This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32015R1017
Regulation (EU) 2015/1017 of the European Parliament and of the Council of 25 June 2015 on the European Fund for Strategic Investments, the European Investment Advisory Hub and the European Investment Project Portal and amending Regulations (EU) No 1291/2013 and (EU) No 1316/2013 — the European Fund for Strategic Investments
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar
EUT L 169, 1.7.2015, p. 1–38
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force: This act has been changed. Current consolidated version: 01/01/2021
1.7.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 169/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/1017
av den 25 juni 2015
om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 172 och 173, artikel 175 tredje stycket och artikel 182.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och
av följande skäl:
(1) |
Den ekonomiska och finansiella krisen har lett till minskade investeringar i unionen. Investeringarna har fallit med cirka 15 % sedan toppnivån 2007. I synnerhet orsakas bristen på investeringar i unionen av finanspolitiska begränsningar för medlemsstaterna och av svag tillväxt, vilket leder till marknadsosäkerhet när det gäller medlemsstaternas ekonomiska framtid. Denna brist på investeringar, som har varit särskilt allvarlig i de medlemsstater som drabbats värst av krisen, har fördröjt den ekonomiska återhämtningen och inverkar negativt på skapandet av nya arbetstillfällen, de långsiktiga tillväxtutsikterna och konkurrenskraften, vilket kan förhindra att målen i Europa 2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla uppnås. Det behöver bli attraktivare att investera i Europa och i infrastrukturen för en modern kunskapsbaserad ekonomi. |
(2) |
Det krävs omfattande åtgärder för att ta sig ur den onda cirkel som orsakas av bristen på investeringar och de ökade skillnaderna mellan regionerna och för att stärka förtroendet för unionens ekonomi. Incitament för att skapa en tillväxtfrämjande miljö i medlemsstaterna skulle kunna stärka den ekonomiska återhämtningen. Tillsammans med en förnyad satsning på investeringsfinansiering utgör strukturreformer, som är effektiva och ekonomiskt och socialt hållbara, liksom finanspolitiskt ansvar, sätt att skapa en god cirkel, där investeringsprojekt bidrar till att understödja sysselsättningen och efterfrågan och leder till en stadig minskning av produktionsgapet och en ökning av tillväxtpotentialen. En europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi), med uppbackning av medlemsstaternas bidrag, måste vara ett komplement till en övergripande strategi för att förbättra unionens konkurrenskraft och attrahera investeringar. |
(3) |
För att maximera Efsis sysselsättningseffekter bör medlemsstaterna fortsätta att vidta strukturreformer som är effektiva och ekonomiskt och socialt hållbara, liksom andra initiativ såsom utbildningsprogram och en aktiv arbetsmarknadspolitik, stöd till förutsättningar för att skapa hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet, och investeringar i en riktad socialpolitik i enlighet med 2013 års paket om sociala investeringar. Dessutom bör medlemsstaterna genomföra ytterligare aktiviteter, såsom individanpassade utbildningsprogram som matchar arbetstagarnas kompetens med behoven inom de sektorer som får hjälp av Efsi, skräddarsydda företagstjänster så att företagen blir redo att expandera och skapa nya arbetstillfällen samt stöd till nystartade företag och egenföretagare. |
(4) |
Genom det globala infrastrukturinitiativet (Global Infrastructure Initiative) har G20 erkänt investeringarnas betydelse för att stärka efterfrågan och öka produktiviteten och tillväxten, och har åtagit sig att skapa ett klimat som underlättar ökade investeringar. |
(5) |
Under hela den ekonomiska och finansiella krisen har unionen ansträngt sig för att främja tillväxt, särskilt genom initiativen i Europa 2020-strategin som är ett sätt att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla, samt genom den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Europeiska investeringsbanken (EIB) har också stärkt sin roll när det gäller att initiera och främja investeringar i unionen, delvis genom en ökning av kapitalet i januari 2013. Ytterligare åtgärder krävs för att på ett korrekt sätt tillgodose unionens investeringsbehov och makroekonomiska behov och för att den tillgängliga likviditeten på marknaden ska användas effektivt och för att sådan likviditet ska kanaliseras i riktning mot finansiering av bärkraftiga investeringsprojekt. |
(6) |
Den 15 juli 2014 presenterade kommissionens tillträdande ordförande inför Europaparlamentet politiska riktlinjer för nästa kommission. I dessa politiska riktlinjer efterlystes mobilisering av "upp till 300 miljarder EUR i ytterligare offentliga och privata investeringar i den reala ekonomin under de kommande tre åren" för att stimulera investeringar i syfte att skapa nya arbetstillfällen. |
(7) |
Den 26 november 2014 utfärdade kommissionen ett meddelande med titeln En investeringsplan för Europa (nedan kallad investeringsplanen) i vilket föreslogs inrättandet av Efsi, en öppen portal för investeringsprojekt på unionsnivå (European Investment Project Portal) och ett centrum för investeringsrådgivning (European Investment Advisory Hub) samt betonades en agenda för att undanröja hinder för investeringar och fullborda den inre marknaden. |
(8) |
Den 18 december 2014 konstaterade Europeiska rådet att det är en central politisk utmaning att "främja investeringar och ta itu med marknadsmisslyckanden i Europa" och att "den nya inriktningen på investeringar, tillsammans med medlemsstaternas åtagande att intensifiera strukturreformerna och fortsätta med den tillväxtvänliga finanspolitiska konsolideringen, kommer att lägga grunden för tillväxt och sysselsättning i Europa". Europeiska rådet ansåg att "en europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi) bör inrättas inom EIB-gruppen för att mobilisera 315 miljarder EUR i nya investeringar mellan 2015 och 2017", och uppmanade EIB-gruppen "att inleda verksamhet genom att använda egna medel från och med januari 2015". Europeiska rådet underströk också att "Efsi kommer att utgöra ett komplement till och tillkomma utöver de pågående EU-programmen och EIB:s normala verksamhet". |
(9) |
Den 13 januari 2015 utfärdade kommissionen ett meddelande med titeln Att på bästa sätt använda flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtspaktens befintliga regler, i vilket kommissionen redogör för hur den kommer att tillämpa dessa regler. |
(10) |
Den 24 juni 2015 förklarade kommissionen att "utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, bör ett engångsbidrag från medlemsstaterna, antingen av en medlemsstat eller av nationella utvecklingsbanker som ingår i den allmänna myndighetssektorn eller som agerar för en medlemsstats räkning, till Efsi eller tematiska plattformar eller investeringsplattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, inrättade för genomförandet av investeringsplanen, i princip godkännas som en engångsåtgärd, i den mening som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 (4) och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (5)". |
(11) |
Efsi bör vara en del av en övergripande strategi för att ta itu med osäkerheten kring offentliga och privata investeringar och minska investeringsgapen i unionen. Strategin har tre pelare: att mobilisera finansiering för investeringar, få investeringar att nå den reala ekonomin och förbättra investeringsklimatet i unionen. Strategin bör främja konkurrenskraften och den ekonomiska återhämtningen och bör komplettera målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen. Efsi bör ses som ett komplement till alla andra åtgärder som krävs för att minska investeringsgapen i unionen och – genom att fungera som en garantifond – som stimulans för nya investeringar. |
(12) |
Investeringsklimatet i unionen bör förbättras genom att undanröja hinder för investeringar, säkerställa att det inte förekommer någon diskriminering beroende på om förvaltningen av projekten är privat eller offentlig, stärka den inre marknaden och öka förutsebarheten i regelverket. I sitt meddelande med titeln Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start har kommissionen meddelat att "minska regelbördan utan att för den skull sänka de höga nivåerna på det sociala skyddet, hälsoskyddet och miljöskyddet eller inskränka konsumenternas valfrihet" var en politisk prioritering och att den kommer att "se över reglerna för att se till att de bidrar till satsningen på sysselsättning och tillväxt". Kommissionen och medlemsstaterna bör snarast inleda den uppgiften. Detta kompletterande arbete bör främja såväl Efsi som investeringar runtom i unionen generellt. |
(13) |
Syftet med Efsi bör vara att bidra till att åtgärda svårigheter när det gäller att finansiera och genomföra strategiska, omvandlande och produktiva investeringar med stort ekonomiskt, miljömässigt och samhälleligt mervärde som bidrar till att uppnå unionens politiska mål, såsom de som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 (6), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (7), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (8) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (9). Med hjälp av Efsi bör strävan vara att omedelbart stimulera unionens ekonomi och förbättra tillgången till finansiering och företagens och andra enheters konkurrenskraft, med en särskild fokusering på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, i syfte att minska arbetslösheten och stärka tillväxten i unionen. Efsi bör sålunda stödja strategiska investeringar såsom, men inte vara begränsade till, projekt av gemensamt intresse som syftar till att fullborda den inre marknaden inom transport-, telekommunikations- och energiinfrastruktursektorerna, inbegripet sammankopplingar av transport- och energinät och digital infrastruktur, till att bygga ut förnybar energi samt energi- och resurseffektivitet, till att utveckla och modernisera energisektorn i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, och bidra till hållbar utveckling av de sektorerna samt utforska potentiella synergier mellan dem. Dessa investeringar bör även inkludera projekt av gemensamt intresse i fråga om stads- och landsbygdsutveckling och på det sociala området samt på miljöområdet och när det gäller naturresurser, projekt som stärker unionens vetenskapliga och tekniska bas och gynnar uppkomsten av fördelar för samhället och främjar ett bättre utnyttjande av den ekonomiska och industriella potentialen i politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling, inbegripet forskningsinfrastruktur och pilot- och demonstrationsanläggningar, samt projekt avseende humankapital, kultur och hälsa. Marknadsbaserade incitament och den additionalitet som Efsi bidrar med bör säkerställa att fonden är inriktad på socialt och ekonomiskt bärkraftiga projekt utan någon sektoriell eller regional förallokering, särskilt för att täcka stora investeringsbehov eller avhjälpa marknadsmisslyckanden. Samtidigt bör Efsi kunna stödja miljöriktiga projekt och främja industrier och teknik med hög tillväxtpotential och bidra till övergången till en miljövänlig, hållbar och resurseffektiv ekonomi. Genom åtgärder för att lösa unionens nuvarande investeringssvårigheter och minska de regionala skillnaderna bör Efsi sträva efter att bidra till att stärka unionens konkurrenskraft och forsknings- och innovationspotential, den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och stödja en energi- och resurseffektiv övergång – även i fråga om infrastrukturomställning – till en hållbar ekonomi baserad på kretsloppstänkande och förnybarhet, genom skapandet av stabila arbetstillfällen med skäliga löner. Efsi bör inrikta sig på projekt av alla storlekar som främjar nya arbetstillfällen av hög kvalitet, hållbar tillväxt och konkurrenskraft på kort, medellång och lång sikt, särskilt när sådana projekt tillför största möjliga mervärde, och därmed bidrar till att uppnå unionens politiska mål i enlighet med artikel 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I syfte att uppnå de allmänna mål som anges i denna förordning bör Efsi bidra till att uppnå de mål som anges i artiklarna 170, 173, 179 och 194.1 i EUF-fördraget. |
(14) |
Efsi bör stödja projekt inom forskning, utveckling och innovation. De investeringar som får stöd genom Efsi bör bidra till att genomföra existerande unionsprogram och uppnå målen i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla. De bör stödja genomförandet av Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010. |
(15) |
Efsi bör stödja projekt för utveckling av energisektorn. I kommissionens meddelande med titeln En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik betonade kommissionen vikten av energieffektivitet som energikälla i sig och fastslog tydligt att Efsi "ger en möjlighet att utnyttja stora investeringar i renoveringar av byggnader". Investeringar i energieffektivitet anses kunna skapa upp till två miljoner arbetstillfällen fram till 2020 och möjligen ytterligare två miljoner arbetstillfällen fram till 2030. För att säkerställa att Efsi uppfyller sitt syfte att ge hävstångseffekt åt privata investeringar, skapa jobb, främja en motståndskraftig ekonomisk utveckling och minska makroekonomiska obalanser bör särskilt fokus läggas på energieffektivitet. Efsi bör stödja projekt i överensstämmelse med unionens energi-, klimat- och effektivitetsmål i Europa 2020-strategin och ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, vilka syftar till att nå målen i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla. |
