påverkar andra villkor i detta meddelande.

Stödmottagare

12. Stödmottagare under Leader+ skall vara de partner som tillsammans benämns "Lokala aktionsgrupper" (LAG-grupper).

De lokala aktionsgrupperna skall utarbeta en utvecklingsstrategi och ansvara för genomförandet av denna.

De lokala aktionsgrupperna skall vara allsidigt och representativt sammansatta. I grupperna skall partner från olika samhällssektorer ingå. På beslutsfattande nivå i detta lokala partnerskap skall företrädare för dessa olika sektorer utgöra minst 50 %.

LAG-gruppernas medlemmar måste visa prov på att tillsammans kunna utarbeta och genomföra en utvecklingsstrategi för sitt område.

För att partnerskapet skall få en adekvat sammansättning och bli handlingskraftigt måste det finns såväl insyn och öppenhet som en klar roll- och ansvarsfördelning. Det skall finnas garantier för partnernas förmåga att utföra de uppgifter som de anförtros, samt för effektiviteten i genomförandet och beslutsfattandet.

LAG-gruppernas medlemmar skall ha en lokal förankring, och

- partnerna kan välja mellan att utse en administrativ chef som också är ekonomiansvarig, med förmåga att handha offentliga stöd och se till att partnerskapet fungerar väl,

- eller att gå samman i en organisation med juridisk struktur, vars stadgar skall utgöra en garanti för att partnerskapet fungerar väl och för förmågan att handha offentliga stöd.

Delar

13. Leader+ kommer att ha tre olika inriktningar:

- Del 1: stödja sådana lokala, integrerade strategier av pilotkaraktär för utveckling av landsbygdsområden som präglas av breda partnerskap och av att initiativen tas av de närmast berörda.

- Del 2: stödja samarbete mellan områden i ett och samma land eller i olika länder.

- Del 3: upprätta ett nätverkssamarbete mellan samtliga landsbygdsområden i gemenskapen, oavsett om de får stöd från Leader+ eller inte, och mellan alla aktörer som på något sätt är involverade i landsbygdsutvecklingen.

Del 1 - "Lokala integrerade strategier av pilotkaraktär för att utveckla landsbygden"

14. Del 1 avser stöd till områden som visar prov på både vilja och förmåga att utforma och genomföra en integrerad, varaktig utvecklingsstrategi av pilotkaraktär. Detta innebär att de lägger fram en utvecklingsplan som är förankrad i ett representativt partnerskap och som har utarbetats utifrån ett tema av central betydelse för området.

Varje medlemsstat skall, utifrån de egna landsbygdsområdenas särskilda förhållanden, fastställa urvalskriterier för LAG-gruppernas utvecklingsplaner. Urvalet skall ske genom en inbjudan att inkomma med förslag, varvid hänsyn skall tas till följande:

14.1 Berörda områden

Initiativet Leader+ är avsett för mindre landsbygdsområden som fysiskt (geografiskt), ekonomiskt och socialt utgör en homogen helhet.

De områden som väljs ut måste uppvisa en enhetlig karaktär och ha tillräckliga mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser för att fullt ut kunna driva en hållbar utvecklingsstrategi.

Användningen av dessa kriterier kan mycket väl leda till en geografisk avgränsning som inte överensstämmer med någon nationell, administrativ indelning eller med den områdesindelning som gäller för att få stöd under strukturfondernas mål 1 och 2.

För att verkligen få en lokal landsbygdsförankring bör befolkningen i regel inte vara större än 100000 invånare i de tätast befolkade områdena (i storleksordningen 120 inv./km2), och i regel inte mindre än cirka 10000 invånare. För tätt eller glest befolkade områden, som t.ex. vissa områden i Nordeuropa, får emellertid undantag från dessa kriterier medges om det finns goda skäl.

Varje försök att genom en konstlad geografisk avgränsning kringgå det kriterium på enhetlig karaktär som anges ovan kommer omedelbart att leda till avslag.

