31996R2201

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

med beaktande av följande:

1. Frukt- och grönsakssektorn är generellt sett föremål för olika förändringar som gemenskapen måste ta hänsyn till genom en anpassning av de grundläggande reglerna för organisationen av denna marknad. Beträffande vissa bearbetade produkter bör dessutom hänsyn tas till situationen på de internationella marknaderna. Eftersom den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker sedan den inrättades har varit föremål för ett stort antal ändringar, och för klarhets skull, bör en ny förordning antas.

2. Vissa bearbetade produkter är särskilt betydelsefulla i gemenskapens Medelhavsregion där produktionskostnaderna är avsevärt högre än i tredje land. Systemet för produktionsstöd, som grundar sig på avtal som garanterar en regelbunden tillförsel till industrin mot ett minimipris till producenterna, har såsom det tillämpats visat sig fungera väl och bör behållas. Samtidigt bör, på samma sätt som för färska produkter, producentorganisationernas roll förstärkas för att säkerställa en högre koncentration av utbudet och en rationellare hantering av utbudet och slutligen, för att underlätta kontrollen av att minimipriserna till producenterna respekteras.

3. På grund av sambandet mellan priser på produkter avsedda att konsumeras färska och priser på produkter avsedda för bearbetning, bör det föreskrivas att det lägsta producentpriset skall bestämmas med beaktande av utvecklingen av marknadspriserna inom frukt- och grönsakssektorn och av behovet av att bibehålla en tillräcklig balans mellan de olika användningsområdena för färska produkter.

4. Stödbeloppet bör kompensera skillnaden mellan de priser som betalas till producenterna inom gemenskapen och de priser som betalas i tredje land. Följaktligen bör ett beräkningssätt föreskrivas som särskilt tar hänsyn till denna skillnad och till effekten av minimiprisutvecklingen, utan att det påverkar tillämpningen av vissa tekniska faktorer.

5. På grund av den stora tillgången på råvaror och flexibiliteten i bearbetningskapacitet, kan beviljande av produktionsstöd i vissa fall medföra en avsevärd ökning av produktionen. För att undvika de avsättningsproblem som detta kan medföra, bör begränsningar avseende beviljandet av stöd införas i form av antingen en garantitröskel eller ett kvoteringssystem, beroende på produkten.

6. De erfarenheter som har gjorts såvitt avser bearbetade tomatprodukter leder till att ett flexibelt system bör antas som är ägnat att stärka företagen och öka konkurrenskraften inom gemenskapsindustrin. Kvoter per produktgrupp och per medlemsstat bör fastställas schablonmässigt under de två första åren av det nya systemets tillämpning. Stödbeloppet för produkter i koncentrerad form och därav framställda produkter bör sänkas för att kompensera de ökade kostnader som härrör från höjningen av kvoterna för produkter av tomatkoncentrat och för andra produkter i jämförelse med det gamla systemet.

7. Sektorn för torkade druvor företer särdrag som har lett till tillämpningen av ett stödsystem för specialiserade brukningsarealer. Detta system, liksom systemet för högsta garanterad areal som syftar till att undvika en oproportionerlig utvidgning av odlingen av druvor för framställning av torkade druvor, bör, som tidigare, bibehållas i en och samma förordning.

8. De omplanteringsåtgärder som syftar till att bekämpa vinlöss bör fortsätta. För att undvika att denna verksamhet avstannar, samtidigt som betydande arealer återstår att omplantera, bör stödsystemet till förmån för producenter som omplanterar sina vingårdar för att bekämpa vinlöss bibehållas.

9. För att underlätta avsättningen av bearbetade produkter och för att bättre anpassa deras kvalitet till marknadens krav, bör möjlighet ges att fastställa normer.

10. Inom sektorerna för torkade druvor och fikon bör systemet med lagring vid regleringsårets slut, som är begränsat till en viss kvantitet torkade druvor, bibehållas utan att tillämpningen av särskilda justeringar påverkas. Inköpsprisnivån för var och en av dessa två produkter bör fastställas med beaktande av de särdrag de företer.

11. Möjlighet bör skapas att införa särskilda åtgärder till förmån för vissa sektorer som möter internationell konkurrens, och som är av stor vikt lokalt och regionalt. Åtgärderna bör omfatta strukturella förbättringar i syfte att öka konkurrenskraften och främja användningen av produkterna i fråga. Ett tillfälligt och schablonmässigt beräknat stöd för arealer där sparris som är avsedd för bearbetning för närvarande odlas bör ges med hänsyn till situationen inom denna sektor.

12. I förordning (EG) nr 3290/94 (4) har fastställts de anpassningar och övergångsåtgärder som krävs inom jordbrukssektorn för att genomföra de avtal som har slutits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, i synnerhet det nya systemet för handel med tredje land inom sektorn för bearbetade produkter av frukt och grönsaker. Bestämmelserna i bilaga XIV till förordning (EEG) nr 3290/94 skall föras in i den här förordningen. Av förenklingsskäl bör ansvaret för genomförandet av vissa tekniska bestämmelser avseende eventuell sockerbrist överlåtas åt kommissionen.

13. Den inre marknadens verksamhet skulle kunna äventyras om visst stöd beviljades. De bestämmelser i fördraget som gör det möjligt att värdera stöd som medlemsstaterna beviljat och att förbjuda sådana som är oförenliga med den gemensamma marknaden bör därför tillämpas inom den sektor som avses med den här förordningen.

14. Bestämmelserna i rådes förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (5) bör tillämpas på sektorn för bearbetade produkter av frukt och grönsaker för att inte duplicera normer och kontrollorgan. Det är också nödvändigt att fastställa sanktioner för att garantera en enhetlig tillämpning av det nya systemet i hela gemenskapen.

15. Den gemensamma organisationen av marknaderna inom sektorn för bearbetade produkter av frukt och grönsaker måste samtidigt, och på lämpligt sätt, beakta de mål som anges i artiklarna 39 och 110 i fördraget.

