a)

bildskärm till dator: En elektronisk apparat, som oftast har en diagonal skärmstorlek över 12 tum och en pixeltäthet på minst 5 000 pixlar per kvadrattum och som visar en dators användargränssnitt och öppna program så att användaren kan interagera med datorn med tangentbord och mus.

bildskärm med hög prestanda (Enhanced-Performance Display): En bildskärm till dator som har alla följande egenskaper och funktioner:

b)

digital bildram: En elektronisk apparat som oftast har en diagonal skärmstorlek på mindre än 12 tum och vars huvudsakliga funktion är att visa digitala bilder. Den kan också ha en programmerbar timer, en sensor som känner av om produkten används, audio- och/eller videofunktion och möjlighet till Bluetooth-anslutning eller trådlös anslutning.

c)

skyltningsskärm: En elektronisk apparat, som oftast har en diagonal skärmstorlek över 12 tum och en pixeltäthet på högst 5 000 pixlar per kvadrattum. Den marknadsförs vanligen för kommersiell användning i områden där den ska ses av flera personer utanför kontorsmiljö, t.ex. affärer, varuhus, restauranger, museer, hotell, samlingsplatser utomhus, flygplatser, konferenslokaler eller klassrum.

a)

påläge: Det läge i vilket produkten har aktiverats och tillhandahåller någon av sina huvudsakliga funktioner. Även de vanliga termerna ”aktiv”, ”i bruk” och ”normal drift” används för att beskriva detta läge. I detta läge är strömförbrukningen normalt större än i viloläge och frånläge.

b)

viloläge: Det läge produkten går in i efter att ha fått en signal från en ansluten enhet eller en intern signal. Produkten kan också gå in i detta läge på grund av en signal som initieras av användaren. Bildskärmen måste bli aktiv igen när den får en signal från en ansluten enhet, ett nätverk, en fjärrkontroll och/eller en intern signal. När bildskärmen är i viloläge producerar den inte en synlig bild, med eventuellt undantag av användarorienterade eller skyddande funktioner, t.ex. produktinformation eller statusvisning, eller sensorbaserade funktioner.

c)

frånläge: Det läge i vilket produkten är ansluten till en strömkälla och inte tillhandahåller några av funktionerna i påläge eller viloläge. Detta läge kan bibehållas under obegränsad tid. För att produkten ska kunna lämna detta läge måste användaren manövrera en strömbrytare eller kontroll. Vissa produkter har inget sådant läge.

a)

maximal rapporterad luminans: Den maximala luminans som bildskärmen kan uppnå i en förinställd inställning i påläge och som anges av tillverkaren, t.ex. i bruksanvisningen.

b)

maximal uppmätt luminans: Den maximala luminans bildskärmen kan uppnå genom manuell inställning av dess kontroll, såsom ljusstyrka och kontrast.

c)

luminans vid leverans: Bildskärmens luminans vid den förinställda fabriksinställning som tillverkaren väljer för normal användning i hemmet eller på tillämplig marknad. Luminansen vid leverans för bildskärmar med automatisk inställning av ljusstyrka (ABC) aktiverad som standard kan variera beroende på de omgivande ljusförhållandena där bildskärmen är installerad.

2.1.1

Produkter som uppfyller den definition av en bildskärm som anges här och som strömförsörjs med växelström direkt från elnätet via ett externt nätaggregat eller via en data- eller nätverksanslutning som uppfyller Energy Star-kraven, med undantag för de produkter som listas i avsnitt 2.2.

2.1.2

Typiska produkter som skulle kunna uppfylla kraven enligt denna specifikation är bland annat

2.2.1

Produkter som omfattas av andra Energy Star-produktspecifikationer uppfyller inte kraven enligt denna specifikation. Listan med gällande specifikationer finns på www.eu-energystar.org.

2.2.2

Följande produkter uppfyller inte kriterierna enligt denna specifikation:

3.1.1

Alla beräkningar ska utföras på direkt uppmätta (inte avrundade) värden.

3.1.2

Om inget annat anges ska överensstämmelsen med specifikationskraven bedömas med användning av direkt uppmätta eller beräknade värden som inte avrundats på ett förmånligt sätt.

3.1.3

Direkt uppmätta eller beräknade värden som lämnas för rapportering på Energy Star-webbplatsen ska avrundas till närmaste gällande siffra enligt motsvarande specifikationskrav.

3.2.1

Externt nätaggregat: Om produkten levereras med ett externt nätaggregat ska detta uppfylla prestandakraven för nivå V enligt märkningsprotokollet International Efficiency Marking Protocol och ha nivå V-märkningen. Mer information om detta märkningsprotokoll finns på www.energystar.gov/powersupplies.

Externa nätaggregat ska uppfylla nivå V-kraven vid provning med användning av provningsmetoden för att beräkna energieffektiviteten hos nätaggregat för växel-/växelström respektive växel-/likström med fast spänning, av den 11 augusti 2004.

3.2.2

Energisparfunktioner

3.3.1

Strömförbrukningen i påläge (PON), mätt med provningsmetoden för Energy Star, ska vara högst det maximala strömförsörjningsbehovet (PON_MAX), beräknat och avrundat enligt tabell 1.

Om produktens pixeltäthet (DP ), beräknad enligt ekvation 1, är större än 20 000 pixlar per kvadrattum ska den skärmupplösning (r) som används för att beräkna PON_MAX beräknas med hjälp av ekvation 2.

Ekvation 1: Beräkning av pixeltäthet

där

Ekvation 2: Beräkning av upplösning om produktens pixeltäthet (DP ) är större än 20 000 pixlar per kvadrattum

där

Tabell 1

Beräkning av det maximala strömförsörjningsbehovet (PON_MAX)

3.3.2

För produkter som uppfyller definitionen av en bildskärm med hög prestanda (Enhanced-Performance Display) ska en effektgräns (PEP), beräknad enligt ekvation 3, läggas till PON_MAX, beräknad enligt tabell 1. I detta fall ska PON, mätt enligt Energy Star-provningsmetoden, högst vara summan av PON_MAX och PEP.

Ekvation 3: Beräkning av effektgräns i påläge för bildskärmar med hög prestanda

där

3.3.3

För produkter med automatisk inställning av ljusstyrka (ABC) aktiverad som standard ska en effektgräns (PABC), beräknad enligt ekvation 5, läggas till PON_MAX, beräknad enligt tabell 1, om förbrukningsminskningen i påläge (RABC), beräknad enligt ekvation 4, är minst 20 %.

Ekvation 4: Beräkning av förbrukningsminskning i påläge för produkter med ABC aktiverad som standard

där

Ekvation 5: Beräkning av effektgräns i påläge för produkter med ABC aktiverad som standard

där

3.3.4

För produkter som drivs med lågspänd likström ska PON, beräknad enligt ekvation 6, vara högst PON_MAX, beräknad enligt tabell 1.

Ekvation 6: Beräkning av strömförbrukning i påläge för produkter som drivs med lågspänd likström

där

3.4.1

Den uppmätta strömförbrukningen i viloläge (PSLEEP) för produkter som inte har någon av de data- eller nätkommunikationsfunktioner som anges i tabell 3 eller 4 ska högst vara det maximala strömförsörjningsbehovet i viloläge (PSLEEP_MAX) i enlighet med tabell 2.

Tabell 2

Maximalt strömförsörjningsbehov i viloläge (PSLEEP_MAX)

PSLEEP_MAX

(watt)

0,5

3.4.2

Den uppmätta strömförbrukningen i viloläge (PSLEEP) för produkter som inte har någon av de data- eller nätkommunikationsfunktioner som anges i tabell 3 eller 4 ska högst vara det maximala strömförsörjningsbehovet i viloläge med data- eller nätkommunikation (PSLEEP_AP) beräknat med ekvation 7.