14.2 Utvecklingsstrategi

För den utvecklingsstrategi som skall finnas med i LAG-gruppernas utvecklingsplaner gäller följande:

a) Den skall vara integrerad, vilket innebär en helhetssyn som utgår från en växelverkan mellan aktörer, sektorer och projekt omkring ett centralt tema som är karaktäristiskt för områdets identitet och/eller resurser och/eller särskilda know-how, och vara samlade för alla aktörer och projekt på olika områden i utvecklingsstrategin.

Utan att vilja påverka regionala särdrag anser kommissionen att följande prioriterade teman är särskilt viktiga på gemenskapsnivå med tanke på de möjligheter och svårigheter som landsbygdsområdena står inför:

- Att använda sig av ny know-how och ny teknik för att göra lokala produkter och tjänster mer konkurrenskraftiga.

- Att höja livskvalitet på landsbygden.

- Att ta tillvara det värde som finns i lokala produkter, särskilt genom att med gemensamma ansträngningar göra det lättare för små företag att komma ut på sina marknader.

- Att ta tillvara de resurser som finns i natur och kultur, inklusive naturområden som i enlighet med Natura 200 är av intresse för hela gemenskapen.

Strategin i utvecklingsplanen skall utarbetas kring ett av ovanstående teman. Om mer än ett tema finns med skall det finnas en helhetssyn i strategin. Under alla förhållanden måste det klart framgå att det inte bara rör sig om ett antal hopslagna projekt eller en enkel samordning av olika sektoriella insatser.

Jämställdhet är en viktig fråga för kommissionen, och den anser att ungdomar och kvinnor kan driva på utvecklingen i landsbygdsområdena. Kommissionen önskar därför i första hand främja strategier som gör det lättare för dessa målgrupper att få arbete eller annan sysselsättning. Följaktligen måste de bedömningskriterier som medlemsstaterna ställer upp vid urvalet av strategier av pilotkaraktär spegla gemenskapens prioriteringar i dessa frågor.

För att kunna ta hänsyn till särskilda förhållanden i medlemsstaterna får dessa utöka antalet prioriterade teman och antalet målgrupper.

b) Av utvecklingsstrategin skall det klart framgå att den är förankrad i det geografiskt avgränsade området, särskilt i socioekonomiskt avseende. Den skall vara ekonomiskt väl underbyggd och visa sig kunna hålla i den meningen att resurserna inte får utnyttjas på ett sätt som innebär ett hot för framtida generationers valmöjligheter.

c) Det skall framgå att den är av pilotkaraktär.

Under Leader I och II satsade många landsbygdsområden på lokala utvecklingsinitiativ som var innovativa och där initiativen togs av de närmast berörda. I vissa fall har dessa arbetssätt nu mognat, vilket gör att de nu kan användas i de övergripande programmen för landsbygdsutveckling.

I Leader+ har kommissionen för avsikt att stödja hittills oprövade och ambitiösa arbetssätt för att främja landsbygdens utveckling. Detta innebär en fördjupning av den experimentverksamhet som påbörjades under Leader I och II.

Karaktären av pilotprojekt kommer att bedömas utifrån den utvecklingsstrategi som redovisas i varje utvecklingsplan. Av strategin skall det framgå vilka nya vägar som man tänkt sig kommer att leda fram till en varaktig utveckling. Detta innebär att de skall vara oprövade jämfört med såväl tidigare tillvägagångssätt i respektive område som jämfört med tidigare eller planerade arbetssätt i de övergripande programmen.

Utan att ge en uttömmande redovisning av bedömningskriterierna vill kommissionen ändå ge några exempel på att en bedömning av begreppet "pilotkaraktär" kan göras utifrån följande:

- I vad mån nya produkter eller tjänster utvecklas som ett uttryck för den lokala särprägeln.

- I vad mån nya metoder utvecklas för att få till stånd en kombination mellan områdets mänskliga, naturliga eller finansiella resurser, vilket gör det lättare att utnyttja den egna inhemska potentialen.

