6.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 89/20

(1)

En av gemenskapens uppgifter enligt artikel 2 h i fördraget är att tillsammans med andra länder och internationella organisationer bygga relationer som främjar den fredliga användningen av kärnenergin. För att uppnå detta ska gemenskapen förses med befogenheter på området för yttre förbindelser, i enlighet med avdelning II kapitel 10 i Euratomfördraget.

(2)

Enligt artikel 101 i fördraget kan gemenskapen inom ramen för sin kompetens åta sig förpliktelser genom att träffa avtal med tredjeland, internationella organisationer eller medborgare i tredjeland. I enlighet med denna bestämmelse har Euratomavtal slutits med de viktigaste leverantörsländerna i gemenskapen.

(3)

Å andra sidan ger artikel 102 gemenskapen befogenhet att ingå avtal i vilka, utöver gemenskapen, även medlemsstaterna är avtalsslutande parter. Sådana avtal kan genomföras när det gäller gemenskapen endast genom nära samarbete mellan gemenskapens institutioner och medlemsstaterna, såväl under förhandlingen och vid avslutandet som vid verkställandet av åtagandena.

(4)

I enlighet med fördraget behåller medlemsstaterna, enligt de villkor som anges i fördraget, sina möjligheter att sluta avtal som aktörer på den internationella arenan och har följaktligen när som helst rätt att med tredjeländer sluta bilaterala avtal som berör tillämpningsområdet för Euratomfördraget.

(5)

Artikel 103 i fördraget spelar en central roll när det gäller att förena behovet av att säkerställa enhetlighet och företräde för Euratoms lagstiftning med medlemsstaternas handlingsfrihet när de genomför sina yttre förbindelser på kärnenergiområdet. Enligt denna artikel ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om sina förslag till avtal med tredjeland, en internationell organisation eller en medborgare i tredjeland, om avtalen berör tillämpningsområdet för fördraget. Om ett förslag till avtal innehåller bestämmelser som utgör hinder för tillämpningen av detta fördrag, ska kommissionen lämna sina synpunkter till den berörda medlemsstaten inom en månad efter mottagandet av ett sådant meddelande. En medlemsstat får inte ingå det föreslagna avtalet förrän den har tillgodosett kommissionens synpunkter eller har följt en dom av domstolen om huruvida de föreslagna bestämmelserna är förenliga med fördraget.

(6)

Europeiska gemenskapernas domstol slog i sin dom 1/78 av den 14 november 1978 fast att syftet med artikel 103 var att säkerställa att fördragets bestämmelser inte undergrävs av avtal som medlemsstaterna ingått med tredje parter (1).

(7)

En bedömning enligt artikel 103 omfattar förenligheten mellan förslaget till mellanstatligt avtal med bestämmelserna i Euratomfördraget och sekundärlagstiftning som antagits på grundval av detta. Det omfattar inte frågan om huruvida förslaget till avtal är förenligt med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(8)

Avsevärd erfarenhet har vunnits vid tillämpningen av artikel 103. Erfarenheten visar att vissa aspekter av Euratomregelverket är av direkt betydelse för medlemsstaternas yttre förbindelser. Kommissionen har upprepade gånger tvingats uppmärksamma särskilda bestämmelser i Euratomlagstiftningen i sina synpunkter till medlemsstaterna efter bedömningar enligt artikel 103. Därför behövs vägledning om tillämpningen av artikel 103. Syftet med denna rekommendation är att påminna om de viktigaste bestämmelser som är av betydelse i detta sammanhang och ge ökad tydlighet och rättssäkerhet för medlemsstaterna när de förhandlar fram sina förslag till avtal.

(9)

Den period på en månad som avses i artikel 103 andra stycket börjar löpa från och med den dag då kommissionen har mottagit meddelandet. Mottagandet ska anses ha ägt rum först när kommissionen har fått en fullständig anmälan.

(10)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 994/2012/EU (2) ger medlemsstaterna en möjlighet att begära bistånd från kommissionen vid förhandlingar om internationella avtal som faller inom tillämpningsområdet för nämnda beslut. Samma möjlighet bör vara tillgänglig för medlemsstaterna i samband med förhandlingar om avtal som omfattas av Euratomfördraget.

(11)

Kärnforskning bedrivs inom ramen för Euratomfördraget, i enlighet med avdelning II kapitel 1 om ”Främjande av forskning”. Kommissionens rekommendation omfattar därför även internationella forskningsavtal, oavsett benämning, inom området kärnteknisk fissions- och fusionsforskning.