Ekvation 7: Beräkning av maximalt strömförsörjningsbehov vid viloläge med data- eller nätkommunikation

där

Tabell 3

Effektgränser i viloläge för data- eller nätkommunikationsfunktioner

Tabell 4

Effektgränser i viloläge för ytterligare funktioner

Exempel 1: En digital bildram med endast en överbryggnings- eller nätkommunikationsfunktion uppkopplad och aktiverad under provning av viloläge, Wi-Fi, och inga ytterligare funktioner aktiverade under viloläge skulle vara kvalificerad för tilläggsfunktionen 2,0 W Wi-Fi, eftersom , .

Exempel 2: En bildskärm till dator med överbryggningsfunktionen USB 3.x och DisplayPort (ej videouppkoppling) ska provas med endast USB 3.x uppkopplad och aktiverad. Förutsatt att inga ytterligare funktioner är aktiverade under provningen av viloläge skulle denna skärm vara kvalificerad för tilläggsfunktionen 0,7 W USB 3.x, eftersom , .

Exempel 3: En bildskärm till dator med en överbryggningsfunktion och en nätkommunikationsfunktion, USB 3.x och Wi-Fi, ska provas med båda funktionerna uppkopplade och aktiverade under provning av viloläge. Förutsatt att inga ytterligare funktioner är aktiverade under provningen av viloläge skulle denna skärm vara kvalificerad för tilläggsfunktionen 0,7 W USB 3.x och tilläggsfunktionen 2,0 W Wi-Fi, eftersom , .

3.4.3

För produkter som har mer än ett viloläge (t.ex. ”viloläge” och ”djupt viloläge”) får den uppmätta strömförbrukningen i viloläge (PSLEEP) i alla typer av vilolägen inte överskrida PSLEEP_MAX för produkter som saknar data- eller nätkommunikationsfunktioner eller PSLEEP_AP för produkter som provas med ytterligare strömförbrukande funktioner, som dataöverbryggningsanslutningar eller nätverksanslutningar. Om produkten har olika alternativ för viloläge som går att välja manuellt, eller om produkten kan försättas i viloläge via olika metoder (t.ex. genom fjärrkontroll eller genom att värddatorn försätts i viloläge), ska den uppmätta strömförbrukningen i viloläge (PSLEEP) för det viloläge som har högst PSLEEP uppmätt enligt avsnitt 6.5 i provningsmetoden vara den PSLEEP som rapporteras för godkännande. Om produkten automatiskt går igenom de olika vilolägena ska den genomsnittliga PSLEEP för alla vilolägen uppmätta enligt avsnitt 6.5 i provningsmetoden vara den PSLEEP som rapporteras för godkännande.

4.2.1

En enhet av en representativ modell enligt definitionen i avsnitt 1 ska väljas ut för provning.

4.2.2

För godkännande av en produktfamilj ska den produktkonfiguration som representerar den sämsta strömförbrukningen för varje produktkategori inom familjen betraktas som den representativa modellen.

6.1

Den dag då tillverkarna får börja utfärda Energy Star-godkännanden enligt denna version 6.0 kommer att definieras som dagen för avtalets ikraftträdande. En produktmodell måste för sitt Energy Star-godkännande uppfylla kraven i den Energy Star-specifikation som är tillämplig på modellens tillverkningsdag. Tillverkningsdagen är den dag (angiven med t.ex. månad och år) då en specifik enhet är färdigmonterad.

6.2

Revidering av specifikationerna: Förenta staternas miljövårdsmyndighet och Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att ändra denna specifikation om teknik- eller marknadsutvecklingen påverkar specifikationens nytta för konsumenter, branschen eller miljön. I enlighet med rådande politik revideras specifikationerna efter diskussioner med berörda parter. Vid revidering av specifikationerna bör det noteras att Energy Star-godkännanden inte automatiskt beviljas för en produktmodells hela livstid.

1.1

Mekanism för strömomvandling:

1.2

modulär UPS: En UPS som utgörs av två eller fler enskilda UPS-enheter som har en eller flera gemensamma ramar och ett gemensamt energilagringssystem och vars utmatningar i normalt driftsläge är anslutna till en gemensam utmatningsbuss som är helt innesluten i ramen eller ramarna. Det totala antalet enskilda UPS-enheter i en modulär UPS är lika med ”n + r”, där n är antalet enskilda UPS-enheter som krävs för att försörja belastningen och r är antalet redundanta UPS-enheter. Modulära UPS-enheter kan används för att ge redundans, anpassa kapaciteten eller båda delarna.

1.3

redundans: Tillägg av UPS-enheter i en parallell UPS för att förbättra kontinuiteten i kraftförsörjningen som klassificeras på följande sätt:

1.4

UPS-driftslägen:

1.5

Krav på inmatningsberoende för UPS-enheten:

1.6

UPS med ett normalläge: En UPS som fungerar i normalläge inom parametrarna för endast en uppsättning inmatningsberoende egenskaper. Exempel: en UPS som fungerar endast som VFI.

1.7

UPS med flera normallägen: En UPS som fungerar i normalläge inom parametrarna för fler än en uppsättning inmatningsberoende egenskaper. Exempel: en UPS som kan fungera antingen som VFI eller VFD.

1.8

förbikoppling: Alternativ strömbana till växelströmsomvandlaren.

1.9

referensbelastning för provning: Belastning eller tillstånd när utmatningen från UPS-enheten ger den aktiva effekt (W) som är enhetens märkeffekt (5).

1.10

provenhet (UUT, Unit Under Test): Den UPS som provas, konfigurerad som för leverans till kund och med eventuella tillbehör (t.ex. filter eller transformatorer) som krävs för den provningsinställning som anges i avsnitt 3 av Energy Star-provningsmetoden.

1.11

effektfaktor: Kvoten mellan absolutvärdet för aktiv effekt P och den skenbara effekten S.

1.12

produktfamilj: En grupp produktmodeller som 1) tillverkas av samma tillverkare, 2) är föremål för samma kriterier för Energy Star-godkännande och 3) har en gemensam grundkonstruktion. För UPS-enheter innefattar godtagbara variationer inom en produktfamilj

1.13

Förkortningar:

a)   A: ampere

b)   AC: växelström

c)   DC: likström

d)   DRUPS: roterande UPS med dieselmotor

e)   RUPS: roterande UPS

f)   THD: total harmonisk distorsion

g)   UPS: Uninterruptible Power Supply (avbrottsfri kraftförsörjning)

h)   UUT: Unit Under Test (provenhet)

i)   V: volt

j)   VFD: spännings- och frekvensberoende

k)   VFI: spännings- och frekvensoberoende

l)   VI: spänningsoberoende

m)   W: watt

n)   Wh: wattimme

a)

UPS-enheter för konsumentbruk avsedda att skydda stationära datorer och tillhörande kringutrustning och/eller hemunderhållningsenheter såsom tv-apparater, STB-enheter, DVR-, blu-ray- och dvd-spelare,

b)

kommersiella UPS-enheter avsedda att skydda informations- och kommunikationsutrustning på småföretag och distriktskontor, såsom servrar, nätverksväxlar och routrar, och mindre lagringssystem,

c)

UPS-enheter på datacenter, som är avsedda att skydda stora installationer med IKT-utrustning såsom företagsservrar, nätverksutrustning och stora lagringssystem, och

d)

UPS-enheter för likströms-UPS-enheter/likriktare inom telekommunikation som är avsedda att skydda telekommunikationsnätverk vid ett huvudkontor eller i ett trådlöst/mobilt nät.

2.3.1

Produkter som omfattas av andra Energy Star-produktspecifikationer uppfyller inte kraven enligt denna specifikation. Listan med gällande specifikationer finns på www.eu-energystar.org.

2.3.2

Följande produkter uppfyller inte kriterierna enligt denna specifikation:

3.1.1

Alla beräkningar ska utföras på direkt uppmätta (inte avrundade) värden.

3.1.2

Om inget annat anges ska överensstämmelsen med specifikationsgränserna bedömas med användning av direkt uppmätta eller beräknade värden som inte avrundats på ett förmånligt sätt.

3.1.3

Direkt uppmätta eller beräknade värden som lämnas för rapportering på Energy Star-webbplatsen ska avrundas till närmaste gällande siffra enligt motsvarande specifikationsgräns.