- I vad mån det skapas kanaler och knyts kontakter mellan olika sektorer i ekonomin som traditionellt varit helt åtskilda.

- I vad mån man i nya organisatoriska former kan engagera lokalbefolkningen och låta den bli mer delaktig i beslutsprocessen och i genomförandet av projektet i fråga.

Det bör påpekas att denna "pilotaspekt" under inga förhållanden - inte ens för de nya områdena - kan begränsas till Leader-metoden.

d) Av utvecklingsstrategin skall det framgå att metoderna är överförbara. Projektägarna skall vara skyldiga att låta övriga deltagare i nätverket få ta del av nya rön i fråga om metodik och av de resultat som har uppnåtts.

e) Det skall också framgå att denna strategi kompletterar de insatser som görs i de övergripande programmen i regionen eller området i fråga.

Del 2 - Stöd för samarbete mellan landsbygdsområden

15. Denna inriktning innebär uppmuntran och stöd för samarbete mellan områden

a) i en och samma medlemsstat (samarbete mellan områden)

b) i flera medlemsstater (transnationellt samarbete).

Ett samarbete i någon av dessa former skall tillföra områdena ett reellt mervärde.

Det kan finnas två mål, som ofta kompletterar varandra:

- Att i olika avseenden nå upp till den nivå som krävs för att ett gemensamt projekt skall kunna bli bärkraftigt.

- Att främja åtgärder som kompletterar varandra.

16. I ett samarbete skall den know-how och/eller de mänskliga eller finansiella resurser som nu finns utspridda på vart och ett av områdena i fråga tas tillvara gemensamt. Samarbetet skall utgå från de teman som klart och entydigt skall anges i LAG-gruppernas utvecklingsplaner.

Samarbetet får inte enbart bestå i ett erfarenhetsutbyte i enklaste form. Det måste tvärtom omfatta gemensamma insatser som om möjligt genomförs i en gemensamt uppbyggd organisatorisk form.

17. Under denna inriktning finansieras gemensamma insatser samt sådana utgifter som uppkommit innan dessa insatser kom igång. Detta sker i form av tekniskt stöd för samarbete.

18. Denna del av Leader+ gäller för landsbygdsområden som valts ut under del 1 av initiativet. Det skall genomföras med en ledare för en LAG-grupp som ansvarig. De särskilda bestämmelser som gäller är följande:

- Samarbete mellan områden

Ett samarbete mellan områden i ett och samma medlemsland kan vara öppet för sådana områden som valts ut i Leader+, för områden som tidigare valts ut i Leader I eller II, samt för andra områden som samarbetar på ett sätt som liknar Leader-metoden och som godkänns av medlemsstaten. Medfinansiering från gemenskapen kan endast beviljas för insatser i områden som valts ut i Leader+. Undantag kan medges för insatser under ett visst tema, vars genomförande kräver ett område som är större än de berörda LAG-gruppernas. Utgifter för ledningsfunktionen är emellertid stödberättigande för alla involverade områden.

- Transnationellt samarbete

Med transnationellt samarbete avses samarbete mellan LAG-grupper i minst två olika medlemsstater.

Om ett område som valts ut i Leader+ inleder ett samarbete med ett område utanför gemenskapen, på de villkor som anges under denna del och i enlighet med Leader-metoden, är Leader+områdets egna utgifter för samarbetet stödberättigande.

Del 3 - Upprättande av nätverk

19. I Leader II prioriterades ett utbyte i fråga om genomföranden, erfarenheter och know-how mellan alla berörda parter i gemenskapen, och så är fallet även i Leader+.

20. Upprättande av nätverk mellan alla landsbygdsområden, oavsett om de får stöd genom initiativet eller inte, samt mellan alla organisationer och myndigheter som är involverade i dessa åtgärder, t.ex. Carrefourkontoren för landsbygden, kommer att stödjas, inte enbart i syfte att utbyta och överföra erfarenheter, utan också

- för att stimulera och etablera samarbete mellan områden, och

- för att informera om och ta vara på de lärdomar som kan dras i fråga om lokal landsbygdsutveckling.