(12)

De grundläggande normer som fastställts av gemenskapen enligt avdelning II kapitel 3 i Euratomfördraget, särskilt rådets direktiv 2009/71/Euratom (3), 2011/70/Euratom (4) och 2013/59/Euratom (5), syftar till att säkerställa skyddet av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, oavsett varifrån denna strålning kommer. De utgör kärnan i det rättsliga system som inrättats genom fördraget och är därför av central betydelse inom ramen för bedömningar enligt artikel 103.

(13)

Avdelning II kapitel 6 i fördraget upprättar Euratoms försörjningsbyrå och ger den ensamrätt att ingå avtal om leverans av malmer, råmaterial och speciella klyvbara material från länder inom eller utanför gemenskapen. I det fall att ett förslag till avtal som berörs av denna rekommendation också innehåller bestämmelser om tillgång, bör inte kommissionens bedömning påverkas av byråns ensamrätt att ingå leveransavtal, enligt artikel 103. Kontrasignatur av leveransavtal av byrån å andra sidan påverkar inte kommissionens bedömning av förenligheten av medlemsstaternas förslag till avtal med bestämmelserna i fördraget och sekundärrätten.

(14)

En av de viktigaste pelarna i den europeiska strategin för energitrygghet är att diversifiera externa leveranskällor och tillhörande infrastruktur. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att samarbeta på uran- och kärnbränslemarknaden för att diversifiera försörjningen av kärnbränsle när så behövs. Kommissionen tar systematiskt hänsyn till diversifiering av bränsleförsörjning i sin bedömning av nya kärntekniska investeringsprojekt och nya förslag till avtal med tredjeländer. Euratoms försörjningsbyrå å andra sidan ska se till att nya investeringar inte hindrar möjligheten för diversifiering av bränsleleveranser. Rekommendationen bidrar till att uppnå dessa mål.

(15)

I enlighet med artikel 104 andra stycket i fördraget ska medlemsstaterna meddela kommissionen, på dess begäran, alla uppgifter rörande avtal som ingås av personer eller företag med tredjeland, internationella organisationer eller medborgare i tredjeland inom ramen för fördraget.

1.

”Förslag till avtal” i den mening som avses i artikel 103 i fördraget bör tolkas som sådana avtal, oavsett dess benämning, som rör frågor som omfattas av fördraget och som har förhandlats fram av en medlemsstat (6). Förslag till avtal om ändring av befintliga avtal eller avtal mellan en eller flera medlemsstater och ett tredjeland, en internationell organisation eller en medborgare i tredjeland som rör frågor som omfattas av fördraget omfattas också av artikel 103. Emellertid bör inte förslag till avtal som gäller tillhandahållande eller behandling, omvandling eller bearbetning av malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material som ingås mellan företag och som ska meddelas till Euratoms försörjningsbyrå eller lämnas in till denna för ingående i enlighet med avdelning II kapitel 6 i fördraget meddelas till kommissionen enligt artikel 103.

2.

Om en medlemsstat har för avsikt att inleda förhandlingar med ett tredjeland, en internationell organisation eller en medborgare i tredjeland om ett förslag till avtal, kan denna medlemsstat underrätta kommissionen skriftligen om sin avsikt. När medlemsstaten gör en sådan underrättelse om förhandlingar till kommissionen uppmanas den berörda medlemsstaten att regelbundet hålla kommissionen underrättad om hur förhandlingarna framskrider. Medlemsstaten får även begära att kommissionen ger råd om hur staten kan undvika oförenlighet mellan förslaget till avtal och fördraget.

Medlemsstaterna får också, om de anser det nödvändigt, begära att kommissionen medverkar i förhandlingarna som observatör.

3.

Medlemsstaterna uppmanas att skicka in en underrättelse enligt artikel 103 efter det att överenskommelse ad referendum har nåtts av parterna om alla de viktigaste delarna av förslaget till avtal men innan det föreslagna avtalet har ingåtts.

4.

Medlemsstaterna uppmanas att i elektronisk form skicka en förhandskopia av underrättelsen till kommissionen, inklusive alla åtföljande dokument (7). Den elektroniska kopian bör dock följas av anmälan av den fullständiga ansökan i pappersform.

5.

Anmälan ska innehålla följande:

6.