3.2.1

UPS-enheter med ett normalläge: Den genomsnittliga belastningsjusterade effektiviteten (EffAVG), beräknad med ekvation 1, ska minst vara den minsta genomsnittliga verkningsgraden (EffAVG_MIN), fastställt enligt tabell 2, för angiven märkuteffekt och inmatningsberoende egenskap, förutom enligt vad som anges nedan.

För produkter med en märkuteffekt över 10 000 W och kommunikations- och mätningskapacitet, såsom anges i avsnitt 3.6, ska den genomsnittliga belastningsjusterade effektiviteten (EffAVG), beräknad med ekvation 1, vara minst den minsta genomsnittliga verkningsgraden (EffAVG_MIN), fastställd enligt tabell 3, för angiven inmatningsberoende egenskap.

Ekvation 1: Beräkning av genomsnittlig effektivitet för växelströms-UPS-enheter

där

Tabell 1

Belastningsantaganden för växelströms-UPS-enheter för beräkning av genomsnittlig effektivitet

Tabell 2

Genomsnittlig minimiverkningsgrad för växelströms-UPS

Tabell 3

Genomsnittlig minimiverkningsgrad för växelströms-UPS för produkter med mätnings- och kommunikationskapacitet

3.2.2

UPS-enheter med flera normallägen som inte levereras med det högsta inmatningsberoende läget aktiverat som standard: Om en UPS med flera normallägen inte levereras med det högsta inmatningsberoende läget aktiverat som standard ska dess genomsnittliga belastningsjusterade effektivitet (EffAVG), beräknad med ekvation 1, vara minst

3.2.3

UPS-enheter med flera normallägen som levereras med det högsta inmatningsberoende läget aktiverat som standard: Om en UPS med flera normallägen levereras med det högsta inmatningsberoende läget aktiverat som standard ska dess genomsnittliga belastningsjusterade effektivitet (EffAVG), beräknad med ekvation 2, vara minst

Ekvation 2: Beräkning av genomsnittlig effektivitet för växelströms-UPS-enheter med flera normallägen

där

a)

Kompletta system som också är modulära ska godkännas som modulära UPS-produktfamiljer med en viss modell eller modul installerad.

b)

Godkännande av enskilda moduler har ingen bäring på godkännandet av modulära system annat än om även hela systemen godkänns enligt specifikationen ovan.

c)

För produkter med en märkuteffekt över 10 000 W och kommunikations- och mätningskapacitet, såsom anges i avsnitt 3.6, ska den genomsnittliga belastningsjusterade effektiviteten (EffAVG), beräknad med ekvation 3, vara minst den genomsnittliga minimiverkningsraden (EffAVG_MIN), fastställd enligt tabell 5.

3.5.1

Data för standardiserade energi- och prestandadatablad (PPDS) ska lämnas in till Förenta staternas miljövårdsmyndighet och/eller Europeiska kommissionen för varje modell i produktfamiljen.

3.5.2

Närmare information om PPDS finns på Energy Star-webbsidan för UPS på www.energystar.gov/products.

PPDS innehåller följande information:

3.5.3

Förenta staternas miljövårdsmyndighet och Europeiska kommissionen får vid behov se över detta PPDS och kommer att hålla sina partner underrättade om revideringsprocessen.

3.6.1

Växelströms-UPS-enheter och likströms-UPS-enheter/likriktare med en märkuteffekt större än 10 000 watt kan godkännas för effektivitetsincitament på en procentenhet, vilket återspeglas i tabellerna 3 och 5, om de säljs med en energimätare med följande egenskaper:

3.6.2

Krav på externa mätare: Externa mätare som förpackas med UPS-enheten ska uppfylla något av följande krav för att UPS-enheten ska erhålla effektivitetsincitamentet för mätare:

3.6.3

Krav på inbyggda mätare: Inbyggda mätare ska uppfylla följande krav under de förhållanden som anges i avsnitt 3.6.4 för att UPS-enheten ska erhålla effektivitetsincitamentet för mätare:

Uppvisa ett relativt fel vid energimätning som är högst 5 procent jämfört med en standard när mätaren utgör en del av ett komplett mätsystem (inklusive transformatorer inbyggda med mätare och UPS).

3.6.4

Miljö- och elförhållanden för mätarnoggrannhet: Mätaren ska uppfylla kraven i avsnitt 3.6.2 eller 3.6.3 under följande förhållanden:

4.2.1

Representativa modeller ska väljas för provning enligt följande krav:

4.2.2

En enda enhet av varje representativ modell ska väljas ut för provning.

4.2.3

Alla provenheter ska uppfylla kriterierna för Energy Star-godkännande.

5.1

Den dag då tillverkarna får börja utfärda Energy Star-godkännanden enligt denna version 1.0 kommer att definieras som dagen för avtalets ikraftträdande. En produktmodell måste för sitt Energy Star-godkännande uppfylla kraven i den Energy Star-specifikation som är tillämplig på modellens tillverkningsdag. Tillverkningsdagen är specifik för varje enhet och är den dag då en enhet anses vara färdigmonterad.

5.2

Revidering av specifikationerna: Förenta staternas miljövårdsmyndighet och Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att ändra denna specifikation om teknik- eller marknadsutvecklingen påverkar specifikationens nytta för konsumenter, branschen eller miljön. I enlighet med rådande politik revideras specifikationerna efter diskussioner med berörda parter. Vid en eventuell revidering av specifikationerna bör det noteras att Energy Star-godkännanden inte automatiskt beviljas för en produktmodells hela livstid.

1.1.1

datorserver: En dator som tillhandahåller tjänster och förvaltar resurser i nätverk för klientenheter, (t.ex. stationära datorer, bärbara datorer, tunna klienter, trådlösa enheter, handdatorer, IP-telefoner, andra datorservrar eller andra nätverksenheter). En datorserver säljs via företagskanaler för användning i datacenter och kontors-/företagsmiljöer. Åtkomst till en datorserver sker i första hand via nätverksanslutningar och inte via direktkopplade inenheter, som ett tangentbord eller en mus. Vid tillämpningen av denna specifikation måste en datorserver uppfylla alla följande kriterier:

1.1.2

administrerad server (”managed server”): En datorserver som är utformad för en hög tillgänglighetsnivå i en miljö som kräver mycket hantering. Vid tillämpningen av denna specifikation måste en hanteringsserver uppfylla alla följande kriterier:

1.1.3

bladsystem: Ett system som består av ett bladchassi och en eller flera löstagbara bladservrar och/eller andra enheter (t.ex. bladlagringsenheter, bladnätutrustning). Bladsystem är utformade som anpassningsbara lösningar för att kombinera flera datorservrar eller lagringsenheter i ett enda chassi och för att tekniker enkelt ska kunna lägga till eller byta ut (utan att systemet stängs ned) blad på fältet.

1.1.4

helt feltolerant server: En datorserver som är utformad med fullständig hårdvaruredundans, där varje datorkomponent replikeras mellan två noder som kör identiska jobb samtidigt (dvs. om en nod skulle krascha eller behöva reparation, kan den andra noden köra jobbet ensam, så att systemet inte behöver stängas av). En helt feltolerant server använder två system för att kunna köra ett enda jobb samtidigt och repetitivt, för att garantera konstant tillgänglighet i en affärskritisk programvara.

1.1.5

motståndskraftig server: En datorserver som är utformad med omfattande funktioner för motståndskraft, tillgänglighet, användbarhet och skalbarhet integrerade i systemets mikroarkitektur, centralprocessor och kretsuppsättning. För att få Energy Star-godkännande enligt denna specifikation ska en motståndskraftig server ha de egenskaper som beskrivs i bilaga B till denna specifikation.

1.1.6

flernodsserver: En datorserver som är utformad med två eller fler oberoende datorservrar (eller noder) där dessa delar på ett enda chassi och ett eller flera nätaggregat. I en flernodsserver distribueras strömmen till alla noder genom delade nätaggregat. Servrarna i en flernodsserver är inte utformade för att kunna bytas ut under drift.

tvånodsserver: En vanlig konfiguration för flernodsservrar bestående av två servernoder.