(16) |
Efsi bör stödja projekt för utveckling av transportinfrastuktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik. Efsis stöd till transportinfrastruktur bör bidra till målen i förordning (EU) nr 1315/2013 och förordning (EU) nr 1316/2013 genom att skapa ny infrastruktur eller åtgärda infrastrukturbrister, men också till att modernisera och upprusta existerande anläggningar samtidigt som forsknings- och innovationsinsatser på det området finansieras. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid synergiprojekt som stärker kopplingarna mellan transport-, telekommunikations- och energisektorerna och smarta och hållbara transportprojekt i städer. |
(17) |
Efsi bör tillhandahålla finansiellt stöd till enheter med högst 3 000 anställda, med särskild inriktning på små och medelstora företag samt små börsnoterade företag. Avsikten är att den ökade tillgången till finansiering särskilt ska gynna små och medelstora företag, bland annat för att skapa nya företag och avknoppningar från universitet, samt företag i den sociala ekonomin och ideella organisationer. |
(18) |
Efsi bör stödja projekt för utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT), inbegripet projekt av gemensamt intresse vilka syftar till att fullborda den inre marknaden på området för telekommunikationer och digital infrastruktur. |
(19) |
Efsi bör stödja projekt på miljöområdet och på området för resurseffektivitet, inbegripet naturresurser. |
(20) |
Efsi bör inriktas mot projekt inom områdena för humankapital, kultur och hälsa, inbegripet projekt inom områdena utbildning, utveckling av kompetens på IKT-området och digital utbildning samt projekt inom kultur och kreativ industri, turism och inom det sociala området. Vid investeringar på dessa områden bör en helhetssyn på stödinsatsen anläggas, där de egenvärden som ryms i såväl utbildning som kultur ges tillräckligt stort utrymme. |
(21) |
Runtom i unionen behöver många små och medelstora företag, samt medelstora börsnoterade företag, stöd för att locka till sig marknadsfinansiering, särskilt för investeringar som medför högre risker. Efsi bör hjälpa dessa företag att undgå kapitalbrist och marknadsmisslyckanden och finansiell fragmentering som utmynnar i ojämlika spelregler i unionen genom att låta EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF) och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder tillhandahålla direkta och indirekta kapitaltillskott samt lämna garantier för högkvalitativ värdepapperisering av lån, och andra produkter som beviljas i strävan efter att uppnå Efsis mål. |
(22) |
Efsi bör inrättas inom EIB. Efsis tillhandahållande av finansiering till små och medelstora företag, små börsnoterade företag och andra enheter bör i första hand genomföras genom EIF. |
(23) |
Efsi bör stödja ett brett spektrum av finansiella produkter, däribland eget kapital, skulder och garantier, för att på bästa sätt tillgodose de enskilda projektens behov. Ett sådant brett spektrum av produkter bör göra det möjligt för Efsi att anpassa sig till marknadens behov samtidigt som privata investeringar i projekten uppmuntras. Efsi bör inte vara ett substitut för privat marknadsfinansiering eller produkter som erbjuds av nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, utan bör i stället verka som en katalysator för privat finansiering genom att åtgärda marknadsmisslyckanden på ett sätt som säkerställer att offentliga medel används så effektivt och strategiskt som möjligt och verka som ett medel för att ytterligare främja sammanhållningen i unionen. |
(24) |
För att bättre skydda och åtnjuta de kommersiella och ekonomiska fördelarna av unionens samfinansierade initiativ, bör i mån av möjlighet den uppsättning regler som fastställs för Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020, som föreskrivs i förordning (EU) nr 1291/2013, avseende utnyttjande och spridning av projektresultat, inbegripet deras immaterialrättsliga skydd respekteras av deltagarna i Efsiprojekt. |
(25) |
Efsis inverkan på inrättandet av arbetstillfällen, och om möjligt deras kvalitet, bör systematiskt övervakas i form av en årlig bedömning, på en ackumulerad basis, av resultaten och effekterna av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för denna förordning. |
(26) |
Efsi bör säkra additionalitet genom att bidra till att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och stödja transaktioner som inte skulle ha kunnat genomföras, eller inte genomföras i samma utsträckning, utan Efsistöd under den period som den garanti som inrättats enligt denna förordning (nedan kallad EU-garanti) kan användas, med EIB:s, EIF:s eller enligt unionens befintliga finansieringsinstrument. För det ändamålet bör Efsi i första hand fokusera på projekt med högre riskprofil än projekt som stöds genom EIB:s gängse transaktioner. |
(27) |
Efsi bör inriktas på investeringar som förväntas vara ekonomiskt och tekniskt bärkraftiga, vilket bekräftas genom en kostnads-nyttoanalys i enlighet med unionens standarder. Samtidigt bör investeringarna uppfylla de särskilda kraven för Efsifinansiering. |
(28) |
Efsi bör inriktas på investeringar med en lämplig grad av risk som normalt är högre än den för EIB:s gängse transaktioner, samtidigt som de är förenliga med unionens politik, inbegripet målen om en smart och hållbar tillväxt för alla, skapande av högkvalitativa arbetstillfällen, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, liksom de särskilda kraven för Efsifinansiering är fortsatt uppfyllda. |
(29) |
Efsi bör få en lämplig styrningsstruktur vars funktion bör vara anpassad till dess enda syfte att säkerställa korrekt användning av EU-garantin. Styrningsstrukturen bör bestå av en styrelse, en verkställande direktör och en investeringskommitté. Den bör inte inkräkta på eller blanda sig i EIB:s beslutsfattande eller fungera som ersättare för EIB:s ledande organ. Styrelsen bör i synnerhet fastställa de strategiska riktlinjerna för Efsi och de regler som behövs för dess verksamhet. Den verkställande direktören bör vara ansvarig för den dagliga ledningen av Efsi och bör utföra förberedande arbete inför investeringskommitténs möten. |
(30) |
Investeringskommittén bör fatta beslut om användningen av EU-garantin för potentiella projekt och för transaktioner med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner eller investeringsplattformar på ett öppet och oberoende sätt. Investeringskommittén bör bestå av åtta oberoende experter som täcker ett vitt expertfält i enlighet med denna förordning och den verkställande direktören. Investeringskommittén bör svara inför styrelsen, som bör övervaka att Efsis mål uppnås och fortlöpande följa upp hur medlemmarna i investeringskommittén uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning. |
(31) |
För att göra det möjligt för Efsi att stödja investeringar bör unionen ge en EU-garanti som oavsett tidpunkt inte bör överskrida 16 000 000 000 EUR. Om garantin tillhandahålls på portföljbasis bör garantitäckningen begränsas beroende på typen av instrument, t.ex. skuld, eget kapital eller garantier, uttryckt som en procentandel av volymen av portföljen av utestående åtaganden. Om EU-garantin kombineras med 5 000 000 000 EUR som EIB ska tillhandahålla förväntas det att Efsis stöd bör generera 60 800 000 000 EUR i ytterligare investeringar från EIB och EIF. Beloppet 60 800 000 000 EUR som stöds av Efsi förväntas ytterligare generera totalt 315 000 000 000 EUR i investeringar i unionen inom tre år från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Det är önskvärt att medlemsstaterna deltar i genomförandet av investeringsplanen för att den ska få ökad effekt. Garantier som är knutna till projekt som slutförs utan att anspråk görs på en garanti bör vara tillgängliga för stöd till nya transaktioner. |
(32) |
Inom tre år från och med ikraftträdandet av denna förordning bör kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en oberoende utvärdering av tillämpningen av denna förordning. I denna rapport bör det närmare anges huruvida Efsi uppnår sina mål och huruvida en särskild ordning som stöder investeringar i unionen är befogad. Rapporten bör särskilt innehålla en bedömning av uppfyllandet av de allmänna mål som fastställs i denna förordning, mobiliseringen av privat kapital samt en bedömning av den additionalitet som tillhandahålls genom Efsi, av riskprofilen för de transaktioner som stöds genom Efsi, av Efsis makroekonomiska effekter, bland annat dess inverkan på tillväxt och sysselsättning. Om det i rapporten dras slutsatsen att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar är befogad, bör kommissionen vid behov förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om ändring av denna förordning, särskilt i syfte att fastställa en ny investeringsperiod samt säkra fortsatta investeringar och en lämplig finansiering. Om det i rapporten dras slutsatsen att Efsi inte uppfyller sina mål och att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar inte är befogad, bör kommissionen vid behov lägga fram ett förslag för att säkerställa ett friktionsfritt avslutande av Efsi, samtidigt som EU-garantin upprätthålls för transaktioner som redan godkänts enligt denna förordning. |
(33) |
EIB kommer att finansiera Efsis transaktioner via sina marknadsemissioner. Europeiska centralbanken har meddelat sitt beslut att inkludera EIB-obligationer i den förteckning över obligationer som godtas för köp inom ramen för dess förvärvsprogram för den offentliga sektorn (Public Sector Purchase Programme – PSPP). |
(34) |
För att nå det ursprungliga målet på 315 000 000 000 EUR på kortast möjliga tid bör nationella investeringsbanker eller -institutioner och investeringsplattformar och -fonder, med stöd av EU-garantin, ha en framträdande roll när det gäller att kartlägga bärkraftiga projekt, utveckla och, om så är lämpligt, kombinera projekt och locka potentiella investerare. I det sammanhanget bör det vara möjligt att upprätta multinationella plattformar för att främja gränsöverskridande projekt eller en grupp av projekt i de olika medlemsstaterna. |
(35) |
Investeringsplattformar kan, om så är lämpligt, föra samman saminvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, berörda parter från arbetsmarknaden och företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer på unionsnivå samt på nationell och regional nivå. |
(36) |
För att möjliggöra en ytterligare ökning av dess resurser bör deltagandet i Efsi vara öppet för tredje parter, däribland medlemsstater. Övriga tredje parter, såsom regionala styrande organ, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, regionala banker eller offentliga organ som ägs eller kontrolleras av medlemsstaterna, enheter i den privata sektorn och enheter utanför unionen bör även kunna bidra direkt till Efsi, under förutsättning att styrelsen samtycker. En tredje parts deltagande i Efsi bör inte ge den tredje parten medlemskap i styrelsen eller andra rättigheter avseende Efsis styrstruktur. |
(37) |
Denna förordning bör inte hindra enheter som förvaltar projekt inom unionen från att etablera eller öka samarbetet med partner i tredjeländer. |
(38) |
Efsi bör ha möjlighet att stödja privata finansieringsstrukturer, såsom europeiska långsiktiga investeringsfonder (nedan kallade Eltif-fonder). Eltif-fonder som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 (10) inriktar sig på långsiktiga tillgångsklasser som ger dem möjlighet att spela en roll när det gäller att tillhandahålla offentliga eller offentlig-privata investeringar till den bredare ekonomin. Tack vare sin investeringspolicy kan Eltif-fonderna fylla den roll de tilldelats som ett prioriterat verktyg för att fullborda investeringsplanen. Kommissionen bör prioritera och rationalisera sina förfaranden för alla ansökningar om finansiering från EIB som lämnas av Eltif-fonder. |
(39) |
Tredje parter bör kunna tillhandahålla samfinansiering av projekt tillsammans med Efsi, antingen på projektbasis eller genom investeringsplattformar. |
(40) |
För att mobilisera investeringar på både nationell och regional nivå bör EIB ha möjlighet att bevilja nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder en garanti via EU-garantins motgaranti, så att kapitalbehovet vid behov kan minskas. Sådana transaktioner bör anses vara Efsitransaktioner. |
(41) |
Mot bakgrund av det allmänna målet att trygga ett regelverk som gynnar investeringar, och med tanke på att det faktum att infrastrukturtillgångar visar bra resultat när det gäller betalningsinställelse och återvinning och att finansiering av infrastrukturprojekt kan betraktas som ett sätt att diversifiera institutionella investerares tillgångsportföljer, bör behandlingen av infrastrukturinvesteringar, så som de för närvarande föreskrivs i relevant unionslagstiftning på tillsynsområdet, ses över. |
(42) |