21. Ett aktivt deltagande i nätverket kommer att bli obligatoriskt för alla som får stöd genom Leader+. Detta innebär att alla övriga partner skall få ta del av nödvändig information om redan genomförda eller pågående insatser, om de resultat som uppnåtts, samt om hur respektive stödmottagare själv varit involverad i olika verksamheter.

De deltagare i nätverket som inte är LAG-grupper uppmanas också att låta nätverket få ta del av deras erfarenheter, know-how och projekt.

22. Varje medlemsstat skall föreslå regler för att upprätta den struktur som behövs för nätverkets administration och ledning.

Kommissionen rekommenderar att ledningsgruppen för nätverket skall ha följande uppgifter:

- Att på nationell nivå försöka få fram, analysera och informera om bra idéer som kan föras vidare.

- Att organisera arbetet i nätverket.

- Att organisera utbytet av erfarenheter och know-how, så att de områden som inte kommit så långt kan få ta del av vad som redan uppnåtts av andra LAG-grupper med större erfarenhet.

- Att ge tekniskt stöd för samarbete i närområdet eller för transnationellt samarbete.

23. På gemenskapsnivå kommer ett observationsorgan för landbygdsområden att under kommissionens ledning ansvara för själva närverksuppbyggandet och för organiseringen av detta.

Målen för observationsorganets verksamhet är följande:

- Att samla in, sammanställa och sprida information om gemenskapens insatser i fråga om landsbygdens utveckling.

- Att på gemenskapsnivå samla in, systematisera och förmedla exempel på goda metoder i fråga om lokal utveckling på landsbygden.

- Att informera aktörerna på landsbygden om de övergripande utvecklingstendenserna beträffande landsbygdsområdenas situation i gemenskapen och i länder utanför gemenskapen.

- Att på gemenskapsnivå sammanföra initiativets stödmottagare, och att stimulera till transnationellt samarbete.

- Att bistå nationella och regionala myndigheter i syfte att underlätta utbyte av sakkunskap.

- Att bistå nationella myndigheter i deras ledningsfunktion och när det gäller att se till att kontakter knyts mellan initiativets stödmottagare så att ett samarbete kan komma till stånd.

- Att på gemenskapsnivå utarbeta rapporter om hur Leader+ genomförs och utvecklas.

- Slutligen skall en analys göras av de lärdomar som kan dras av Leader+ och av de konsekvenser detta får för landsbygdspolitiken.

III. GENOMFÖRANDE

Utarbetande och framläggande av förslag till program under initiativet Leader+

24. På grundval av de vägledande anslag för varje medlemsstat som kommissionen fattat beslut om och meddelat medlemsstaterna, skall dessa lägga fram sina programförslag med avseende på initiativet Leader+ för kommissionen.

Programmen skall utarbetas av de behöriga myndigheter som medlemsstaten utsett och på den geografiska nivå som anses lämpligast, med hänsyn tagen till den offentliga förvaltningens struktur och till planerade metoder för genomförande och förvaltning av programmet.

För dessa program kan medlemsstaterna välja ett av två alternativ för genomförandet, antingen som ett operativt program eller att få ett så kallat globalt stöd.

I enlighet med artikel 8.1 och 8.2 i den allmänna förordningen skall de mest representativa partnerna på nationell, regional och lokal nivå ha getts tillfälle att yttra sig innan programmen läggs fram.

25. Programmen skall ha ett innehåll som är jämförbart med innehållet i det samlade programdokument som beskrivs i artikel 19.3 i den allmänna förordningen. Hur programmen skall vara utformade framgår av bilagan.