1.1.7

serverutrustning: En datorserver i kombination med ett förinstallerat operativsystem och förinstallerad programvara som används för att utföra en bestämd funktion eller grupp av tätt sammanknutna funktioner. En serverutrustning tillhandahåller tjänster via ett eller flera nätverk (t.ex. IP eller SAN) och administreras vanligen med hjälp av ett webb- eller kommandolinjegränssnitt. Hård- och mjukvarukonfigurationer för serverutrustningar kundanpassas av säljaren för en viss uppgift (t.ex. namntjänster, brandväggstjänster, autentiseringstjänster, krypteringstjänster och IP-telefoni) och är inte avsedda för programvara som tillhandahålls av användaren.

1.1.8

högpresterande datorsystem (superdator): Ett datorsystem som är utformat och optimerat för att utföra en mängd parallella operationer. Superdatorsystem har ett stort antal klustrade homogena noder som ofta har snabba interprocessförbindelser samt stor minneskapacitet och bandbredd. Superdatorsystem kan vara specialbyggda eller sammansatta av mer allmänt tillgängliga datorservrar. HPC-system måste uppfylla samtliga följande kriterier:

1.1.9

likströmsserver: En datorserver som är utformad för att enbart drivas med ett likströmsnätaggregat.

1.1.10

stor server: En motståndskraftig/skalbar server som levereras med ett på förhand integrerat/provat system som är inneslutet i en eller flera fullstora ramar eller rack och som innefattar ett I/O-undersystem med stor anslutbarhet och minst 32 särskilda I/O-uttag.

1.3.1

rackmonterad server: En datorserver som är utformad för att användas i ett standardiserat 19-tums datorcenterrack enligt definitionen i EIA-310, IEC 60297 eller DIN 41494. Vid tillämpningen av denna specifikation behandlas bladservrar i en särskild kategori och ingår inte i kategorin rackmonterade servrar.

1.3.2

tornserver: En fristående datorserver som är utformad med nätaggregat, kylning, I/O-enheter och andra resurser som krävs för fristående drift. Ramen för en tornserver liknar den som används för en tornklientdator.

1.4.1

nätaggregat: En enhet som omriktar lik- eller växelström till en eller flera uteffekter i likström för drift av en datorserver. En datorservers nätaggregat måste vara fristående och gå att fysiskt separera från moderkortet och måste förbindas med systemet via en löstagbar eller fast elektrisk anslutning.

1.4.2

I/O-enhet: En enhet som tillhandahåller datainmatnings- och datautmaningsfunktioner mellan en datorserver och andra enheter. En I/O-enhet kan vara integrerad i datorserverns moderkort eller vara kopplad till moderkortet via utbyggnadskontakter (t.ex. PCI, PCIe). Exempel på I/O-enheter: diskreta Ethernet-enheter, InfiniBand-enheter, RAID/SAS-kontroller och fiberkanalenheter.

I/O-port: Fysisk krets inom en I/O-enhet där det går att upprätta en oberoende I/O-session. En port är inte samma sak som ett fast anslutningsdon. Det är möjligt att ett enda fast anslutningsdon kan betjäna flera portar i samma gränssnitt.

1.4.3

moderkort: Serverns huvudkretskort. I denna specifikation innefattar moderkortet anslutningsdon för att ansluta tilläggskort och innehåller vanligen följande komponenter: processor, minne, BIOS och utbyggnadskontakter.

1.4.4

processor: De logiska kretsar som svarar på och behandlar de grundläggande instruktioner som driver en server. Vid tillämpningen av denna specifikation är processor datorserverns centralprocessor (CPU). En vanlig centralprocessor är ett fysiskt paket som installeras på serverns moderkort via en sockel eller direktlöds fast på kortet. Centralprocessorpaketet kan innehålla en eller flera processorkärnor.

1.4.5

minne: Vid tillämpningen av denna specifikation är minne en del av en server som ligger utanför processorn och i vilken information lagras för omedelbar användning av processorn.

1.4.6

hårddisk (HDD): Den primära datorlagringsenheten som läser och skriver till en eller flera snurrande magnetiska diskskivor.

1.4.7

SSD-minne (Solid State Drive): En lagringsenhet som använder integrerade minneskretsar i stället för snurrande magnetiska skivor för datalagring.

1.5.1

nätkommunikationsutrustning: En apparat vars huvudsakliga funktion är att förmedla data mellan olika nätverksgränssnitt, tillhandahålla datoranslutbarhet för anslutna enheter (t.ex. routrar och switchar). Datoranslutbarheten åstadkoms genom routning av datapaket som förpackats enligt ett internetprotokoll, fiberkanalprotokoll, InfiniBand-protokoll eller liknande protokoll.

1.5.2

lagringsprodukt: Ett fullt funktionsdugligt lagringssystem som tillhandahåller datalagringstjänster för klienter och enheter som är anslutna direkt eller via ett nätverk. Komponenter och delsystem som är en integrerad del av lagringsproduktens arkitektur (för att t.ex. tillhandahålla interna kommunikationer mellan kontroller och diskar) betraktas som en del av lagringsprodukten. Komponenter som normalt förknippas med en lagringsmiljö på datacenternivå (t.ex. enheter som krävs för drift av ett externt datalagringsnät) betraktas däremot inte som en del av lagringsprodukten. En lagringsprodukt kan bestå av integrerade lagringskontroller, lagringsenheter, inbyggda nätelement, programvara och andra enheter. Lagringsprodukter kan innehålla eller flera inbyggda processorer, men dessa processorer använder inte programvara som tillhandahålls av användaren, utan kan använda datorspecifika programvaror (t.ex. datareplikering, säkerhetskopiering, datakomprimering, installationsagenter).

1.5.3

avbrottsfri kraftförsörjning (UPS, Uninterruptible Power Supply): En kombination av strömriktare, strömställare och energilagringsmedel (t.ex. batterier), som utgör ett nätaggregat som ska upprätthålla belastningen vid avbrott i strömtillförseln.

1.6.1

tomgång: Det driftsläge där operativsystemet och annan programvara är färdigladdade, datorservern kan slutföra belastningstransaktioner men systemet inte har några begärda eller pågående aktiva belastningstransaktioner (dvs. datorservern är i drift men utför inte något användbart arbete). För system där ACPI-normer är tillämpliga motsvarar tomgångsläge endast ACPI-systemnivå S0.

1.6.2

aktivt läge: Det driftsläge där datorservern utför arbete som svar på tidigare eller pågående externa förfrågningar (t.ex. instruktion över nätet). Det aktiva läget innefattar 1) aktiv behandling och 2) datasökning/datahämtning från minne, cache eller intern/extern lagring samtidigt som servern väntar på ytterligare inmatningar över nätet.

1.7.1

kontrollersystem: En dator eller datorserver som styr en utvärderingsprocess för riktmärken. Kontrollersystemet utför följande funktioner:

1.7.2

nätverksklient (provning): En dator eller datorserver som genererar belastningstrafik för överföring till en provenhet (UUT) som är uppkopplad via en nätväxel.

1.7.3

RAS-funktioner: En förkortning för tillförlitlighets-, tillgänglighets- och användbarhetsfunktioner (Reliability, Availability and Serviceability). RAS utökas ibland till RASM, när kriteriet hanterbarhet (Manageability) läggs till. När det gäller datorserverar definieras de tre primära RAS-komponenterna enligt följande:

1.7.4

serverprocessorutnyttjande: Förhållandet mellan processorns databehandlingsverksamhet och processorns databehandlingsverksamhet vid full belastning vid en angiven spänning och frekvens, mätt momentant eller med ett kortfristigt genomsnitt av utnyttjandet under en uppsättning aktiva cykler och/eller tomgångscykler.

1.7.5

virtuellt maskinhanteringssystem: En typ av virtualiseringsteknik för hårdvara som gör det möjligt att driva flera gästoperativsystem samtidigt på ett enda värdsystem.