16. För att underlätta genomförandet av bestämmelserna i den här förordningen bör ett förfarande fastställas som innebär ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för en förvaltningskommitté.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Genom denna förordning inrättas en gemensam organisation av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker.

2. Den gemensamma organisationen skall omfatta följande produkter:

>Plats för tabell>

3. Regleringsåren för de produkter som anges i punkt 2 skall, om det är nödvändigt, fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

AVDELNING I Stödsystem

Artikel 2

1. Ett stödsystem för produktionen skall tillämpas för de produkter som anges i bilaga I och som framställs av frukt och grönsaker som odlas inom gemenskapen.

2. Produktionsstödet skall beviljas den bearbetningsindustri som till producenten har betalat ett pris för råvaror som lägst motsvarar minimipriset enligt avtal mellan de producentorganisationer som erkänts eller erkänts på förhand enligt förordning (EG) nr 2200/96 och bearbetningsindustrin.

Under de första fem regleringsåren efter det att den här förordningen har trätt i kraft får avtal emellertid även slutas mellan bearbetningsindustrin och enskilda producenter för kvantiteter som för de olika regleringsåren uppgår till högst 75 %, 65 %, 55 %, 40 % och 25 % av den kvantitet som berättigar till produktionsstöd.

De ovan angivna producentorganisationerna skall tillämpa bestämmelserna i denna artikel på de aktörer som inte är medlemmar i någon av de kollektiva sammanslutningar som avses i förordning (EG) nr 2200/96, och som förbinder sig att genom dessa sammanslutningar saluföra hela den produktion som är avsedd för framställning av produkter som anges i bilaga I, och som betalar en del av organisationens totala kostnader för detta system.

Avtalen måste undertecknas före ingången av varje regleringsår.

Artikel 3

1. Det minimipris som betalas till producenten skall bestämmas på grundval av

a) det minimipris som tillämpas under föregående regleringsår,

b) marknadsprisutvecklingen inom frukt- och grönsakssektorn,

c) behovet av att säkerställa en normal avsättning för färskvaror till olika användningsområden, inklusive bearbetningsindustrin.

2. Minimipriset skall fastställas före ingången av varje regleringsår.

3. Minimipriset liksom tillämpningsföreskrifterna för denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 4

1. Produktionsstödet får inte överstiga skillnaden mellan det minimipris som erläggs till en producent inom gemenskapen och råvarupriset i de viktigare producerande och exporterande tredje länderna.

2. Produktionsstödets belopp skall fastställas så att avsättning möjliggörs för gemenskapens produkter till ett minimipris inom de gränser som fastställs i punkt 1. Vid bestämmande av detta belopp skall, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5, hänsyn särskilt tas till

a) skillnaden mellan kostnaden för råvara som erhålls inom gemenskapen och råvara som erhålls från viktigare konkurrerande tredje länder,

b) det stödbeloppet som bestämts för föregående regleringsår, eller som räknats fram före den minskning som anges i punkt 10, om den är tillämplig,

c) för de produkter för vilka gemenskapens produktion utgör en väsentlig del av marknaden: utvecklingen av den externa handelsvolymen och deras pris, om det sistnämnda kriteriet leder till en sänkning av stödbeloppet.

3. Produktionsstödet skall fastställas i förhållande till nettovikten för den bearbetade produkten. De koefficienter som uttrycker förhållandet mellan vikten på insatsråvaran och nettovikten på den bearbetade produkten skall fastställas schablonmässigt. De skall uppdateras regelbundet på grundval av gjorda erfarenheter.

4. Produktionsstöd skall endast utbetalas till bearbetningsindustrin för bearbetning av produkter som

a) framställs av råvaror som skördats inom gemenskapen och för vilka den berörda parten har erlagt minst det minimipris som avses i artikel 3,

b) uppfyller de kvalitetsmässiga minimikraven.

5. Råvarupriset i de viktigare konkurrerande tredje länderna skall principiellt fastställas på grundval av det faktiskt använda priset vid försäljning från jordbruksledet såvitt avser färska produkter av jämförbar kvalitet som används för bearbetning, vägda i förhållande till de kvantiteter slutprodukter som dessa tredje länder exporterar.

6. Såvitt avser produkter där gemenskapsproduktionen utgör minst 50 % av konsumtionen på gemenskapsmarknaden, skall utvecklingen av priserna och volymen av importen och exporten uppskattas på grundval av uppgifterna för det kalenderår som föregår ingången av regleringsåret, jämförda med uppgifterna för föregående kalenderår.

7. För bearbetade tomatprodukter skall produktionsstöd fastställas för

a) tomatkoncentrat som hänförs till KN-nummer 2002 90,

b) hela skalade tomater som erhålls från sorten San Marzano eller liknande sorter som hänförs till KN-nummer 2002 10,

c) hela skalade tomater som erhålls från sorten Roma eller liknande sorter som hänförs till KN-nummer 2002 10,

d) tomatsaft som hänförs till KN-nummer 2009 50.

8. Produktionsstöd för övriga bearbetade tomatprodukter erhålls med utgångspunkt i fasta belopp antingen för tomatkoncentrat, varvid hänsyn särskilt skall tas till innehållet i torrt extrakt av produkten eller för hela skalade tomater som erhålls från sorten Roma eller liknande sorter, varvid hänsyn särskilt skall tas till produktens kommersiella egenskaper.

9. Kommissionen skall fastställa beloppet på produktionsstödet i enlighet med förfarandet i artikel 29 före ingången av varje regleringsår.

Enligt samma förfarande skall den fastställa de koefficienter som avses i punkt 3, de kvalitetsmässiga minimikraven, liksom övriga tillämpningsföreskrifter för den här artikeln.