Bakgrund och genomförandestrategi, urvalsförfaranden, finansiering

26. I programmen skall följande faktorer klart anges: svaga och starka sidor samt utvecklingsmöjligheter i det område programmet gäller, de särskilda mål som man vill uppnå med genomförandet av Leader+ och det samband som finns till den landsbygdsutvecklingspolitik som förs eller kommer att föras i medlemsstaten eller regionen i fråga; strategin för att nå dessa mål; sammanhanget mellan de föreslagna åtgärderna och det mervärde som de tillför, samt deras konsekvenser för miljön. För var och en av de tre inriktningarna skall följande anges: målen, vilket tema som valts under del 1, en förteckning över och en beskrivning av de åtgärder som skall genomföras under varje del, samt vilka effekter som förväntas.

Denna analys bör överensstämma med den förhandsbedömning av programmet som skall göras i enlighet med artikel 41.2 i den allmänna förordningen. En sådan förhandsbedömning utgör en integrerad del av programmet.

27. Urvalskriterier och förfaranden skall vara klart angivna, och de skall innebära en garanti för att alla LAG-grupper kommer att kunna konkurrera på lika villkor.

När ett program läggs fram skall medlemsstaten meddela kommissionen det planerade antalet LAG-grupper som kommer att väljas ut. Urvalet kan göras på nationell eller regional nivå. Under alla förhållanden skall det finnas garantier för öppenhet och insyn och för att det råder tillfredsställande konkurrensvillkor för samtliga LAG-grupper.

Medlemsstaten får utlysa mer än en anbudsinfordran, särskilt om Leader+ är öppet för nya områden som kan beviljas längre tidsfrister. Dessa fall skall vara tydligt angivna och motiverade. Under alla förhållanden skall de områden som kandiderar under del 1 väljas ut senast två år efter det att urvalskriterierna godkänts.

Medlemsstaten skall i sitt förslag till program redogöra för den metod som valts för att välja ut projekt för transnationellt samarbete respektive samarbete mellan områden. De åtgärder som föreslås måste garantera att LAG-grupperna regelbundet och i successivt ökad omfattning får tillgång till samarbete i dessa former. Åtgärderna skall också garantera villkor i fråga om programplanering och finansiering som gör det möjligt att genomföra denna del på ett effektivt sätt och inom de tidsfrister som fastställts i partnerskap med kommissionen.

28. En vägledande finansieringsplan per prioriterat insatsområde, per år och per finansieringskälla skall utarbetas i enlighet med artiklarna 28 och 29 i den allmänna förordningen. De tre olika delarna skall anses utgöra prioriterade insatsområden. Till dessa skall läggas ett fjärde insatsområde som syftar till att finansiera kostnader för förvaltning, övervakning och utvärdering av programmet. Den procentandel av finansieringen som avsätts för detta fjärde insatsområde skall anges.

Bestämmelser för förvaltning, kontroll, övervakning och utvärdering

29. Bestämmelserna i den allmänna förordningen skall gälla, särskilt avdelning III och kapitel I, II och III i avdelning IV. I de program som läggs fram skall det klart anges att dessa bestämmelser tillämpas och att det sker på ett sätt som uppfyller kriterierna i detta meddelande.

30. Ordningarna för genomförande och förvaltning av initiativets olika delar skall präglas av en strävan efter förenkling, utan att detta påverkar principen om en sund och korrekt förvaltning.

31. I synnerhet när det gäller den finansiella förvaltningen skall det i programmet finnas en klar och tydig redogörelse för förvaltningsreglerna och förfaranden för kapitalanskaffning och kapitalflöden, samt för de viktigaste etapperna i gemenskapens finansiering hela vägen fram till den slutlige stödmottagaren. Av förhandsbedömningen skall det framgå att genomförandemetoderna är adekvata.

32. Beträffande kontrollförfarandena skall det förutom sedvanliga förfaranden som gäller för samtliga utgifter även ingå en beskrivning av särskilda bestämmelser, metoder, regler och förfaranden som gör det möjligt att garantera en kontroll av programmet i fråga.