1.7.6

tilläggsenheter för att snabba upp behandlingen (Auxiliary Processing Accelerator, APA): Expansionskort som installeras i generella utbyggnadskontakter (t.ex. GPGPU som installeras i en PCI-kontakt).

1.7.7

buffrad DDR-kanal: Kanal eller minnesport som ansluter en minneskontroller till ett fastställt antal minnesenheter (t.ex. DIMM) i en datorserver. En vanlig datorserver kan innehålla flera minneskontroller som i sin tur kan stödja en eller flera buffrade DDR-kanaler. Varje buffrad DDR-kanal i sig betjänar endast en bråkdel av det totala adresserbara minnesutrymmet i en datorserver.

a)

De ska komma från samma modellinje eller maskintyp.

b)

De ska ha samma formfaktor (t.ex. rackmonterad, blad, piedestal) eller samma mekaniska och elektriska konstruktion med enbart ytliga mekaniska skillnader för att tillåta en utformning som stöder flera formfaktorer.

c)

De ska ha processorer som ingår i en enda fastställd processorserie eller ha processorer som passar i en gemensam sockeltyp.

d)

De ska ha gemensamma nätaggregat vars effektivitet är minst lika stor som effektiviteten vid samtliga obligatoriska lastpunkter som anges i avsnitt 3.2 (dvs. 10 %, 20 %, 50 % och 100 % maximal last för en uteffekt, eller 20 %, 50 % och 100 % av maximal last för flera uteffekter).

a)

Varianter som påverkar priset:

b)

Typisk konfiguration:

typisk konfiguration: En produktkonfiguration som ligger mellan den lägsta och högsta prestandakonfigurationen och är representativ för en produkt som är i bruk och som har höga försäljningsvolymer.

c)

Variationer i effektutnyttjande:

2.2.1

Produkter som omfattas av andra Energy Star-produktspecifikationer uppfyller inte kraven enligt denna specifikation. Listan med gällande specifikationer finns på www.eu-energystar.org/.

2.2.2

Följande produkter uppfyller inte kriterierna enligt denna specifikation:

3.1.1

Alla beräkningar ska utföras på direkt uppmätta (inte avrundade) värden.

3.1.2

Om inget annat anges ska överensstämmelsen med specifikationsgränserna bedömas med användning av direkt uppmätta eller beräknade värden som inte avrundats på ett förmånligt sätt.

3.1.3

Direkt uppmätta eller beräknade värden som lämnas för rapportering på Energy Star-webbplatsen ska avrundas till närmaste gällande siffra enligt motsvarande specifikationsgräns.

3.2.1

Provningsdata och provningsrapporter för nätaggregat från provningsenheter som erkänns av Förenta staternas miljömyndighet för nätaggregatsprovning ska godtas för att produkten ska kunna få Energy Star-godkännande.

3.2.2

Kriterier för nätaggregatets verkningsgrad: Nätaggregat som används i produkter som kan godkännas enligt denna specifikation måste uppfylla följande krav vid provning enligt Generalized Internal Power Supply Efficiency Test Protocol, rev. 6.6 (finns på www.efficientpowersupplies.org). Uppgifter om nätaggregat som tas fram med rev. 6.4.2 (enligt kraven i version 1.1), 6.4.3 eller 6.5 är godtagbara om provningen utfördes före ikraftträdandet av version 2.0 av denna specifikation.

3.2.3

Effektfaktorkriterier för nätaggregat: Nätaggregat som används i datorer som kan godkännas enligt denna specifikation måste uppfylla följande krav vid provning enligt Generalized Internal Power Supply Efficiency Test Protocol, rev. 6.6 (finns på www.efficientpowersupplies.org). Uppgifter om nätaggregat som tas fram med rev. 6.4.2 (enligt kraven i version 1.1), 6.4.3 eller 6.5 är godtagbara om provningen utfördes före ikraftträdandet av version 2.0.

Tabell 2

Effektfaktorkrav för nätaggregat

3.3.1

Energisparfunktioner för serverprocessor: För att kunna få Energy Star-godkännande måste en datorserver erbjuda processorenergisparfunktioner som är aktiverade som standard i BIOS och/eller genom en hanteringskontroll, serviceprocesser och/eller det operativsystem som datorservern levereras med. Alla processorer måste kunna minska strömförbrukningen under perioder av lågt utnyttjande genom att

3.3.2

Övervakning av energisparfunktioner: För att kunna få Energy Star-godkännande måste en produkt som erbjuder ett förinstallerat övervakningssystem (t.ex. operativsystem, virtuellt maskinhanteringssystem) också erbjuda övervakning av energisparfunktioner som är aktiverad som standard.

3.3.3

Rapportering av energisparfunktioner: För att kunna få Energy Star-godkännande måste alla energispartekniker som är aktiverade som standard anges separat på energi- och prestandadatabladet. Detta krav gäller energisparfunktioner i BIOS, operativsystemet eller någon annan källa som slutanvändaren kan konfigurera.

3.4.1

Värmehantering och övervakning för blad- och flernodsservrar: För att kunna få Energy Star-godkännande måste en blad- eller flernodsserver erbjuda övervakning av chassi- eller blad-/nodinloppstemperatur och möjlighet att styra fläkthastighet som är aktiverad som standard.

3.4.2

Leveransdokumentation för blad- och flernodsservar: För att kunna få Energy Star-godkännande måste en blad- eller flernodsserver som levereras till en kund oberoende av chassi åtföljas av dokumentation som informerar kunden om att blad- eller flernodsservern endast är Energy Star-godkänd om den är installerad i ett chassi som uppfyller kraven i avsnitt 15.4.1 i det här dokumentet. En förteckning över godkända chassin och beställningsinformation måste också lämnas tillsammans med den produktdokumentation som lämnas med blad- eller flernodsservern. Dessa krav kan uppfyllas via tryckt material, elektronisk dokumentation som lämnas med blad- eller flernodsservern, eller information som finns allmänt tillgänglig på partnerns webbplats som innehåller information om blad- eller flernodsservern.

3.5.1

Rapportering av effektivitet i aktivt läge: För att en datorserver eller datorserverproduktfamilj ska kunna få Energy Star-godkännande måste följande information lämnas i sin helhet i den fullständiga provningsrapporten om effektivitetsbetyg:

Rapporterings- och formateringskrav diskuteras i avsnitt 4.1 i den här specifikationen.

3.5.2

Ofullständig rapportering: Partner ska inte rapportera selektivt om enskilda belastningsmodulresultat eller på annat sett presentera resultat från effektivitetsbedömningsverktyget i någon annan form än som en fullständig provningsrapport i kunddokumentation eller marknadsföringsmaterial.

3.6.1

Rapportering om tomgångsläge: Strömförsörjningsbehov i tomgångsläge (PIDLE_MAX) ska mätas och rapporteras både i material som berör godkännande och enligt kraven i avsnitt 4.

3.6.2

Effektivitet i tomgångsläge: Det uppmätta strömförsörjningsbehovet i tomgångsläge (PIDLE) ska vara högst det maximala strömförsörjningsbehovet i tomgångsläge (PIDLE_MAX), beräknat enligt ekvation 1.

Ekvation 1: Beräkning av maximalt strömförsörjningsbehov i tomgångsläge

där

Tabell 3

Grundeffektgränser vid tomgångsläge för 1S- och 2S-servrar

Tabell 4

Höjning av effektgränser vid tomgång för extra komponenter

3.8.1

Rapportering om tomgångsläge: Strömförsörjningsbehov i tomgångsläge (PTOT_BLADE_SYS) och (PBLADE) ska mätas och rapporteras både i material som berör godkännande och enligt kraven i avsnitt 16.

3.8.2

Provning av bladservrar med avseende på överensstämmelse med avsnitt 3.8.1 ska utföras under samtliga följande förhållanden:

Ekvation 2: Beräkning av effekt för enskilda blad

där

3.9.1

Rapportering om tomgångsläge: Strömförsörjningsbehov i tomgångsläge (PTOT_NODE_SYS) och (PNODE) ska mätas och rapporteras både i material som berör godkännande och enligt kraven i avsnitt 4.