10. För bearbetade tomatprodukter får de totala kostnaderna för varje regleringsår inte överstiga det belopp som skulle ha uppnåtts om de franska och portugisiska kvoterna för koncentrat för regleringsåret 1997/98 hade bestämts enligt följande:

>Plats för tabell>

I detta syfte skall det stöd som bestäms för tomatkoncentrat och produkter som framställs härur i enlighet med punkt 9 minskas med 5,37 %. Ett eventuellt tillägg skall utbetalas efter regleringsårets utgång om ökningen av de franska och portugisiska kvoterna inte används fullt ut.

Artikel 5

1. En garantitröskel för gemenskapen införs härmed för varje regleringsår och för nedanstående produkter och överskridande av tröskeln skall medföra en sänkning av produktionsstödet. Tröskeln bestäms

a) för persikor i sockerlag eller naturlig fruktsaft, till en kvantitet om 582 000 ton nettovikt,

b) för päronsorterna William och Rocha i sockerlag eller naturlig fruktsaft till en kvantitet om 102 805 ton nettovikt.

2. Det överskridande av trösklar som anges i punkt 1 skall uppskattas på grundval av medelvärdet av de producerade kvantiteterna under de tre regleringsår som föregår det regleringsår för vilket produktionsstöd skall fastställas. När tröskeln har överskridits skall stödet minskas för nästföljande regleringsår i förhållande till det överskridande som konstaterats för produkten i fråga.

Artikel 6

1. Ett kvoteringssystem införs härmed för beviljande av produktionsstöd för bearbetade tomatprodukter. Detta stöd skall begränsas till den kvantitet bearbetade produkter som motsvarar 6 836 262 ton färska tomater.

2. Den kvantitet som anges i punkt 1 skall fördelas vart femte år mellan tre produktgrupper, nämligen tomatkoncentrat, hela skalade tomater i konserv och övriga produkter och fördelningen skall ske med hjälp av medelvärdet av de producerade kvantiteterna, med beaktande av minimipriset, under de fem regleringsår som föregår det regleringsår för vilket fördelningen sker.

Den första fördelningen, vilken avser regleringsåret 1997/98 och de fyra följande regleringsåren, skall dock ske på följande sätt:

- Tomatkoncentrat:

4 585 253 ton.

- Hela skalade tomater i konserv:

1 336 119 ton.

- Andra produkter:

914 890 ton.

3. Den kvantitet färska tomater som fastställts för varje produktgrupp i enlighet med punkt 2, skall varje år fördelas mellan medlemsstaterna med hjälp av medelvärdet av de producerade kvantiteterna, med beaktande av minimipriset, under de tre regleringsår som föregår det regleringsår för vilket fördelningen sker.

Fördelningen för regleringsåren 1997/98 och 1998/99 är den som anges i bilaga III.

För regleringsåret 1999/2000, skall fördelningen ske med hjälp av medelvärdet av de producerade kvantiteterna med beaktande av minimipriset under regleringsåren 1997/98 och 1998/99.

Från och med regleringsåret 1999/2000 får fördelning enligt denna punkt inte leda till någon avvikelse, per medlemsstat eller per produktgrupp, som är större än 10 % jämfört med tilldelade kvantiteter för föregående regleringsår. När en fördelning äger rum enligt punkt 2 skall denna procentsats beräknas med hjälp av kvantiteterna för föregående regleringsår, justerade med koefficienterna för den avvikelse som erhålls för varje produktgrupp vid denna fördelning.

4. Medlemsstaterna skall fördela de kvantiteter som de tilldelas bland de bearbetningsföretag som är etablerade på deras territorier i förhållande till medelvärdet av de producerade kvantiteterna, med beaktande av minimipriset, under de tre regleringsår som föregår det regleringsår för vilket fördelningen sker, med undantag för regleringsåret 1996/97 som inte skall beaktas.

För de tre första fördelningarna, vilka avser regleringsåren 1997/98, 1998/99 och 1999/200, skall dock hänsyn tas till de faktiskt producerade kvantiteterna regleringsåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96.

5. Från och med regleringsåret 1999/2000 skall de fördelningar som avses i punkterna 2 och 3 genomföras i enlighet med förfarandet i artikel 29. Tillämpningsföreskrifterna för den här artikeln skall fastställas enligt samma förfarande. De skall särskilt innehålla regler som skall tillämpas för företag som har påbörjat sin verksamhet för mindre än tre år sedan, för nystartade företag samt vid sammanslagning eller avyttring av företag.

Artikel 7

1. Stöd skall beviljas för odling av druvor för framställning av torkade druvor av sorterna Sultan och Moscatel och av korinter.

Stödbeloppet skall fastställas per hektar specialiserad brukningsareal i förhållande till medelavkastningen per hektar av denna typ. Det skall dessutom fastställas med hänsyn till

a) behovet av att säkerställa vidmakthållande av arealer som traditionellt ägnats åt denna odling,

b) avyttringsmöjligheterna för dessa torkade druvor.

Stödbeloppet kan differentieras med hänsyn till druvsorterna liksom till andra faktorer som kan påverka avkastningen.

2. För varje regleringsår skall en högsta garanterad gemenskapsareal fastställas som motsvarar medelvärdet av de arealer som ägnades åt sådan odling som avses i punkt 1 under regleringsåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90. Om specialarealen som används för produktion av torkade druvor överskrider högsta garanterade areal, skall stödbeloppet för påföljande regleringsår minskas i förhållande till det konstaterade överskridandet.

3. Stöd skall utbetalas då arealerna skördats och då produkterna torkats för bearbetning.

4. De producenter som omplanterar sina vingårdar för att bekämpa vinlöss och som inte åtnjuter stöd som tillhandahålls genom strukturprogram mot vinlöss, finansierade av EUGFJ:s utvecklingssektion, skall under tre regleringsår erhålla stöd som skall fastställas med hänsyn till det stödbelopp som avses i punkt 1 samt med hänsyn till det stödbelopp som beviljas med stöd av ovannämnda strukturprogram. I detta fall skall punkt 3 inte vara tillämplig.