33. Övervakningen skall äga rum:

- på LAG-gruppsnivå,

- på regional/nationell programnivå,

med hjälp av finansiella och fysiska indikatorer som fastställts i programplaneringen. Med hjälp av dessa indikatorer skall man kunna följa hur programmen fortskrider såväl finansiellt som med avseende på det konkreta genomförandet och effekterna.

Överlämnandet av resultaten skall överlämnas till det europeiska observationsorganet och dess sammanställning, kommer att bidra till att initiativet kan övervakas på gemenskapsnivå.

I enlighet med artikel 35 i den allmänna förordningen skall en övervakningskommitté utses för varje program under initiativet. Dess sammansättning och roll skall anges.

En styrgrupp under kommissionens ledning som består av företrädare för den offentliga förvaltningen och nationella och regionala nätverk skall inrättas. Gruppen skall sammanträda minst en gång om året för dryfta frågor kring hur initiativet fortskrider. Denna grupp kommer att fungera som ett övervakningsorgan på europeisk nivå för respektive del av samarbetet.

34. I fråga om utvärdering skall bestämmelserna i den allmänna strukturfondsförordningen gälla för insatser under Leader+, liksom i förekommande fall även riktlinjerna för utvärdering av politiken för landbygdsutveckling

Med hänsyn till Leaders särdrag skall de fysiska och finansiella indikatorerna i utvärderingen kompletteras med särskilda indikatorer som i första hand avser följande faktorer: det integrerade områdesbaserade arbetssättet, insatsernas karaktär av pilotprojekt, hur partnerskapet fungerat, de involverade offentliga organens organisatoriska struktur och vilken roll de spelat, inrättandet av nätverk, samt miljöeffekter.

Godkännande av åtgärder

35. Kommissionen skall godkänna program under gemenskapsinitiativet Leader+ senast inom fem månader efter det att den mottog en begäran om stöd, och i enlighet med artikel 28 i den allmänna förordningen fatta beslut om finansiering från utvecklingssektionen vid EUGFJ.

Om medlemsstaten väljer att utforma åtgärden som ett operativt program skall ett programkomplement, enligt definitionen i artikel 9 m i den allmänna förordningen, lämnas in till kommissionen för kännedom, tre månader efter det att ett program godkänts. Innehållet i detta komplement anges i artikel 18.3 i den allmänna förordningen.

Kommissionen är välvilligt inställd till förfarandet med globalt stöd i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 9 i och 27 i den allmänna förordningen.

Insatser som berättigar till medfinansiering från gemenskapen

36. Alla åtgärder som kan medfinansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ, ERUF eller ESF berättigar till medfinansiering från gemenskapen.

37. Leader+ skall i första hand ge stöd för strategier av pilotkaraktär som syftar till att utveckla landsbygdsområdenas egna inhemska potential. Med undantag för insatser i mindre skala, som skall definieras i partnerskapet, kan stöd således under detta initiativ inte beviljas för investeringar i infrastruktur och inte heller för produktiva investeringar där beloppet överskrider ett visst tak som också skall fastställas i partnerskapet.

38. Utgifter för anskaffning av kompetens och kunskap, så om detta fastställs i Leader II (dvs. utgifter för igångsättning och/eller förberedande studier innan en LAG-grupp utarbetar sin lokala utvecklingsplan) är en stödberättigande åtgärd under del 1, under förutsättning att det rör sig om nya områden där Leader-metoden tidigare inte tillämpats.

39. Utgifter för deltagande i nätverk, igångsättning, information, förvaltning, övervakning och utvärdering av programmet kan medfinansieras av gemenskapen. De skall föreslås när programmet läggs fram. Deltagande i finansiering av utvärderingskostnader i medlemsstaterna är emellertid begränsad till sådana utvärderingar som verkligen bidrar till att Leader+ kan utvärderas på gemenskapsnivå. Det avgörande i detta avseende är utvärderingens tillämpningsområde och dess kvalitet, vilket skall bedömas utifrån kommissionens riktlinjer för utvärderingar.