Efsi bör utgöra ett komplement till och tillkomma utöver de pågående regionala, nationella och unionsbaserade programmen samt EIB:s befintliga transaktioner och verksamhet. I det sammanhanget bör ett fullständigt utnyttjande av samtliga befintliga och tilldelade unionsresurser främjas inom ramen för befintliga regler. Förutsatt att alla relevanta kriterier för stödberättigande är uppfyllda bör medlemsstaterna få använda alla former av unionsfinansiering för att bidra till finansieringen av godtagbara projekt som stöds av EU-garantin och stödja nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder. Flexibiliteten i den metoden bör maximera potentialen att locka investerare till de investeringsområden som Efsi riktas in på. |
(43) |
Medlemstaterna bör kunna använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att bidra till finansieringen av godtagbara projekt som stöds av EU-garantin, i enlighet med målen, principerna och reglerna i regelverket för dessa fonder, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (11), och med partnerskapsavtal. Kommissionen bör kunna ge vägledning för att se till att den kombinerade användningen av unionsinstrument och EIB-finansering inom ramen för EU-garantin bidrar till en lämplig nivå av komplementaritet och synergi. |
(44) |
Med tanke på behovet av brådskande åtgärder inom unionen kan det hända att EIB och EIF under 2015 har finansierat ytterligare projekt, utanför sin normala profil, och tills förordningen träder i kraft, Efsiavtalet har ingåtts och de första utnämningarna av alla medlemmarna i investeringskommittén och den verkställande direktören ägt rum. För att maximera nyttan av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör det vara möjligt att låta sådana ytterligare projekt täckas av EU-garantin om de uppfyller de materiella kriterierna i denna förordning. |
(45) |
EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av Efsi bör förvaltas i enlighet med bankens egna regler och förfaranden, inbegripet lämpliga kontrollåtgärder och åtgärder för att motverka skatteundandragande, och i enlighet med relevanta regler och förfaranden som avser Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten, inbegripet trepartsavtalet mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken av den 27 oktober 2003. |
(46) |
Revisionsrättens granskningsarbete utgör en viktig grund för det förfarande för beviljande av ansvarsfrihet som fastställs i artikel 319 i EUF-fördraget, och full respekt för revisionsrättens granskningsbefogenheter som föreskrivs i artikel 287 i EUF-fördraget bör säkras vid tillämpningen av denna förordning. |
(47) |
EIB bör regelbundet utvärdera och rapportera om de transaktioner som stöds av Efsi för att garantera deras relevans, resultat och effekter, inbegripet additionalitet och mervärde, samt för att identifiera de aspekter som skulle kunna förbättra den framtida verksamheten. Sådana utvärderingar och rapporter bör offentliggöras och bidra till ansvarighet och hållbarhetsanalys. |
(48) |
Vid genomförandet av investeringsriktlinjerna och andra relevanta bestämmelser enligt denna förordning bör investeringskommittén till fullo se till att inga former av diskriminering förekommer, särskilt när det gäller tillgänglighet för personer med funktionshinder. Den bör i synnerhet ta hänsyn till frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män och integrering av ett jämställdhetsperspektiv. |
(49) |
Vid sidan av de finansierings- och investeringstransaktioner som kommer att genomföras genom Efsi bör det inrättas ett Europeiskt centrum för investeringsrådgivning (EIAH). EIAH bör tillhandahålla ökat stöd till utarbetande och förberedelse av projekt i unionen, genom att bygga på expertis hos kommissionen, EIB, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och de europeiska struktur- och investeringsfondernas förvaltningsmyndigheter. En enda kontaktpunkt för frågor om tekniskt stöd till investeringar i unionen bör inrättas och det tekniska stödet till projektansvariga på lokal nivå bör förbättras. De nya tjänster som EIAH tillhandahåller bör tillhandahållas utöver dem som redan finns tillgängliga inom ramen för andra unionsprogram, och påverkar sålunda varken nivån på eller kapaciteten inom det stöd som tillhandahålls i enlighet med dessa program. Dessa ytterligare tjänster bör vara adekvat finansierade. EIAH bör tillhandahålla gratis expertkunskap för offentliga projektansvariga i syfte att säkra en rättvis tillgång till finansiering från Efsi i hela unionen. När så är möjligt bör EIAH etablera ett nära samarbete med liknande strukturer på nationell, regional eller lokal nivå. Avgifterna som tas ut av små och medelstora företag för den tekniska assistans som tillhandahålls av EIAH utöver befintliga unionsprogram bör begränsas till en tredjedel av kostnaderna. EIB bör även senast den 1 september 2016, och därefter årligen, till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna en årlig rapport angående de avgifter som mottas och de tjänster som tillhandahålls av EIAH, för att möjliggöra en effektiv bedömning av finansieringsbehoven, inom ramen för det årliga taket på 20 000 000 EUR. |
(50) |
EIAH bör särskilt bygga på god praxis i existerande program, såsom Elena (europeiskt lokalt energistöd), EEEF (Europeiska fonden för energieffektivitet), Jeremie (programmet för gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag), Jaspers (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna), Jessica (gemensamt europeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden) och Jasmine (gemensamt program till stöd för mikrofinansinstitut i Europa). |
(51) |
För att täcka riskerna i samband med EU-garantin till EIB bör en garantifond (nedan kallad garantifonden) inrättas. Garantifonden bör bildas genom successiva betalningar från unionens allmänna budget. Garantifonden bör sedan även motta intäkter från projekt som får stöd genom Efsi samt indrivna belopp från försumliga gäldenärer, om garantifonden redan har fullgjort sina skyldigheter enligt garantin till EIB. Eventuella överskott i garantifonden till följd av en justering av målbeloppet eller kvarstående belopp utöver målbeloppet efter en fullständig utökning av EU-garantin upp till det ursprungliga beloppet på 16 000 000 000 EUR, bör återföras till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål, så att de budgetposter som kan ha använts som en källa till överföring till garantifonden fylls på. |
(52) |
Garantifonden är avsedd att tillhandahålla en likviditetsbuffert för unionens allmänna budget mot förluster som Efsi lider i strävan efter att uppnå sina mål. Tidigare erfarenheter av karaktären hos de investeringar som Efsi ska stödja visar att resursnivån i garantifonden bör utgöra ett förhållande på 50 % av de totala EU-garantiförpliktelserna. |
(53) |
Alla betalningar till garantifonden och de budgetbeslut som annars har anknytning till Efsis verksamhet bör vara helt förenliga med villkoren i den fleråriga budgetramen och godkännas av Europaparlamentet och rådet genom det årliga budgetförfarandet. |
(54) |
För att delvis finansiera bidraget delvis från unionens allmänna budget bör det ske en minskning av de tillgängliga anslagen inom Horisont 2020 och inom Fonden för ett sammanlänkat Europa, som föreskrivs i förordning (EU) nr 1316/2013. |
(55) |
I unionen finns det ett betydande antal potentiellt bärkraftiga projekt, utifrån en ekonomisk och teknisk synvinkel, som inte finansieras på grund av en brist på säkerhet och öppenhet när det gäller sådana projekt. Detta beror ofta på att privata investerare inte är medvetna om projekten eller har otillräcklig information för att bedöma investeringsriskerna inbegripet regleringsrisker. Kommissionen bör med stöd från EIB främja inrättandet av en öppen portal för nuvarande och framtida projekt i unionen som det är lämpligt att investera i (European investment project portal – EIPP). EIPP bör säkerställa att information om investeringsprojekt ställs till allmänhetens förfogande regelbundet och på ett strukturerat sätt så att investerare får tillgång till öppna och tillförlitliga uppgifter, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till skyddet av affärshemligheter. |
(56) |
Medlemsstaterna bör i samarbete med regionala och lokala myndigheter kunna bidra till upprättandet och förvaltningen av EIPP, genom att bland annat tillhandahålla kommissionen information om investeringsprojekt på sina territorier. Innan EIPP tas i bruk bör kommissionen tillsammans med EIB genomföra lämpliga samråd med medlemsstaterna, experter och berörda parter om principer och riktlinjer för de projekt som ska föras upp på EIPP, bland annat om mekanismer för att förhindra att projekt som skulle kunna äventyra den nationella säkerheten offentliggörs samt om mallen för offentliggörande av information om enskilda projekt. |
(57) |
EIPP bör inkludera projekt inom hela unionen, i syfte att göra projekten synliga för investerare och tillhandahålla information. Det bör vara möjligt att inbegripa projekt som kan finansieras fullt ut av den privata sektorn eller med stöd av andra instrument som tillhandahålls på unionsnivå eller nationell nivå. Ett införande av ett projekt i EIPP bör varken innebära eller utesluta ett offentligt finansiellt stöd, varken på unionsnivå eller på nationell nivå. |
(58) |
För att säkerställa ansvarighet inför europeiska invånare bör EIB regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om utvecklingen av Efsi samt dess effekter och verksamhet, särskilt när det gäller additionalitet för de transaktioner som utförts av Efsi jämfört med EIB:s gängse transaktioner, inbegripet särskilda verksamheter. På Europaparlamentets begäran ska styrelsens ordförande och den verkställande direktören delta i utfrågningar och svara på frågor inom en viss tid. Kommissionen bör regelbundet rapportera om situationen inom garantifonden. |
(59) |
För att underlätta en snabb och flexibel anpassning till marknadsvillkoren och investeringsmiljön inom unionen, eller i delar av unionen, av de icke väsentliga delarna av de investeringsriktlinjer som fastställs i bilaga II till denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på när det gäller att ändra relevanta delar av dessa investeringsriktlinjer, dock utan att helt stryka något av avsnitten i dessa riktlinjer. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen med avseende på när det gäller att fastställa en resultattavla över indikatorer som ska användas av investeringskommittén i syfte att säkerställa en oberoende och öppen bedömning av den eventuella och faktiska användningen av EU-garantin. Mot bakgrund av Efsis unika karaktär och den centrala roll som EIB spelar i dess inrättande, är det lämpligt att kommissionen strävar efter att föra en nära dialog med EIB inom ramen för antagandet av resultattavlan och eventuella justeringar av investeringsriktlinjerna och av resultattavlan. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. |
(60) |
Efsis unika karaktär kräver exceptionella insatser när det gäller ikraftträdandet av den delegerade akt som först fastställer resultattavlan. Samtidigt bör det säkras att Europaparlamentet och rådet i praktiken kan utöva sin rätt att invända som föreskrivs i denna förordning, i enlighet med artikel 290.2 i EUF-fördraget. Den period under vilken invändningar kan göras bör därför för den akt som först fastställer resultattavlan i undantagsfall vara tre veckor, med möjlighet till en förlängning på tre veckor på initiativ av Europaparlamentet eller rådet. Kommissionen bör beakta denna period, liksom förfaranden inom Europaparlamentet och rådet, när det gäller datumet för överlämnandet av den delegerade akten. |
(61) |
Vid prissättningen av Efsis transaktioner bör, samtidigt som EIB:s prissättningsprinciper följs, vederbörlig hänsyn tas till marknadsmisslyckanden och brister och behovet av att stimulera ytterligare investeringar. Inkomster från Efsi som tillförs EU-garantin bör bidra till budgetstödet för EU-garantin. |
(62) |
Kommissionen och EIB bör ingå ett avtal i vilket det närmare anges de villkor som fastställs i denna förordning för förvaltningen av Efsi. Det avtalet får inte inkräkta på unionslagstiftarens, budgetmyndighetens eller EIB:s befogenheter i enlighet med fördragen och bör därför begränsas till inslag som huvudsakligen är av teknisk och administrativ karaktär och som trots att de inte är väsentliga ändå är nödvändiga för ett effektivt genomförande av Efsi. |
(63) |
Eftersom målen med denna förordning, nämligen att stödja investeringar i unionen och sörja för ökad tillgång till finansiering för enheter, inte, när det gäller finansiella begränsningar för investeringar, i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av skillnaderna i deras finanspolitiska handlingsutrymme att finansiera investeringar, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
INLEDANDE BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
1. Genom denna förordning inrättas en europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi), en EU-garanti och en EU-garantifond. Dessutom inrättas genom denna förordning ett europeiskt centrum för investeringsrådgivning (European Investment Advisory Hub – EIAH) och en portal för investeringsprojekt på europeisk nivå (European investment project portal – EIPP).