5. Kommissionen skall före ingången av varje regleringsår fastställa stödbeloppet i enlighet med förfarandet i artikel 29. Enligt samma förfarande skall den fastställa tillämpningsföreskrifterna för denna artikel och konstatera eventuellt överskridande av högsta garanterade areal samt fastställa den därav följande minskningen av stödbeloppet.

Artikel 8

För de produkter som avses i artikel 7.1 och de produkter som anges i bilaga I och som är avsedda för konsumtion inom gemenskapen eller som exporteras till tredje land får gemensamma normer fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 9

1. De organ, som har godkänts av de berörda medlemsstaterna, nedan kallade "lagringsorgan", skall under loppet av regleringsårets två sista månader köpa de kvantiteter sultanrussin, korinter och torkade fikon som produceras i gemenskapen under det pågående regleringsåret, förutsatt att produkterna motsvarar de kvalitetskrav som fastställs.

De kvantiteter sultanrussin och korinter som inköps i enlighet med punkt 2 får inte överstiga 27 370 ton.

2. Det pris till vilket lagringsorganen köper de produkter som avses i punkt 1, skall

a) för torkade fikon motsvara minimipriset för den lägsta kvaliteten minskat med 5 %,

b) för sultanrussin och korinter vara i nivå med gällande inköpspris regleringsåret 1994/95, varje år justerat efter utvecklingen av det minimipris vid import som avses i artikel 13 eller, efter år 2000, världmarknadspriset.

3. Avyttringen av de produkter som köps in av lagringsorganen skall ske under sådana former att jämvikten på marknaden inte rubbas, och att lika tillgång till de produkter som säljs och lika behandling av köparna säkerställs.

För produkter som inte kan avyttras under normala förhållanden får särskilda åtgärder vidtas. I detta fall kan en särskild säkerhet ställas för att tillse att gjorda åtaganden uppfylls, särskilt vad avser produktens ändamål. Denna säkerhet skall hållas inne, helt eller till viss del, om åtagandena, helt eller delvis, inte uppfylls.

4. Lagringsstöd skall beviljas lagringsorgan för de kvantiteter av produkterna som köpts in och för den effektiva lagringstiden för dessa. Stödet får dock inte utbetalas för längre tid än den 18-månadersperiod som följer på utgången av det regleringsår under vilket produkten har köpts in.

5. Lagringsorganen skall beviljas en ekonomisk ersättning som motsvarar skillnaden mellan det inköpspris som betalas av lagringsorganen och försäljningspriset. Ersättningen skall minskas med eventuell vinst som erhålls genom skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset.

6. För tillämpningen av punkt 1 skall medlemsstaterna godkänna de lagringsorgan som ger ändamålsenliga garantier, dels för att säkerställa lagring under goda tekniska förhållanden, dels för att utföra en tillfredsställande förvaltning av de inköpta produkterna.

Dessa lagringsorgan är i synnerhet skyldiga att lagra de inköpta produkterna i avskilda lokaler och att föra separata räkenskaper för dessa produkter.

7. Försäljningen av de produkter som inköpts i enlighet med punkt 1 skall ske antingen genom anbudsförfarande eller till ett på förhand fastställt pris.

Anbuden skall beaktas endast om de åtföljs av en säkerhet.

8. Det inköpspris som anges i punkt 2, liksom tillämpningsföreskrifterna till denna artikel skall, särskilt vad beträffar lagerstöd, ekonomisk ersättning samt inköp och försäljning av produkter genom lagringsorganen, fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 29.

Artikel 10

1. För de produkter i artikel 1.2 som är av stor ekonomisk eller ekologisk betydelse, lokalt eller regionalt, och som framför allt är utsatta för hård internationell konkurrens, kan särskilda åtgärder vidtas enligt förfarandet i artikel 29 för att förbättra deras konkurrenskraft och för att främja dessa.

Dessa åtgärder kan särskilt omfatta

a) åtgärder för att förbättra de skördade produkternas lämplighet för bearbetning och avpassa deras egenskaper till bearbetningsindustrins behov,

b) åtgärder för att ta i anspråk nya tekniska och vetenskapliga produktionsmetoder och tillvägagångssätt i syfte att förbättra kvaliteten eller sänka produktionskostnaderna för bearbetade produkter,

c) åtgärder som rör utveckling av nya produkter eller nya användningsområden för bearbetade produkter,

d) utförande av ekonomiska undersökningar och marknadsundersökningar,

e) åtgärder för att främja konsumtionen och användning av produkterna i fråga.

2. De åtgärder som anges i punkt 1 skall genomföras av de producentorganisationer eller dessas sammanslutningar som erkänts enligt förordning (EG) nr 2200/96, i samverkan med organisationer som företräder aktörer som bearbetar och/eller saluför produkten eller produkterna inom den berörda sektorn.

3. För att underlätta införandet av särskilda åtgärder enligt punkt 1 för att förbättra konkurrenskraften när det gäller sparris som är avsedd för bearbetning skall ett schablonbidrag på 500 ecu per hektar för högst 9 000 hektar betalas ut enligt denna artikel under de tre första åren efter införandet av dessa åtgärder.

4. Tillämpningsföreskrifterna för den här artikeln, särskilt de som gör det möjligt att säkerställa komplementariteten och överensstämmelsen mellan de angivna åtgärderna säkerställs med å ena sidan dem som beslutas med stöd av artikel 17 i förordning (EG) nr 2200/96 och å andra sidan de åtgärder som finansieras med stöd av artiklarna 2, 5 och 8 i förordning (EEG) nr 4256/88 (6), skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

AVDELNING II Handel med tredje land

Artikel 11

1. All import till gemenskapen eller export från denna av produkter som avses i artikel 1.2 får underkastas krav på uppvisande av en import- eller exportlicens.

Licensen skall utfärdas av medlemsstaterna till den som begär det, oavsett var inom gemenskapen han är etablerad, utan att detta påverkar de bestämmelser som antas för tillämpningen av artiklarna 15, 16, 17 och 18.