3.9.2

Provning av flernodsservrar med avseende på överensstämmelse med avsnitt 3.9.1 ska utföras under samtliga följande förhållanden:

Ekvation 3: Beräkning av effekt för enskilda noder

där

a)

För enskilda konfigurationer: All provning av tomgångsläge ska utföras både med och utan APA installerade. Effektmätningar i tomgångsläge med APA installerade och avlägsnade ska i förekommande fall lämnas in till Förenta staternas miljömyndighet eller Europeiska kommissionen inom ramen för de material som lämnas in i samband med Energy Star-godkännande.

b)

För produktfamiljer: Provning av tomgångsläge ska utföras både med och utan APA installerade i den högsta prestandakonfiguration som anges i 1.8.2. Det är valfritt att utföra provningar med och utan APA installerade vid de andra provningspunkterna och informera om detta.

c)

Effektmätningar i tomgångsläge med APA installerade och avlägsnade ska i förekommande fall lämnas in till Förenta staternas miljömyndighet eller Europeiska kommissionen inom ramen för de material som lämnas in i samband med Energy Star-godkännande. Dessa mätningar ska lämnas in för varje enskild APA-produkt som är avsedd att säljas i den godkända konfigurationen.

d)

Mätningarna av PIDLE i avsnitten 3.6 och 3.7, PBLADE i avsnitt 3.8 och PNODE i avsnitt 3.9 ska göras med APA avlägsnade, även om de var installerade vid leverans. Dessa mätningar ska sedan upprepas med varje APA installerad, en åt gången, för att utvärdera varje installerad APA:s strömförbrukning i tomgångsläge.

e)

Strömförbrukningen i tomgångsläge för varje installerad APA i godkända konfigurationer ska inte överskrida 46 W.

f)

Strömförbrukningen i tomgångsläge för varje enskild APA-produkt som säljs tillsammans med en godkänd konfiguration ska rapporteras.

4.1

Alla obligatoriska datafält i Energy Star version 2.0 i utbytesformuläret om Energy Star-godkända datorserverprodukter ska lämnas in till Europeiska kommissionen för varje Energy Star-godkänd datorserver eller datorserverproduktfamilj.

4.2

Följande uppgifter kommer att visas på EU:s Energy Star-webbplats via produktsökningsverktyget:

4.3

Förenta staternas miljövårdsmyndighet och Europeiska kommissionen får vid behov se över detta PPDS och kommer att hålla sina partner underrättade och uppmana dem att delta i revideringsprocessen.

5.1.1

En datorserver måste tillhandahålla uppgifter om ineffektförbrukning (W), lufttemperatur vid inlopp (°C) och genomsnittligt utnyttjande av alla logiska centralprocessorer. Uppgifterna måste göras tillgängliga i ett offentliggjort eller användartillgängligt format som går att läsa av tredje part, ej skyddad administrationsprogramvara över ett standardiserat nät. För blad- och flernodsservrar och system får uppgifter sammanställas på chassinivå.

5.1.2

Datorservrar som är klassificerade som klass B-utrustning enligt EN 55022:2006 är undantagna från kravet på att tillhandahålla uppgifter om ineffektförbrukning och lufttemperatur vid inlopp i 5.1.1. Med klass B avses hushålls- och hemmakontorsutrustning (avsedd att användas i hemmiljö). Alla datorservrar i programmet måste uppfylla kravet på och villkoren för rapportering av utnyttjande av alla logiska centralprocessorer.

5.2.1

Produkter får använda inbyggda komponenter eller tilläggsenheter som är förpackade med datorservern för att göra uppgifter tillgängliga för slutanvändare (t.ex. en serviceprocessor, inbyggd effekt- eller temperaturmätare (eller annan teknik utanför bandet) eller förinstallerat operativsystem).

5.2.2

Produkter som innehåller ett förinstallerat operativsystem måste innefatta alla drivrutiner och all programvara som krävs för att slutanvändare ska få åtkomst till standardiserade uppgifter i enlighet med detta dokument. Produkter som inte innehåller ett förinstallerat operativsystem måste levereras med utskriven dokumentation om hur man får åtkomst till register som innehåller relevant sensorinformation. Detta krav kan uppfyllas via tryckt material, elektronisk dokumentation som lämnas med datorservern, eller information som finns allmänt tillgänglig på partnerns webbplats som innehåller information om datorservern.

5.2.3

När en öppen och allmänt tillgänglig standard för insamling och rapportering av uppgifter blir tillgänglig bör tillverkarna införliva denna allmänna standard i sina system.

5.2.4

Noggrannhets- (5.3) och stickprovskraven (5.4) ska utvärderas genom en granskning av uppgifter i komponenters produktdatablad. Om det saknas sådana uppgifter ska partnerdeklarationen användas för att utvärdera noggrannhet och stickprov.

5.3.1

Ineffekt: Mätningar måste rapporteras med en noggrannhet på minst ± 5 % av det verkliga värdet, med en största noggrannhet på ± 10 W för varje installerat nätaggregat (dvs. noggrannheten för effektrapportering för varje nätaggregat behöver aldrig vara större än ± 10 watt) via driftsintervallet från tomgång till full effekt.

5.3.2

Processorutnyttjande: Det genomsnittliga utnyttjandet måste uppskattas för varje logisk centralprocessor som är synlig för operativsystemet och måste rapporteras till operatören eller användaren av datorservern via operativmiljön (operativsystem eller virtuellt maskinhanteringssystem).

5.3.3

Lufttemperatur vid inlopp: Mätningar måste rapporteras med en noggrannhet på minst ± 2 °C.

5.4.1

Ineffekt och processorutnyttjande: Mätningar av ineffekt och processorutnyttjande ska göras med interna stickprov mot datorservern med en hastighet som är minst lika stor som en mätning per omedelbart föregående tiosekundersperiod. Interna stickprov ska göras med ett rullande genomsnitt på högst 30 sekunder för datorservern med en frekvens på minst en gång per tio sekunder.

5.4.2

Lufttemperatur vid inlopp: Mätningar av lufttemperatur vid inlopp ska göras med interna stickprov i datorservern med en hastighet som är minst lika stor som en mätning var tionde sekund.

5.4.3

Tidsmärkning: System som använder tidsmärkning av miljödata ska göra interna stickprov mot datorservern med en hastighet som är minst lika stor som en mätning var 30:e sekund.

5.4.4

Administrationsprogramvara: Alla stickprovsmätningar ska göras tillgängliga för den externa administrationsprogramvaran antingen via en pull-metod på begäran eller via en samordnad push-metod. I båda fallen har systemets administrationsprogramvara ansvaret för att upprätta tidsramen för dataleverans, medan datorservern har ansvar för att se till att de data som levereras uppfyller kraven på stickprov och aktualitet.

6.1.1

Vid provning av datorserverprodukter ska de provningsmetoder som anges i tabell 5 användas för att avgöra om Energy Star-godkännande ska utfärdas.

Tabell 5

Provningsmetoder för Energy Star-godkännande

6.1.2

Vid provning av datorserverprodukter måste provenheter ha alla processorsocklar fyllda under provningen.

Om en datorserver inte kan ge stöd för att samtliga processorsocklar är fyllda under provningen ska systemet fyllas till sin maximala funktion. Dessa system kommer att omfattas av en grundeffektgräns för tomgångsläge som baseras på antalet socklar i systemet.

a)

För godkännande av en enskild produktkonfiguration ska den unika konfiguration som man avser att marknadsföra och märka som Energy Star-godkänd betraktas som en representativ modell.

b)

För godkännande av en produktfamilj för alla produkttyper betraktas en produktkonfiguration för var och en av de fem punkter som anges i definitionerna 1.8.2 i familjen som representativa modeller. Alla sådana representativa modeller ska ha samma gemensamma produktfamiljattribut enligt 1.8.1.