2. Vid tillämpning av punkt 1, föreskrivs det i denna förordning att kommissionen ska ingå ett avtal med EIB om Efsi och ett avtal med Europeiska investeringsbanken (EIB) om inrättandet av EIAH.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. Efsiavtalet: det rättsliga instrument genom vilket kommissionen och EIB anger de villkor som fastställs i denna förordning för förvaltningen av Efsi.
2. EIAH-avtalet: det rättsliga instrument genom vilket kommissionen och EIB anger de villkor som fastställs i denna förordning för inrättandet av EIAH.
3. nationella utvecklingsbanker eller -institutioner: rättsliga enheter som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat, att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.
4. investeringsplattformar: företag för särskilda ändamål, s.k. managed accounts, avtalsgrundade medfinansierings- eller riskdelningsarrangemang eller andra typer av arrangemang genom vilka enheter kanaliserar ett finansiellt bidrag för att finansiera ett antal investeringsprojekt, och som kan omfatta
a) |
nationella eller regionala och lokala plattformar som sammanför flera investeringsprojekt på en given medlemsstats territorium, |
b) |
plattformar för flera länder eller regionala plattformar som sammanför flera medlemsstater eller tredjeländer som har intressen i stora projekt inom ett givet geografiskt område, |
c) |
tematiska plattformar som sammanför investeringsprojekt i en viss sektor. |
5. små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG (12).
6. små börsnoterade företag: enheter som har upp till upp till 499 anställda som inte är små och medelstora företag.
7. medelstora börsnoterade företag: enheter som har upp till 3 000 anställda som inte är små och medelstora företag eller små börsnoterade företag.
8. additionalitet: additionalitet enligt definitionen i artikel 5.1.
KAPITEL II
EUROPEISKA FONDEN FÖR STRATEGISKA INVESTERINGAR
Artikel 3
Syfte
Syftet med Efsi ska vara att i unionen genom att ge EIB kapacitet att bära risker stödja följande:
a) |
Investeringar. |
b) |
Ökad tillgång till finansiering för enheter som har upp till 3 000 anställda, med särskild inriktning på små och medelstora företag samt små börsnoterade företag. |
Artikel 4
Villkoren i Efsiavtalet
1. Kommissionen ska ingå ett avtal med EIB om förvaltningen av Efsi och för beviljandet av EU-garantin, i enlighet med kraven i denna förordning.
2. Efsiavtalet ska särskilt innehålla bestämmelser om följande:
a) |
Inrättandet av Efsi, inbegripet följande:
|
b) |
Förvaltningsarrangemangen för Efsi i enlighet med artikel 7, utan att det påverkar protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga bifogat till EU-fördraget och EUF-fördraget (nedan kallad EIB:s stadga), inbegripet följande:
|
c) |
EU-garantin som ska vara en ovillkorlig, oåterkallelig garanti till förmån för EIB som ska infrias vid anfordran, bland annat följande:
|
d) |
I enlighet med denna förordning och särskilt artiklarna 7.12 och 9.5 i denna förordning, bilaga II och eventuella delegerade akter som antas enligt denna förordning, arrangemangen för investeringskommitténs godkännande av användningen av EU-garantin för enskilda projekt eller för att stödja investeringsplattformar eller -fonder eller nationella utvecklingsbanker eller -institutioner. |
e) |
Förfaranden för inlämning och godkännande av investeringsförslag för användning av EU-garantin, bland annat följande:
|
f) |
Rapportering, övervakning och ansvarighet för Efsi, bland annat följande:
|
g) |
Utvärderingar av hur Efsi fungerar i enlighet med artikel 18. |
h) |
Efsis strategi för kommunikation och främjande åtgärder. |
i) |
Förfaranden och villkor för ändringar av Efsiavtalet på initiativ av kommissionen eller av EIB, inbegripet skyldigheten att rapportera till Europaparlamentet och rådet om ändringen. |
j) |
Eventuella andra administrativa eller organisatoriska villkor som krävs för förvaltningen av Efsi i den mån dessa tillåter en korrekt användning av EU-garantin. |
k) |
Arrangemangen avseende medlemsstaternas bidrag till Efsi i form av garantier eller kontanter, och av andra tredje parter i form av kontanter, vilket inte ska ge dessa medlemsstater eller andra tredje parter någon rätt att delta i beslut eller omröstningar inom styrelsen. |
3. Efsiavtalet ska även föreskriva följande:
a) |
Den verksamhet inom Efsi som bedrivs av EIF ska regleras av EIF:s styrande organ. |
b) |
Den verksamhet inom Efsi som bedrivs av EIF ska omfattas av rapporteringskrav i enlighet med artikel 16. |
c) |
Ersättning som ska tillfalla unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska tillhandahållas efter avdrag för betalningar till följd av anspråk på EU-garantin och därefter kostnader i enlighet med artikel 9.6 och EIAH-avtalet. |
Artikel 5
Additionalitet
1. Vid tillämpning av denna förordning avses med additionalitet stöd från Efsi till transaktioner avsedda att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och som inte skulle ha kunnat genomföras, eller inte genomföras i samma utsträckning, utan Efsis stöd under den period som EU-garantifonden kan användas, med EIB:s, EIF:s eller enligt unionens befintliga finansieringsinstrument. De projekt som stöds av Efsi ska i normalfallet ha en högre riskprofil än projekt som stöds av EIB:s gängse transaktioner, och Efsiportföljen ska generellt ha en högre riskprofil än den portfölj med investeringar som stöddes av EIB inom ramen för dess gängse investeringsstrategi innan denna förordning trädde i kraft.
De projekt som stöds av Efsi ska, samtidigt som de bidrar till att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt, betraktas som projekt som åstadkommer additionalitet om de är förknippade med en risk som motsvarar EIB:s särskilda verksamhet, enligt definitionen i artikel 16 i EIB-stadgan och EIB:s riktlinjer för kreditrisker.
EIB-projekt med lägre risk än minimirisken inom ramen för EIB:s särskilda verksamhet kan även stödjas av Efsi om ett utnyttjande av EU-garantin krävs för att trygga additionalitet, enligt definitionen i första stycket i denna punkt.
2. I linje med de investeringsriktlinjer som fastställs i bilaga II ska styrelsen anpassa projektmixen i fråga om sektorer och länder, på basis av en löpande övervakning av utvecklingen av marknadsvillkoren i medlemsstaterna och av investeringsmiljön, för att bidra till att bemästra marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer, inbegripet problem till följd av finansiell fragmentering. När den anpassningen görs ska styrelsen undvika en strategi som skulle innebära större risk än nödvändigt.
Om risknivåerna så kräver, ska EIB:s särskilda verksamheter tillämpas mer allmänt inom ramen för denna förordning än innan den trädde i kraft. Detta ska särskilt gälla med avseende på de medlemsstater där EIB:s särskilda verksamheter inte har använts eller använts endast i undantagsfall innan denna förordning trädde i kraft, för att göra det möjligt att genomföra ytterligare transaktioner och projekt, liksom för att möjliggöra ytterligare finansiering från EIB och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner eller investeringsplattformar.
Artikel 6
Godtagbarhetskriterier för att utnyttja EU-garantin
1. I Efsiavtalet ska det föreskrivas att Efsi ska stödja projekt som
a) |
är ekonomiskt bärkraftiga enligt en kostnads-nyttoanalys som följer unionsstandarder, med beaktande av särskilda stöd från och samfinansiering av projektet med privata och offentliga partner, |
b) |
är förenliga med unionens politik, inbegripet målen om en smart och hållbar tillväxt för alla, skapande av högkvalitativa arbetstillfällen och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, |
c) |
ger additionalitet, |
d) |
där så är möjligt maximerar mobiliseringen av kapital från den privata sektorn, och |
e) |
är tekniskt genomförbara. |
2. Det ska inte finnas några begränsningar avseende storleken på projekt som är godtagbara för Efsistöd för transaktioner som utförs av EIB eller EIF via finansiella intermediärer.
Artikel 7
Förvaltningen av Efsi
1. Styrelsen, investeringskommittén och den verkställande direktören ska när de genomför sina uppgifter enligt denna förordning endast beakta de målsättningar som anges i denna förordning.
2. I Efsiavtalet ska det föreskrivas att Efsi ska förvaltas av en styrelse som för användningen av EU-garantin ska fastställa följande i enlighet med de allmänna målen som fastställs i artikel 9.2:
a) |
Efsis strategiska inriktning, inbegripet allokeringen av EU-garantin inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsterna och de beslut som ska fattas enligt artikel 11.3 och avsnitt 7b i bilaga II. |
b) |
De operativa strategier och förfaranden som behövs för att Efsi ska fungera. |
c) |
De bestämmelser som ska tillämpas på transaktioner med investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner. |
d) |
Efsis riskprofil. |
3. Styrelsen ska bestå av fyra ledamöter: tre som utses av kommissionen och en av EIB. Styrelsen ska utse en ordförande bland sina ledamöter för en period på tre år som kan förnyas en gång. Styrelsen ska fatta sina beslut i samförstånd.
Protokollen från styrelsens möten ska offentliggöras så snart de har godkänts av styrelsen.
Styrelsen ska regelbundet ordna ett samråd med relevanta aktörer – särskilt saminvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, berörda arbetsmarknadsparter och företrädare för civilsamhället – om inräkningen för och genomförandet av den investeringsstrategi som EIB tillämpar enligt denna förordning.
De instrument som EIF använder för att utföra transaktioner som omfattas av denna förordning ska godkännas gemensamt av styrelsen och den verkställande direktören, efter samråd med investeringskommittén.
4. Medlemsstater och andra tredje parter kan – i fallet med andra tredje parter med styrelsens samtycke – bidra till Efsi i form av garantier respektive kontanter när det gäller medlemsstater, och endast i form av kontanter när det gäller andra tredje parter. Vare sig medlemsstater eller andra tredje parter ska ges någon plats i styrelsen eller någon roll vid utnämningen av övrig Efsipersonal, inbegripet medlemmar av investeringskommittén, och de ska inte heller ha några rättigheter i fråga om andra aspekter av förvaltningen av Efsi som fastställs i denna förordning.