Licenserna skall gälla inom hela gemenskapen. Utfärdandet av licenserna får underkastas krav på att en säkerhet, som garanterar att importen eller exporten äger rum under licensens giltighetstid ställs; säkerheten skall, utom i fall av force majeure, hållas inne helt eller delvis om importen eller exporten inte genomförs inom den tiden eller endast genomförs till viss del.

2. Import- och exportlicensernas giltighetstid och övriga tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 12

1. Om inte annat följer av den här förordningen, skall tullsatserna i den gemensamma tulltaxan tillämpas på de produkter som avses i artikel 1.2.

2. Tillämpningsföreskrifterna till den här artikeln skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 13

1. Såvitt avser de produkter som återfinns i bilaga II skall ett minimipris vid import fastställas för regleringsåren 1997/98, 1998/99 och 1999/2000. Detta pris skall fastställas med särskild hänsyn till

- priset fritt gränser vid import till gemenskapen,

- världsmarknadspriserna,

- situationen på gemenskapens inre marknad,

- utvecklingen av handeln med tredje land.

Om minimipriset vid import inte respekteras skall en utjämningsavgift påföras, utöver tullen, som skall beräknas på grundval av de priser som tillämpas av de tredje länder som är de viktigaste leverantörsländerna.

2. Minimipriset vid import för torkade druvor skall fastställas före regleringsårets ingång.

Detta pris skall fastställas för korinter och övriga torkade druvor. Det kan, för var och en av dessa två grupper, fastställas för produkter i detaljhandelsförpackning med en nettovikt som skall bestämmas och för produkter i detaljhandelsförpackning med en nettovikt som överstiger denna vikt.

3. Minimipriset vid import av bearbetade körsbär skall fastställas före regleringsårets ingång. Det får fastställas för produkter i detaljhandelsförpackning med en bestämd nettovikt.

4. Minimipriset vid import av torkade druvor är det pris som tillämpas på importdagen. Den utjämningsavgift som i förekommande fall skall tas ut skall vara den som tillämpas samma dag.

5. Minimipriset vid import av bearbetade körsbär skall vara det pris som tillämpas när deklarationen för övergång till fri omsättning godkänns.

6. Utjämningsavgifterna för torkade druvor skall fastställas med hjälp av en importprisskala. Skillnaden mellan minimipriset vid import och varje steg på skalan skall vara

- 1 % av minimipriset för det första steget,

- 3, 6 och 9 % av minimipriset för det andra, tredje respektive fjärde steget.

Det femte steget täcker samtliga fall när importpriset är lägre än det som tillämpas för det fjärde steget.

Den högsta utjämningsavgiften för torkade druvor får inte överstiga skillnaden mellan minimipriset och ett belopp som fastställs på grundval av det mest gynnsamma priset som tillämpas för större kvantiteter på världsmarknaden av de mest representativa tredje länderna.

7. Om importpriset för bearbetade körsbär är lägre än minimipriset på dessa produkter, skall en utjämningsavgift tas ut som motsvarar skillnaden mellan dessa två priser.

8. Minimipriset vid import, utjämningsavgiftsbeloppet och övriga tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 14

1. I syfte att undvika och hindra de skadliga effekter på gemenskapsmarknaden som kan följa av import av vissa av de produkter som avses i artikel 1.2, skall import av en eller flera av dessa produkter, med den tullsats som anges i den gemensamma tulltaxan, beläggas med en tilläggsimporttull, om de villkor som följer av artikel 5 i det jordbruksavtal, som har slutits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, är uppfyllda, med undantag av de fall då importen inte riskerar att orsaka störningar på gemenskapsmarknaden eller om effekterna skulle bli orimliga i förhållande till det avsedda syftet.

2. De utlösande priser under vilka en tilläggsimporttull får tas ut skall vara de som gemenskapen anmäler till Världshandelsorganisationen i enlighet med det anbud som har avgivits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan.

De utlösande kvantiteter som skall överskridas innan en tilläggsimporttull får tas ut, skall särskilt fastställas på grundval av importen till gemenskapen under de tre år som föregår det år under vilket de skadliga effekter som avses i punkt 1 uppstår eller riskerar att uppstå.

3. De importpriser som skall beaktas vid uttagandet av en tilläggsimporttull, skall fastställas på grundval av importpriset cif för den berörda försändelsen.

I detta syfte skall importpriset cif fastställas på grundval av de representativa priserna på den berörda produkten på världsmarknaden eller på den importmarknad i gemenskapen som produkten är avsedd för.

4. Tillämpningsföreskrifterna för den här artikeln skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29. De skall särskilt avse

a) de produkter för vilka tilläggsimporttullar skall tillämpas enligt villkoren i artikel 5 i jordbruksavtalet,

b) övriga kriterier som är nödvändiga för att säkerställa att punkt 1 tillämpas i överensstämmelse med artikel 5 i det jordbruksavtal som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 15

1. Tullkvoterna för de produkter som avses i artikel 1.2, som följer av de avtal som har slutits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, skall öppnas och förvaltas enligt de föreskrifter som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 29.

2. Förvaltningen av kvoterna får verkställas med tillämpning av någon av följande metoder eller en kombination av dessa:

a) En metod grundad på kronologisk ordning efter tidpunkten då ansökningarna lämnades in (enligt principen "först till kvarn får först mala").

b) En metod med fördelning i förhållande till de kvantiteter som ansökningarna gällde vid tidpunkten då ansökningarna lämnades in (enligt metoden "samtidig granskning").

c) En metod där hänsyn tas till traditionella handelsförbindelser (enligt metoden "stamgäster/nyanlända").

Andra lämpliga metoder får fastställas. Metoderna skall undvika all diskriminering av berörda aktörer.

3. Den förvaltningsmetod som fastställs skall, när detta visar sig vara lämpligt, beakta gemenskapsmarknadens försörjningsbehov och nödvändigheten av att vidmakthålla jämvikten på denna, samtidigt som hänsyn får tas till tidigare tillämpade metoder för kvoter som motsvarar dem som avses i punkt 1, utan att det påverkar tillämpningen av de tullar som följer av de avtal som slöts inom ramen för handelsförhandlingarna i Uruguayrundan.