40. Vid ledningen av det europeiska observationsorganet skall kommissionen bistås av utomstående tjänsteleverantörer som skall väljas ut genom en anbudsinfordran som skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Ett vägledande belopp som motsvarar högst 2 % av det samlade stöd som gemenskapsinitiativet Leader+ får från EUGFJ:s utvecklingssektion skall anslås till detta. Dessa verksamheter, som bedrivs på kommissionens initiativ, kommer att finansieras till 100 % av totalkostnaden.

IV. GEMENSKAPENS FINANSIELLA BIDRAG TILL LEADER+

41. Initiativet Leader+ skall finansieras gemensamt av medlemsstaten och gemenskapen.

De totala bidraget från EUGFJ:s utvecklingssektion till Leader+ för perioden 2000-2006 uppgår till 2020 miljoner euro i 1999 års priser. I enlighet med bestämmelserna i artikel 7.7 i den allmänna förordningen skall bidraget från EUGFJ:s utvecklingssektion till varje program indexregleras med 2 % per år fram till 2003 och därefter ligga fast på 2003 års priser under perioden 2004-2006. Senast den 31 december 2003 kommer kommissionen att fastställa den indexreglering som skall gälla för perioden 2004-2006

Bestämmelserna om stödnivåer för gemenskapen i artikel 29 i den allmänna förordningen skall gälla. Bidraget från EUGFJ:s utvecklingssektion skall vara högst 75 % av den totala stödberättigande kostnaden i de områden som omfattas av mål 1 och högst 50 % av denna kostnad i områden utanför mål 1.

V. TIDSPLAN

42. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att lägga fram sina förslag till program under initiativet Leader+ senast sex månader efter det att detta meddelande har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Medlemsstaternas begäran om stöd och all övrig korrespondens i samband med detta meddelande skall adresseras till: Generaldirektören Generaldirektoratet för jordbruk Europeiska kommissionen Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel

Utfärdat i Bryssel den 14 april 2000.

(1) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

(2) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

BILAGA

UTFORMNING AV FÖRSLAG TILL PROGRAM UNDER GEMENSKAPSINITIATIVET LEADER+

1. Fastställande av de områden som initiativet skall omfatta; använda kriterier.

2. Analys av situationen i det eller de berörda områdena.

3. Förhandsbedömning, i enlighet med artikel 41.2 i den allmänna förordningen.

4. Målen för genomförandet av initiativet, strategin för att uppnå dem, samband med andra program för landsbygdsutveckling.

5. För varje del: mål, centralt tema under del 1, kortfattad beskrivning av planerade åtgärder för genomförandet, inklusive nödvändiga upplysningar som visar att dessa är förenliga med den stödordning som gäller för initiativets tre delar; effekter.

6. Finansieringsplan per prioriterat insatsområde, per år och per finansieringskälla. I förekommande fall redogörelse för gemenskapens finansiering i mål 1- eller mål 2-områden. Det årliga bidraget från fonden skall vara förenligt med budgetplanen.

7. Urvalskriterier för LAG-grupper, förfaranden och tidsplan.

8. Former för att ge tänkbara stödmottagare information, samt för att informera allmänheten under genomförandet.

9. Bestämmelser för, samt vilka myndigheter medlemsstaten har utsett för genomförande, förvaltning, inklusive finansiell förvaltning och övervakning i fråga om

- strategier för landsbygdsutveckling,

- samarbete,

- nätverkens funktion och deras kontakter med det europeiska observationsorganet.

10. Administrativa bestämmelser, tillämpningsföreskrifter och förfaranden för kontroll av insatser.

11. Bestämmelser för utvärdering.

12. Redogörelse för bestämmelser för samråd med partnerna om programmet, för deras samråd inbördes och för deras deltagande i övervakningskommittén.

13. Insatsernas förenlighet med gemenskapens politik på andra områden.