5. Det ska i Efsiavtalet föreskrivas att Efsi ska ha en verkställande direktör som ska ansvara för den löpande förvaltningen av Efsi samt förberedelserna av och ordförandeskapet för mötena i den investeringskommitté som avses i punkt 6.
Den verkställande direktören ska bistås av en biträdande verkställande direktör. Den verkställande direktören ska varje kvartal rapportera om Efsis verksamhet till styrelsen.
6. Efter ett öppet urvalsförfarande i enlighet med EIB-förfarandena, ska styrelsen välja en kandidat till respektive befattning som verkställande direktör och biträdande verkställande direktör.
Europaparlamentet och rådet ska i vederbörlig ordning och vid rätt tidpunkt informeras om alla etapper av urvalsförfarandet, med förbehåll för strikta sekretesskrav. Det gäller oavsett ingåendet av det avtal mellan Europaparlamentet och EIB som avses i artikel 17.5.
Europaparlamentet ska så snart som möjligt, och senast inom fyra veckor efter det att namnet på en vald kandidat meddelats, ordna en utfrågning av kandidaten för respektive befattning.
Efter Europaparlamentets godkännande ska den verkställande direktören och den biträdande verkställande direktören utses av EIB:s ordförande för en period på tre år som kan förnyas en gång.
7. Det ska i Efsiavtalet föreskrivas att Efsi ska ha en investeringskommitté som ska ansvara för att granska potentiella projekt i enlighet med Efsis investeringsstrategier och för att godkänna stödet från EU-garantin för EIB-transaktioner för projekt som uppfyller kraven i artiklarna 6 och 9, oavsett det geografiska läget, i enlighet med artikel 8, av sådana projekt. Investeringskommittén ska också vara det behöriga organet för att godkänna transaktioner med investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner.
8. Investeringskommittén ska bestå av åtta oberoende experter och den verkställande direktören. Investeringskommitténs experter ska, genom ett öppet utnämningsförfarande, utses av styrelsen för en period på upp till tre år. Deras mandat kan förnyas, men ska högst uppgå till sammanlagt sex år. De oberoende experterna ska ha en hög grad av relevant marknadserfarenhet av projektstrukturering och projektfinansiering liksom mikro- och makroekonomisk expertis.
Styrelsen ska, när den utser investeringskommitténs experter, säkerställa mångfald i investeringskommitténs sammansättning för att säkerställa att den har breda kunskaper om de sektorer som avses i artikel 9 och om de geografiska marknaderna i unionen.
Sammansättningen av investeringskommittén ska återspegla en jämn könsfördelning. Styrelsen ska sträva efter att välja ut experter med erfarenhet av investeringar på en eller flera av följande områden:
a) |
Forskning, utveckling och innovation. |
b) |
Transportinfrastruktur och innovativ transportteknik. |
c) |
Energiinfrastruktur, energieffektivitet och förnybar energi. |
d) |
Infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik. |
e) |
Miljöskydd och miljöstyrning. |
f) |
Utbildning. |
g) |
Hälsa och läkemedel. |
h) |
Små och medelstora företag. |
i) |
Den kulturella och den kreativa sektorn. |
j) |
Rörlighet i städer. |
k) |
Social infrastruktur och socialekonomi och solidarisk ekonomi. |
9. Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och i Efsis intressen. Vid genomförandet av investeringsriktlinjerna enligt bilaga II och när de beslutar om användningen av EU-garantin får de varken begära eller ta emot instruktioner från EIB, unionens institutioner, medlemsstater eller något annat offentligt eller privat organ. Utan att det påverkar tillhandahållandet av analytiskt, logistiskt och administrativt stöd från EIB:s personal till investeringskommittén ska lämpliga organisatoriska arrangemang upprättas och upprätthållas för att säkerställa att investeringskommittén är operativt oberoende. Ingen projektbedömning som utförs av EIB:s personal ska vara bindande för investeringskommittén ifråga om beviljandet av EU-garantin.
10. Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela styrelsen alla uppgifter som den behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.
11. Efter styrelsens begäran ska anställningsavtalet för en medlem av investeringskommittén som bryter mot de skyldigheter som fastställs i punkterna 9 och 10 sägas upp, i enlighet med tillämpliga anställningsbestämmelser och tillämplig arbetsrätt.
12. Investeringskommittén ska besluta om användningen av EU-garantin i enlighet med denna förordning, inbegripet de investeringsriktlinjer som fastställs i bilaga II.
Investeringskommitténs beslut ska fattas med enkel majoritet. Beslut om godkännande av användningen av EU-garantin ska offentliggöras och vara tillgängliga.
EIB ska två gånger om året till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna en förteckning över alla beslut som investeringskommittén fattat om att inte godkänna en användning av EU-garantin, med förbehåll för strikta sekretesskrav.
13. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23 i syfte att ändra de icke väsentliga delarna av avsnitten 6–8 i de investeringsriktlinjer som fastställs i bilaga II till denna förordning, dock utan att helt stryka något av dessa avsnitt. Sådana delegerade akter ska utarbetas inom ramen för en nära dialog med EIB.
14. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.1–23.3 och 23.5 i syfte att ändra denna förordning genom att fastställa en resultattavla över indikatorer som ska användas av investeringskommittén för att säkerställa en oberoende och öppen bedömning av den eventuella och faktiska användningen av EU-garantin. Sådana delegerade akter ska utarbetas inom ramen för en nära dialog med EIB.
KAPITEL III
EU-GARANTIN OCH EU-GARANTIFONDEN
Artikel 8
EU-garantin
Unionen ska ge en oåterkallelig och ovillkorlig garanti till EIB för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning och Efsiavtalet (nedan kallad EU-garantin) när dessa transaktioner
a) |
genomförs inom unionen, eller |
b) |
inbegriper transaktioner som involverar enheter belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till en eller flera tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, däribland det strategiska partnerskapet, utvidgningspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium, i enlighet med bilaga II till EUF-fördraget, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier. |
EU-garantin ska beviljas som en garanti som ska infrias på anfordran när det gäller de instrument som avses i artikel 10.
Artikel 9
Krav för användning av EU-garantin
1. EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att Efsiavtalet träder i kraft.
2. EU-garantin ska beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av EIB och som godkänts av den investeringskommitté som avses i artikel 7.7 eller för finansiering eller garantier till EIF i syfte att genomföra EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner i enlighet med artikel 11.3. De berörda transaktionerna ska vara förenliga med unionens politik och stödja något av följande allmänna mål:
a) |
Forskning, utveckling och innovation, särskilt genom
|
b) |
Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, och ramverken för klimat- och energi för 2020, 2030 och 2050, särskilt genom
|
c) |
Utveckling av transportinfrastuktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik, särskilt genom
|
d) |
Finansiellt stöd från EIF och EIB till enheter som har upp till 3 000 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, särskilt genom
|
e) |
Utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknik, särskilt genom
|
f) |
Miljö- och resurseffektivitet, särskilt genom
|
g) |
Humankapital, kultur och hälsa, särskilt genom
|
3. Den inledande investeringsperioden under vilken EU-garantin kan beviljas för att stödja finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska pågå fram till
a) |
den 5 juli 2019 för EIB-transaktioner för vilka ett kontrakt mellan EIB och mottagaren eller den finansiella intermediären har undertecknats senast den 30 juni 2020, |
b) |
den 5 juli 2019 för EIF-transaktioner för vilka ett kontrakt mellan EIF och den finansiella intermediären har undertecknats senast den 30 juni 2020. |
4. En ny investeringsperiod kan fastställas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 18.
5. EIB ska använda EU-garantin för att stödja investeringsplattformar eller -fonder och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner som investerar i transaktioner som uppfyller kraven i denna förordning (nedan kallade godtagbara instrument) efter godkännande av investeringskommittén.
Styrelsen ska fastställa strategier, i enlighet med artikel 7.2, i fråga om de godtagbara instrument som avses i första stycket i denna punkt. Investeringskommittén ska bedöma huruvida sådana instrument och särskilda instrument för vilka stöd från Efsi åberopas är förenliga med de strategier som styrelsen fastställt.
Investeringskommittén kan besluta att bibehålla rätten att godkänna nya projekt som presenterats inom ramen för godtagbara instrument.
6. I enlighet med artikel 17 i EIB:s stadga ska EIB kräva att alla dess utgifter i samband med Efsi ska betalas av mottagarna av finansierings- och investeringstransaktionerna. Utan att det påverkar tillämpningen av andra och tredje styckena i denna punkt ska inga av EIB:s administrativa utgifter eller andra avgifter för dess finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning betalas genom unionens allmänna budget.
EIB kan använda EU-garantin inom en sammanlagd maximigräns motsvarande 1 % av totala utestående EU-garantiförpliktelser för att täcka utgifter som mottagare av finansierings- och investeringstransaktionerna skulle ha betalat, men som inte har drivits in sedan fallissemanget inträffade.
EIB kan dessutom använda EU-garantin för att betala relevant andel av varje indrivningskostnad, såvida de inte dragits från vinning som härrör från indrivningsförfarandet, och varje kostnad i samband med likviditetshantering.
I det fall EIB tillhandahåller finansiering eller garantier som stöds av EU-garantin i enlighet med artikel 11.3 till EIF för Efsis räkning, kan EIF:s avgifter betalas genom unionens allmänna budget i den mån som de inte dras av från den ersättning som avses i artikel 4.2 c ii, eller från inkomster, indrivna belopp eller andra betalningar som EIF mottagit.
7. Medlemsstaterna får använda alla former av unionsfinansiering, inbegripet instrument som inrättats inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna och unionens transeuropeiska nät och industripolitik för att bidra till finansieringen av godtagbara projekt där EIB själv, eller genom EIF, investerar med stöd av EU-garantin, under förutsättning att de projekten uppfyller kriterierna för att vara godtagbara och de mål och principer som är tillämpliga enligt de relevanta instrumentens och Efsis rättsliga ramar.
Kommissionen ska om så är lämpligt ge vägledning om möjligheten att kombinera användningen av unionsinstrument med EIB-finansering inom ramen för EU-garantin, för att säkra samordning, komplementaritet och synergi.
Artikel 10
Godtagbara instrument
1. Vid tillämpning av artikel 9.2 och i enlighet med artikel 11 ska EIB använda EU-garantin för att täcka riskerna för instrument som avses i punkt 2 i den här artikeln.
2. Följande instrument ska vara godtagbara för täckning genom EU-garantin:
a) |
Av EIB tillhandahållna lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument och andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital, inbegripet till förmån för nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder. |
b) |
EIB-finansiering eller garantier till EIF som gör det möjligt för EIF att tillhandahålla lån, garantier, motgarantier, andra former av kreditförstärkningsinstrument, kapitalmarknadsinstrument, samt investeringar i aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital, inbegripet till förmån för nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder. |
c) |
Av EIB ställda garantier till nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder med en motgaranti från EU-garantin. |
Instrument som avses i leden a och b i första stycket ska beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för transaktioner som avses i artikel 8, som uppfyller kraven i denna förordning där EIB:s eller EIF:s finansiering har beviljats i enlighet med ett finansieringsavtal eller en transaktion som undertecknats eller ingåtts av EIB eller EIF och som varken har löpt ut eller sagts upp.
3. EIB-garantier som beviljats nationella utvecklingsbanker eller -institutioner med en motgaranti från EU-garantin ska, om så är lämpligt, syfta till att minska kapitalbehovet.
4. EIF får när det gäller dess transaktioner enligt denna förordning bevilja en nationell utvecklingsbank eller -institution eller en investeringsplattform en garanti eller investera i en investeringsplattform.