Medlemsstaterna uppmanas att inkludera i sina förslag till avtal en uttrycklig hänvisning till sitt medlemskap i Europeiska atomenergigemenskapen och de skyldigheter som följer av detta medlemskap. Det rekommenderas att de tar hänsyn till att vid en eventuell konflikt mellan bestämmelserna i förslaget till avtal och bestämmelser i Euratomlagstiftningen är det den senare som ska gälla. När medlemsstaterna förhandlar om sina förslag till avtal ska de ta vederbörlig hänsyn till gemenskapens egen behörighet, liksom principerna och de grundläggande friheterna i fördraget i förhållande till den gemensamma marknaden på kärnenergiområdet och alla krav som följer av rättsakter som institutionerna antagit i enlighet med fördraget.

7.

Medlemsstaterna ska se till att förslaget till avtal inte innehåller klausuler som strider mot de grundläggande normer som fastställts i enlighet med avdelning II kapitel 3 i fördraget. Dessa omfattar särskilt följande:

8.

Vid förhandlingar om förslag till avtal ska medlemsstaterna ta största möjliga hänsyn till kraven i den gemensamma försörjningspolitiken i enlighet med avdelning II kapitel 6 i fördraget, och särskilt behovet av att säkerställa, med förbehåll för rätten för Euratoms försörjningsbyrå att ingå leveransavtal, regelbunden och rättvis försörjning av malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material för alla användare i gemenskapen. Medlemsstaterna ska i synnerhet undvika införandet av klausuler som skulle leda till att en användare inom deras territorium blir överdrivet beroende av en enda försörjningskälla eller en enda leverantör av tjänster eller utrustning eller teknik med anknytning till kärnbränslecykeln. Medlemsstaterna får inte heller ta med klausuler som har till syfte eller verkan att avskärma marknaden för alternativa leverantörer eller tillhandahållare eller att orimligt försvåra uppkomsten av alternativa leverantörer eller tillhandahållare.

9.

Medlemsstaterna rekommenderas att påminna i sina förslag till avtal att allt kärnämne som utbytts enligt dessa förslag till avtal omfattas av krav på skyddsåtgärder i enlighet med avdelning II kapitel 7 i fördraget under alla skeden då ämnet är på gemenskapens territorium. Medlemsstaterna uppmanas också att infoga en hänvisning till det gällande avtalet mellan gemenskapen, Internationella atomenergiorganet och den berörda medlemsstaten om tillämpningen av skyddsåtgärder samt eventuella tilläggsprotokoll.

10.

Medlemsstaterna ska inte införa bestämmelser i sina förslag till avtal som har till verkan att överföra till den andra avtalsslutande parten eller de andra avtalsslutande parterna i förslaget till avtal äganderätten till speciella klyvbara material som tillhör gemenskapen enligt avdelning II kapitel 8 i fördraget.

11.

Medlemsstaterna ska se till att förslag till avtal inte innehåller bestämmelser som innebär att överföring inom gemenskapen, oavsett syfte, av några av varorna eller produkterna som anges i bilaga IV i fördraget kräver förhandstillstånd från den andra parten eller de andra parterna i förslaget till avtal eller innehåller bestämmelser som hindrar överensstämmelse med reglerna för den gemensamma marknaden på kärnenergiområdet.

12.

Vid förhandling om ett förslag till avtal ska medlemsstaterna beakta, i förekommande fall, eventuella avtal mellan gemenskapen och den andra parten eller de andra parterna i förslaget till avtal. De uppmanas att göra en uttrycklig hänvisning till det relevanta Euratomavtalet i texten till det förslag till avtal som ska anmälas till kommissionen.

13.

När kommissionen har slutfört sin bedömning meddelas den berörda medlemsstaten synpunkterna. Dessa synpunkter bör ange vilka bestämmelser i förslaget till avtal som hindrar tillämpningen av fördraget, i den mening som avses i artikel 103, och ska, i tillämpliga fall, hänvisa till särskilda kapitel i fördraget som anges i del III i denna rekommendation.

14.

Medlemsstaterna uppmanas, efter ingåendet av ett förslag till avtal som har anmälts enligt artikel 103, att till kommissionen överlämna den slutliga texten till avtalet, liksom alla senare förklaringar eller avtal, oavsett form, som görs av endera eller båda parter angående tolkningen eller genomförandet av detta.

15.

Det faktum att kommissionen har underrättats om ett förslag till avtal enligt artikel 103 och inte hittat några inslag som skulle hindra tillämpningen av fördraget, utesluter inte att genomförandet av detta avtal kan ge upphov till en överträdelse av Euratoms lagstiftning.

16.

Medlemsstaterna rekommenderas att på begäran förse kommissionen med information som rör genomförandet eller tolkningen av avtal som omfattas av fördraget och som är i kraft mellan dem och tredjeländer, internationella organisationer eller medborgare i tredjeland.