4. I de föreskrifter som avses i punkt 1 skall öppnandet av kvoter ske på årlig basis och, om nödvändigt, fördelas på lämpligt sätt över året och den tillämpliga förvaltningsmetoden skall anges; föreskrifterna skall i förekommande fall innehålla

a) bestämmelser som garanterar produktens art, härkomst och ursprung,

b) bestämmelser för erkännande av det dokument som gör det möjligt att kontrollera den garanti som avses i punkt a, och

c) leveransvillkor och importlicensernas giltighetstid.

Artikel 16

1. I den utsträckning det är nödvändigt för att möjliggöra export av

a) ekonomiskt betydelsefulla kvantiteter av produkter utan tillsats av socker som avses i artikel 1.2,

b) vit- och råsocker som hänförs till KN-nummer 1701:

- glukos och glukossirap som hänförs till KN-nummer 1702 30 51, 1702 30 59, 1702 30 91, 1702 30 99 och 1702 40 90,

- isoglukos som hänförs till KN-nummer 1702 30 10, 1702 40 10, 1702 60 10 och 1702 90 30, och

- sockerbet- och sockerrörsirap som hänförs till KN-nummer ex 1702 90 99,

som används i de produkter som uppräknas i artikel 1.2 b,

kan, på grundval av priserna på dessa produkter inom den internationella handeln och inom de gränser som följer av de avtal som har slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget, skillnaden mellan dessa priser och de priser som gäller inom gemenskapen täckas genom ett exportbidrag.

2. Beträffande tilldelningen av de kvantiteter som får exporteras med bidrag, skall den metod fastställas som

a) är bäst avpassad för produktens beskaffenhet och förhållandena på marknaden i fråga, och som medger effektivast möjliga användning av tillgängliga resurser utan att, hänsyn tagen till effektiviteten och exportstrukturen i gemenskapen, medföra diskriminering mellan stora och små aktörer,

b) är minst administrativt betungande för aktörerna med hänsyn till förvaltningskraven,

c) undviker varje form av diskriminering av berörda aktörer.

3. Bidraget skall vara detsamma inom hela gemenskapen.

Om förhållandena inom den internationella handeln eller särskilda krav på vissa marknader gör det nödvändigt, får bidraget för en bestämd produkt differentieras efter produktens destination.

Bidraget skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29. Detta skall ske regelbundet.

De bidrag som fastställs regelbundet får, om det är nödvändigt, ändras av kommissionen under perioden antingen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ.

4. Bidrag skall endast beviljas på begäran och mot uppvisande av vederbörlig exportlicens.

5. Det bidragsbelopp som skall tillämpas är det som gäller den dag då ansökan om licens lämnas in och, i fråga om differentierat bidrag, det som gällde den dagen

a) för den destination som anges i licensen, eller

b) för den verkliga destinationen om denna är en annan än den som anges i licensen. I sådana fall får det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som är tillämpligt för den destination som anges i licensen.

I syfte att förhindra missbruk av den flexibilitet som avses i denna punkt får lämpliga åtgärder vidtas.

6. Enligt förfarandet i artikel 29 får undantag göras från punkterna 4 och 5 i fråga om de produkter som omfattas av bidrag inom ramen för åtgärder avseende livsmedelsbistånd.

7. Iakttagande av de kvantitetsbegränsningar som följer av de avtal som sluts i enlighet med artikel 228 i fördraget skall säkerställas på grundval av exportlicenser som utfärdas för däri angivna referensperioder och som är tillämpliga på de berörda produkterna.

Vad gäller iakttagande av de skyldigheter som följer av de avtal som har slutits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan skall exportlicensernas giltighet inte påverkas av att en referensperiod upphör.

8. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel, inbegripet bestämmelser om omfördelning av kvantiteter som får exporteras och som inte har tilldelats eller utnyttjats, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 17

1. Denna artikel skall tillämpas på det bidrag som avses i artikel 16.1 a.

2. När bidraget fastställs skall följande faktorer beaktas:

a) Förhållandena och utsikterna rörande

- tillgängligheten och priserna på bearbetade frukt- och grönsaksprodukter på marknaden i gemenskapen,

- gällande priser inom den internationella handeln.

b) Lägsta avsättnings- och transportkostnader från marknaden i gemenskapen till hamnar eller andra exportplatser i gemenskapen, liksom tillkommande kostnader fram till destinationslandet.

c) Ekonomiska aspekter avseende exporten i fråga.

d) Begränsningar som härrör från avtalen som har slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget.

3. De priser som gäller på gemenskapens marknad för de produkter som avses i artikel 16.1 a, skall fastställas med beaktande av de priser som visar sig vara fördelaktigast för exporten.

De priser som gäller inom den internationella handeln skall fastställas med beaktande av

a) de faktiska kurserna på marknaderna i tredje land,

b) de fördelaktigaste priserna vid import från tredje land, i de tredje länder som är destinationsländer,

c) de verkliga produktionspriserna i de tredje länder som är exportländer,

d) anbudspriserna vid gemenskapens gräns.

4. Bidraget skall betalas när det visas att produkterna

- har exporterats utanför gemenskapen,

- har gemenskapsursprung, och

- såvitt avser differentierat bidrag, har nått den destination som anges i licensen eller någon annan destination för vilken bidrag har fastställts, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 16.5 b. Undantag från denna regel får dock föreskrivas enligt förfarandet i artikel 29, med reservation för villkor som skall bestämmas i syfte att erbjuda likvärdiga garantier.

5. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 18

1. Denna artikel är tillämplig på de bidrag som avses i artikel 16.1 b.

2. Bidragsbeloppet skall

- för råsocker, vitsocker samt sockerbet- och sockerrörsirap, motsvara bidragsbeloppet för export av dessa produkter i det tillstånd som har bestämts i enlighet med artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den 30 juni 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (7) och de genomförandebestämmelser som antagits för denna,

- för isoglukos, motsvara bidragsbeloppet för export av denna produkt i det tillstånd som har bestämts i enlighet med artikel 17 i förordning (EEG) nr 1785/81, och de genomförandebestämmelser som antagits för denna,

- för glukos och glukossirap, motsvara bidragsbeloppet för export av dessa produkter i det tillstånd som har bestämts i enlighet med artikel 13 i rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (8) och de genomförandebestämmelser som antagits för denna.

3. För att kunna komma i åtnjutande av bidrag, skall bearbetade produkter vid export åtföljas av en deklaration från sökanden i vilken de kvantiteter råsocker, vitsocker, sockerbetsirap, sockerrörsirap, isoglukos, glukos och glukossirap som används vid tillverkningen anges.

De behöriga myndigheterna i det berörda medlemslandet skall kontrollera riktigheten av uppgifterna i den deklaration som avses i första stycket.

4. Om bidraget är otillräckligt för att medge export av de produkter som räknas upp i artikel 1.2 b, skall bestämmelserna för det bidrag som avses i artikel 16.1 a tillämpas för dessa produkter i stället för dem i artikel 1.2 b.

5. Bidrag skall beviljas vid export av produkter

a) som har sitt ursprung i gemenskapen,

b) som har importerats från tredje land och för vilka en importtull, som anges i artikel 12, har erlagts vid importen, under förutsättning att exportören kan styrka

- likheten mellan den exporterade produkten och den på förhand importerade produkten, och

- att importtull erlagts vid import av denna produkt.

I det fall som avses i första stycket b, skall bidraget, för varje produkt, motsvara den vid importen erlagda tullen om denna är lägre än det tillämpliga bidraget. Om den erlagda tullen är högre än bidraget skall det senare tillämpas.

6. Bidrag skall utbetalas om det kan styrkas att produkterna

- faller under någon av de två situationer som avses i punkt 5,

- har exporterats utanför gemenskapen, och

- i fall av differentierat bidrag, har nått den destination som anges i licensen, eller någon annan destination för vilken bidrag har bestämts, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16.5 b. Undantag från denna regel kan dock föreskrivas enligt förfarandet i artikel 29, med reservation för villkor som skall bestämmas i syfte att erbjuda likvärdiga garantier.

7. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 19

1. I den utsträckning det är nödvändigt för att den gemensamma organisationen av marknaderna för spannmål, socker samt frukt och grönsaker skall fungera på ett tillfredsställande sätt kan rådet, på förslag av kommissionen och i enlighet med omröstningsförfarandet i artikel 43.2 i fördraget, i särskilda fall helt eller delvis avstå från att tillämpa systemet för aktiv förädling för

- de produkter som avses i artikel 16.1 b och

- frukt och grönsaker som är avsedda för tillverkning av de produkter som uppräknas i artikel 1.2.

2. Om den situation som avses i punkt 1 är särskilt brådskande och om gemenskapsmarknaden störs eller riskerar att störas av systemet för aktiv förädling, skall kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, genom undantag från punkt 1, besluta om nödvändiga åtgärder, vilka skall meddelas rådet och medlemsstaterna och vars giltighetstid inte får överstiga sex månader och som är direkt tillämpliga. Om kommissionen mottar en begäran från en medlemsstat skall den fatta beslut inom en vecka från mottagandet av denna begäran.

3. Varje medlemsstat får hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom en vecka efter det att beslutet meddelades. Rådet kan, med kvalificerad majoritet, bekräfta, ändra eller upphäva kommissionens beslut. Om rådet inte fattar beslut inom tre månader, skall kommissionens beslut anses upphävt.

Artikel 20

1. Om, med stöd av artikel 20 i förordning (EEG) nr 1785/81, en exportavgift överstigande 5 ecu per 100 kg tas ut vid export av vitsocker, får beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 29 om att ta ut en utförselavgift för de produkter som avses i artikel 1.2 och som innehåller minst 35 % tillsatt socker.

2. Utförselavgiftsbeloppet skall fastställas med hänsyn till

- den med tillsats av socker bearbetade frukt- eller grönsaksproduktens beskaffenhet,

- den ifrågavarande produktens halt av tillsatt socker,

- gällande vitsockerpris i gemenskapen och på världsmarknaden,

- den exportavgift som är tillämplig på vitsocker,

- ekonomiska aspekter på tillämpningen av denna avgift.

3. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

Artikel 21

1. De allmänna reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen och de särskilda reglerna för dennas tillämpning gäller för klassificeringen av de produkter som omfattas av den här förordningen. Den tullnomenklatur som följer av tillämpningen av den här förordningen skall även gälla för Gemensamma tulltaxan.

2. Om inte annat föreskrivs i den här förordningen eller bestäms med stöd av en bestämmelse i denna, skall det, vid import från tredje land, vara förbjudet att

- ta ut en avgift som har motsvarande verkan som en tull,

- tillämpa varje form av kvantitativ restriktion eller åtgärd med motsvarande verkan.

Artikel 22

1. Om marknaden inom gemenskapen för en eller flera av de produkter som avses i artikel 1.2, som en följd av import eller export, drabbas av eller riskerar att drabbas av allvarliga störningar som kan äventyra målen i artikel 39 i fördraget, får lämpliga åtgärder vidtas vid handel med tredje land till dess att störningarna eller risken för störningar har upphört.

Rådet skall, på förslag av kommissionen och i enlighet med omröstningsförfarandet i artikel 43.2 i fördraget, anta allmänna regler för tillämpningen av den här punkten och fastställa i vilka fall och inom vilka gränser medlemsstaterna får vidta skyddsåtgärder.

2. Om den situation som avses i punkt 1 uppstår skall kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, besluta om nödvändiga åtgärder, vilka skall meddelas rådet och medlemsstaterna och som skall vara direkt tillämpliga. Om kommissionen mottar en begäran från en medlemsstat skall den fatta beslut i frågan inom tre arbetsdagar efter mottagandet.

3. Varje medlemsstat får hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom tre arbetsdagar efter det att beslutet meddelades. Rådet skall sammanträda genast. Det får med kvalificerad majoritet bekräfta, ändra eller upphäva åtgärden i fråga.

4. Bestämmelserna i den här artikeln skall tillämpas med iakttagande av de skyldigheter som följer av de internationella avtal som har slutits i enlighet med artikel 228.2 i fördraget.

AVDELNING III Allmänna bestämmelser

Artikel 23

Artiklarna 92, 93 och 94 i fördraget skall tillämpas på produktionen av och handeln med de produkter som avses i artikel 1.2.

Artikel 24

Bestämmelserna om nationell kontroll och gemenskapskontroll i avdelning VI i förordning (EG) nr 2200/96 skall tillämpas vid kontrollen av att gemenskapens regler följs inom marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker.

Artikel 25

Administrativa sanktioner, finansiella eller andra, skall beslutas i enlighet med det i artikel 29 angivna förfarandet med beaktande av vad som är nödvändigt inom denna sektor.

Artikel 26

Om det är nödvändigt att vidta åtgärder för att underlätta omställningen från det gamla systemet till det som fastställs i den här förordningen, skall dessa åtgärder vidtas enligt det förfarande som anges i artikel 29.

Artikel 27

1. Medlemsstaterna och kommissionen skall lämna varandra de uppgifter som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning. Vilka uppgifter som skall meddelas skall fastställas enligt förfarandet i artikel 29. Föreskrifter för hur dessa uppgifter skall överföras och spridas skall antas enligt samma förfarande.

2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de bestämmelser i lagar och andra författningar som de antar för tillämpningen eller med tillämpning av denna förordning senast en månad efter antagandet, samt vid ändringar av dessa bestämmelser.

3. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som krävs för att beivra överträdelser av bestämmelserna i den här förordningen och för att förebygga och hindra bedrägerier.

Artikel 28

En förvaltningskommitté för bearbetade frukt- och grönsaksprodukter (nedan kallad "kommittén") skall inrättas. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

Artikel 29

1. När hänvisning görs till förfarandet i denna artikel, skall kommittén sammankallas av ordföranden, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionens beslut skall vara omedelbart tillämpliga.

b) Om besluten inte är förenliga med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet. I sådana fall får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under en tid som inte överstiger en månad från dagen då rådet underrättades.

Rådet får inom en månad fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet.

Artikel 30

Kommittén får behandla varje annan fråga som dess ordförande, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat, hänskjuter till den.

Artikel 31

De utgifter som uppstår vid tillämpningen av artiklarna 2, 7, 9.4, 9.5 och 10.3 skall betraktas som interventionsåtgärder avsedda att stabilisera jordbruksmarknaderna i den mening som avses i artikel 1.2 b i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (9).

Artikel 32

Denna förordning skall tillämpas på ett sådant sätt att vederbörlig hänsyn samtidigt tas till de mål som anges i artiklarna 39 och 110 i fördraget.

Artikel 33

1. Denna förordning träder i kraft på dagen för dess offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 1997. Avdelning I skall emellertid inte tillämpas för alla berörda produkter förrän vid inledningen av regleringsåret 1997/98.

2. Följande förordningar upphävs med verkan från den dag då motsvarande bestämmelser i den här förordningen träder i kraft:

- rådets förordning (EEG) nr 426/86 av den 24 februari 1986 om en gemensam organisation av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (10),

- rådets förordning (EEG) nr 2245/88 av den 19 juli 1988 om införandet av ett system med garantitrösklar för persikor i sockerlag (11),

- rådets förordning (EEG) nr 1206/90 av den 7 maj 1990 om allmänna bestämmelser för ordningen med produktionsstöd för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (12), och

- rådets förordning (EEG) nr 668/93 av den 17 mars 1993 om införandet av en gräns för beviljande av produktionsstöd för bearbetade produkter av tomater (13).

Hänvisningar till ovannämnda förordningar skall tolkas som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas enligt jämförelsetabellerna i bilaga IV.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 28 oktober 1996.

På rådets vägnar

I. YATES

Ordförande

(1) EGT nr C 52, 21.2.1996, s. 23.

(2) EGT nr C 96, 1.4.1996, s. 276.

(3) EGT nr C 82, 19.3.1996, s. 30.

(4) EGT nr L 349, 31.12.1994, s. 105. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1193/96 (EGT nr L 161, 29.6.1996, s. 1).

(5) Se sidan 1 i detta nummer av EGT.

(6) Rådets förordning (EEG) nr 4256/88 av den 19 december 1988 om bestämmelser för tillämpningen av förordning (EEG) nr 2052/88 i fråga om EUGFJ:s utvecklingssektion (EGT nr L 374, 31.12.1988, s. 25). Förordningen ändrad genom förordning (EEG) nr 2085/93 (EGT nr L 193, 31.7.1993, s. 44).

(7) EGT nr L 177, 1.7.1981, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1599/96 (EGT nr L 206, 16.8.1996, s. 43).

(8) EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 21. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 923/96 (EGT nr L 126, 24.5.1996, s. 37).

(9) EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1287/95 (EGT nr L 125, 8.6.1995, s. 1).

(10) EGT nr L 49, 27.2.1986, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2314/95 (EGT nr L 233, 30.9.1995, s. 69).

(11) EGT nr L 198, 27.7.1988, s. 18. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1032/95 (EGT nr L 105, 9.5.1995, s. 3).

(12) EGT nr L 119, 11.5.1990, s. 74. Förordningen ändrad genom förordning (EEG) nr 2202/90 (EGT nr L 201, 31.7.1990, s. 14).

(13) EGT nr L 72, 25.3.1993, s. 1.

BILAGA I

>Plats för tabell>

BILAGA II

>Plats för tabell>

BILAGA III

>Plats för tabell>

BILAGA IV

>Plats för tabell>