Artikel 11
EU-garantins täckning och villkor
1. EU-garantin får oavsett tidpunkt inte överskrida 16 000 000 000 EUR, varav en del får anslås till EIB:s finansiering eller garantier till EIF i enlighet med punkt 3. De sammanlagda nettobetalningarna från unionens allmänna budget inom ramen för EU-garantin får inte överstiga 16 000 000 000 EUR.
2. Ersättning för de risker som tas i en portfölj ska fördelas bland bidragsgivarna i förhållande till deras respektive andel i risktagandet. EU-garantin ska kunna ge antingen första-förlustgarantier på portföljbasis eller en heltäckande garanti. EU-garantin kan beviljas på basis av likställdhet (pari passu) med övriga bidragsgivare.
3. Om EIB tillhandahåller finansiering eller garantier till EIF för att genomföra EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner ska EU-garantin tillhandahålla en heltäckande garanti vid sådan finansiering eller garantier, förutsatt att EIB tillhandahåller ett lika stort belopp bestående av finansiering eller garantier utan täckning av EU-garantin, med ett första tak på 2 500 000 000 EUR. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 kan det taket, vid behov, justeras av styrelsen upp till högst 3 000 000 000 EUR, utan någon skyldighet för EIB att justera beloppen utöver det första taket.
4. Om EIB gör anspråk på EU-garantin i enlighet med Efsiavtalet ska unionen betala på anfordran i enlighet med villkoren i det avtalet.
5. Om unionen gör en betalning till EIB efter det att ett anspråk gjorts på EU-garantin ska unionen överta de relevanta rättigheterna från EIB avseende en finansierings- eller investeringstransaktion som omfattas av denna förordning, och EIB ska, på unionens vägnar, ansvara för att driva in fordringar som rör de utbetalda beloppen och ersätta unionen med användning av de indrivna beloppen i enlighet med bestämmelserna och förfarandena som avses i artikel 4.2 c iv.
6. EU-garantin ska beviljas som en garanti som ska infrias på anfordran när det gäller de instrument som avses i artikel 10 och ska täcka
a) |
för skuldinstrument som avses i artikel 10.2 a, kapital och all ränta samt belopp som EIB inte har mottagit, men som förfallit till betalning i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna fram till det läge när fallissemang inträffar, |
b) |
för investeringar med eget kapital som avses i artikel 10.2 a, investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnad, |
c) |
för transaktioner som avses i artikel 10.2 b, belopp som utnyttjats och därmed sammanhängande finansieringskostnad. |
EU-garantin ska också täcka belopp som avses i artikel 9.6 andra och tredje styckena.
Artikel 12
EU-garantifonden
1. Det ska inrättas en EU-garantifond (nedan kallad garantifonden) som ska utgöra en likviditetsbuffert som ska användas för att betala EIB om anspråk görs på EU-garantin.
2. Garantifonden ska finansieras genom
a) |
bidrag från unionens allmänna budget, |
b) |
avkastningar på investerade garantifondsmedel, |
c) |
belopp som drivs in från försumliga gäldenärer i enlighet med det indrivningsförfarande som anges i Efsiavtalet som föreskrivs i artikel 4.2 c iv, |
d) |
intäkter och andra betalningar som unionen mottar i enlighet med Efsi-avtalet. |
3. Den finansiering av garantifonden som föreskrivs i punkt 2 b, c och d i den här artikeln ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (13).
4. De medel som tillhandahålls garantifonden enligt punkt 2 ska förvaltas direkt av kommissionen och investeras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning samt följa lämpliga tillsynskrav.
5. Den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 ska användas för att uppnå en lämplig nivå (nedan kallat målbeloppet) som avspeglar EU:s totala garantiförpliktelser. Målbeloppet ska fastställas till 50 % av de totala EU-garantiförpliktelserna.
Målbeloppet ska inledningsvis uppnås genom den gradvisa betalning av medel som avses i punkt 2 a. Om anspråk görs på EU-garantin under det inledande uppbyggandet av garantifonden ska den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 b, c och d bidra till att uppnå målbeloppet upp till ett belopp som är lika med anspråken på EU-garantin.
6. Efter en bedömning av lämpligheten av garantifondens nivå i enlighet med den rapport som föreskrivs i artikel 16.6 ska följande betalningar utföras:
a) |
Eventuella överskott ska betalas till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för eventuella budgetposter som kan ha utnyttjats som en källa till omfördelning till garantifonden. |
b) |
Eventuella kompletteringar av garantifonden ska betalas i årliga delbetalningar under högst tre år från och med år n+1. |
7. Om nivån i garantifonden till följd av anspråk på EU-garantin sjunker under 50 % av målbeloppet ska kommissionen från och med den 1 januari 2019 överlämna en rapport om exceptionella åtgärder som kan krävas för att komplettera garantifonden.
8. Efter att ett anspråk gjorts på EU-garantin ska den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 b och d utöver målbeloppet användas, inom de gränser som anges i den investeringsperiod som föreskrivs i artikel 9, för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.
9. Den finansiering av garantifonden som föreskrivs i punkt 2 c ska användas för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.
10. Om EU-garantin till fullo skulle återställas till sitt maximala ursprungliga belopp på 16 000 000 000 EUR, ska eventuella belopp i garantifonden utöver målbeloppet betalas till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för eventuella budgetposter som kan ha utnyttjats som en källa till omfördelning till garantifonden.
Artikel 13
Finansiering av garantifonden från unionens allmänna budget
Förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
Vid behov kan betalningsbemyndiganden föras in i unionens allmänna budget efter 2020, fram till och inbegripet budgetåret 2023 för att uppfylla skyldigheterna i artikel 12.5 andra stycket.
De årliga anslagen från unionens allmänna budget för att tillgodose garantifonden ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det årliga budgetförfarandet, varvid rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (14) till fullo ska efterlevas.
KAPITEL IV
EUROPEISKT CENTRUM FÖR INVESTERINGSRÅDGIVNING
Artikel 14
Europeiskt centrum för investeringsrådgivning
1. Det europeiska centret för investeringsrådgivning (EIAH) ska ha som syfte att bygga på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster i syfte att tillhandahålla rådgivningsstöd för fastställande, förberedelse och utarbetande av investeringsprojekt samt fungera som ett gemensamt tekniskt rådgivningscentrum för projektfinansiering i unionen. Detta stöd ska inbegripa riktat stöd när det gäller användning av tekniskt bistånd till projektstrukturering, användning av innovativa finansieringsinstrument, användning av offentlig-privata partnerskap och, vid behov, rådgivning om relevanta frågor som rör unionsrätten, med beaktande av särdragen och behoven hos medlemsstater med mindre utvecklade finansmarknader.
EIAH ska kunna bidra med teknisk assistans inom de områden som förtecknas i artikel 9.2, i synnerhet inom områdena energieffektivitet, TEN-T och rörlighet i städerna.
2. EIAH ska tillhandahålla tjänster utöver dem som redan finns tillgängliga inom ramen för andra unionsprogram, bland annat följande:
a) |
Tillhandahållande av en enda kontaktpunkt för tekniskt bistånd till myndigheter och projektansvariga. |
b) |
Bistånd till projektansvariga, där så är lämpligt, med utveckling av projekten så att de uppfyller kriterierna för att vara godtagbara enligt artikel 6. |
c) |
Funktion som hävstång för lokala kunskaper för att underlätta stöd från Efsi i unionen. |
d) |
Tillhandahållande av en plattform för utbyten mellan motparter och för delad sakkunskap avseende projektutveckling. |
e) |
Rådgivning om inrättandet av investeringsplattformar. |
3. EIAH-tjänsterna ska vara tillgängliga för offentliga och privata projektansvariga, inbegripet nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och investeringsplattformar eller -fonder samt regionala och lokala offentliga myndigheter.
4. De avgifter som EIB tar ut för EIAH-tjänster enligt punkt 2 ska användas för att täcka kostnaderna för EIAH:s transaktioner och för att tillhandahålla de tjänsterna. Avgifter som tas ut av små och medelstora företag ska begränsas till en tredjedel av kostnaderna för den tekniska assistans som de tillhandahålls. EIAH-tjänster som tillhandahålls offentliga projektansvariga utöver dem som redan står till förfogande inom ramen för unionens program ska tillhandahållas kostnadsfritt.
5. För att uppnå det mål som avses i punkt 1 ska EIAH sträva efter att utnyttja sakkunskapen hos EIB, kommissionen, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och de europeiska struktur- och investeringsfondernas förvaltningsmyndigheter.
6. För att säkra att en bred täckning inom hela unionen för de tjänster som EIAH tillhandahåller ska EIAH när så är möjligt föra ett nära samarbete med tillhandahållare av liknande tjänster på unions-, regional, nationell, eller lokal nivå. Samarbetet mellan, å ena sidan, EIAH och, å andra sidan, en nationell utvecklingsbank eller -institution eller en institution eller förvaltningsmyndighet, inbegripet de som agerar som nationell rådgivare, med lämplig sakkunskap för EIAH:s syften, får ha formen av avtalsmässigt partnerskap.
7. Unionen ska bidra med upp till högst 20 000 000 EUR per år för att täcka kostnaderna för EIAH:s transaktioner under tiden fram till och med den 31 december 2020 för de tjänster som EIAH tillhandahåller enligt punkt 2 och som går utöver de tjänster som redan står till förfogande inom ramen för unionens program, i den mån som dessa kostnader inte täcks av det återstående beloppet från de avgifter som avses i punkt 4.
8. Kommissionen ska ingå ett avtal med EIB för genomförandet av EIAH inom EIB (nedan kallat EIAH-avtalet).
EIAH-avtalet ska framför allt innehålla bestämmelser om den finansiering som krävs för EIAH i enlighet med punkt 7.
9. Senast den 1 september 2016 och därefter varje år ska EIB överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen angående de tjänster som EIAH tillhandahåller enligt punkt 2 och om genomförandet av dess budget. Denna rapport ska innehålla uppgifter om mottagna avgifter och hur de använts.
KAPITEL V
PORTALEN FÖR INVESTERINGSPROJEKT PÅ EUROPEISK NIVÅ
Artikel 15
Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå
1. Kommissionen ska med stöd från EIB skapa en öppen portal för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) som sammanför nuvarande och potentiella framtida investeringsprojekt i unionen. Den ska vara en offentligt tillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.
2. EIPP ska i första hand syfta till att göra projekten synliga för investerare och tillhandahålla information. Uppförandet av projekt på EIPP ska inte påverka besluten om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning, enligt något annat unionsinstrument, eller för offentlig finansiering.
3. Medlemsstaterna får bidra till inrättandet och förvaltningen av EIPP.
4. En avgift som inte återbetalas kan tas ut av privata projektansvariga för handläggning av ansökningar om att få lägga ut projekt på EIPP. De inkomster som inkommit från avgifterna ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål för EIPP, i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
KAPITEL VI
RAPPORTERING, ANSVARIGHET OCH UTVÄRDERING
Artikel 16
Rapportering och redovisning
1. EIB ska, vid behov i samarbete med EIF var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de centrala resultatindikatorer som avses i artikel 4.2 f iv. Rapporten ska också innehålla statistiska, ekonomiska uppgifter och redovisningsuppgifter om var och en av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis.