6.3.1

Partner uppmuntras att prova och lämna in uppgifter om enskilda produktkonfigurationer för Energy Star-godkännande. En partner kan dock låta flera produktkonfigurationer ingå i ett godkännande av en produktfamiljbeteckning om varje konfiguration inom familjen uppfyller något av följande krav:

6.3.2

Partner måste lämna in ett energi- och prestandadatablad för varje produktfamilj som lämnas in för godkännande.

6.3.3

Alla produktkonfigurationer inom en produktfamilj som lämnas in för godkännande måste uppfylla Energy Star-kraven, inbegripet produkter för vilka uppgifter inte har rapporterats.

7.1

Dagen för ikraftträdande av denna version 2.0 av Energy Star-specifikationer för datorservrar ska vara dagen för ikraftträdande av avtalet. En produktmodell måste för sitt Energy Star-godkännande uppfylla kraven i den Energy Star-specifikation som är tillämplig på modellens tillverkningsdag. Tillverkningsdagen är specifik för varje enhet och är den dag då en enhet anses vara färdigmonterad.

7.2

Revidering av specifikationerna: Förenta staternas miljövårdsmyndighet och Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att ändra denna specifikation om teknik- eller marknadsutvecklingen påverkar specifikationens nytta för konsumenter, branschen eller miljön. I enlighet med rådande politik revideras specifikationerna efter diskussioner med berörda parter. Vid en eventuell revidering av specifikationerna bör det noteras att Energy Star-godkännanden inte automatiskt beviljas för en produktmodells hela livstid.

8.1

Kriterier för effektivitet i aktivt läge: Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen har för avsikt att fastställa effektivitetskriterier för aktivt läge i version 3.0 för alla datorserverkategorier där det finns tillräckliga SERT-data för att kunna särskilja produkter på ett tillfredsställande sätt.

8.2

Anpassa nätaggregaten: Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att uppmuntra anpassning av nätaggregat i version 3.0.

8.3

Införlivande av lik-/likströmsdatorservrar: Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen uppmuntrar tillverkarna att arbeta tillsammans med SPEC för att utveckla stöd för likströmsservrar i SERT, så att likströmsdatorservrar kan övervägas för godkännande i version 3.0.

8.4

Införlivande av ytterligare systemarkitekturer: Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen uppmuntrar tillverkare att arbeta tillsammans med SPEC för att utveckla stöd för arkitekturer som i dag inte stöds av SERT, men som motsvarar en väsentlig andel av datorservermarknaden. Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen kommer att överväga all arkitektur som stöds av SERT innan version 3.0 utarbetas.

8.5

Avlägsnande av tillägg för ytterligare redundanta nätaggregat: Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen känner till teknik som gör det möjligt att låta redundanta nätaggregat ligga i standby-läge och endast aktiveras vid behov. Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen uppmuntrar införandet av denna teknik i datorservrar och kommer att undersöka om det nuvarande tillägget för ytterligare redundanta nätaggregat fortfarande är nödvändigt i version 3.0.

8.6

Krav på tilläggsenheter för att snabba upp behandlingen (Auxiliary Processing Accelerator, APA): Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen har för avsikt att på nytt ta upp och eventuellt utöka APA-kraven i version 3.0 med utgångspunkt i uppgifter som samlats in från version 2.0 och eventuellt även införliva APA-utvärdering i SERT.

8.7

Krav på rapportering och provning av temperatur: Förenta staternas miljömyndighet och Europeiska kommissionen har för avsikt att omvärdera de nuvarande kraven på rapportering och provning av temperatur för att tillverkare och datacenteroperatörer ska få ut så mycket som möjligt av de insamlade uppgifterna.

1.1

Grundläggande effektgräns:

1.2

Höjningar av effektgränsen vid tomgång: Beräkna höjningar av effektgränser vid tomgång för tilläggskomponenter enligt tabell 4 som återges nedan som referens.

1.3

Beräkna den slutliga effektgränsen vid tomgång genom att addera den grundläggande effektgränsen med höjningarna av effektgränserna. Systemet i exemplet väntas inte förbruka mer än 78,0 watt i tomgångsläge för att bli godkänt (47,0 W + 16,0 W + 3,0 W + 12,0 W).

2.1

Om en datorserver kräver två nätaggregat för att fungera och konfigurationen inbegriper tre installerade nätaggregat höjs serverns effektgräns vid tomgång med 20,0 watt.

2.2

Om samma server i stället levereras med fyra installerade nätaggregat skulle dess effektgräns vid tomgång höjas med 40,0 watt.

3.1

Om motståndskraftig datorserver levereras med sex installerade buffrade DDR-kanaler skulle servern inte få någon höjd effektgräns vid tomgång.

3.2

Om samma server i stället levererades med 16 installerade buffrade DDR-kanaler skulle dess effektgräns vid tomgång höjas med 32,0 watt (första åtta kanalerna = ingen höjning av gränsen, resterande åtta kanaler = 4,0 watt × 8 buffrade DDR-kanaler).

1.

Processor-RAS och skalbarhet – Alla följande egenskaper måste stödjas:

2.

Minnes-RAS och skalbarhet – Alla följande egenskaper måste finnas:

3.

RAS för nätaggregat: Alla nätaggregat som är installerade i eller levereras med servern ska vara redundanta och gå att underhålla parallellt. De komponenter som är redundanta och går att reparera får också vara inneslutna i ett enda fysiskt nätaggregat, men måste kunna repareras utan att systemet behöver stängas av. Det måste finnas stöd för att driva systemet med begränsad drift när strömförsörjningsförmågan är nedsatt på grund av fel i nätaggregat eller strömavbrott.

4.

Värme- och kyl-RAS Alla aktiva kylningskomponenter, som fläktar eller vattenbaserad kylning, ska vara redundanta och gå att underhålla parallellt. Processorkomplexet måste ha mekanismer för att kunna strypas vid risk för överhettning. Det måste finnas stöd för att kunna köra systemet i nedsatt tillstånd när risk för överhettning upptäcks i systemkomponenter.

5.

Motståndskraft i systemet – servern måste ha minst sex av följande egenskaper:

6.

Skalbarhet i systemet – servern måste ha följande egenskaper:

4.1

Ineffekt: Ineffekten ska vara den som anges i tabellerna 6 och 7. Frekvensen för ineffekt ska vara den som anges i tabell 8.

Tabell 6

Ineffektkrav för produkter med en märkeffekt på högst 1 500 watt (W)

Tabell 7

Ineffektkrav för produkter med en märkeffekt på minst 1 500 W

Tabell 8

Infrekvenskrav för alla produkter

4.2

Omgivningstemperatur: Omgivningstemperaturen ska vara 25 ± 5 °C.

4.3

Relativ fuktighet: Den relativa fuktigheten ska vara mellan 15 % och 80 %.

4.4

Effektanalysator: Effektanalysatorn ska rapportera effektens verkliga effektivvärde och minst två av de följande mätenheterna: spänning, ström och effektfaktor. Effektanalysatorer ska ha följande egenskaper:

4.5

Temperaturgivare: Temperaturgivaren ska ha följande egenskaper:

4.6

Provningsverktyg aktivt läge: SERT 1.0.0, som tillhandahålls av Standard Performance Evaluation Corporation (SPEC) (14).

4.7

Kontrollersystem: Kontrollersystemet kan vara en server, en stationär dator eller en bärbar dator och ska användas för att registrera effekt- och temperaturuppgifter.

4.8

Allmänna SERT-krav: Alla ytterligare krav som anges i underlag för SPEC eller SERT 1.0.0 ska följas, såvida inte annat anges i den här provningsmetoden. Till underlag från SPEC hör

5.1.1

Skick vid leverans: Produkter ska provas i sin konfiguration vid leverans, vilket innefattar både hårdvarukonfigurationer och systeminställningar, såvida inte annat anges i denna provningsmetod. I förekommande fall ska alla programvarualternativ vara inställda på sitt förinställda värde.