2. EIB ska, vid behov i samarbete med EIF, överlämna en årsrapport till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Rapporten ska offentliggöras och ska innehålla följande:
a) |
En bedömning av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på transaktions-, sektors-, lands- och regionnivå samt deras överensstämmelse med denna förordning, särskilt med kriteriet att ge additionalitet, tillsammans med en bedömning av fördelningen av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner mellan de allmänna målen som fastställs i artikel 9.2. |
b) |
En bedömning av mervärdet, mobiliseringen av resurser i den privata sektorn, de beräknade och faktiska utfallen och resultaten och effekterna av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis, inbegripet de sysselsättningsskapande effekterna. |
c) |
En bedömning av i vilken omfattning de transaktioner som omfattas av denna förordning bidrar till att uppnå de allmänna målen som fastställs i artikel 9.2, inbegripet en bedömning av nivån på Efsi-investeringar i forskning, utveckling och innovation och transporter (inbegripet transeuropeiska transportnät och stadstransporter), telekommunikationer, energiinfrastruktur och energieffektivitet. |
d) |
En bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de centrala resultatindikatorer som avses i artikel 4.2 f iv. |
e) |
En bedömning av de hävstångseffekter som skapats av projekt som stöds av Efsi. |
f) |
En beskrivning av de projekt där stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kombineras med stödet från Efsi, samt det totala bidragsbeloppet från respektive källa. |
g) |
Det finansiella belopp som överförs till mottagarna och en bedömning av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis. |
h) |
En bedömning av mervärdet av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner samt de totala risker som är förbundna med dessa transaktioner. |
i) |
Närmare uppgifter om anspråken på EU-garantin, förluster, avkastning, belopp som betalats tillbaka och alla andra mottagna betalningar. |
j) |
Efsis finansiella rapportering om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, granskad av en oberoende extern revisor. |
3. Med tanke på kommissionens redovisning, dess rapportering om de risker som täcks av EU-garantin och dess förvaltning av garantifonden, ska EIB, vid behov i samarbete med EIF, årligen förse kommissionen och revisionsrätten med följande:
a) |
EIB:s och EIF:s riskbedömning och kreditvärderingsuppgifter om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. |
b) |
Unionens utestående finansiella förpliktelse som följer av EU-garantin som lämnats för EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning uppdelad på enskilda transaktioner. |
c) |
De totala vinster eller förluster som följer av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom de portföljer som avses i artikel 4.2 c i. |
4. EIB ska – vid behov i samarbete med EIF – på begäran lämna eventuella ytterligare upplysningar till kommissionen som den behöver för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.
5. EIB, och, vid behov, EIF, ska på egen bekostnad tillhandahålla de upplysningar som avses i punkterna 1–4.
6. Senast den 31 mars varje år ska kommissionen, i samband med sin årsredovisning, överlämna till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten den information som begärts om situationen inom garantifonden. Senast den 31 maj varje år ska kommissionen dessutom till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten översända en årsrapport om garantifondens förvaltning under det föregående kalenderåret, inbegripet en bedömning av lämpligheten av målbeloppet, garantifondens nivå och behovet av att komplettera den. Årsrapporten ska innehålla en presentation av garantifondens finansiella ställning vid utgången av föregående kalenderår, de finansiella flödena under föregående kalenderår liksom betydande transaktioner och all relevant information om räkenskaperna. Den ska också innehålla information om garantifondens ekonomiska förvaltning och dess resultat och risker vid utgången av föregående kalenderår.
Artikel 17
Ansvarighet
1. På Europaparlamentets eller rådets begäran ska styrelseordföranden och den verkställande direktören rapportera om Efsis resultat till den begärande institutionen, bland annat genom att delta i en utfrågning inför Europaparlamentet.
2. Styrelsens ordförande och den verkställande direktören ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till Efsi, åtminstone inom fem veckor från mottagandet av en fråga.
3. På Europaparlamentets eller rådets begäran ska kommissionen överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning.
4. På begäran av Europaparlamentet ska EIB:s ordförande delta i en utfrågning inför Europaparlamentet om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. EIB:s ordförande ska inom fem veckor efter mottagandet svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till EIB om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning.
5. Ett avtal ska ingås mellan Europaparlamentet och EIB om de detaljerade arrangemangen för informationsutbyte mellan Europaparlamentet och EIB enligt denna förordning, inbegripet om urvalsförfarandet för att utse den verkställande direktören och den biträdande verkställande direktören.
Artikel 18
Utvärdering och översyn
1. Senast den 5 januari 2017 ska EIB utvärdera Efsis funktion. EIB ska överlämna sin utvärdering till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
2. Senast den 5 januari 2017 ska kommissionen utvärdera användningen av EU-garantin och garantifondens funktion. Kommissionen ska överlämna sin utvärdering till Europaparlamentet och rådet. Denna utvärdering ska åtföljas av ett yttrande av revisionsrätten.
3. Senast den 30 juni 2018 och vart tredje år därefter ska
a) |
EIB offentliggöra en heltäckande rapport om Efsis funktion som ska innehålla en utvärdering av Efsis effekter på investeringar i unionen, sysselsättningsskapande och tillgång till finansiering för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, |
b) |
kommissionen offentliggöra en heltäckande rapport om användningen av EU-garantin och garantifondens funktion. |
4. EIB ska, vid behov i samarbete med EIF, bidra och tillhandahålla nödvändig information till kommissionens utvärdering och rapportering enligt punkt 2 respektive 3.
5. EIB och EIF ska regelbundet förse Europaparlamentet, rådet och kommissionen med alla sina oberoende utvärderingsrapporter med en bedömning av de effekter och praktiska resultat som uppnåtts genom EIB:s och EIF:s verksamhet enligt denna förordning.
6. Senast den 5 juli 2018 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en oberoende utvärdering av tillämpningen av denna förordning.
7. I det fall som det i rapporten som avses i punkt 6 dras slutsatsen att Efsi
a) |
uppfyller sina mål och att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar är befogad, ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning, i syfte att fastställa en ny investeringsperiod och säkra fortsatta investeringar och lämplig finansiering, |
b) |
inte uppfyller sina mål men att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar är befogad, ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning, i syfte att rätta till de konstaterade bristerna, fastställa en ny investeringsperiod och säkra fortsatta investeringar och lämplig finansiering, |
c) |
inte uppfyller sina mål och att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar inte är befogad, ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för att säkerställa ett friktionsfritt avslutande av Efsi, och samtidigt upprätthålla EU-garantin för transaktioner som redan godkänts enligt denna förordning. |
8. Den rapport som avses i punkt 6 ska utan dröjsmål läggas fram av kommissionen om de godkända projekten till fullo använder sig av det belopp som är tillgängligt inom EU-garantin före den 5 juli 2018.
KAPITEL VII
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 19
Öppenhet och offentliggörande av information
I enlighet med sin öppenhetsstrategi och unionens allmänna principer om tillgång till handlingar och information ska EIB på sin webbplats offentliggöra information om EIB:s alla finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, däribland de finansiella intermediärernas roll, och på vilket sätt de transaktionerna bidrar till de allmänna mål som fastställs i artikel 9.2.
Artikel 20
Revisionsrättens revision
1. Den externa granskningen av de verksamheter som bedrivs i enlighet med denna förordning ska i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget utföras av revisionsrätten.
2. Vid tillämpning av punkt 1 i den här artikeln ska revisionsrätten, på begäran och i enlighet med artikel 287.3 i EUF-fördraget, beviljas tillträde till alla handlingar eller information den behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.
Artikel 21
Bestämmelser om bedrägeribekämpning
1. EIB ska underrätta Olaf omedelbart och tillhandahålla nödvändig information när den under något skede av förberedelserna, genomförandet eller avslutningen av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning har skäl att misstänka bedrägeri, korruption, penningtvätt eller varje annan illegal verksamhet som kan påverka unionens ekonomiska intressen.
2. Olaf får göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (15), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (16) och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (17) för att skydda unionens finansiella intressen i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption, penningtvätt eller annan illegal verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Olaf får översända all information som Olaf erhållit under sina utredningar till de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter.
Om det finns bevis för sådan illegal verksamhet, ska EIB genomföra indrivning med avseende på sina finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning som berörs av sådan verksamhet.
3. Finansieringsavtal som undertecknas i samband med finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska innehålla bestämmelser som möjliggör uteslutning från EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner och vid behov lämpliga indrivningsåtgärder vid bedrägeri, korruption eller annan illegal verksamhet i enlighet med Efsiavtalet, EIB:s policyer och tillämpliga regelverk. Beslutet om en eventuell uteslutning från EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska fattas i enlighet med det berörda finansierings- eller investeringsavtalet.
Artikel 22
Utesluten verksamhet och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner
1. Inom ramen för sina finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska EIB, EIF och alla finansiella intermediärer inte stödja någon form av verksamhet som utförs för illegala syften, inbegripet penningtvätt, finansiering av terrorism, organiserad brottslighet, skattebedrägeri och skatteundandragande, korruption och bedrägeri som påverkar unionens ekonomiska intressen. I synnerhet ska EIB inte delta i någon finansierings- eller investeringstransaktion som genomförs genom ett instrument beläget i en icke samarbetsvillig jurisdiktion, i enlighet med EIB:s policy gentemot svagt reglerade eller icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på grundval av den politik som fastställs av unionen, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling eller arbetsgruppen för finansiella åtgärder.
2. I sina finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska EIB tillämpa de principer och normer som fastställs i unionsrätten om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 (18) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (19). EIB ska i synnerhet göra både direkt finansiering och finansiering via intermediärer enligt den här förordningen avhängig av att de verkliga ägarna redovisas i enlighet med direktiv (EU) nr 2015/849.
Artikel 23
Utövande av delegering
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.13 och 7.14 ska ges till kommissionen för en period av tre år, från och med den 4 juli 2015. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av treårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Den delegering av befogenheter som avses i artikel 7.13 och 7.14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
4. En delegerad akt som antas enligt artikel 7.13 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av en månad från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
5. Den delegerade akt som först fastställer en resultattavla och antas enligt artikel 7.14 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre veckor från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre veckor på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Vad gäller ytterligare delegerade akter som antas enligt artikel 7.14, ska punkt 4 i den här artikeln gälla i tillämpliga delar.
KAPITEL VIII
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 24
Övergångsbestämmelser
1. EIB och EIF får till kommissionen överlämna finansierings- och investeringstransaktioner som de har godkänt under perioden från och med den 1 januari 2015 till och med ingåendet av Efsiavtalet och de första utnämningarna av alla ledamöterna i investeringskommittén och den verkställande direktören efter att ikraftträdandet av denna förordning har ägt rum.
2. Kommissionen ska bedöma transaktionerna som avses i punkt 1 och ska, när de uppfyller de krav för att vara godtagbara som anges i artikel 6 och de allmänna mål som fastställs i artikel 9.2 och bilaga II, besluta att EU-garantin täcker dem.
Artikel 25
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 25 juni 2015.
På Europaparlamentets vägnar
M. SCHULZ
Ordförande
På rådets vägnar
J. REIRS
Ordförande
(1) Yttrande av den 19 mars 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) EUT C 195, 12.6.2015, s. 41.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 juni 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 25 juni 2015.
(4) Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).
(5) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (EUT L 123, 19.5.2015, s. 98).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006) (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(12) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(14) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(16) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(17) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).
(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
BILAGA I
ÄNDRINGAR AV FÖRORDNING (EU) NR 1291/2013 OCH FÖRORDNING (EU) NR 1316/2013
1. |
Förordning (EU) nr 1291/2013 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Förordning (EU) nr 1316/2013 ska ändras på följande sätt:
|
(1) Inbegripet 7 423 miljoner EUR för informations- och kommunikationsteknik (IKT) varav 1 549 miljoner EUR för fotonik och mikro- och nanoelektronik, 3 741 miljoner EUR för nanoteknik, avancerade material och avancerad tillverkning och bearbetning, 501 miljoner EUR för bioteknik och 1 403 miljoner EUR för rymdsektorn. Följaktligen kommer 5 792 miljoner EUR att vara tillgängliga för stöd till viktig möjliggörande teknik.
(2) Cirka 994 miljoner EUR av detta belopp får gå till genomförandet av projekt inom ramen för den strategiska planen för energiteknik (SET-planen). Ungefär en tredjedel av detta får gå till små och medelstora företag.
(3) Inom ramen för målet att avsätta minst 20 % av de totala sammanlagda budgeterna för det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik och prioriteringen Samhällsutmaningar till små och medelstora företag, kommer minst 5 % av dessa sammanlagda budgetar inledningsvis att avsättas för förbundna instrumentet för små och medelstora företag. Minst 7 % av de totala budgetarna för det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik och prioriteringen Samhällsutmaningar kommer under löptiden för programmet Horisont 2020 att avsättas för det förbundna instrumentet för små och medelstora företag.
(4) Pilotprojekt för ett snabbspår till innovation kommer att finansieras via det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik och från de relevanta särskilda målen inom prioriteringen Samhällsutmaningar. Ett tillräckligt antal projekt kommer att inledas för att möjliggöra en fullständig utvärdering av pilotprojektet."
BILAGA II
EFSIS INVESTERINGSRIKTLINJER
1. Tillämpningsområde
Investeringsriktlinjerna ska, tillsammans med denna förordning, användas som underlag av investeringskommittén så att denna ska kunna fatta beslut på ett öppet och oberoende sätt om användningen av EU-garantin för EIB-transaktioner som kan komma i fråga för stöd från Efsi i enlighet med målen och alla andra relevanta krav som fastställs i denna förordning.
Investeringsriktlinjerna baseras på de principer som fastställs i denna förordning avseende allmänna mål, kriterier för stödberättigande, stödberättigade instrument och definitionen av additionalitet. De kompletterar denna förordning genom att i) ge ytterligare vägledning om stödberättigande, ii) tillhandahålla en ram för riskhantering i samband med transaktioner, iii) fastställa sektoriella och geografiska diversifieringströsklar, och iv) fastställa kriterier för bedömning av bidraget till Efsis mål att underlätta prioritering.
Dessa investeringsriktlinjer gäller endast för de Efsitransaktioner som rör de skuld- och kapitalinstrument som avses i artikel 10.2 a i denna förordning och är följaktligen inte tillämpliga för de Efsitransaktioner som rör de instrument som avses i artikel 10.2 b.
2. Godtagbara motparter, projekttyper och instrument
a) |
Godtagbara motparter som kan omfattas av EU-garantin ska inbegripa
|
b) |
EU-garantin ska beviljas för att direkt eller indirekt stödja finansieringen av nya transaktioner. På infrastrukturområdet, bör investeringar som skapar nya tillgångar (greenfield) uppmuntras. Investeringar i utvidgning och modernisering av befintliga tillgångar (brownfield) får också stödjas. Som regel ska EU-garantin inte beviljas för att stödja refinansieringstransaktioner (till exempel för att ersätta befintliga låneavtal eller andra former av finansiellt stöd till projekt som redan helt eller delvis har förverkligats), utom under exceptionella och väl motiverade omständigheter där det har påvisats att en sådan transaktion kommer att möjliggöra en ny investering för ett minst lika högt belopp som beloppet för transaktionen och den uppfyller Efsis kriterier för godtagbarhet och allmänna mål som fastställs i artikel 6 respektive artikel 9.2. |
c) |
EU-garantin ska stödja ett brett spektrum av produkter som gör det möjligt för Efsi att anpassa sig till marknadens behov samtidigt som privata investeringar i projekt uppmuntras, utan att tränga ut privat marknadsfinansiering. I detta sammanhang förväntas EIB tillhandahålla finansiering inom ramen för Efsi i syfte att uppnå ett inledande mål på totalt minst 315 000 000 000 EUR i offentliga eller privata investeringar, inbegripet finansiering som mobiliseras från EIF inom ramen för de Efsitransaktioner som rör de instrument som avses i artikel 10.2 b och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner. De stödberättigade produkterna ska bland annat omfatta (1) lån, garantier, motgarantier, mezzaninfinansiering och efterställda lån, kapitalmarknadsinstrument inbegripet kreditförstärkningsinstrument, samt investeringar i eget kapital eller kapital likställt med eget kapital, även genom nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder. För att göra det möjligt för ett brett spektrum av investerare att investera i Efsiprojekt ska EIB i detta sammanhang tillåtas att strukturera lämpliga portföljer. |
d) |
Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och investeringsplattformar eller -fonder ska vara berättigade till täckning av EIB-garantin mot en motgaranti från EU-garantin i enlighet med artikel 10.2 c. Beslutet att bevilja den EIB-garantin ska sträva efter att mobilisera investeringar på både nationell och regional nivå och till att utnyttja dessa enheters kompletterande sakkunskaper, specifika komparativa fördelar och verksamhetsområden till förmån för Efsi-initiativet. |
3. Additionalitet
EU-garantin ska beviljas till stöd för transaktioner som uppfyller kriteriet att ge additionalitet enligt definitionen i artikel 5.1 i denna förordning.
Följande allmänna regler ska också tillämpas:
a) |
För att undvika en dubblering av befintliga finansieringsinstrument får EU-garantin komplettera, kombineras med eller förstärka eller förbättra befintliga unionsprogram eller andra källor av unionsmedel eller gemensamma instrument. |
b) |
Under Efsis investeringsperiod får investeringar som får stöd från Efsi av princip inte tränga undan användningen av andra av unionens finansieringsinstrument. |
c) |
Uppmärksamhet ska ägnas åt komplementariteten mellan å ena sidan de produkter som erbjuds inom ramen för den nya infrastruktur- och innovationstjänsten, vilka fokuserar på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, och å andra sidan EU:s befintliga finansieringsinstrument och Efsis finansieringsinstrument inom delen för små och medelstora företag, i syfte att säkra en så effektiv användning som möjligt av de finansiella resurserna. Ett ackumulerat utnyttjande av instrumenten ska dock vara möjligt i specifika fall där det vanliga stödet inte räcker till för att få fart på investeringarna. |
4. Mervärde: bidrag till Efsis mål
Projekt som omfattas av EU-garantin ska respektera de kriterier för berättigande att utnyttja garantin och de allmänna mål som fastställs i artikel 6 respektive artikel 9.2.
5. Resultattavla
Den resultattavla som avses i artikel 7 ska användas av investeringskommittén i syfte att säkerställa en oberoende och öppen bedömning av den eventuella användningen av EU-garantin.
6. Investeringstjänst (Investment Windows)
a) |
De skuld- och kapitalinstrument som avses i artikel 10.2 a ska tillhandahållas via en infrastruktur- och innovationstjänst (Infrastructure and Innovation Window), som ska bestå av en enhet för lån och en enhet för eget kapital. Allokeringen av transaktionerna (2) till en av de två enheterna ska baseras på EIB:s system för kreditvärdering och EIB:s standardiserade riskbedömning och omfattas av riktlinjer från styrelsen. |
b) |
Infrastruktur- och innovationstjänst – enheten för lån
|
c) |
Infrastruktur- och innovationstjänst – enheten för eget kapital
|
7. Exponeringsgränser per riskkategori
a) |
Exponeringsgränserna för de olika kategorierna av särskilda verksamheter minskar med ökade risknivåer, i enlighet med transaktionens kreditvärdering. Gränsen är därför i allmänhet högre för risker som är förknippade med lån än för risker förknippade med kapital likställt med eget kapital. |
b) |
På grundval av den kreditförstärkning som ges genom EU-garantin ska exponeringsgränserna för Efsi fastställas till högre nivåer av EIB än motsvarande gränser för riskerna i EIB:s normala verksamhet. Ledamöterna av styrelsen och investeringskommittén ska få en detaljerad översikt av Efsis riskgränser. Styrelsen ska regelbundet övervaka utvecklingen av riskprofilen för Efsiportföljen och vid behov vidta lämpliga åtgärder. |
c) |
Transaktioner med högre belopp än de specifika Efsigränserna kan i undantagsfall inkluderas i Efsiportföljen, med styrelsens godkännande, under förutsättning att additionalitet och mervärde klart påvisas och att inkluderandet av dem sannolikt inte kommer att äventyra det övergripande portföljrisknivåmålet i slutet av den inledande investeringsperioden. |
8. Sektoriell och geografisk diversifiering
Efsi är efterfrågestyrd men syftar till att stödja stödberättigade projekt i hela unionen liksom gränsöverskridande projekt, som omfattas av artikel 8 i denna förordning, utan någon sektoriell eller geografisk förallokering. Vederbörliga ansträngningar ska dock göras för att säkerställa att ett brett spektrum av sektorer och regioner täcks i slutet av den inledande investeringsperioden, och alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration undviks.
a) Sektoriell koncentration
För att styra den sektoriella diversifieringen och koncentrationen av Efsis portfölj ska styrelsen fastställa vägledande sektoriella koncentrationsgränser avseende omfattningen av de transaktioner som stöds av EU-garantin i slutet av den inledande investeringsperioden. De vägledande koncentrationsgränserna ska offentliggöras.
Styrelsen får besluta att ändra dessa vägledande gränser efter samråd med investeringskommittén. Styrelsen ska i detta fall skriftligt redogöra för sina beslut för Europaparlamentet och rådet.
b) Geografisk koncentration
Transaktioner som stöds av Efsi får inte vara koncentrerade till något specifikt territorium i slutet av den inledande investeringsperioden. Styrelsen ska därför anta vägledande riktlinjer för geografisk diversifiering och koncentration. Styrelsen får besluta att ändra dessa vägledande gränser efter samråd med investeringskommittén. Styrelsen ska skriftligt redogöra för sina beslut avseende de vägledande gränserna för Europaparlamentet och rådet. Efsi bör ha som mål att täcka alla medlemsstater.
(1) Detta är en icke uttömmande uppräkning av produkter som kan erbjudas genom Efsi.
(2) Termen transaktion avser både direkta investeringar i ett projekt (lån eller eget kapital) eller en transaktion (dvs. ett projekt, program eller instrument) med en finansiell eller annan intermediär men, för att undvika oklarheter, inte de underliggande projekt som får stöd genom en sådan transaktion med intermediär.
1. Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om fördelningen till Horisont 2020
"Europaparlamentet, rådet och kommissionen har enats om att följande budgetposter inte ska bidra till finansieringen av Efsi: "Stärka spetsforskningen inom Europeiska forskningsrådet", "Marie Skłodowska-Curie-åtgärder" och "Spridning av spetskompetens och bredare deltagande". Det återstående beloppet som kommer från ytterligare användning av marginalen i jämförelse med kommissionens förslag kommer att återinföras till övriga budgetposter för Horisont 2020 i proportion till de minskningar som kommissionen föreslagit. Den preliminära fördelningen fastställs i bilaga I till Efsi-förordningen."
2. Uttalande av kommissionen om budgetförslaget för 2016
"Kommissionen kommer att undersöka hur bidraget till Efsi från de olika budgetposterna inom Horisont 2020 inverkar på de respektive programmens effektiva genomförande, och kommer eventuellt att lägga fram ett förslag till ändringsskrivelse till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för 2016 för att justera fördelningen till budgetposterna för Horisont 2020."
3. Uttalande av kommissionen om dess bedömning av engångsbidrag inom ramen för Efsi-initiativet i syfte att genomföra stabilitets- och tillväxtpakten
"Utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, bör ett engångsbidrag från medlemsstaterna, antingen av en medlemsstat eller av nationella utvecklingsbanker som ingår i den allmänna myndighetssektorn eller som agerar för en medlemsstats räkning, till Efsi, eller tematiska plattformar eller investeringsplattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, inrättade för genomförandet av investeringsplanen, i princip godkännas som en engångsåtgärd, i den mening som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97."