5.1.2

Mätningsplats: Alla effektmätningar ska göras vid en punkt mellan uttaget eller likströmsnätaggregatet och provenheten. Inga UPS-enheter får vara inkopplade mellan mätinstrumentet och provenheten. Effektmätaren ska förbli inkopplad tills alla effektuppgifter för tomgångsläge och aktivt läge har samlats in. När ett bladsystem provas ska effekten mätas vid bladchassits ingång (dvs. vid de nätaggregat som omvandlar datacentrets strömförsörjning till chassits strömförsörjning).

5.1.3

Luftgenomströmning: Det är förbjudet att medvetet styra luften i närheten av den utrustning som är under mätning på ett sätt som inte överensstämmer med datacentrets praxis.

5.1.4

Nätaggregat: Alla nätaggregat ska vara inkopplade och i drift.

Provenheter med flera nätaggregat: Alla nätaggregat ska vara anslutna till växelströmskällan och vara i drift under provningen. Vid behov får en kraftfördelningsenhet användas för att koppla flera nätaggregat till en enda källa. Om en kraftfördelningsenhet används ska all eventuell ytterligare strömförbrukning från kraftfördelningsenheten räknas med i effektmätningen på provenheten. När det gäller provning av bladservrar med en halvfylld chassikonfiguration får nätaggregaten för de outnyttjade effektområdena kopplas ur (se avsnitt 5.2.4.b för mer information).

5.1.5

Energisparfunktioner och operativsystem: Det operativsystem som ingår vid leverans eller ett representativt operativsystem ska vara installerat. Produkter som levereras utan operativsystem ska provas med ett kompatibelt operativsystem installerat. Vid alla provningar ska energispartekniker och/eller energisparfunktioner lämnas som vid leverans. Alla energisparfunktioner som kräver att det finns ett operativsystem (dvs. sådana som inte uttryckligen kontrolleras av BIOS-systemet [Basic Input Output System] eller hanteringskontrollen) ska provas med endast de energisparfunktioner som aktiveras av operativsystemet som standard.

5.1.6

Lagring: Produkter ska provas för godkännande med minst en hårddisk (HDD) installerad eller ett SSD-minne (Solid State Drive) installerat. Produkter som inte innehåller förinstallerade hårddiskar (HDD eller SSD) ska provas med en lagringskonfiguration som används i en identisk modell som utbjuds till försäljning och som innehåller förinstallerade hårddiskar. Produkter som inte har stöd för installation av hårddiskar (HDD eller SSD), utan i stället uteslutande är beroende av externa lagringslösningar (t.ex. lagringsnät), ska provas med externa lagringslösningar.

5.1.7

Blad- och två-/flernodsservrar: Ett bladsystem eller en två-/flernodsserver ska ha identiska konfigurationer för varje nod eller bladserver som ingår i alla hårdvarukomponenter och programvaru-/energisparinställningar. Dessa system ska också mätas på ett sätt som säkerställer att all effekt från samtliga provade noder/bladservrar mäts med effektmätaren under hela provet.

5.1.8

Bladchassi: Bladchassit ska minst ha effekt-, kylnings- och nätverkskapacitet för samtliga bladservrar. Chassit ska fyllas enligt specifikationerna i avsnitt 34.2.4. Alla effektmätningar av bladsystemet ska göras vid chassits ingång.

5.1.9

Systeminställningar för BIOS och provenhet: Alla BIOS-inställningar ska vara som vid leverans såvida inte annat anges i provningsmetoden.

5.1.10

Input/Output (I/O) och nätanslutning: Provenheten ska ha minst en port kopplad till en Ethernetnätväxel. Växeln ska kunna stödja provenhetens högsta och lägsta angivna näthastighet. Nätanslutningen ska vara aktiv under alla provningar, och även om uppkopplingen ska vara redo och kunna överföra paket krävs ingen specifik trafik över anslutningen under provning. Vid provningen ska det säkerställas att provenheten har minst en Ethernet-port (med ett enda expansionskort om det inte finns inbyggt Ethernet-stöd).

5.1.11

Ethernetkopplingar: Produkter som levereras med stöd för energieffektivt Ethernet (enligt IEEE 802.3az) ska endast vara anslutna till nätutrustning som är kompatibel med energieffektivt Ethernet under provningen. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att aktivera energieffektivt Ethernet i båda ändar av nätlänken under alla provningar.

5.2.1

Provenheten ska provas med processorsocklar fyllda enligt specifikationen i avsnitt 6.1.2 i version 2.0 av Energy Star-kriterierna för godkännande.

5.2.2

Installera provenheten i ett provningsrack eller på en provningsplats. Provenheten får inte fysiskt avlägsnas förrän provningen är slutförd.

5.2.3

Om provenheten är ett flernodssystem ska provenheten provas för strömförbrukning per nod i konfigurationen med ett fullt chassi. Alla flernodssystem som är installerade i chassit ska vara identiska och ha samma konfiguration.

5.2.4

Om provenheten är ett bladsystem ska provenheten provas för strömförbrukning hos bladservern i konfigurationen med ett halvfullt chassi, med möjlighet att även prova provenheten i konfigurationen med ett fullt chassi. När det gäller bladsystem ska chassit fyllas enligt följande:

5.2.5

Anslut provenheten till en aktiv Ethernetnätväxel (IEEE 802.3). Den aktiva anslutningen ska upprätthållas under hela provningen, bortsett från korta avbrott som krävs för att byta mellan länkhastigheter.

5.2.6

Det kontrollersystem som krävs för att erbjuda SERT-kontroll av arbetsbelastningen, datainsamling eller annat provningsstöd för provenheten ska anslutas till samma nätverksväxel som provenheten och uppfylla alla andra nätverkskrav för provenheten. Både provenheten och kontrollersystemet ska konfigureras för att kommunicera via nätverket.

5.2.7

Anslut effektmätaren till en växelströmskälla som är inställt på lämplig spänning och frekvens för provet i enlighet med avsnitt 4.

5.2.8

Koppla in provenheten till mätningsuttaget på effektmätaren enligt riktlinjerna i 5.1.2.

5.2.9

Anslut effektmätarens och temperaturgivarens datautmatningsgränssnitt till lämplig kontakt i kontrollersystemet.

5.2.10

Kontrollera att provenheten har samma konfiguration som vid leverans.

5.2.11

Kontrollera att kontrollersystemet och provenheten är anslutna till samma interna nätverk via en Ethernet-nätväxel.

5.2.12

Använd ett normalt pingkommando för att kontrollera att kontrollersystemet och provenheten kan kommunicera med varandra.

5.2.13

Installera SERT 1.0.0 på provenheten och i kontrollersystemet i enlighet med SERT-användarhandboken 1.0.0 (15).

6.1.1

Slå på provenheten med hjälp av strömbrytaren eller genom att ansluta den till huvudströmkällan.

6.1.2

Slå på kontrollersystemet.

6.1.3

Börja mäta tiden.

6.1.4

Ställ in effektmätningsinstrumentet så att det 5–15 minuter efter att den inledande starten eller inloggningen har slutförts börjar mäta tomgångseffekt med minst en avläsning i sekunden.

6.1.5

Samla effektvärden vid tomgång i 30 minuter. Provenheten ska vara i tomgångsläge under hela denna period, och ska inte gå ner i lägre energiförbrukningslägen med begränsad funktionalitet (t.ex. viloläge).

6.1.6

Notera den genomsnittliga strömförbrukningen i tomgångsläge (aritmetiskt genomsnitt) under provningsperioden på 30 minuter.

6.1.7

Utför följande steg för att härleda effekten för en enskild nod eller enskild bladserver när flernodssystem eller bladsystem provas:

6.2.1

Starta om provenheten.

6.2.2

Vänta 5–15 minuter efter den inledande starten eller inloggningen och följ sedan SERT-användarhandbok 1.0.0.

6.2.3

Följ alla steg som anges i SERT användarhandbok 1.0.0 för att köra SERT.

6.2.4

Det är förbjudet att manuellt påverka eller optimera kontrollersystemet, provenheten eller dess interna och externa miljö under genomförandet av SERT.

6.2.5

När SERT är slutförd ska följande resultatfiler lämnas med alla provningsresultat:

1.1

Produkttyper: